PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Mars 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Mars 2001"

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Titel Projektägare Mars 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnr: Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund Syfte Aktörer Den egna organisatoriska miljön Målgrupp/-er och rekrytering... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning Utbildningens organisation Medarbetarnas/ lärarnas arbete IT-stöd i projektet Samarbete/samverkan... 8 D. Resultat Kursekonomi Studerandes synpunkter på kurserna Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna Utvärdering av projektet

3 KKS/Folkbildningsrådets projektnr: 30 Projektnamn: Sammanfattning: Projektet innefattade två kurser. Missions o ulandskurs (MUL) med resa till Indien. Kursen skulle ha löpande kontakt med Sverige via IT. Havererade p.g.a. av teknik. I förarbetet användes databassökning. Efter en termin i skolan arbetade deltagarna lokalt med studiecirklar och hade IT-kontakt med skola och varandra. Diakonal distansutbildning (Diak Dist): Klassisk distansutbildning med ITkommunikation mellan träffar. Summery The project did include two courses. Mission- and developing countries (MUL) including a journey to India. The course where planing to have continuous contact with Sweden through IT but it didn t work because of technical problems. While preparing the journey the students did a lot of searching in databases. After five months at school the students worked with local studiegroups and had IT-contact with the school and with other groups. Deacon distance course (Diak Dist): Ordinary distance course with ITcommunication between the meetings. A. Projektansvariga Projektledare: Anders Färdeman Informationsansvarig: Torbjörn Bådagård Utvärderingsansvarig: Torbjörn Bådagård B. Projektpresentation 1 Bakgrund Skolan anordnar många rikstäckande kurser för huvudmannen i form av korta och långa kurser. Det innebär många gånger praktiska och ekonomiska svårigheter att samla deltagarna. Flera av kurserna är internationella där deltagarna inte har möjligheter att mötas. Behovet att i och omkring kurserna arbeta med större flexibilitet har funnits länge. Dels för att komplettera ordinära distansutbildningar men också för att finna nya vägar att skapa flexibilitet i tidsbundna och/eller geografiskt bundna kurser. 2. Syfte Skolan ville få erfarenhet av att öka kontaktytorna mellan deltagare och handledare inom ramen för befintlig distansutbildning. Vidare behövde långa kurser kompletteras med distansdelar före och efter kursen. Vidare ville vi undersöka möjligheten att ha löpande kontakter mellan hemmaelever /handledare och globalt resande elever för att följa processer och ta del av inhämtandet av erfarenheter. 3

4 Syftet med projektet har inte ändrats under arbetets gång 3. Aktörer Medverkande i projektet har varit elever och lärare vid skolan. Idéarbetet har föregåtts av konferensdeltagande och andra kontakter med aktörer som haft erfarenhet av IT-baserad distansutbildning. Förplaneringen gjordes av en lärargrupp och planeringen av genomförandet gjordes av lärare ihop med elever Samverkan har skett med tekniker och systemansvarig hos huvudmannen, Svenska Missionsförbundet samt med Sofia skola, som hade erfarenhet av IT-baserad distansundervisning med Indien. 4. Den egna organisatoriska miljön Lidingö folkhögskola, som är en av Svenska Missionsförbundets 5 folkhögskolor, grundades Huvudsyftet med skolan är utbildning av fritidsledare och diakoner för tjänst inom samfundet samt kortare eller längre funktionärsutbildningar. Övriga långa linjer på skolan är Allmän linje, Livsverkstan (livsåskådning genom estetiska uttrycksformer) samt Missions och- ulandslinje. Trots sin ungdom är skolan väl förankrad i folkbildningstraditionen, dvs hela människan är med sin historia och sina erfarenheter är viktig i undervisningssituationen och hela människan ska växa i och med utbildningen. De erfarenheter som gjorts under projektets gång är mycket goda och det finns ingen anledning, eller ens möjlighet, att ta bort de IT-baserade momenten Resultaten av projektet har varit så goda att likartade kurser redan under projektets gång har involverats i verksamheten. Detta för att öka kontaktmöjligheterna mellan elever/handledare under kursernas gång, men också för att ge eleverna ett redskap att efter genomgången kurs behålla kontakter med varandra, skolan och huvudmannen. 5. Målgrupp/-er och rekrytering Projektet genomfördes med elever som sökt och antagits till utbildningar som skulle ha genomförts oavsett projektet, dvs elever som sökt p.g.a. av kursernas egentliga innehåll, diakoni och missions-och ulandskunskap Det var viktigt för projektet att ämnesinnehållet var det styrande vid söktillfället och inte IT-intresse Eleverna informerades om projektet efter antagning då det presenterades som ett verktyg i undervisningen, som visserligen var nytt men var ett verktyg bland andra Urvals- och antagningssystemet fungerade väl i relation till målen, dvs de flesta var ovana IT-användare men hade intresse för kurserna innehåll Därmed kan konstateras att rekryteringen fungerade väl och att vi nådde avsedd målgrupp, dvs den vanlige kursdeltagaren. 4

5 C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning MUL Kursen utgår från intresse men ringa erfarenhet hos deltagarna. Teoretiska studier förbereder egna upplevelser som sedan bearbetas i grupp. Gruppen samlas till kortkurs under våren och förbereder sig sedan med inläsning fram till höstens kursstart där kontakter via IT skulle upprätthållas mellan skola och deltagare och mellan deltagare Under resan till Indien (de egna upplevelserna) skulle eleverna stå i förbindelse med lärare, andra elever och huvudmannen som fanns kvar i Sverige för att informera men också för att föra dialog med sakkunniga under resan. Den avslutande delen, efter bearbetning på hemmaplan, innebar att deltagarna bedrev studiecirkelverksamhet på hemorten. Under det arbetet hade man via IT haft kontakt med handledare på skolan och också diskuterat sinsemellan i olika ämneskonferenser. Uppläggningen av kursen, som är beprövad i tidigare kurser fungerar väl. Tillskottet av kommunikation via IT innebar ett gott tillskott när det gäller bearbetning och utbyte av information. Tyvärr innehöll inte den första delen (förberedelsen) någon kommunikation via IT p.g.a. att projektstarten försenades. Väl i Indien havererade hårddisken på den medhavda datorn och det fanns inte kompetens i gruppen eller på plats att ordna detta. Man fick nöja sig med envägskommunikation från Indien. Visserligen innebar den kommunikationen, löpande rapportering, en förbättring av bearbetningen för eleverna (tidigare år skrev man endast dagbok) samtidigt som berörda personer i Sverige kunde följa kursen. Det blev dock inte vad vi tänkt oss. I den avslutande fasen (studiecirkel på hemmaplan) fungerade det att cirklarna hade kontakter via ämneskonferenserna även det kunde ha använts effektivare. Erfarenheten är så god att IT kommer att vara ett naturligt inslag i kommande kurser. Diak Dist Diak Dist vänder sig till elever med stor erfarenhet av diakonalt arbete. I kursen möter de olika erfarenheterna varandra under det att man genomför gemensamma teoretiska fördjupningar. Uppläggningen var en klassisk distansutbildning. Dvs, regelbundna träffar med mellanliggande studier. IT-kompletteringen innebar att eleverna i de mellanliggande partierna, på hemmaplan, skulle kommunicera med handledare och andra elever via diskussioner i konferenser men också genom att redovisa fördjupningsarbeten och få/ge respons på dessa. IT bidrog till att höja studieintensiteten och känslan av ständigt pågående kurs även under tiden mellan träffarna. Dock visade det sig att kontakten elev - handledare var tätare än kontakten elev - elev. Skrivandet i konferenserna präglades av en återhållsam attityd. Det visade sig tydligt att det är lättare att påstå något i skrift när man är säker och att man är mer reserverad med att lämna ut sig där man prövar sig fram i osäkerhet. Förvånansvärt få har gått in i pågående diskussioner vilket har medfört att gruppinteraktionen inte blivit den tänkta. Här kunde också anas 5

6 ett genderperspektiv där kvinnorna verkade vara mer återhållsamma än männen. Även när det gällde att ge respons på skrivna arbetsuppgifter dominerade de återhållsamma formuleringarna elever emellan. 7. Utbildningens organisation I kurserna ingick obligatoriska träffar. För MUL: En helgträff på våren. Hel hösttermin tillsammans. Eget arbete på hemorten under våren utan återsamling.. För Diak Dist träffar om 3-4 dagar i sep., nov., feb. och maj. Samtliga träffar var förlagda till folkhögskolan Bägge kurserna var till största delen styrda av tid. Visserligen var tiden mellan träffarna för Diak Dist fri att disponera men träffarna utgjorde milstolpar där gruppen skulle vara samstämd när det gäller studietakt. Vad beträffar MUL så var den avslutande studiecirkeldelen fri att disponera. Antagningen skedde vid fasta tidpunkter. I kurserna ingick planerade grupparbeten. För MUL:s del genomfördes dessa under den gemensamma tiden på skolan. Diak Dist hade även grupparbeten mellan träffarna då eleverna kommunicerade medels IT. De obligatoriska träffarna var nödvändiga. Om man beaktar den blygsel som funnits mellan deltagarna i konferensdeltagandet så hade säkerligen kommunikationen varit ännu sämre om man aldrig träffats. Det är ett antagande. Ett annat antagande är att om man aldrig träffats hade anonymiteten inneburit att man hade haft en annan frimodighet i sitt konferensdeltagande. Dock hade det av andra skäl inte varit möjligt eftersom bägge kurserna behandlar processer där det är nödvändigt att kursdeltagarna känner varandra bättre än vad en skriftlig presentation skulle förmedla. Den styrda tiden var också nödvändig eftersom inlärningsprocesser, gemensamma upplevelser och erfarenhetsutbytet krävt att deltagarna vid vissa tillfällen legat i fas med varandra. Av samma skäl hade det inte varit möjligt att arbeta med rullande antagning. När det gäller grupparbeten på distans har förutsättningarna förbättrats avsevärt eftersom man på ett smidigt sätt kunnat utväxla dokument och haft ett samtal pågående lite dåd och då utan att vara hänvisad till telefoner, fax eller brev. 8. Medarbetarnas/ lärarnas arbete När projektet startade fanns erfarenhet hos några lärare av traditionellt distansutbildning (träff - inläsning - träff - inläsning...). Ingen av lärarna hade arbetat med IT-stödd distansutbildning. Skolan anordnade ett tvådagarsseminarium om ITstödd distansutbildning under våren där skolledning och 3 lärare tog aktiv del. Under kurserna har lärararbetet varit organiserat i lärarlag med 3-4 lärare som svarat för huvuddelen av undervisningen. IT-stödet har till viss del inneburit att kommunikationen mellan lärare och elev har underlättats. I och med att den har underlättats har dock kontakterna blivit tätare. Eftersom diskussioner har pågått under den fria tiden och arbetsuppgifter har 6

7 strömmat in tätare så har arbetstiden för lärarna ökat. Tiden att läsa och skriva inlägg och kontinuerligt följa framväxten av redovisningar får inte underskattas. Visst är datamediet snabbt, men det är arbetsmoment som inte fanns tidigare. I gengäld har träffarna blivit effektivare eftersom man då inte behöver ägna så mycket tid åt handledning och redovisningar utan kan gå vidare i kursen. Det innebär dock att lärarna då inte kan ta igen den tid man lagt ner mellan träffarna. Kursen blir effektivare, men arbetsinsatsen för läraren ökar. Den ökade arbetsinsatsen innebär att läraren lägger mer tid på handledning och tar större del i deltagarnas diskussioner och följer därmed deltagarnas utveckling närmare. Handledningsarbetet har blivit mer flexibelt eftersom deltagare och handledare inte behöver träffas fysiskt eller per telefon. Lärare och deltagaren kan själva välja lämplig (lugnare) tidpunkt. Tyvärr ofta kvällar. Till största delen har datorstödd handledning lagts utanför dagarbetstiden, dvs i hemmet på kvällar. Skolan har dock ett arbetstidssystem som definierar även den tiden som arbetstid. Sättet att organisera lärarnas arbete har fungerat väl. Lärarlagen har kunnat konferera slutet i egen konferens eller i fysiska träffar. (Även deltagarna har haft en egen, sluten konferens). Kurserna har ökat kravet på flexibilitet hos lärarna, men det har också ökat möjligheterna att arbeta vid valda tillfällen. Skolans arbetstidssytem gör det möjligt att lärarna ökar tiden utanför skolan utan att man känner att man arbetar på fritid. Man får dock se upp med att arbetstiden inte rusar iväg och att kursen därmed slukar arbetstid som gör den dyrare än man kalkylerat med. 9 IT-stöd i projektet Som IT-medium valdes konferenssystemet First Class. Anledningen till det var att huvudmannen (SMF) hade ett system där många församlingar och enskilda medlemmar inom rörelsen redan fanns uppkopplade. Servern hade dessutom stor tillgänglighet eftersom den både kunde nås via modem och internet (i alla fall under projektets senare fas). Detta innebar att det fanns ett system där skolan redan var involverad och det var lätt för deltagarna att via egen dator eller dator i församling ansluta sig till systemet. Systemet valdes också för att det var inarbetat hos några av lärarna och erfarenheten visade på ett smidigt system att arrangera lämpliga konferenser (öppna lärare och deltagare, för enbart deltagare, för enbart lärare, för andra som hade intresse av att följa kursen, t.ex. sakkunniga hos huvudmannen) och en enkel hantering av e-post. Några av lärarna behärskade systemet hjälpligt vid projektstart. Övriga lärare har snabbt lärt sig använda det i takt med att det blev nödvändigt för deras deltagande i kursen. I början hade skolan inte någon egen admin-funktion vilket under kursens gång blev otympligt eftersom konferenser och tillgänglighet måste ändras under kursens gång. Behovet av fler tillgängliga datorer för lärarna växte påtagligt när kurserna kom igång. Vidare visade det sig nödvändigt att fler lärare fick modem för att kunna arbeta hemifrån. Lärarna har snabbt lärt sig hantera systemet och det har inte varit några problem under kursens gång - bortsett från vanliga modem- och datorkrångel. Behovet av 7

8 teknisk support på skolan har varit större under kurserna eftersom datorkrångel direkt har medfört sämre tillgänglighet för undervisande lärare. Få av eleverna hade vana vid systemet när kurserna började. Inte heller där har det varit några egentliga användarproblem. Några funktioner som hade förbättrat kursen saknades inte i systemet Om (när) kurserna ska göras om kommer vi att välja samma system. 10 Samarbete/samverkan Samarbetet med externa samarbetspartner fungerade väl. Sofia distans, som hade erfarenheter av arbete i Indien bistod med tekniska och idémässiga tips med en mycket generös inställning. Även huvudmannen, som var mycket intresserad av ett gott resultat var behjälpliga med teknisk och strategisk support. Inom skolan mottogs projektet positivt. Eftersom FC-systemt fanns på skolan, men med relativt få användare bidrog projektet till att så gott som alla nu kommunicerar med hjälp av FC. Flera andra kurser har redan börjat använda sig av IT-stödda distansmoment och avslutade kurser för resonemang om formerna för hur elever kan finnas kvar i ett nätverk och där fortsätta sitt erfarenhetsutbyte med skola och andra deltagare. Arbetet inom projektet har fungerat väl. Visst har det förekommit initialsvårigheter för både lärare och elever, men de har varit mindre än man befarat. Kursernas kvalitet har definitivt höjts och inga undervisningsmoment har blivit lidande av att kurserna har inkluderat projektet. Även tekniskt krångel har varit av mindre omfattning än vad som omvittnats från andra projekt. Detta om man bortser ifrån det stora haveriet när hårddisken gick sönder i Indien och tvåvägskommunikation blev till envägskommunikation. Teknisk support är svår när man spelar på internationell arena. Den enda egentliga svårigheten har varit tydlighet när det gäller beräkning av deltagarveckor. Men genom att räkna om arbetsinsatsen i normalveckor har den biten gått att lösa i samspel med FBR. D. Resultat 11. Kursekonomi KK-stiftelsen tilldelade projektet /trehundrafemtio tusen/ SEK 8

9 Kostnaderna för projektet fördelar sig ungefärligt enligt nedan (kkr): Moment Drift Utveckling Totalt Projektet Projektadm Teknisk support Investeringar (1/3) Hyra utrustning Rep. o underhåll Fortbildn./konf Externa konsulter Pedagogisk utv Kurs Diak Dist Inskolning elever IT-handledn Kursuppläggning Kurs MUL Inskolning elever IT-handledning Kursuppläggning SUMMA Motsv kurs. trad.form MUL 530 Diak Dist 100 SUMMA % av deltagarna fullföljde kurserna Projektet har i stort sett kunnat hållas inom de preliminära ramarna. Dvs, de ramar som gjordes upp efter tilldelning av projektmedel. I den ursprungliga planen (vid ansökningstillfället) var projektet mer omfattande. Det är framför allt fortbildning, investeringar, ped. utvecklingsarbete samt omfattning i tid som bantat projektet. Kostnader som varit problematiska är investeringarna eftersom de har krävt 2/ 3 egeninsats och där har skolans totala ekonomi bromsat utveckling. 12. Studerandes synpunkter på kurserna Något specifikt kursmaterial fanns inte i kurserna p.g.a. projektet, dvs det fanns inga teknik- eller studiehandledningar eller annat förproducerat material som var framtagna p.g.a. av de ingående undervisningsmomenten på distans. Själva inlärandet av IT-momenten klarades mha datorvana elever, successiv handledning av lärare När det gäller nyttan av IT-stödet utifrån elevernas perspektiv när det gäller kommunikation med lärare så pekar man framför allt på möjlighet att få kontinuerlig 9

10 handledning under det att man arbetade med en arbetsuppgift eller studerade in ett material. Kontakten de studerande emellan gav en upplevelse av att man ständigt var med i ett skeende. Man kunde följa arbeten, få och ge synpunkter. I en av kurserna MUL fanns en för lärare sluten konferens som användes flitigt. Någon sådan konferens fanns inte i Diak Dist. De studerande som hade tillgång till detta slutna rum menar att det var oerhört värdefullt. Vad vi förstått så skapade det en känsla av samhörighet under perioder då man var skilda åt. Där kunde man delge synpunkter, uttrycka frustrationer, höra sig för om man uppfattat instruktioner rätt mm. Konferensen kom att ge deltagarna det fikarum där mycket av gruppkänslan odlas i en vanlig skolsituation Något kursmaterial eller någon kursadministration på web förekom inte Databassökning blev ett uppskattat komplement till ordinarie kurslitteratur. Ständigt uppdaterad information och fakta kunde hela tiden hämtas från databaser eller tidningar. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna De erfarenheter som kan dras ur projektet är i korthet följande Positiva Huvudmannens uppbyggda FC-system undanröjde mycket av tillgänglighetsproblem, dvs deltagarna kunde komma åt systemet via egna datorer eller datorer i församlingar IT-kommunikationen skapade en gruppkänsla som var starkare än i en trad. distanskurs. Man befann sig hela tiden i ett sammanhang där det hände något. Flödet av synpunkter, halvfärdiga uppgifter, handledning, sporadiska kontakter handledare - deltagare ökade. Allt detta höjde kursernas kvalitet. Detta innebär i och för sig en ökad kostnad som man inte kan bortse ifrån Negativa Det finns en sårbarhet. Stor frustration uppstår snabbt om dator, modem eller dylikt krånglar. Det gör det alltid någon gång under kursen. Blir det för mycket kan fenomenet tappade sugar uppstå Den snabba kommunikationen skapar ett tryck på handledare. Eleven som snabbt skickar in sitt arbete vet att det finns direkt hos handledaren och förväntar sig ett snabbt svar. Handledaren måste tåla röd-flgga-stress och lära sig att motstå lockelsen att ständigt läsa av konferenser. Förståelse hos eleven måste också skapas för att svar inte lämnas direkt, varken från handledare eller andra deltagare Deltagarna verkar ha lättare att kommunicera med handledare än med varandra Svårigheter att skriva prövande. Man vill gärna vara säker och välformulerd när man lämnar ut sig på nätet. Ett genderperspektiv kan anas, dvs kvinnorna tenderar att stå tillbaka Förutsättningarna för utveckling av vidare verksamhet mot IT är gynnsamma på skolan. IT har, mycket tack vare projektet, blivit en naturlig komponent i verksamheten och alla har en positiv inställning. Faktum att huvudmannen har ett internetknutet FC-system verkar också för en gynnsam utveckling. En ansträngd 10

11 ekonomi är dock en begränsande faktor eftersom andra utvecklingsprojket kan komma att prioriteras framför IT Förutsättningarna för genomförande av IT-baserad verksamhet sammanfaller delvis med ovanstående. Här är dock ekonomin ett större hinder eftersom det kräver ytterligare investeringar och en högre insats av teknisk support. Även lärartjänsterna är en bristvara och annan verksamhet måste prioriteras. Vårt projekt pekar ju mot att kurserna blir mer lärartäta med IT-stöd än enligt en klassisk distansmodell. Projektet har dock redan ynglat av sig så att ytterligare kurser som startats under året innehåller IT-stöd, bl.a. den internationella volontärskurs som fanns i vår ansökan, men som inte kunde rymmas inom projektet p.g.a. för få sökande inför hösten. Vår erfarenhet är att de mest betydelsefulla frågorna kring IT-stöd och distansutbildning (och därmed de viktigaste hindren att undanröja) är kostnaden för teknikinvesteringar för skolan. Ett större problem är dock tillgängligheten för deltagarna. Våra kurser har fungerat väl eftersom de flesta deltagarna har varit huvudmannarelaterade. För andra kan det uppstå problem. 14. Utvärdering av projektet Uppgifterna i denna rapport är hämtade utifrån intervjuer med handledare och elever samt de kursutvärderingar som görs efter alla kurser Kompletterande rapport kan rekvireras från Lidingö folkhögskola, Kottlavägen Lidingö 11

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning och diakoni i Glesbygd. SKS i Västra Sverige. Oktober 2001

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning och diakoni i Glesbygd. SKS i Västra Sverige. Oktober 2001 PROJEKTMATERIAL Folkbildning och diakoni i Glesbygd SKS i Västra Sverige Oktober 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne PROJEKTMATERIAL Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckniing KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Gotlands läns folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter

Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter PROJEKTMATERIAL Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter Företagarnas folkhögskola Januari 2001 Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet,

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Konfirmandcirklar med IT-stöd. SKS Nordväst. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Konfirmandcirklar med IT-stöd. SKS Nordväst. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL SKS Nordväst Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Kvinnor ITiden. TBV Trollhättan. Mars 2001

PROJEKTMATERIAL. Kvinnor ITiden. TBV Trollhättan. Mars 2001 PROJEKTMATERIAL TBV Trollhättan Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:...

Läs mer

Distanscenter för lågutbildade

Distanscenter för lågutbildade PROJEKTMATERIAL Distanscenter för lågutbildade Grimslövs folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare...

Läs mer

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola Projektmaterial Lokal samverkan med flexibelt lärande på lokal nivå Göteborgs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

Projektmaterial. Lyssna På Oss. Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. Lyssna På Oss. Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kort sammanfattning

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås

PROJEKTMATERIAL. Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås PROJEKTMATERIAL Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås Västerås folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101

Läs mer

Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ

Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Distanssamverkan-teknik-metodik

PROJEKTMATERIAL. Distanssamverkan-teknik-metodik PROJEKTMATERIAL Västerbergs folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser)

Bilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser) Flexibel utbildning på distans ur organisations- och studerandeperspektiv Sidan 1 av 12 Instruktioner Alla studerande som ingår i undersökningen är anonyma, d v s du ska inte skriva ditt namn. Enkäten

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Fältstudieanalys i grupp med IT-stöd. Mariannelunds folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Fältstudieanalys i grupp med IT-stöd. Mariannelunds folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Fältstudieanalys i grupp med IT-stöd Mariannelunds folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Titel Projektägare Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Projektmaterial KOMMUNIKATION MED DATOR, HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Figur C1 Hur administrationen har fungerat... 1 Figur C2 Hur studievägledningen har fungerat... 1 Figur C3 Om de studerande har använt

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje.

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje. Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Slutrapport/utvärdering Projekt Alla har rätt till Internet Syfte Målgrupp Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

IVäxande behov gör att volymen på vuxenutbildning förutspås

IVäxande behov gör att volymen på vuxenutbildning förutspås folkbildning.net 02-03-25 20.51 Sida 151 Distansundervisningens ekonomi av Staffan Hübinette IVäxande behov gör att volymen på vuxenutbildning förutspås öka samtidigt som resurserna är begränsade. Förhoppningarna

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursdokument APL handledarutbildning HT14

Kursdokument APL handledarutbildning HT14 140813/CH Kursdokument APL handledarutbildning HT14 1 Innehåll Mål för utbildningen... 3 Litteraturlista... 3 Att studera på distans... 4 Kursupplägg omgång 1... 5 Kursupplägg omgång 2... 6 Innehåll närträffar...

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Utveckling av digitala lärresurser och webb 2.0 2007/08

Utveckling av digitala lärresurser och webb 2.0 2007/08 1 av 5 2008-06-17 14:17 Startsida Gästbok Media Blogg Resan Språkprogram Videokonferenser Youtube Kursutvärdering Projekt SLUTRAPPORT 2008-05-29 Utveckling av digitala lärresurser och webb 2.0 2007/08

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2

Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2 Pedagogisk planering Skriva läsligt för hand- år 2 Syfte Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Projektmaterial. Alma folkhögskola

Projektmaterial. Alma folkhögskola Projektmaterial NÄTVERK FÖR AFATIKER Alma folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Kurs i Dokumenthantering. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier en halvdag. Studietid:

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Delta på distans med hjälp av IT-teknik

Delta på distans med hjälp av IT-teknik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-13 Dnr: 2015/97-ÄN-700 Christina Becker - am282 E-post: christina.becker@vasteras.se Kopia till Christine Wäneskog, proaros Vård och omsorg

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län

Läs mer

Arbetsplatsförlagda studier

Arbetsplatsförlagda studier Statistiska institutionen Uppsala universitet Arbetsplatsförlagda studier Praktik inom Masterprogrammet i statistik 1. Information till praktikant och handledare 2. Kursplan. Arbetsplatsförlagda studier.

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Industriellt byggande, 7,5 hp

Industriellt byggande, 7,5 hp Kurs-PM Industriellt byggande, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Lars Eliasson och Helena Lidelöw Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4TS103 Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 Glaseramera Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 2. Projektets syfte Projektets syfte var att ta fram ett fritt och webbaserat undervisningsmaterial om keramikglasyrer.

Läs mer

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning Inledning Uppdragsgivaren efterfrågar ett program som ska fungera som underlag för undervisning av distansstudenter. I programmet ska man kunna genomföra föreläsningar, och elever och lärare ska kunna

Läs mer

Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012

Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012 Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012 Internationella programkontoret Uppdrag: stödja olika former av internationellt samarbete inom utbildning främja svenskt deltagande i programmen analysera och sprida

Läs mer

Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer

Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer Erica Jonvallen projektledare Tove Mejer expert Katarina Linnarsson undervisningsråd Läslyftet Erica Jonvallen projektledare 2015-01-12

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Regler för användning av skoldatanätet i Vaxholms stad.

Regler för användning av skoldatanätet i Vaxholms stad. Regler för användning av skoldatanätet i Vaxholms stad. Enligt beslut av kommunstyrelsen 7 sep. 2000 D-nummer 19/2000 001 Reviderad av kommunstyrelsen 7 feb. 2002 Regler och anvisningar för skoldatanätet

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Rapport november Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Viktiga händelser under den gångna månaden Styrgruppen samlades för ett första möte den 23 november. Kerstin Olsson, Anne Hederén,

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Studiehandledning och lokal plan för Svenska kyrkans grundkurs

Studiehandledning och lokal plan för Svenska kyrkans grundkurs Studiehandledning och lokal plan för Svenska kyrkans grundkurs Detta är den ram som kyrkomötet har beslutat: Svenska kyrkans grundkurs skall dels ge kännedom om Svenska kyrkans tro och liv åt dem som förbereder

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7

PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17

Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17 Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE... 2 3 PEDAGOGIK... 2 4 GENOMFÖRANDE... 2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING... 4 4.1.1 Flexibel

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2010 1. Verksamheten

Läs mer