Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter Företagarnas folkhögskola Januari 2001 Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 KKS/Folkbildningsrådets projekt nr: Dnr 145u, 99, 15, BG Projektnamn: Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter. Sammanfattning: Projektet har syftat till att ge konsthantverkare nya verktyg att använda i ett formgivningsarbete som präglats av traditioner inom folkkonst och slöjd. Med hjälp av IT vävs kunskap om materialens egenskaper och förutsättningar samman med modern formgivningsteknik. Vid Företagarnas Folkhögskolas konsthantverkslinjer i Leksand har lärare och elever undervisats i vävkompositionsprogrammet Weavepoint och 3D-modelleringsprogrammet Rhino. Abstract The purpose of the project is to give people who are working with crafts new tools for a designprocess which is characterized by traditional folkart and handicraft. Through IT, qualities of the material and its possibilities integrates with modern designtechnique. At Foretagarnas Folk High School students and teachers has been taught to use Weavepoint and Rhino. A. Projektansvarig Projektledare, informations- och utvärderingsansvarig: Mats Svensson B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Vi valde att arbeta med detta projektet då vi tror att den framtida utvecklingen kommer att leda till att allt fler som arbetar med formgivning och design av olika slag kommer att använda sig av IT för att gestalta sina idéer och presentera dessa för en marknad Vi såg det därför som en spännande och angelägen utmaning att införa datorn som ett verktyg i våra konsthantverksutbildningar som består av Keramik-, Metall- och Textillinje. Folkhögskolans övriga linjer har tidigare integrerat IT i sina utbildningar. 2. Syfte: Vi ville integrera användning av mönsterkompositionsprogrammet Weavepoint och 3Dprogrammet Rhino i konsthantverksutbildningarna i syfte att komplettera de traditionella verktygen. Projektet syftade även till att ge de studerande en bättre grund för högre konstnärliga studier. I ett tidigt skede fanns även ambitionen att öka snabbheten i utvecklingen av formkänslan med hjälp av 3D-program vilket bedömdes som omöjligt då utbildningen i själva programvaruhanteringen visade sig vara så tidskrävande i sig. 3. Aktörer: Marie Ståhlberg, textillärare, Mats Svensson, keramiklärare, Margareta Wikström, datalärare och systemansvarig från Företagarnas Folkhögskola. 2

3 Song Ping Lee, lärare i 3D-modellering ifrån Konstfack och Lena Gustavsson, lärare i mönsterkomposition med dator. Studerande vid konsthantverkslinjerna och övriga konsthantverkslärare. Totalt 27 st. Tanken på att införa mönsterkompositionsprogram och 3D-modellering väcktes av Marie Sthålberg och Mats Svensson. Under projektets gång har vi samarbetat med Song Ping Lee från institutionen för Industridesign vid Konstfack där han bl.a. undervisar i 3D-modellering. Vi har även samarbetat med vävkonsult Lena Gustavsson. Dessa externa lärare har i samråd med skolans berörda lärare planerat utbildningens utformning och varit ansvariga för genomförandet av denna. 4. Den egna organisatoriska miljön : Företagarnas Folkhögskola drivs av Företagarnas Riksorganisation och erbjuder utbildning inom småföretagande, konsthantverk och miljö. Vår pedagogik är individinriktad och eleverna ges hög grad av frihet att ifrågasätta, pröva och utvärdera. Mönsterkomposition med hjälp av dataprogrammet Weavepoint ingår numera, efter projektets avslutning, som en del av vår textila utbildning. Under hösten har en ny introduktionskurs för åk 1 i 3D-modellering med Rhino startat. 5. Målgrupper och rekrytering: Projektet genomfördes för elever och lärare vid folkhögskolans linjer för Keramik, Metall och Textil då vi bedömde att denna grupp är i stort behov av ökade IT- kunskaper. De studerande informerades om denna IT-stödda undervisning och att denna var obligatorisk i samband med kursstarten hösten 99. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Studieformen anpassades i möjligaste mån till folkhögskolans pedagogiska grundsyn. Mellan lärarledda lektioner i form av föreläsningar och demonstrationer av externa lärare har de studerande bedrivit självstudier med självinstruerande material och varandras hjälp. I 3D-modellering skulle mindre grupper skapat kortare väntetider för lärarstöd, isynnerhet i början av kursen innan de studerande kunde hjälpa varandra. 7. Utbildningens organisation: Undervisningen inleddes med intensivkurser omfattande fyra dagar för Rhino och tre dagar för Weavepoint. Efter dessa studietillfällen gavs undervisning under en dag varannan vecka för Rhino. En senare uppföljning av undervisningen i Weavpoint gavs under ytterligare tre dagar. Under tiden mellan de lärarledda undervisningstillfällena gavs möjlighet till självstudier i egen takt. För att kunna följa och tillgodogöra sig undervisningen under föreläsningar och genomgångar måste de tidigare givna uppgifterna lösts. All undervisning gavs vid Företagarnas Folkhögskola. 3

4 I förhållande till de resurser som ställts till förfogande har det fungerat bra. Fler och tätare obligatoriska träffar med externt lärarstöd skulle kanske lett till att fler fullföljt undervisningen i 3D-modellering. 8. Medarbetarnas arbete: Projektets ringa storlek underlättade organisationen av vårt arbete. Det fanns stor erfarenhet av IT hos folkhögskolans datalärare som förutom att stå för teknisk support även följde den undervisningen som bedrevs inom projektet. De externa utbildare som anlitats hade stor erfarenhet av utbildning i de program som använts. Erfarenhet av IT bland de konsthantverkslärare som deltog var mycket liten. Den kompetens som fanns bestod främst av ordbehandling, e- posthantering och användning av folkbildningsnätet. Vi har följt projektets undervisning, anslagit fritid för detta och har kontinuerligt arbetat för att stärka elevernas studiemotivation. Utbildningen har bestått av föreläsningar och gemensamma uppgifter. Snäva tidsramar och ekonomiska begränsningar har inte medgivit den typ av individuellt anpassade studier vi vanligtvis bedriver. Under projektets gång har detta i viss mån kompenserats av att uppgifter och övningsexempel lagts ut på en virtuell mötesplats som varit tillgänglig för alla kursdeltagare. Vi har även kunnat få individuellt lärarstöd genom att e-posta frågor och filer med pågående arbete till vår externa lärare i 3D-modellering. Detta ingick inte i den ursprungliga planeringen. Det tar mycket tid att lära sig ett 3D-modelleringsprogram vilket har begränsat undervisningen till att i första hand omfatta användningen av programmet och i mindre omfattning tillämpas i själva formgivningsarbetet. I efterhand kan konstateras att mera resurser skulle använts för att ge de elever som saknat tidigare datavana en längre allmän introduktion än de 30 lektioner som gavs. Den formgivning som gjorts med hjälp av 3D programmet Rhino och som legat till grund för verkstadsarbeten har utförts utom lektionstid. Arbetet med mönsterkompositionsprogrammet Weavepoint har p.g.a. programmets relativa enkelhet kunnat integrerats helt i själva formgivningsarbetet. 9. IT-stöd i projektet: Weavpoint Rhino E-post First Class Vi valde dessa med avseende på användarvänlighet och pris. 10. Samarbete/samverkan: Projektet har haft ett mycket bra stöd ifrån ledningen, berörda lärare och övrig personal. Samarbetet inom projektet har fungerat bra. 4

5 D. Resultat 11. Kursekonomi: Projektet tilldelades :- av KK-stiftelsen. Utvecklingskostnader :- Driftkostnader :- Totalt :- Driftskostnaderna för undervisning med IT är jämfört med användandet av papper och penna självklart mycket högre. Dessa ökade kostnader får ses som investeringar för att förnya undervisningen då projektet riktat sig till både lärare och elever. 12.Studerandes synpunkter på kursen: Samtliga 12 studerande i mönsterkomposition med Weavepoint fullföljde undervisningen och 15 av 25 fullföljde undervisningen i 3D-programmet Rhino. Det förproducerade material som använts i Weavwpoint ansågs av de studerande varit till mycket stor hjälp. För denna studerandegrupp har inte förekommit någon datorkommunikation mellan studerande och extern lärare. Beträffande förproducerade övningsuppgifter i Rhino ansåg de studerande att detta endast varit till liten hjälp. Några angav ovana vid att läsa manualer, andra föredrog att prova sig fram. Material utlagt på nätet i form av exempel för att förstå formers uppbyggnad upplevdes som positivt. Det upplevdes även positivt att vid behov kunna ha e-poststöd mellan undervisningstillfällena av läraren som var bosatt i Stockholm. Det har inte förekommit någon datorkommunikation mellan de studerande eller någon databassökning inom ramarna för projektet. De vanligast förekommande positiva omdömena om utbildningen i 3D-programmet Rhino : Bra.. Bra men svårt.. Engagerad och bra lärare. De vanligast förekommande negativa omdömena: Frustrerande svårt! Start på för hög nivå. Svårt att hänga med om man inte var van vid datorer. De vanligast förekommande positiva omdömena om utbildningen i mönsterkompositionsprogrammet Weavepoint : Bra uppläggning. Bra lärare. De vanligast förekommande negativa omdömena: Mer utbildning i grundläggande dataanvändning, alternativt ökade lärarresurser under kursens gång, skulle underlättat studierna. 5

6 Det kan konstateras att projektet som helhet har ökat deltagarnas datavana och insikter om ITanvändningens fördelar. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vi tror att förutsättningarna för IT-utvecklingen är beroende av huruvida enskilda lärare ges möjlighet att driva denna inom sina respektive verksamhetsområde. Förutsättningarna för utveckling av IT är mycket goda inom vår organisation då ledningens och personalens inställning är mycket positiv till detta. En av förutsättningarna för ett genomförande av en verksamhet med inriktning på IT är att stora ekonomiska investeringar görs i form av teknisk utrustning och fortbildning av personal. I vilken grad ett genomförande mot en IT-inriktning genomförs styrs även av hur aktivt organisationens ledning arbetar med attitydfrågor kring IT-användning för att stärka motivationen hos organisationens medlemmar. Vi tror att de lärare som skall arbeta med någon form av IT i sin undervisning behöver såväl pedagogisk utbildning som tid för att utveckla nya pedagogiska modeller. Ett av de viktigaste hindren att undanröja är de negativa attityder till IT som är vanliga hos de som inte fick någon datavana i sin vanliga skolgång. 14.Utvärdering av projektet: Samtal så väl som skriftliga utvärderingar har legat till grund för den utvärdering som gjorts. Leksand Mats Svensson Projektansvarig 6