PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av ITstöd Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): En distansutbildning vid Göteborgs universitet har vävts in och anpassats till en marinbiologisk kurs på Grebbestads folkhögskola. Därigenom har elever vid Grebbestads folkhögskola fått möjligheter att tentera av 10-högskolepoäng i marinbiologi. A distance course at Göteborgs university have been incorporated and adjusted to a marinbiological course at Grebbestads folkhögskola. This have made it possible for the students at Grebbestads folkhögskola to take 10 credit points in marinbiology. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Lars Ulmestrand Grebbestads folkhögskola Box Grebbestad Tel l.ulmestrand@grebbestads.fhsk.se Lars Ulmestrand Lars Ulmestrand B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? - Vi ville utveckla vår marinbiologiska kurs på Grebbestads folkhögskola. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? - Den marinbiologiska kursen har funnits på Grebbestads folkhögskola i tolv år 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? - Projektets syfte var att ge våra elever möjlighet att, genom skolans egen marinbiologiska kurs kombinerad med distansutbildningskurs, läsa in och frivilligt tentera för 10 högskolepoäng i marinbiologi. Vi ville undersöka och utarbeta metoder för hur en distansutbildningskurs vid Zoologiska institutionen kan vävas in och anpassas till skolans kurs i marinbiologi. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? - Projektets syfte har inte ändrats. 3

4 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? - Rektor och lärare på Grebbestads folkhögskola samt lärare vid Zoologiska institutionen på Göteborgs universitet medverkade i projektet? Iden till projektet kom från skolan, men utformningen, planeringen och genomförandet av projektet gjordes tillsammans med Zoologiska institutionen. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. - Grebbestads Folkhögskola, som grundades 1875, har följande huvudområden: natur, hav friluftsliv och hantverk. Vår hantverksutbildningar ger en mycket god grund för fortsatta högskolestudier inom olika hantverk. Vår marinbiologiska linje är unik inom svensk folkhögskola i och med skolans läge vid havet i norra Bohuslän. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? - Vår egen utbildning i marinbiologi kommer givetvis att fortsätta och vi hoppas projektet kommer att resultera i en permanent distansutbildning så de kan välja om de vill läsa för 10 högskolepoäng under sin tid på folkhögskolan. En fortsättning av projektet under höst 2001/våren2002 är redan klar. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? - Lärdomar från projektet kommer säkert att kunna användas inom övriga skolans olika utbildningar och verksamhet. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? - Målgruppen var elever på vår marinbiologiska utbildning. Varför vände sig kursen till just dessa? - Vi ville utveckla våran marinbiologiska utbildning och möjliggöra för eleverna att, om de vill, läsa in högskolepoäng. Hur informerades om projektet? - Informationen fick eleverna genom kurskatalogen och när de började på folkhögskolan. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? - För att kunna läsa in dessa högskolepoäng krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. En stor del våra elever har detta, men inte alla och dessa utestängs då från möjligheten att ta dessa poäng. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrup 4

5 C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? - Vår ide var att kombinera våran kurs med högskolans kurs och få en blandning mellan vårat pedagogiska arbete och de former som högskolan använder sig av. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? - På grund av förseningar kunde vi inte kombinera våra kurser på det sätt som var tänkt, men utifrån dessa förutsättningarna fungerade det ändå bra. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? - Lärare och elever träffades var tredje vecka under ca 3 timmar per tillfälle. Samt under en tre dagar lång fältdel som ingick i kursen. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? - Träffarna genomfördes på Grebbestads folkhögskola. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? - Nej, kursen bestod av ett antal föreläsningar och träffar. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? - Antagningen skedde vid en fast tidpunkt. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? - Nej. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) - Ja det fungerade bra. Det är mycket viktigt att man träffas öga mot öga för att få bra kontakt mellan lärare/elever. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? - Erfarenhet av distansutbildning bland lärarna på våran folkhögskola var mycket ringa. Hos vår samverkans partner, Zoologiska institutionen fanns viss erfarenhet. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? - Lärarna på vår marinbiologiska utbildning har tillsammans med lärare på universitetet ansvarat för arbetet. 5

6 Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? - Nej det kan man inte säga. Skillnaden är att vi har samarbetat med universitetet. Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? - Ungefär lika mycket tid. Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? - Nej inte i någon större omfattning Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? - Inte direkt. Annat? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? - Nej. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) - Eftersom inte så många lärare varit inblandade har det varit lätta att kommunicera och lägga upp arbetet. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? - Videokonferenser och e-post. Varför valde ni detta/dessa medier? - Få direktkontakt mellan föreläsare elev fast man befinner sig på olika platser. Hur användes de i projektet? - Användes för att efterlikna en vanlig föreläsning. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade. - Saknades helt och hållet, men själva tekniken är lätt att använda. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? - Delvis. Från början var vår tanke att en stor del av kursen skulle ske vi Internet och konferensprogram och en mindre del som videokonferens. Men eftersom universitet inte blev färdiga med Internetdelen kördes denna kursen i stort sett enbart som videokonferens. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? - Ovana vid att föreläsa framför en kamera. Krånglande teknik. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? - Krånglande teknik, svårt att få en bra kontakt med föreläsaren främst p g a ljudöverföringsproblem. 6

7 Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? - Ljudöverföring/kommunikation föreläsare - elever. Till det videokonferenssystem som användes fanns bara en mikrofon med vilken eleverna kunde samtala och ställa frågor till föreläsaren. För att detta skulle fungera krävdes att eleven som vill ställa frågan befann sig nära mikrofonen.. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? - Försökt använda Internet/konferensprogram lite mer för att kunna göra studierna lite mindre bundna till bestämda tidpunkter. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? - Det fungerade bra. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) - Antagningsreglerna för högskolestudier skapar vissa problem. Man kan inte göra en kurs för en speciell grupp av människor, i detta fallet våra elever, utan man måste göra en kurs som är öppen även för andra sökanden. För att inte riskera att våra elever skulle hamna utanför kursen p g a många sökanden utlokaliserades kursen från Göteborg till Grebbestad. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? - Positivt. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? - Samarbete i projektet fungerade bra. Det är dock inte mer en två lärare och rektor som har arbetet med projektet. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr. Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. 7

8 - Totalt kr. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? - 85 % av eleverna slutförde kursen och tenterade av högskolepoängen. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? - Ja. - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Datorkommunikation med andra studerande? Kursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? - Möjligheten att läsa in högskolepoängen. Blandningen mellan distansundervisning och träffar ansåg många var bra (viktigt med personlig kontakt). Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? - Krånglande teknik. Ovana vid föreläsning framför en kamera. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande: Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? - Genom detta projekt har vi hittat ett sätt att samverka kring marinbiologisk undervisning med Göteborgs universitet och därigenom kunnat bredda vår egen kurs i marinbiologi. Hur samverkan fungerar beror säkert mycket på de personer som är inblandade. Den kursansvarige personen på zoologiska institutionen i Göteborg har varit mycket positivt inställd till samarbetet. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? 8

9 Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) - Samtal med kursdeltagarna och lärare under kurstid och en skriftlig utvärdering i slutet av kursen. 9