PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Mars 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Titel Projektägare Mars 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnr: Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund Syfte Aktörer Den egna organisatoriska miljön Målgrupp/-er och rekrytering... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning Utbildningens organisation Medarbetarnas/ lärarnas arbete IT-stöd i projektet Samarbete/samverkan... 8 D. Resultat Kursekonomi Studerandes synpunkter på kurserna Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna Utvärdering av projektet

3 KKS/Folkbildningsrådets projektnr: 30 Projektnamn: Sammanfattning: Projektet innefattade två kurser. Missions o ulandskurs (MUL) med resa till Indien. Kursen skulle ha löpande kontakt med Sverige via IT. Havererade p.g.a. av teknik. I förarbetet användes databassökning. Efter en termin i skolan arbetade deltagarna lokalt med studiecirklar och hade IT-kontakt med skola och varandra. Diakonal distansutbildning (Diak Dist): Klassisk distansutbildning med ITkommunikation mellan träffar. Summery The project did include two courses. Mission- and developing countries (MUL) including a journey to India. The course where planing to have continuous contact with Sweden through IT but it didn t work because of technical problems. While preparing the journey the students did a lot of searching in databases. After five months at school the students worked with local studiegroups and had IT-contact with the school and with other groups. Deacon distance course (Diak Dist): Ordinary distance course with ITcommunication between the meetings. A. Projektansvariga Projektledare: Anders Färdeman Informationsansvarig: Torbjörn Bådagård Utvärderingsansvarig: Torbjörn Bådagård B. Projektpresentation 1 Bakgrund Skolan anordnar många rikstäckande kurser för huvudmannen i form av korta och långa kurser. Det innebär många gånger praktiska och ekonomiska svårigheter att samla deltagarna. Flera av kurserna är internationella där deltagarna inte har möjligheter att mötas. Behovet att i och omkring kurserna arbeta med större flexibilitet har funnits länge. Dels för att komplettera ordinära distansutbildningar men också för att finna nya vägar att skapa flexibilitet i tidsbundna och/eller geografiskt bundna kurser. 2. Syfte Skolan ville få erfarenhet av att öka kontaktytorna mellan deltagare och handledare inom ramen för befintlig distansutbildning. Vidare behövde långa kurser kompletteras med distansdelar före och efter kursen. Vidare ville vi undersöka möjligheten att ha löpande kontakter mellan hemmaelever /handledare och globalt resande elever för att följa processer och ta del av inhämtandet av erfarenheter. 3

4 Syftet med projektet har inte ändrats under arbetets gång 3. Aktörer Medverkande i projektet har varit elever och lärare vid skolan. Idéarbetet har föregåtts av konferensdeltagande och andra kontakter med aktörer som haft erfarenhet av IT-baserad distansutbildning. Förplaneringen gjordes av en lärargrupp och planeringen av genomförandet gjordes av lärare ihop med elever Samverkan har skett med tekniker och systemansvarig hos huvudmannen, Svenska Missionsförbundet samt med Sofia skola, som hade erfarenhet av IT-baserad distansundervisning med Indien. 4. Den egna organisatoriska miljön Lidingö folkhögskola, som är en av Svenska Missionsförbundets 5 folkhögskolor, grundades Huvudsyftet med skolan är utbildning av fritidsledare och diakoner för tjänst inom samfundet samt kortare eller längre funktionärsutbildningar. Övriga långa linjer på skolan är Allmän linje, Livsverkstan (livsåskådning genom estetiska uttrycksformer) samt Missions och- ulandslinje. Trots sin ungdom är skolan väl förankrad i folkbildningstraditionen, dvs hela människan är med sin historia och sina erfarenheter är viktig i undervisningssituationen och hela människan ska växa i och med utbildningen. De erfarenheter som gjorts under projektets gång är mycket goda och det finns ingen anledning, eller ens möjlighet, att ta bort de IT-baserade momenten Resultaten av projektet har varit så goda att likartade kurser redan under projektets gång har involverats i verksamheten. Detta för att öka kontaktmöjligheterna mellan elever/handledare under kursernas gång, men också för att ge eleverna ett redskap att efter genomgången kurs behålla kontakter med varandra, skolan och huvudmannen. 5. Målgrupp/-er och rekrytering Projektet genomfördes med elever som sökt och antagits till utbildningar som skulle ha genomförts oavsett projektet, dvs elever som sökt p.g.a. av kursernas egentliga innehåll, diakoni och missions-och ulandskunskap Det var viktigt för projektet att ämnesinnehållet var det styrande vid söktillfället och inte IT-intresse Eleverna informerades om projektet efter antagning då det presenterades som ett verktyg i undervisningen, som visserligen var nytt men var ett verktyg bland andra Urvals- och antagningssystemet fungerade väl i relation till målen, dvs de flesta var ovana IT-användare men hade intresse för kurserna innehåll Därmed kan konstateras att rekryteringen fungerade väl och att vi nådde avsedd målgrupp, dvs den vanlige kursdeltagaren. 4

5 C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning MUL Kursen utgår från intresse men ringa erfarenhet hos deltagarna. Teoretiska studier förbereder egna upplevelser som sedan bearbetas i grupp. Gruppen samlas till kortkurs under våren och förbereder sig sedan med inläsning fram till höstens kursstart där kontakter via IT skulle upprätthållas mellan skola och deltagare och mellan deltagare Under resan till Indien (de egna upplevelserna) skulle eleverna stå i förbindelse med lärare, andra elever och huvudmannen som fanns kvar i Sverige för att informera men också för att föra dialog med sakkunniga under resan. Den avslutande delen, efter bearbetning på hemmaplan, innebar att deltagarna bedrev studiecirkelverksamhet på hemorten. Under det arbetet hade man via IT haft kontakt med handledare på skolan och också diskuterat sinsemellan i olika ämneskonferenser. Uppläggningen av kursen, som är beprövad i tidigare kurser fungerar väl. Tillskottet av kommunikation via IT innebar ett gott tillskott när det gäller bearbetning och utbyte av information. Tyvärr innehöll inte den första delen (förberedelsen) någon kommunikation via IT p.g.a. att projektstarten försenades. Väl i Indien havererade hårddisken på den medhavda datorn och det fanns inte kompetens i gruppen eller på plats att ordna detta. Man fick nöja sig med envägskommunikation från Indien. Visserligen innebar den kommunikationen, löpande rapportering, en förbättring av bearbetningen för eleverna (tidigare år skrev man endast dagbok) samtidigt som berörda personer i Sverige kunde följa kursen. Det blev dock inte vad vi tänkt oss. I den avslutande fasen (studiecirkel på hemmaplan) fungerade det att cirklarna hade kontakter via ämneskonferenserna även det kunde ha använts effektivare. Erfarenheten är så god att IT kommer att vara ett naturligt inslag i kommande kurser. Diak Dist Diak Dist vänder sig till elever med stor erfarenhet av diakonalt arbete. I kursen möter de olika erfarenheterna varandra under det att man genomför gemensamma teoretiska fördjupningar. Uppläggningen var en klassisk distansutbildning. Dvs, regelbundna träffar med mellanliggande studier. IT-kompletteringen innebar att eleverna i de mellanliggande partierna, på hemmaplan, skulle kommunicera med handledare och andra elever via diskussioner i konferenser men också genom att redovisa fördjupningsarbeten och få/ge respons på dessa. IT bidrog till att höja studieintensiteten och känslan av ständigt pågående kurs även under tiden mellan träffarna. Dock visade det sig att kontakten elev - handledare var tätare än kontakten elev - elev. Skrivandet i konferenserna präglades av en återhållsam attityd. Det visade sig tydligt att det är lättare att påstå något i skrift när man är säker och att man är mer reserverad med att lämna ut sig där man prövar sig fram i osäkerhet. Förvånansvärt få har gått in i pågående diskussioner vilket har medfört att gruppinteraktionen inte blivit den tänkta. Här kunde också anas 5

6 ett genderperspektiv där kvinnorna verkade vara mer återhållsamma än männen. Även när det gällde att ge respons på skrivna arbetsuppgifter dominerade de återhållsamma formuleringarna elever emellan. 7. Utbildningens organisation I kurserna ingick obligatoriska träffar. För MUL: En helgträff på våren. Hel hösttermin tillsammans. Eget arbete på hemorten under våren utan återsamling.. För Diak Dist träffar om 3-4 dagar i sep., nov., feb. och maj. Samtliga träffar var förlagda till folkhögskolan Bägge kurserna var till största delen styrda av tid. Visserligen var tiden mellan träffarna för Diak Dist fri att disponera men träffarna utgjorde milstolpar där gruppen skulle vara samstämd när det gäller studietakt. Vad beträffar MUL så var den avslutande studiecirkeldelen fri att disponera. Antagningen skedde vid fasta tidpunkter. I kurserna ingick planerade grupparbeten. För MUL:s del genomfördes dessa under den gemensamma tiden på skolan. Diak Dist hade även grupparbeten mellan träffarna då eleverna kommunicerade medels IT. De obligatoriska träffarna var nödvändiga. Om man beaktar den blygsel som funnits mellan deltagarna i konferensdeltagandet så hade säkerligen kommunikationen varit ännu sämre om man aldrig träffats. Det är ett antagande. Ett annat antagande är att om man aldrig träffats hade anonymiteten inneburit att man hade haft en annan frimodighet i sitt konferensdeltagande. Dock hade det av andra skäl inte varit möjligt eftersom bägge kurserna behandlar processer där det är nödvändigt att kursdeltagarna känner varandra bättre än vad en skriftlig presentation skulle förmedla. Den styrda tiden var också nödvändig eftersom inlärningsprocesser, gemensamma upplevelser och erfarenhetsutbytet krävt att deltagarna vid vissa tillfällen legat i fas med varandra. Av samma skäl hade det inte varit möjligt att arbeta med rullande antagning. När det gäller grupparbeten på distans har förutsättningarna förbättrats avsevärt eftersom man på ett smidigt sätt kunnat utväxla dokument och haft ett samtal pågående lite dåd och då utan att vara hänvisad till telefoner, fax eller brev. 8. Medarbetarnas/ lärarnas arbete När projektet startade fanns erfarenhet hos några lärare av traditionellt distansutbildning (träff - inläsning - träff - inläsning...). Ingen av lärarna hade arbetat med IT-stödd distansutbildning. Skolan anordnade ett tvådagarsseminarium om ITstödd distansutbildning under våren där skolledning och 3 lärare tog aktiv del. Under kurserna har lärararbetet varit organiserat i lärarlag med 3-4 lärare som svarat för huvuddelen av undervisningen. IT-stödet har till viss del inneburit att kommunikationen mellan lärare och elev har underlättats. I och med att den har underlättats har dock kontakterna blivit tätare. Eftersom diskussioner har pågått under den fria tiden och arbetsuppgifter har 6

7 strömmat in tätare så har arbetstiden för lärarna ökat. Tiden att läsa och skriva inlägg och kontinuerligt följa framväxten av redovisningar får inte underskattas. Visst är datamediet snabbt, men det är arbetsmoment som inte fanns tidigare. I gengäld har träffarna blivit effektivare eftersom man då inte behöver ägna så mycket tid åt handledning och redovisningar utan kan gå vidare i kursen. Det innebär dock att lärarna då inte kan ta igen den tid man lagt ner mellan träffarna. Kursen blir effektivare, men arbetsinsatsen för läraren ökar. Den ökade arbetsinsatsen innebär att läraren lägger mer tid på handledning och tar större del i deltagarnas diskussioner och följer därmed deltagarnas utveckling närmare. Handledningsarbetet har blivit mer flexibelt eftersom deltagare och handledare inte behöver träffas fysiskt eller per telefon. Lärare och deltagaren kan själva välja lämplig (lugnare) tidpunkt. Tyvärr ofta kvällar. Till största delen har datorstödd handledning lagts utanför dagarbetstiden, dvs i hemmet på kvällar. Skolan har dock ett arbetstidssystem som definierar även den tiden som arbetstid. Sättet att organisera lärarnas arbete har fungerat väl. Lärarlagen har kunnat konferera slutet i egen konferens eller i fysiska träffar. (Även deltagarna har haft en egen, sluten konferens). Kurserna har ökat kravet på flexibilitet hos lärarna, men det har också ökat möjligheterna att arbeta vid valda tillfällen. Skolans arbetstidssytem gör det möjligt att lärarna ökar tiden utanför skolan utan att man känner att man arbetar på fritid. Man får dock se upp med att arbetstiden inte rusar iväg och att kursen därmed slukar arbetstid som gör den dyrare än man kalkylerat med. 9 IT-stöd i projektet Som IT-medium valdes konferenssystemet First Class. Anledningen till det var att huvudmannen (SMF) hade ett system där många församlingar och enskilda medlemmar inom rörelsen redan fanns uppkopplade. Servern hade dessutom stor tillgänglighet eftersom den både kunde nås via modem och internet (i alla fall under projektets senare fas). Detta innebar att det fanns ett system där skolan redan var involverad och det var lätt för deltagarna att via egen dator eller dator i församling ansluta sig till systemet. Systemet valdes också för att det var inarbetat hos några av lärarna och erfarenheten visade på ett smidigt system att arrangera lämpliga konferenser (öppna lärare och deltagare, för enbart deltagare, för enbart lärare, för andra som hade intresse av att följa kursen, t.ex. sakkunniga hos huvudmannen) och en enkel hantering av e-post. Några av lärarna behärskade systemet hjälpligt vid projektstart. Övriga lärare har snabbt lärt sig använda det i takt med att det blev nödvändigt för deras deltagande i kursen. I början hade skolan inte någon egen admin-funktion vilket under kursens gång blev otympligt eftersom konferenser och tillgänglighet måste ändras under kursens gång. Behovet av fler tillgängliga datorer för lärarna växte påtagligt när kurserna kom igång. Vidare visade det sig nödvändigt att fler lärare fick modem för att kunna arbeta hemifrån. Lärarna har snabbt lärt sig hantera systemet och det har inte varit några problem under kursens gång - bortsett från vanliga modem- och datorkrångel. Behovet av 7

8 teknisk support på skolan har varit större under kurserna eftersom datorkrångel direkt har medfört sämre tillgänglighet för undervisande lärare. Få av eleverna hade vana vid systemet när kurserna började. Inte heller där har det varit några egentliga användarproblem. Några funktioner som hade förbättrat kursen saknades inte i systemet Om (när) kurserna ska göras om kommer vi att välja samma system. 10 Samarbete/samverkan Samarbetet med externa samarbetspartner fungerade väl. Sofia distans, som hade erfarenheter av arbete i Indien bistod med tekniska och idémässiga tips med en mycket generös inställning. Även huvudmannen, som var mycket intresserad av ett gott resultat var behjälpliga med teknisk och strategisk support. Inom skolan mottogs projektet positivt. Eftersom FC-systemt fanns på skolan, men med relativt få användare bidrog projektet till att så gott som alla nu kommunicerar med hjälp av FC. Flera andra kurser har redan börjat använda sig av IT-stödda distansmoment och avslutade kurser för resonemang om formerna för hur elever kan finnas kvar i ett nätverk och där fortsätta sitt erfarenhetsutbyte med skola och andra deltagare. Arbetet inom projektet har fungerat väl. Visst har det förekommit initialsvårigheter för både lärare och elever, men de har varit mindre än man befarat. Kursernas kvalitet har definitivt höjts och inga undervisningsmoment har blivit lidande av att kurserna har inkluderat projektet. Även tekniskt krångel har varit av mindre omfattning än vad som omvittnats från andra projekt. Detta om man bortser ifrån det stora haveriet när hårddisken gick sönder i Indien och tvåvägskommunikation blev till envägskommunikation. Teknisk support är svår när man spelar på internationell arena. Den enda egentliga svårigheten har varit tydlighet när det gäller beräkning av deltagarveckor. Men genom att räkna om arbetsinsatsen i normalveckor har den biten gått att lösa i samspel med FBR. D. Resultat 11. Kursekonomi KK-stiftelsen tilldelade projektet /trehundrafemtio tusen/ SEK 8

9 Kostnaderna för projektet fördelar sig ungefärligt enligt nedan (kkr): Moment Drift Utveckling Totalt Projektet Projektadm Teknisk support Investeringar (1/3) Hyra utrustning Rep. o underhåll Fortbildn./konf Externa konsulter Pedagogisk utv Kurs Diak Dist Inskolning elever IT-handledn Kursuppläggning Kurs MUL Inskolning elever IT-handledning Kursuppläggning SUMMA Motsv kurs. trad.form MUL 530 Diak Dist 100 SUMMA % av deltagarna fullföljde kurserna Projektet har i stort sett kunnat hållas inom de preliminära ramarna. Dvs, de ramar som gjordes upp efter tilldelning av projektmedel. I den ursprungliga planen (vid ansökningstillfället) var projektet mer omfattande. Det är framför allt fortbildning, investeringar, ped. utvecklingsarbete samt omfattning i tid som bantat projektet. Kostnader som varit problematiska är investeringarna eftersom de har krävt 2/ 3 egeninsats och där har skolans totala ekonomi bromsat utveckling. 12. Studerandes synpunkter på kurserna Något specifikt kursmaterial fanns inte i kurserna p.g.a. projektet, dvs det fanns inga teknik- eller studiehandledningar eller annat förproducerat material som var framtagna p.g.a. av de ingående undervisningsmomenten på distans. Själva inlärandet av IT-momenten klarades mha datorvana elever, successiv handledning av lärare När det gäller nyttan av IT-stödet utifrån elevernas perspektiv när det gäller kommunikation med lärare så pekar man framför allt på möjlighet att få kontinuerlig 9

10 handledning under det att man arbetade med en arbetsuppgift eller studerade in ett material. Kontakten de studerande emellan gav en upplevelse av att man ständigt var med i ett skeende. Man kunde följa arbeten, få och ge synpunkter. I en av kurserna MUL fanns en för lärare sluten konferens som användes flitigt. Någon sådan konferens fanns inte i Diak Dist. De studerande som hade tillgång till detta slutna rum menar att det var oerhört värdefullt. Vad vi förstått så skapade det en känsla av samhörighet under perioder då man var skilda åt. Där kunde man delge synpunkter, uttrycka frustrationer, höra sig för om man uppfattat instruktioner rätt mm. Konferensen kom att ge deltagarna det fikarum där mycket av gruppkänslan odlas i en vanlig skolsituation Något kursmaterial eller någon kursadministration på web förekom inte Databassökning blev ett uppskattat komplement till ordinarie kurslitteratur. Ständigt uppdaterad information och fakta kunde hela tiden hämtas från databaser eller tidningar. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna De erfarenheter som kan dras ur projektet är i korthet följande Positiva Huvudmannens uppbyggda FC-system undanröjde mycket av tillgänglighetsproblem, dvs deltagarna kunde komma åt systemet via egna datorer eller datorer i församlingar IT-kommunikationen skapade en gruppkänsla som var starkare än i en trad. distanskurs. Man befann sig hela tiden i ett sammanhang där det hände något. Flödet av synpunkter, halvfärdiga uppgifter, handledning, sporadiska kontakter handledare - deltagare ökade. Allt detta höjde kursernas kvalitet. Detta innebär i och för sig en ökad kostnad som man inte kan bortse ifrån Negativa Det finns en sårbarhet. Stor frustration uppstår snabbt om dator, modem eller dylikt krånglar. Det gör det alltid någon gång under kursen. Blir det för mycket kan fenomenet tappade sugar uppstå Den snabba kommunikationen skapar ett tryck på handledare. Eleven som snabbt skickar in sitt arbete vet att det finns direkt hos handledaren och förväntar sig ett snabbt svar. Handledaren måste tåla röd-flgga-stress och lära sig att motstå lockelsen att ständigt läsa av konferenser. Förståelse hos eleven måste också skapas för att svar inte lämnas direkt, varken från handledare eller andra deltagare Deltagarna verkar ha lättare att kommunicera med handledare än med varandra Svårigheter att skriva prövande. Man vill gärna vara säker och välformulerd när man lämnar ut sig på nätet. Ett genderperspektiv kan anas, dvs kvinnorna tenderar att stå tillbaka Förutsättningarna för utveckling av vidare verksamhet mot IT är gynnsamma på skolan. IT har, mycket tack vare projektet, blivit en naturlig komponent i verksamheten och alla har en positiv inställning. Faktum att huvudmannen har ett internetknutet FC-system verkar också för en gynnsam utveckling. En ansträngd 10

11 ekonomi är dock en begränsande faktor eftersom andra utvecklingsprojket kan komma att prioriteras framför IT Förutsättningarna för genomförande av IT-baserad verksamhet sammanfaller delvis med ovanstående. Här är dock ekonomin ett större hinder eftersom det kräver ytterligare investeringar och en högre insats av teknisk support. Även lärartjänsterna är en bristvara och annan verksamhet måste prioriteras. Vårt projekt pekar ju mot att kurserna blir mer lärartäta med IT-stöd än enligt en klassisk distansmodell. Projektet har dock redan ynglat av sig så att ytterligare kurser som startats under året innehåller IT-stöd, bl.a. den internationella volontärskurs som fanns i vår ansökan, men som inte kunde rymmas inom projektet p.g.a. för få sökande inför hösten. Vår erfarenhet är att de mest betydelsefulla frågorna kring IT-stöd och distansutbildning (och därmed de viktigaste hindren att undanröja) är kostnaden för teknikinvesteringar för skolan. Ett större problem är dock tillgängligheten för deltagarna. Våra kurser har fungerat väl eftersom de flesta deltagarna har varit huvudmannarelaterade. För andra kan det uppstå problem. 14. Utvärdering av projektet Uppgifterna i denna rapport är hämtade utifrån intervjuer med handledare och elever samt de kursutvärderingar som görs efter alla kurser Kompletterande rapport kan rekvireras från Lidingö folkhögskola, Kottlavägen Lidingö 11