PROJEKTMATERIAL. Kjesäters folkhögskola. Problembaserad miljöutbildning på distans för scoutledare. inför lägret Scout 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Kjesäters folkhögskola inför lägret Scout 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 8 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: inför lägret Scout Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Projektet Problembaserad miljöutbildning inför lägret Scout 2001, är ett utbildningsprojekt som genom distansstudier där PBL används som metod, gör det möjligt att ge 2500 ideella ledare en för dem relevant miljöutbildning. Miljöutbildningen är en insats för att möjliggöra lägrets ambitionsnivå ett hållbart samhälle. The project problem based environmental education before the camp Scout 2001, is an educational project which through distance studies, where PBL is used as a method, makes it possible to offer 2500 idealistic leaders a relevant environmental education. The environmental education is a contribution to make the camp s level of ambition, a sustainable society, possible. A. Projektansvariga Projektansvarig: Carin Grundberg-Sandell Projektledare: Camilla Lundborg Informationsansvarig: Carin Grundberg-Sandell Utvärderingsansvarig: Projektgruppen B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? På grund av huvudmannens planer att delta i ett läger med miljöinriktning. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Kjesäter har en tradition av att bedriva ledarutbildning inom scoutrörelsen. Kurser inom miljöområdet har i olika former arrangerats på Kjesäters folkhögskola. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Att i samverkan med den svenska scoutrörelsen och dess ideologi som grund söka nya vägar kunskaper och erfarenheter inom distansutbildningen och alternativa undervisningsformer i miljöutbildning för ledare. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? 3

4 Projektet kom till efter det att man hade beslutat sig för att genomföra lägret med minsta möjliga miljöpåverkan. I planeringen deltog Lägerkommittén för Scout 2001 samt en lärare från pedagogiska institutionen, Linköpings universitet. Genomförandet lämnades över till Kjesäters folkhögskola. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Samverkan med Linköpings universitet inom PBL. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Kjesäters folkhögskola tillhör de idéburna folkhögskolorna och har Svenska Scoutförbundet som huvudman. Skolan bedriver utbildning- och bildningsverksamhet både inom och utanför rörelsen. De läsårslånga kurserna rymmer en viss andel scouter, detta gäller särskilt fritidsledarutbildningen. Rörelsens medlemmar, med olika funktioner, nås oftast via kortare kurser som antingen förläggs till själva folkhögskolan, någon av SSFs lägergårdar eller ute på scoutkårer i olika delar av landet. Kjesäters folkhögskola vill vara en plats varifrån rörelsen kan hämta kunskap och inspiration till utveckling av scoutverksamheten. Utbildningskulturen på Kjesäters folkhögskola vilar först och främst på det uppdrag folkhögskolan fått av staten där honnörsorden fritt och frivilligt är centrala men är också präglad av scoutrörelsens pedagogiska idéer. Innehållet i kursverksamheten speglar scoutrörelsens ideologi och den pedagogiska grundidén handlar om learning by doing och den lilla gruppens möjlighet att ge individuell utveckling. Skolan vill öka de studerandes ansvar och uppmuntrar till delaktighet i planering av verksamheten. På den allmänna kursen bedrivs vissa delar av innehållet mer traditionellt. Detta gäller undervisning i särskilda behörigheter för tillträde till högskola och universitet. Ingen nämnvärd erfarenhet av distansutbildning inom den egna verksamheten finns sedan tidigare. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Då detta var första tillfället som Kjesäters folkhögskola erbjöd en distansutbildning kommer erfarenheterna att diskuteras och i någon form resultera i andra distansutbildningar. Någon fortsättning på just den här kursen är inte aktuell då kursen erbjöds som en förberedelse till ett scoutläger som redan ägt rum. Däremot har vi planer på att erbjuda samma målgrupp annan distansutbildning. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Det är svårt att redan nu se hur detta kommer att inverka på vår kommande verksamhet. Förmodligen finns det med våra nya erfarenheter i bagaget inte lika stora hinder när det gäller att tänka kring distanskurser. Som framgick ovan har vi redan börjat planera verksamhet som delvis kan bedrivas på distans. Projektet har lett till att datoranvändningen har ökat och vi använder distansstödet på vissa av våra kurser som erbjuds till scoutledare. 4

5 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Kursen erbjöds alla funktionärer till lägret Scout Varför vände sig kursen till just dessa? I visionen kring det aktuella lägret ingick det att lägret skulle vara en förebild i miljötänkande och då var det naturligt att ge alla erbjudandet om miljöutbildning. Funktionärerna var en viktig målgrupp när det gällde att nå upp till visionen. Hur informerades om projektet? På lägrets hemsida och i scouttidningar. Information skickades ut på lägrets e- postlista till samtliga funktionärer. Vid träffar med funktionärer har också informerats om utbildningen. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Alla som tillhörde målgruppen erbjöds möjlighet att delta i utbildningen. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Vi nådde rätt målgrupp men inte i tillräckligt hög utsträckning. Många av dem som ställde upp som funktionärer till lägret gjorde det för att de först och främst var intresserade av att vara med och genomföra och organisera ett läger. Att dessutom gå en miljöutbildning fick vara en extra insats som några gjorde. Det är svårt i en ideell organisation att vara tvingande. De som av eget intresse valde miljöutbildningen blev våra kursdeltagare. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Idén byggde på en för funktionärsrollen relevant miljöutbildning. Den skulle alltså se olika ut för olika kursdeltagare men ha en gemensam grund. Ett antal naturlagar och hållbarhetskriterier skulle presenteras men de specifika frågorna skulle ställas och besvaras av den studerande. Från början tänkte vi oss en PBL-baserad kurs. Den modifierades och förenklades. Trots det blev det ändå svårt att få fungerande grupper och vi valde då istället en mer individorienterad utbildning på projektets hemsida med länkar att söka svar på egna frågeställningar och efter den funktion man fått att ansvara för (t ex matinköp, sjukvård, programverksamhet o d ). Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Se ovan. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) Vi anser att den reviderade pedagogiska planen fungerade bra. Den krävde inte lika mycket tid och engagemang av deltagarna som den ursprungliga tanken vilket var en fördel för kursdeltagarna. 5

6 Distansutbildningen kompletterades dock för ett antal personer med ett kurstillfälle under en planeringshelg. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Medverkan var frivillig. På de gruppträffar som organiserades deltog mellan 15 och 70 personer. Miljökursen blev en del av en helgträff och motsvarade ca en dags arbete. Hur många och hur långa? Varje person deltog endast i en helgträff. Den nätbaserade utbildningen möjliggjorde för deltagarna att helt bestämma tidpunkt och tidslängd för sin kurs. Hur länge deltagarna varit ute på nätet och sökt i miljömaterialet går ej att besvara. genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Både och. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Se ovan. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Allteftersom funktionärerna anmäldes till lägret erbjöds de att delta i miljöutbildningen. Alltså rullande. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja vid gruppträffarna men inte på nätet. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Vi ansåg det viktigt att möta deltagarna efter deras möjlighet att medverka. De som hade tid och möjlighet kom hit andra valde nätet, några valde bort miljöutbildningen helt. Denna valfrihet är mycket viktig i en ideell organisation. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Fyra personer har varit inblandade i projektet, varav tre lärare. Alla med lite olika erfarenheter av distansutbildning, men ingen med utgångspunkt från verksamhet initierad av Kjesäters fhsk. Erfarenheterna kan också bedömas som ringa. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? En person har varit projektledare och har till stor del hållit i den nätbaserade utbildningen. Gruppträffarna har planerats och genomförts av hela lärarlaget. I början av projektet hade vi regelbundna lärarlagträffar för att utveckla en modell för arbetet. 6

7 Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Vi har inte haft någon motsvarande kurs och kan därför inte jämföra. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja, mail och frågor har besvarats på alla möjliga tider med en önskan om att den som frågar ska få ett så snabbt svar som möjligt. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja, genom regelbundna möte kunde vi bygga upp vår kunskap kring den här typen av kurser. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? och hemsida. Varför valde ni detta/dessa medier? Hur användes de i projektet? Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? valdes från början eftersom det redan var en befintlig, fungerande plattform. Det kompletterades med hemsida som var mer öppen för alla. FBN användes för dem som anmälde sig till miljöutbildningen. Här presenterades en del kursmaterial och fanns möjlighet att kommunicera med varandra. Kursmaterialet var framförallt i form av PowerPoint bildspel. Hemsidan kompletterade med allmän information och länkar till miljömaterial på nätet. Begränsad erfarenhet fanns hos lärarna av dessa medier. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Ja, från början hade vi planerat att bara använda FBN men vi valde tillägget med hemsida senare. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Ja, det blev lite för mycket att tänka på med lösenord och nerladdning av First Class. Vi ändrade då så att man gjorde allt via hemsidan. Några lägerfunktioner använde egna system, vilket kanske medförde att man inte ville arbeta på flera plattformar. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Automatisk registrering hade underlättat och förkortat väntetiden för deltagarna. När man väl sätter sig ner och går in och tittar vill man gärna bli registrerad direkt för att kunna komma vidare och inte tappa lusten. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? 7

8 Då hade vi satsat på att göra allt via hemsidan på en gång. Att inte lägga standardlösenord och be folk att byta förenklar också användandet. Materialet kunde gjorts mer interaktivt. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? När det gäller samarbetet med den externa uppdragsgivaren har vissa hinder funnits bl.a. i form av bristande kommunikation. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Vi som arrangerade miljöutbildningen upplever att vi hamnade vid sidan av lägerorganisationen i övrigt. Därav uppstod svårigheter. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Positivt när det gäller den egna fhsk. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Bra. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Utvecklingskostnaderna har utgjort ca 30 % av de ca kr som projektet kostat när det gäller den av KKS stödda delen. Förutom medlen från KKS har vi sökt och erhållit medel för att kunna subventionera gruppernas uppehälle vid träffar på Kjesäter. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Projektet var av så särskild art att det inte riktigt går att göra denna jämförelse. 8

9 Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? När det gäller vår kursverksamhet kan man inte tala om antagna studerande. Däremot kan vi konstatera att väldigt få av de som erbjöds utbildningen - uppmanades att delta som genomförde den. I alla fall var det få som genomförde utbildningen som den planerades. Utbildningen erbjöds alla funktionärer på lägret, de uppmanades att delta, men ett fåtal genomförde den. Att delta i utbildningen var inget uttalat krav som ställdes på alla funktionärer - det är ju ett dilemma man har när man söker ideella ledare, vilka krav kan man ställa på dem. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Vi har inte använt något sådant material. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Datorkommunikation med andra studerande? Kursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Datorkommunikationen med lärare har fungerat bra. Däremot har vi haft svårt att få kommunikationen mellan de studerande att fungera så som vi önskade. Det kursmaterial som vi har producerat har använts olika av deltagarna beroende på intresse. Kursadministrationen på webben har sköts med elektronisk anmälan till kursen. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Flera har spridit sin kunskap i miljöämnet vidare. Metoden att definiera problem har varit uppskattad och man har tyckt att det var bra med ett underifrån perspektiv. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Utbildningen var på för låg nivå och inte direkt relevant till funktionen på lägret. (vår kommentar vissa deltagare har haft stora miljökunskaper sedan tidigare, väldigt olika nivåer bland kursdeltagarna) 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Det finns stora förutsättningar för en riksorganisation att nå många människor. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? 9

10 Här finns både teknik och kunskap för att genomföra sådan verksamhet. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Hur man skapar kommunikation mellan deltagarna i en IT-baserad kurs. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Svårigheten att få ideella att genomföra en utbildning som de inte måste genomgå för att genomföra sitt uppdrag. Vi upplever att tiden inte räckte för dem och då prioriterades inte miljöutbildningen. 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Kursutvärdering genom skriftliga frågeformulär med öppna frågor till ett urval av deltagarna. En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: Någon kompletterande rapport finns inte men för mer information kontakta, camilla.lundborg@folkbildning.net. 10