Projektmaterial BARN OCH FÖRÄLDRAR. Bilda Östergötland

Transkript

1 Projektmaterial IT-STUGAN, GEMENSAMT LÄRANDE MED BARN OCH FÖRÄLDRAR Bilda Östergötland s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Innehållsförteckning Projektnamn: IT-stugan, gemensamt lärande med föräldrar och barn A.Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C.Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation:... 6 Cirklarna genomfördes nära deltagarnas hemmiljö Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 8 D. Resultat Kursekonomi: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: IT-stugan, gemensamt lärande med föräldrar och barn. Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): IT-stugan är ett projekt som söker utveckla en pedagogisk modell för gemensamt lärande med föräldrar och barn. Målgrupp är svenska och invandrade deltagare som saknar tillgång till och erfarenhet av IT. Projektet vill genom gemensamt IT-lärande stödja aktivt föräldraskap och medverka till god integration. The IT-house is a project that tries to develope a pedagogic model for parents and children of joint learning. Target group are participants with swedish and immigrant cultural background thats lacks access or experience of IT. Through joint learning, this project will support an active parenthood and contribute to A.Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Anders Holmefur Anders Holmefur Sven Holmquist B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Frikyrkliga Studieförbundet prioriterar integrationsfrågor och i dessa sammanhang har behovet av IT-lärande framstått som ett hinder för integration. Vi uppfattar detta som ett strukturellt problem eftersom tillgång till datorer och därmed IT-kunskap begränsas pga utsatta gruppers bristande ekonomi. Vi ville med projektet pröva en modell för gemensamt lärande som också har positiv effekt på föräldraskapet. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Projektet utvecklades ur vårt integrationsarbete på Gårdshuset. En uttalad drivkraft hos de språksvaga invandrare som deltog i våra datakurser var att de ville lära sig IT för att kunna hjälpa och lära sina barn. Projektets erfarenheter återkopplas genom cirkelledarna till Gårdshusverksamheten. 3

4 2.Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Projektet syftade till att utveckla en pedagogisk modell för gemensamt lärande omkring IT, erbjuda tillgång till datorer och utveckla en lokal samverkan i stadsdelen Ekholmen, Linköping. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Projektets syfte ändrades genom nedskuren medelstilldelning så att endast den första fasen omkring gemensamt lärande kunnat genomföras i lokal samverkan med grundskolorna i stadsdelen Ekholmen, Linköping. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Idégivning och delvis genomförande har skett tillsammans med invandrarföräldrar i området. Planering och projektering har skett genom Frikyrkliga studieförbundet och grundskolornas skolledare. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Projektet samverkade med grundskolan genom planering, rekrytering och utnyttjande av lokal. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Frikyrkliga Studieförbundet i Östergötland bedriver folkbildningsverksamhet med 3 profiler; genom medlemsorganisationer som frikyrkor och ortodoxa och österländska kyrkor, ekumeniska organ etc. ungdomskultur som rock, dans, drama och annan gestaltande kulturverksamhet, integrationsverksamhet Integrationsverksamheten har en bred samverkan med andra myndigheter som Arbetsförmedling, sociala förvaltningen, Försäkringskassan m.fl. samt olika fristående invandrarföreningar och mötesplatser. Denna verksamhet omfattar fn ca 40% av avdelningens totala verksamhetsvolym. En stor del av Integrationsarbetet bedrivs i Gårdshuset, St Larsgatan 19, Linköping. Utifrån detta nätverk diskuteras behov och olika cirklar utvecklas. I detta sammanhang växte projekt IT-stugan fram. 4

5 FS arbetar i Gårdshuset ständigt med att utveckla en pedagogisk miljö som svarar mot målgruppens behov. Cirkelledarutbildning, Dialogmetoden Mångfald och Dialog samt analysverksamhet bidrar till utvecklingen. Projektverksamheten inom FS har utvecklats till att bli en betydelsefull del i det ordinarie arbetet. Sålunda kan ett traditionellt folkbildningsarbete i medlemsorganisationen fördjupas/förmeras i ett projekt ex omkring internationella frågor. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Projekt IT-stugan var ett pilotprojekt som gav värdefulla erfarenheter. FS avser att i förändrad form återkomma i andra stadsdelar i Linköpings kommun. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Projekt IT-stugan växte fram ur Gårdshusverksamhetens datautbildning. Denna kursverksamhet fick tydliga impulser av det utvecklingsarbete som den utsattes för/ blev en del av. Samtidigt kan man se att detta projekt mötte ett uttalat och fortfarande aktuellt behov bland invandrare. Förberedelser görs för att utveckla dessa erfarenheter i områdesanknuten verksamhet för daglediga. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Projektet vände sig till svenska och invandrade barn och föräldrar i stadsdelen Ekholmen, Linköping. Målgruppen barn hämtades från år 4 vid Fredriksbergsskolan. Varför vände sig kursen till just dessa? Samtal med invandrarföräldrar, politiker (geografiska utskottet) samt skolan och FS fokuserade behovet av en satsning på denna åldersgrupp i denna del av stadsdelen Ekholmen. Projektet ville motverka den antydan till rasism och främlingsfientlighet som upplevdes i närmiljön. Hur informerades om projektet? Samtliga elever i år 3 och år 4 vid Fredriksbergsskolan, ca 90 st, fick en muntlig information av sin klasslärare samt en informationsbroschyr att lämna till föräldrarna. Föräldrarna fick på föräldramöte en muntlig information och fick möjlighet att komma med idéer till projektets framväxt. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Samtliga intresserade bereddes möjlighet att delta i cirklar. 5

6 Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Projektet nådde inte upp till den balans hälften/hälften svenska och invandrade barn, som vi avsett. Varför? Utvärderingen antyder att invandrarföräldrarnas pushning saknades till stor del. En i ännu högre grad riktad informationsinsats mot invandrarföräldrar hade kunnat ge bättre effekt på rekryteringen. C.Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? IT-stugan utvecklades ur IT-undervisning för vuxna språksvaga invandrare. Flera av deltagarna efterfrågade kunskap att lära sina barn IT. Ur detta behov skapades tillsammans med de vuxna deltagarna ett kursinnehåll anpassat för deras barn. Barnen hade som regel bättre språkkunskap medan de vuxna hade en i förväg förvärvad IT-kunskap. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Vi ville pröva en ömsesidigt lärande modell. Inlärning utgick från deltagarens nivå och deltagaren satte själv målet för studierna. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? (Motivera ert svar) Ja, projektet fick mycket god respons på det gemensamma lärandet. Ffa föräldrar uttryckte glädje över att få göra något gemensamt med sina barn. I detta stärkta föräldraskap ligger ett gott resultat. IT-förkunskaperna varierade. Projektet vände sig till nybörjare utan förkunskaper. Flertalet deltagare hade egen dator och viss IT-kunskap. Vissa (svenska) sa sig sakna IT-kunskap med hade sådan. Andra (invandrare) saknade IT-kunskap vilket de också meddelade i starten. Modellen fungerar vare sig man har eller saknar IT-kunskap. Dock var projektets avsikt att möta de deltagare som saknade IT-kunskap. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? hur många och hur långa? genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Projektet genomfördes i 4 cirklar där samtliga deltagare var närvarande i kurslokalen Fredriksbergsskolan eller Gårdshuset. Varje cirkel genomförde ca 10 träffar om vardera 3-4 studietimmar. Cirklarna genomfördes nära deltagarnas hemmiljö. 6

7 Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Cirkel var av traditionellt slag med fasta tider. Vissa tillfällen var av karaktären IT-café med flexibel och valfri aktivitet. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagning skedde vid fast tidpunkt, vid cirkelns start. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Nej. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Den individuella studietakten grundade sig i varje deltagare behov. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Projektet hade inget moment av distansutbildning. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Lärarna/cirkelledarna arbetade gemensamt fram ett kursmaterial för gemensamt lärande med barn och föräldrar. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? annat? Cirkelledarna har använt mer tid i gemensam förberedelse. Visst arbete med deltagarna har skett gemensamt. För cirkelledare har denna form av teamarbete varit ovanlig. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Nej Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Cirkelledarna själva bar ju ursprungsidéen till projektet. Projektets extraresurser möjliggjorde ett teamarbete som annars inte varit möjligt. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? 7

8 Projekt IT-stugan använde stationära Pentium II datorer som fanns uppställda i Fredriksbergsskolans bibliotek. I projektets senare del användes Internet-uppkoppling. I den ursprungliga projektansökan planerades ett system av uthyrning av datorer för hemmabruk. Detta omöjliggjordes genom nedskuret projektanslag. Behovet av datorer var ej så stort som vi planerat eftersom 80% av deltagarna redan hade tillgång till egen dator. varför valde ni detta/dessa medier? hur användes de i projektet? vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Samarbetet med externa samarbetspartners fungerade väl. Lokalsamverkan, information och utvärderingssamtal fungerade som planerat. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? FS uppfattade projektet som deltagarorienterat projekt inom integrationsområdet. Erfarenheterna har varit goda. FS har visat en öppenhet för de behov som invandrarorganisationer m fl efterfrågat. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Problemen gäller rekrytering och information. Trots en hög grad av deltagarorienterad planering utgick vi ifrån en alltför positiv uppfattning om invand- 8

9 rarföräldrars förmåga att stötta sina barn in i en verksamhet. Detta är ett integrationsproblem, inte ett IT-relaterat problem. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Samarbetet inom projektet fungerade i stort bra. En av cirkelledarna fick ändrade arbetstider vilket medförde smärre justeringar för deltagarna. Detta påverkade ej projektets utveckling. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Utvecklingskostnad kr Driftskostnad kr Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Skillnaden mellan projektet och motsvarande kurs i traditionell form är ca kr. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Av de 18 deltagare (delt = förälder och barn) har 15 fullföljt. En deltagare flyttade, och två hoppade av i ett tidigt skede. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja, dock har kostnaden för Internet-uppkopplingen varit svår att uppskatta pga att vi lånade datorer i skolan. Den ev merkostnaden bekostade skolan. Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: (Viktigt att samtliga frågor besvaras inom detta frågeområde om ni genomfört en kurs/cirkel) Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Deltagare som var helt nybörjare upplever att de haft nytta av material och studiehandledning. Deltagare med lite IT-vana har bara delvis haft nytta av nybörjarmaterialet, men det tjänade som extra stöd och referens. 9

10 Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: datorkommunikation med lärare? datorkommunikation med andra studerande? kursmaterial och kursadministration på web? databassökningar? Projektet var ej ett distansprojekt. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Spännande att få lära gemensamt barn och föräldrar. Bra att skolan och ett studieförbund gör ett gemensamt erbjudande. Positivt med cirkelledare som själva är invandrare, duktiga och goda förebilder. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Svårt samla deltagare den sista tiden av terminen (våren). Svårt med kontinuiteten. Bättre med några kortare, koncentrerade lördagar. Detta prövades vid 2 tillfällen med gott resultat. 12. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Behovet av IT-lärande bland svaga grupper är stort. Modellen med gemensamt lärande har god inverkan på integration och motverkar utslagning. Projektet har goda erfarenheter av extern samverkan. Men IT-lärande är en resurskrävande verksamhet som utsatta målgrupper inte har möjlighet att finansiera. förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Det finns goda förutsättningar att genomföra ytterligare verksamhet med inriktning mot IT om finansiering kan lösas. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring IT-stöd och distansutbildning som återstår att besvara? En viktig fråga gäller vem eller vilka grupper som i framtiden kommer att ha tillgång till IT-kunnande. Det är en viktig integrationsfråga att ge särskilt svaga utsatta grupper möjlighet att få tillgång till detta område. 10

11 Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Jag anser att ett bostadspolitiskt beslut skulle kunna möjliggöra för utsatta grupper att få tillgång till uppkoppling och hårdvara. Vissa bostadsbolag erbjuder tillval i hyreslägenheter. Dator borde bli var mans tillgång och därmed möjliggöra för individer att utveckla IT-lärande. 11.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Intervjuer med deltagare. Samtal med skolledare. Samtal med cirkelledare 2 st. En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: Frikyrkliga Studieförbundet i Östergötland Box Linköping 11