PROJEKTMATERIAL. Engelska med inriktning mot Cambridgeexamina. Folkuniversitetet i Umeå. Februari 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Engelska med inriktning mot Cambridgeexamina Folkuniversitetet i Umeå Februari 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning DUKOMs projektnummer: Projektnamn: Engelska med inriktning mot Cambridgeexamina... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund Syfte: Aktörer: Den egna organisationens miljö: Målgrupper/-er och rekrytering Hur informerades om projektet?... 7 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 DUKOMs projektnummer: 001 Projektnamn: Engelska med inriktning mot Cambridgeexamina Kort sammanfattning på svenska och engelska En föreberedelsekurs inför Certificate of Advanced English examina (University of Cambridge) på distans har utvecklats vid Folkuniversitetet i Umeå. Kursen är internetbaserad och riktar sig till en målgrupp med goda kunskaper i engelska men som behöver specialträning inför examina. En utbildning genomfördes ht-96/vt-97 med 15 deltagare. Utifrån erfarenheterna från denna kurs utvecklades en ny och helt databasbaserad kurs under våren och sommaren -97. Den nya kursens koncept och tekniska uppbyggnad gör det möjligt att vidareutveckla liknande kurser inom rimliga ekonomiska ramar. I september -97 startade en ny kurs med 21 deltagare. Folkuniversitetet in Umeå has developed a preparation course by distance learning for the Certificate of Advanced English exam (University of Cambridge). The course is internet-based and is designed for people with an intermediate level of English and who need special training for the exam. One whole course was carried out in Autumn 96-Spring 97 with 15 participants. From experience with this course, a new, completely computerized course was developed during the Spring of 97. This new course s technical structure makes it possible to develop other similar courses within a reasonable financial framework. A new course started in September -97 with 21 participants. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansv.: Utvärderingsansv: se ovan Proj. Web-adress: Michel Wlodarczyk Folkuniversitetet, Box 363, Umeå 090/ , fax 090/ michel.wlodarczyk@folkuni.umu.se Kerstin Håkansson Folkuniversitetet, Box 363, Umeå 090/ , fax 090/ kerstin.hakansson@folkuni.umu.se Kerstin Håkansson (intern) B. Projektpresentation 1. Bakgrund - Varför valde ni att arbete med det här projektet? Folkuniversitetet i Umeå har sedan flera år varit engagerat i distansundervisning även om det genomförts i blygsam skala och med traditionella distansmetoder. Detta intresse har självklart sin upprinnelse i bl a de geografiska förhållanden som 3

4 råder i Norrland men också i ett växande behov av att pröva nya metoder och ny teknik och i samband med detta försöka utveckla distansundervisningspedagogiken. Folkuniversitetet har sedan lång tid svarat för examination av olika Cambridgeexamina i Sverige och även anordnat ett mycket stort antal förberedande kurser genom åren. Den förberedelsekurs vi valde för projektet ligger på en relativt hög språklig nivå; Certificate of Advanced English (CAE). Kursen och examina vänder sig till personer som kommer att använda engelska i arbetet. Den språkliga nivån ligger mellan First Certificate in English (FCE), vilken ungefär motsvarar gymnasienivå och Certificate of Proficiency (CPE) som ligger på mycket avancerad nivå. CAE är den modernaste av Cambridgeexamina och bygger mycket på autentiskt material. Examen innehåller fem delprov: hör- och läsförståelse, förmåga att skriva och diskutera samt English in Use. Diplomet accepteras som bevis på tillräcklig kompetens för att kunna studera vid många universitet runt om i världen. (Varje år tas Cambridge språkexamina av ca personer runtom i världen, varav drygt i Europa). - Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Folkuniversitetet i Umeå har sedan tidigare varit engagerat i distansundervisning och detta i kombination med våra långa erfarenhet av språkundervisning och en nyfikenhet och tro på stora fördelar med ny teknik såsom Internet för undervisning, kunskapsöverföring- och förmedling föranledde en initiering av projektet. 2. Syfte: - Vad ville ni uppnå med projektet? De övergripande målsättningen med projektet har varit att vidga målgrupperna för språkundervisning, pröva nya metoder och pedagogiska idéer samt bredda den pedagogiska kompetensen. Vi har använt oss av en trepunktsmodell enligt följande: - att utveckla användningen av en World Wide Web server för att nå deltagare i Norrlands inland och i övriga landet. - att anpassa traditionell distansundervisning till olika former av elektronisk kommunikation - att utveckla ny metodik för språkundervisning på distans med utnyttjande av ITteknikens möjligheter och därigenom bl a tillföra undervisningen en ökad grad av aktualitet samt möjlighet till mycket snabb kommunikation. - Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Projektets syfte och mål har inte förändrats under projekttiden. Dock kan vi nu, i efterhand, konstatera att det återstår mycket arbete och utvecklingsinsatser för att nå vårt mål med att projektet skulle omfatta språkundervisning i ett vidare begrepp än just denna specifika kurs. Vi är på god väg att finna tekniska modeller och pedagogiska metoder med när det gäller att finna lämpliga metoder för all språkundervisning återstår det mycket. Framför allt har vi funnit att den språkliga nivån i hög grad är styrande snarare än vilket språk man undervisar i. 4

5 3. Aktörer: - Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Följande personer har medverkat under projektets gång: Ansökan gjordes av Folkuniversitetets rektor i Umeå, Michel Wlodarczyk. En projektgrupp utsågs att leda projektet bestående av Jennifer Gosser, pedagogiskt ansvarig, Ronny Andersson, datalärare och med ett förflutet som lärare i svenska med ansvar för layout, html-kodning, underhåll av sidorna, bevakning av befintliga kurser via Internet i nära samverkan med Jennifer Gosser samt Jan Öhman, nätverksansvarig vid FU i Umeå. I projektgruppen ingick även Kerstin Håkansson, med ett speciellt ansvar för utvecklingsfrågor och initialt även Kenneth Engström som så ansvarade för säkerhetsfrågor rörande upplägg och programmering, uppläggning av e-postlistor och e-postserver, användaruppläggning. Hans arbetsuppgifter övertogs sedermera av Stefan Carlsson, Everynet AB i Umeå. De systemtekniska uppgifterna visades sig bli alltmer omfattande och krävde därför en mycket specifik kompetens. Som referenspersoner i gruppen har rektor Michel Wlodarczyk, språkchef Christina Ekman och pedagogiskt ansvarig för svenska sektionen Marianne Stöckel kommit med värdefulla synpunkter och pedagogiska idéer. Även datalärare Lars-Håkan Åhbeck har periodvis ingått i projektgruppen. - Om ni samverkade med någon /några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Under hösten -96 inbjöd vi pedagogiskt ansvariga för engelska från de övriga fyra huvudorterna inom Folkuniversitetet, Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala samt Cecilia Möller, FU i Malmö, språkansvarig vid Folkuniversitetets kansli, Ulla Nissen, Stig Myklebust, Folkuniversitetet i Norge och Claude Le Flohic, Cambridgeansvarig vid Ecole des Mines, Nancy, Frankrike till ett seminarium i Umeå. Vi presenterade då kursens uppläggning och de tekniska lösningar vi valt. Seminariedeltagarna fick också möjlighet att praktiskt använda valda delar av kursen. Dagen avslutades med diskussioner. Seminariet mynnade bl a ut i att 3 deltagare från Ecole des Mines har deltagit i kursens diskussionsgrupper. Vi har under projektets gång deltagit i ett seminarium vid University of Cambridge där vi bl a presenterade kursen och diskuterade ett eventuellt framtida samarbete kring vissa frågor. 4. Den egna organisationens miljö: - Beskriv kortfattat den egna organisatoriska /arbetsplatsens (institutionen, skolan, verksamheten); utbildningskultur och pedagogiska traditioner: Studieförbundet Folkuniversitetet är den samlande organisationen för Kursverksamheterna vid universiteten i Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund. Varje kursverksamhet är en stiftelse knuten till sitt universitet och dess studentkår. Stiftelserna/Kursverksamheterna utgör regioner inom Folkuniversitetet och respektive region består av ett antal avdelningar på ett fyrtiotal orter. Vår utbildningskultur och pedagogiska tradition präglas av organisationens fyra grundpelare; universitetsanknytning, obundenhet, internationalisering och strävan efter pedagogisk förnyelse med studiecirkelmetodiken som ett grundfundament. Våra viktigaste profilområden vid Folkuniversitetet i Umeå är språk, estetisk verksamhet och högre utbildning med bl a dataundervisning. Vi sysslar med studiecirkelverksam-het, vuxenutbildning och forskningsinformation. Folkuniversitetet i 5

6 Umeå har ett betydande samarbete med universitetet och ansvarar bl a för sekretariatsfunktionen vid Sommaruniversitetet. Under se senaste åren har vi också byggt upp ett betydande utvecklingssamarbete med universitetet beträffande Nordvästra Ryssland och Baltikum med stöd av Svenska Institutet och SIDA. Inom organisationen finns en lång tradition av pedagogisk/metodisk utveckling och en medveten strävan efter hög undervisningskvalitet, kontinuerlig lärarfortbildning och utvecklingsprojekt. - Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja - i hög grad. Under hösten 1997 har en ny kurs startat med 21 deltagare och vi planerar en ny kursstart januari Dessutom har mycket av det arbete som projektet lagt ner på kursen att kunna användas för andra språkkurser. Här är det endast fråga om ekonomiska resurser (endast är dock ett understatement i sammanhanget). Dock finns en modell som med relativt blygsamma medel, vid jämförelse, ska kunna användas för att skapa nya Internetbaserade språkkurser. - Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Projektarbetet har påverkat flera verksamheter inom organisationen. Ett exempel är den Intranetlösning som vi har byggt upp inom projektet bl a för att kunna kommunicera obehindrat inom projektgruppen och på detta sätt sparat mycket dyrbar mötestid och underlättat såväl kreativitet som effektivitet. All skriftlig kommunikation finns lagrad i ett hypermailarkiv och är idag en loggbok och en viktig dokumentation. Den tekniska utvecklingen inom projektet har också underlättat t ex en eventuell framtida framtagning av databaserad sammanställning av utvärderingar. En annan viktig bieffekt är det växande engagemanget från övriga språklärare, projektet har stimulerat och satt igång en tankeprocess som mycket väl kan leda till nya projekt och ny verksamhet framdeles. Framför allt har projektet gett oss alla involverade mycket ny och värdefull kunskap. Vi ser idag möjligheter som vi inte kunde drömma om för ett år sedan. Den kompetens som projektet tillfört organisationen är ovärderlig. Sammanfattningsvis har projektet haft stor genomslagskraft: 1. Teknikmässigt. 2. Överföring av lösningar. 3. Pedagogisk förnyelse. 5. Målgrupper/-er och rekrytering - För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Yrkesverksamma personer med goda kunskaper i engelska och med behov av ett formellt bevis över sina språkkunskaper. De studerande bor inte på en ort där examensinriktade språkkurser anordnas dvs hela Norrland förutom Umeå, Sundsvall och Östersund. Dessutom förväntade vi oss deltagare från övriga landet som av olika skäl t ex tidsmässiga eller sociala inte vill eller kan deltaga i en traditionell kurs. - Varför vände sig kursen till just dessa? Folkuniversitetet har i många år bedrivit språkundervisning i Umeå, Sundsvall och Östersund. Vi har under dessa år, vid upprepade tillfällen, fått förfrågningar om distansundervisning. Avstånden i Norrland är nästan fysiskt oöverkomliga och många har inte en reell möjlighet att deltaga i någon form av kvalificerad undervis- 6

7 ning. Att vi vänder oss till personer med goda kunskaper är en förutsättning för att kunna följa kurser. - Hur informerades om projektet? Genom annonser i aktuella tidningar i Norrland. Kursen fanns även att finna på Internet, på Folkuniversitetets hemsida och genom länkar från sökmaskiner. - Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Det inplaceringstest som finns på kursens hemsida och en muntlig intervju är de urvalsinstrument som gäller. Testet är en modifiering av det ordinarie inplaceringstestet inför Cambridgekurser. Vi satte ingångsnivån något högre än för en normal CAE-kurs med tanke på de delar av kursen som inte kunde tillgodoses via Internet t ex muntlig kommunikation. Alla deltagare gick inte upp i examina, av olika skäl, men resultatet för de som gjorde det är mycket goda. - Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Vi använde oss av annonsering i samtliga stora dagstidningar i Norrland. Under loppet av några timmar hade vi fått ca 125 samtal. Intresset var över förväntan. Vad som senare visade sig bli en grupp på 15 deltagare hade från början varit en intresserad grupp av ca 60 personer. Av dessa saknade dessvärre ganska många tillgång till Internet och övriga var inte på rätt nivå språkligt. För försöksgruppen hade vi satt en gräns på 15 personer. Datorkunskapen hos eleverna hade en avgörande betydelse för om de anmälde sig eller inte. Många trodde inte att de skulle klara av tekniken. Detta är för vår tid en viktig lärdom att tillgång till och kunskap om Internet var bromsen. I en framtid då allt fler har Internetanslutning kommer denna typ av kurser att blir vanligare. CD-rom är för oss en återvändsgränd. Av den grupp på 15 som fanns med från början var det några som på ett tidigt stadium inte var mer aktiva än nödvändigt och knappt det. Egentligen avspeglar detta verkligheten i en vanlig klass. Kontrollfunktionen över egentlig och mätbar aktivitet är dock mycket svårare vid distansundervisning. Även om 11 studenter fanns med på slutet av kursen så anmälde sig bara 4 till slutprovet. Av dessa klarade sig samtliga med höga betyg. Att endast 4 anmälde sig till provet kan ha flera orsaker. Många var redan från början inte intresserade av att göra någon examen, eventuellt av ekonomiska skäl. Vid antagningen till hösten nya kurs säger sig 75-80% vilja göra examen. Beträffande frågeställningen huruvida vi nådde den tänkta målgruppen så måste svaret vara - ja. De studerandes ålder varierade mellan och geografiskt kom de från hela norra delen av Sverige. Dock hade vi önskat flera deltagare från Norrlands inland. Många större företag visade intresse av att deltaga - denna målgrupp hade vi nog inte funderat över initialt. 7

8 C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: - Vilken pedagogisk idé byggde kursen på? Vårt främsta mål med CAE distanskursen är att stödja självinlärningsprocessen samt undervisningen på distans och samtidig behålla så mycket som möjligt av det som har visat sig vara framgångsrikt från den traditionella klassrumsundervisningen. Kommunikationen mellan eleverna är en viktig del av en språkkurs men brukar tyvärr vara den del som saknas på de allra flesta distanskurser. I den första kursen (96/97) hade vi byggt in olika typer av kommunikationsuppgifter som våra elever samarbetar kring i par och i små grupper av fem personer. Privat e-post, e-postlistor (ej aktuell tid) och chatfunktionen pow-wow (aktuell tid) användes som kommunikationsmedel. Samtliga använde sig av skriftlig kommunikation men om eleverna har hörlurar och ljudkort, så kunde även chatfunktionen ske muntligt. Det är självklart även fördelaktigt om eleverna har möjlighet att träffas eller prata i telefon om det känns mer naturligt. Det viktigaste är att inlärningen och språkträningen är kommunikativ. CAE distanskurs innebär mycket självstudier och träning för att eleverna ska vara så väl förberedda för examen som möjligt. Kursmaterialet som vi använder är mycket omfattande och bra upplagt och vi har ett noggrant utarbetat ett detaljerat schema så att alla vet precis vad som måste göras och när. Men det är också viktigt att det finns någon som kan besvara frågor och ge individuell feedback till varje elev. Här är lärarens roll oerhörd viktigt. Skriftliga uppsatser skickades till läraren via e-post som ett bifogat word dokument. Läraren påpekade felen med symboler och skrev kommentarer om innehållet, stilen, tonen, layout, osv. Förslag till förbättring gavs också här. När eleven fick uppsatsen tillbaka rättades hon /han den och skickade den sedan tillbaka till läraren för en till snabb granskning. På det här sättet lärde sig eleverna att upptäcka sina egna fel och omskrivningen gör att nya strukturer och ord lagras mer effektivt i minnet. E-post som ett medel för kommunikation har visat sig vara ett mycket snabbt, personligt och uppskattat sätt att arbeta. Det som saknas i kursen är den muntliga träningen och därför hade vi tre gruppträffar i Umeå under läsåret för precis detta muntlig träning. Eleverna fick då en mycketintensiv träning. Den nya kursen från sept -97 bygger på samma pedagogiska tanke men har fler finesser. Detta finns ytterligare beskrivet under rubriken IT-stöd. Dessutom har vi till den nya kursen ytterligare utvecklat vad som kallas för Learner Network d.v.s. ett koncept där eleverna i stor utsträckning försöker hjälpa varandra och lösa problem tillsammans. Först när detta inte går ingriper läraren. - Hur har eventuell examination skett? Examinationen organiseras av Folkuniversitetet som vidarebefordrar alla skrivningar till Cambridge för bedömning och utskrift av diplom. 8

9 - Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) I stort sätt anser vi att det fungerat mycket bra. Eleverna som antagits är på en mycket god nivå och flertalet av dem har god studievana och god disciplin. De som behöver tips och idéer kring studieteknik har fått lite extra stöd genom en sida på kursen som just tar upp studieteknikfrågor. På samma sätt har vi försökt göra en liten Dataskola med skriftliga instruktioner. Att de fyra som valde att gå upp i examen klarade ett godkänt resultat visar på att de var väl förberedda. Det är vår uppfattning att ju högre språklig nivå eleven befinner sig på desto bättre fungerar, troligen, distansundervisning. En orsak är självklart avsaknaden av regelbundna träffar med verbala övningar men undervisning på en lägre nivå kräver också en större pedagogisk utveckling beträffande t ex grammatikdelarna. 7. Utbildningens organisation: - Ingick obligatoriska träffar i kursen? Ja. Tre fysiska träffar ägde rum. Den första ägnades huvudsakligen till att beskriva hur kursen var upplagd och hur eleverna skulle hantera tekniken. -Hur många och hur långa? De tre träffarna har ägt under tre lördagar - hela dagarna har avsatts. En genomförde i samband med kursstart, nästa i mitt i kursen och den sista i slutfasen. -Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Träffarna har ägt rum i Umeå. - Var kursen oberoende av tid, dvs kunde de studerande arbeta i sin egen takt. De kunde i stort sätt arbeta i sin egen takt. Vissa givna datum var fastställda för inlämningsuppgifter och vissa tider avsatta för chatting - -Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagningen var inte rullande. - Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja, se ovan under rubriken utbildningens uppläggning. - Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) De obligatoriska träffarna fyller en värdefull uppgift. De studerande har möjlighet att träffa varandra och läraren på riktigt och få en mycket gedigen presentation av kursen och självklart få muntlig träning i engelska. De kan också höja motivationen. Dock är det vår erfarenhet att många helst skulle slippa de fysiska mötena. En del har valt kursen för att på detta sätt förkovra sig utan att behöva sätta sig i skolbänken eller företa några egentliga resor. Den muntliga träningen skulle mycket väl kunna genomföras på de flestas hemort, förutsatt att där finns något studieförbund eller annan kursverksamhet för konversation. En hel del av de studerande använder redan engelska i sitt arbete eller är på annat sätt mycket duktiga i att tala och förstå engelska. Detta är inget unikt för våra deltagare i distanskursen. De flesta i Sverige, av idag, är ganska duktiga muntligt men däremot har de 9

10 större problem med skriftlig produktion och grammatiska klurigheter. Vi har i detta skede börjat fundera kring att helt slopa de fysiska mötena på denna nivå. De bör finnas möjlighet för de som så önskar att förbättra sin verbala förmåga dock bör det kanske inte var obligatoriskt. En sådan utveckling skulle också innebära att målgruppen ökar dramatiskt. Däremot är det vår bestämda uppfattning att ju lägre språklig nivå desto mer behov finns det av att träffas fysiskt. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: -Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Det fanns erfarenhet av traditionell distansundervisning för Certificate of Advanced English från föregående år samt en begränsad erfarenhet av Sjukvårdssvenska på distans. Vi hade också erfarenhet av Europakunskap med TV-sändningar och hade tidigare tagit del av vissa erfarenheter av distansundervisning som Umeå universitet gjort. - Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen? Lärarlagsarbete? Under hela projektets gång har det i projektgruppen ingått en pedagogiskt ansvarig lärare, Jennifer Gosser. Hon har också ansvarat för undervisningens genomförande. till projektgruppen har under den senaste tiden ytterligare en pedagog engagerats, Marianne Stöckel, huvudlärare i svenska och ansvarig lärare för Sjukvårdsvenska. Projektgruppen har träffats ca 1 gång per vecka och däremellan korresponderat via lista. - Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? IT-stödet dvs att undervisa via Internet är något helt nytt för oss. Mycket mer lärartid har gått åt än tidigare för att finna pedagogiska lösningar mot bakgrund av den teknik vi valt. En omfattande datautbildningsinsats har varit nödvändig för att läraren ska kunna sköta korrespondensen, lägga upp assignments och övriga uppgifter och för att inte vara alltför beroende av dataexpertis framdeles. Det är vår förhoppning att genom att lägga upp kursens databasbaserat ska det både förenkla och förbilliga lärarens insatser/kostnader. -Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Att undervisa via Internet är helt ny pedagogisk situation. Lärarens roll blir mer inriktad mot den enskilde individen, lärarinsatserna utvecklas i riktning mot att tillse att elevens inlärning underlättas på olika sätt och, inte minst, praktisera learner autonomy. -Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Läraren sitter nu framför sin dator i stället för framför eleven i ett klassrum. Självklart blir formerna mycket annorlunda. Läraren blir handledare/mentor - ansvaret 10

11 för inlärning ligger mer hos den enskilda individen dock bibehåller läraren det yttersta ansvaret för inlärningsprocessen. -Annat? Läraren måste var mycket kunnig på den tekniska delen. Många frågor/synpunkter från elever rör pedagogiska och tekniska problem. För eleven är det naturligt att ha en person att vända sig till, speciellt om det inte rör allvarliga datatekniska problem. - Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Den undervisande läraren har skött delar av sitt arbete från hemmet. Hon har haft friheten att göra detta, stort sätt, när det passar henne bäst. Det är svår att säga om det skett på arbetstid eller fritid. En del av arbetet har omfattat kurskonstruktion och pedagogiska frågor knutna till själva utvecklingen av kursen och en del har omfattat själva undervisningen. Ibland har dessa olika arbetsuppgifter flutit in i varandra. När nästa kurs är genomförd vet vi bättre hur mycket faktisk tid som åtgår för undervisning. - Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Vi har svårt att tro att det skulle kunna organiseras på annat sätt. 9.IT-stöd i projektet: - Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Vi har valt en helt webbaserad lösning där vi utvecklat bl a hemsidor. Eleverna använder Internet med , listor, länkar till intressanta sidor etc. Internt inom projektgruppen har vi använt oss av ett hypermailarkiv. Idag är kursen helt databasbaserad (vi har under våren och sommaren -97 gjort om hela kursen). Den är upplagd i ett mallsystem som förenklar en utveckling av nya Internet-kurser i språk. För elevernas diskussionsforum används W-Agora. Till höstens kurs rekommenderar vi att eleverna har följande utrustning: Internetuppkoppling (PC, Macintosh eller Unix). 16 Mb eller mer. 486 eller Pentium. Helst en skärmupplösning av 800 x 600 (annars duger 640 x 480). . Netscape Navigator 3.0 eller senare eller Internet Explorer 4.0 eller senare. Eventuellt också ljudkort, mikrofon och högtalare (kräver helst Pentium) -Varför valde ni detta/dessa medier? Kommunikation över Internet är snabb och Internet är det mest öppna mediet. Utvecklingen går snabbt och möjligheterna är, i det närmaste, oändliga. Nya programvaror kommer oavbrutet och de blir mer och mer användarvänliga. Att eleverna använder Internet för kursen möjliggör också att vi kan skapa länkar till mycket intressanta platser som i sin tur stimulerar och påskyndar inlärning. -Hur användes de i projektet? Kursen är placerad på Internet. Här finns all nödvändig information för att anmäla sig, göra inplaceringstest (delvis självrättande), läsa om Cambridgeexamina etc. Kursen ligger i en databas som är uppbyggd i mallar. Mallarnas innehåll kan relativt enkelt ändras och fyllas med nytt material. Sidorna är strukturerade i ett visst system vilket gör att en eventuell ändring följer med överallt utan att man 11

12 måste gå in manuellt på varje sida. I databasen ligger övningar på flera nivåer och enligt ett system som är anpassat till undervisning i språk t ex grupperas övningarna efter vad som ska övas. I själva kursen kommunicerar eleverna med läraren och web master via , de publicerar själva sina skriftliga övningar direkt med en förenklad html-kodning speciellt förberedda. Läraren rättar direkt på skärmen. Det finns också diskussionslistor i varje språkrum som används som Learner Networks för att uppmuntra eleverna att hjälpa varandra med frågor. Härigenom släpper man lite på beroendet av läraren som allvetare. -Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ansvarig pedagog och flertalet i projektgruppen hade ingen eller mycket begränsad erfarenhet. Datorn hade tidigare används för ordbehandling, skicka i princip och söka på nätet. De datalärare som funnits med täckte in olika kunskaper på olika områden. - Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Ja. I den ursprungliga kursen som gavs 96/97 var elevernas chatprogram pow-wow men idag chattar man via en diskussionslista med hjälp av W-agora. Den första kursen var ett hantverk dvs uppbyggt manuellt med html-kodning, ramar etc. Ett mycket underhållskrävande och låst system som skulle vara ohållbart i längden. - Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Med hjälp av utbildning/fortbildning har det inte varit något större problem. Med enkel html-kodning är det numera lätt för läraren att gå in och göra ändringar, övningar etc. Dessutom anser den undervisande läraren att hon lärt sig oerhört mycket nyttig datakunskap. Från början var det en hel del problem med överföring av attachments, men denna problematik är numera relativt friktionsfri. - Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Liknande problem som läraren hade. I ursprungskursen hade vissa elever problem med internetuppkoppling, skärmproblem p.g.a. ramarna som krävde ganska god upplösning och storlek på skärmen och en del problem med pow-wow, etc. I nuvarande kurs finns inga sådana problem. Delvis beror nog detta på att de elever som vi idag har hade erfarenhet av Internet sedan tidigare. Vi krävde redan vid kursstart att de studerande hade dator med Internetuppkoppling, vilket har medfört mycket lite spilltid i fråga om tekniska problem. Vår erfarenhet är att man inte ska undervisa i data - detta tar för lång tid och skapar initialt ganska stora problem för den studerande. De måste ha datorvana före kursstart. -Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej. Möjligtvis hade vi önskat att det fanns bättre program för ljudöverföring. Vi har avvaktat med detta tillsvidare. Det finns snart bra program! - Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Vi är ganska nöjda i nuläget. 12

13 10. Samarbete/samverkan -Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen) Vi har inte direkt haft några externa samarbetspartners. Alla i projektet har varit knutna till Folkuniversitetet, antingen som tillsvidareanställda eller på projektbasis. - Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - - Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Projektet initierades av ledningen och vi har under projekttiden aldrig upplevt något motstånd från något håll internt. Tvärtom har man betraktat projektet som oerhört spännande och kreativt. - Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) De enda problem av denna art är möjligtvis, på sikt, de regler och avtal som styr läraranställningar - vad är lärartid när det gäller distansundervisning. Ett annat frågetecken är benämningen studiecirkel - vad är en studietimma? - vad är närvaro? - Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? I stort sätt mycket bra även om diskussionerna ibland både varit högljudda och oändliga. (Det blir bra mycket tystare när man, som vi mestadels gör, kommunicerar via en maillista). Det blir ibland oerhört spännande (men också svåra) kommunikationsprocesser när så olika professioner möts. Man talar olika språk och diskuterar utifrån helt olika både erfarenheter och perspektiv. Detta var framförallt en påtaglig svårighet under det första halvåret. - Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Det stora problem är alltid bristande tid. Tid att bevaka vad som händer runt omkring oss, tid att ta del av liknande utbildningar i framförallt USA och England, tid att följa andra projekt inom DUKOM och diskutera erfarenhet och problem via de konferenser som har funnits på First Class. Mot slutet av projektet har pengar varit ett problem. Budgeten för projektet har sprängts för länge sedan. D. Resultat 11. Kursekonomi: - Hur mycket DUKOM-medel tilldelades projektet? :- 13

14 - Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Totalt Driftskostnaderna skulle i det här fallet omfatta den rena undervisningsdelen dvs kostnaden för en lärare och en kurs samt kostnaderna för nätverksunderhåll. Lärarkostnaderna uppgår till :-. Undervisningens omfattning är mycket högre än för en normal kurs. Under den första kurser 96/97 var lärarinsatsen 4,8 gånger högre än normal kurs. En del av detta kan härledas till att det hela var nytt och lärarens brist på erfarenhet vad gäller datorer etc. Dock är den stora lärarinsatsen ett problem som vi, på olika sätt, försöker komma till rätta med. Balansgången mellan kostnader och kvalitet är en mycket viktigt fråga - inte minst på en politisk nivå. Vem ska ha tillgång till distansundervisning? OM inte kostnaderna kan sänkas blir distansundervisning endast tillgänglig för en ekonomiskt välbeställd grupp i samhälle. Detta önskar väl ingen. Här krävs mycket mer pedagogiskt utvecklingsarbete och tänkande. För nätverket beräknar vi att :- krävts. - Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Hösten 1996 påbörjade 15 elever studierna. Av dessa var 11 kvar vid kursslutet i maj-97. Alla var inte särskilt aktiva. Den kurs som nu är påbörjad (sept -97) består av 21 deltagare. - Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Nej! - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? De uppstod p.g.a. av att vi beslöt att bygga en helt ny kurs då vi upplevde att den gamla visserligen var både gedigen och bra men egentligen en återvändsgränd. De uppstod också p.g.a. av att de tekniska lösningarna kostade betydligt mer än beräknat. Dvs bättre teknisk expertis och assistans krävdes. 12. Studerandes synpunkter på kursen: - Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Kursmaterialet har fungerat bra. -Datorkommunikation med lärare? Snabb, flexibel och enkel kommunikation -Datorkommunikation med andra studerande? Pow -wow sessionerna fungerande inte bra p.g.a. tekniska problem samt bristande aktivitet från alldeles för många -Kursmaterial och kursadministration på web? Mycket bra. Snabbheten, flexibiliteten och Internets outtömlighet är de flesta elevers kommentarer. 14

15 -Databassökningar? Har man inte ägnat sig åt. - Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen? Snabb kommunikation, god uppläggning, mycket bra och hjälpsam lärare. Intressant sätt att lära sig språk. - Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen? Problem med pow-wow, problem med försenade Internetuppkopplingar, att en del av de andra eleverna inte var aktiva, några har också kommenterat avsaknaden av muntlig träning - ljudöverföring. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: - Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande: förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Den lösning som vi slutgiltigt valde har en utvecklingspotential som bör vara mycket stor. Även om projektet slukat mycket mer resurser, både i tid och pengar, än vi från början kalkylerade med, finns i dag bred och säker bas att bygga vidare på. Språkutbildning har givetvis stått i fokus, men även distansundervisning i andra ämnen bör mycket väl kunna vidareutvecklas från vår databasmodell. Vi har hela tiden haft en mycket hög ambitionsnivå och strävat efter att finna vettiga tekniska lösningar i grunden för att utifrån detta utveckla distansmetoder och kurser i ett längre perspektiv. förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningarna för att vidareutveckla den befintliga kursen och bygga nya kurser är väldigt goda. Det låter sig göras till en förhållandevis blygsam summa pengar i jämförelse med vad projektet hittills kostat. Genom att kursen/blivande kurser ligger på Internet och en stor del av övningsmaterial i en databas, är möjligheterna i det närmaste oändliga. Utvecklingskostnaderna är dock, dessvärre, mycket betungande och innan någon reell ekonomi finns (idag bär kursen inte sina kostnader) är det knappast möjligt. Marknaden verkar inte riktigt mogen - vi hade önskat att minst 50 elever hade anmält sig till höstens kurs, men här handlar det nog om att bida sin tid. En liten avdelningen inom en organisation kan inte bära utvecklingskostnader inom distansutbildningen, i varje fall inte med den avancerade teknik som används. Av denna anledning är det nödvändigt med samarbete, kanske inte enbart inom organisationen i stort utan även med t ex tekniska forskningsenheter och kreativa pedagoger inom och utanför landet. - Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Hur utvecklar vi Internetpedagogiken för att på bästa och mesta sätt ta tillvara den resurs som Internet utgör? Hur finner vi pedagogiska lösningar på de ekonomiska problemen - kan man finna metoder för att bibehålla en mycket hög kvalitet utan att lärarkostnaderna rusar i höjden? Läraravtalen måste ses över. Eventuella upphovsrättsliga problem. 15

16 14. Utvärdering av projektet: - Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert DUKOM-projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer?Kursvärderingar?Annat?) Vi har kontinuerlig dokumentation genom vårt hypermailarkiv. Läraren och webmaster har också haft telefonkontakt och kontakt via med eleverna under kursens gång. Kursvärdering har också genomförts. I nuvarande kurs finns diskussionslistor där det pågår livliga samtal. 16