PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001
|
|
- Anton Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet Örebro-Värmland Februari 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,
2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:
3 KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 84 Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska: Kontakter har etablerats med engagerade byagrupper i Örebro och Värmlands län som erbjudits möjligheten att starta IT-verksamhet och distanskommunikation från den egna bygdegården eller föreningshuset. IT-verksamheten / aktiviteterna har sedan integrerats i de lokala utvecklingsfrågorna om bygden. Small counryside village communities in the region of Örebro and Värmland started IT-activities from their own village-centers. Distance activities and computer coursers was involved in the local development strategi for the community village. A. Projektansvariga Projektledare: Aulis Syväjärvi Informationsansvarig: Aulis Syväjärvi Utvärderingsansvarig: Aulis Syväjärvi B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Det kändes mycket angeläget och helt rätt i tiden att medverka till att landsbygden och dess eldsjälar i form av aktiva utvecklingsgrupper fick möjlighet och tillgång till nya redskap och kunskaper i deras fortsatta strävan efter en utkomst / utveckling av den egna hembygden. Att erbjuda detta koncept innebar att kommunikation och information till övriga samhället/världen inte var längre bort än till den egna bygdegården, vi som folkbildare och studieförbund fick en unik möjlighet att erbjuda en ny bärare av kunskap och information som komplement till traditionella bokeliga kunskaper. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi ingen tidigare erfarenhet av IT-verksamhet/distanskommunikation med lokala utvecklingsgrupper. Tidigare har vi medverkar vid traditionella kulturarrangemang och studiecirklar och dylikt. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville uppnå en verksamhet i byarna som ledde fram till kompetenshöjning inom data och ny kommunikation. Samtidigt skulle data aktiviteterna ge utvecklings- 3
4 grupperna nya vyer, näring och kompetens för att bedriva framtidsfrågorna vidare i byn. I bästa fall sår det frön till framtida distansarbeten och studier. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Projektledningen har samarbetat och planerat med studiefrämjandets lokala kontor vid respektive kommun. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Vi samarbetade med Fellingsbro Folkhögskola, de har tidigare erfarenhet av distanspedagogik samt bra tekniskt kunnande. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Studiefrämjandets grundsyn är att det egna kunskapsökandet skall utgå från individens egna behov och möjligheter. Studierna skall vara flexibla och bygga på det demokratiska förhållnings-sätt som den lillla gruppen i studiecrkeln erbjuder, på så vis utvecklas människor i sin egen takt och på sina egna villkor. Våra stora ämnesområden är natur, djur, miljö, kultur och musik. Förutom studiecirkeln anordnar vi föreläsningar och varierande kulturarrangemang. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja. Intresset och behovet att fortsätta är stort hos våra grupper. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja, intresset för dataverksamhet har ökat markant hos våra medarbetare vid våra lokala kontor, dataverksamheten har medfört helt nya kontakter för oss på landsbygden vilka vi skall utveckla i framtiden. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Engagerade utvecklingsgrupper i småbyar samt intresserade bybor. Varför vände sig kursen till just dessa? Syftet med projektet var att utveckla framtidskompetens hos aktiva människor på landsbygden. Hur informerades om projektet? Personliga besök hos tänkbara byalag, efter detta anordnades stormöten med fler bybor och intresse-anmälningar utformades. 4
5 Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Bra. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Ja. Eftersom vi samarbetade med utvecklingsgrupperna och de var med i utformande och genomförande av rekrytering. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Den pedagogiska idén byggde på att ingen åkte in till staden för att gå på kurs med andra. Studiecirklarna genomfördes därför i den egna bygdegården med en utbildad cirkelledare från byn. All kunskap investerades således i den egna byn och det kom ingen förståsigpåare utifrån, på så vis behöll man kompetensen för det framtida arbete i byn. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Allt eftersom deltagarna kände sig mogna för internet eller First Class kommunikation fick man prova på detta med stöd av ledarna. Däremellan lärde man sig allmän data eller mer avancerat beroende på behovet. Distanskommunikationen via FC var oberoende av tid och plats. Våra ledare fick separata utbildningar av oss innan projektet startade på allvar i bygdegårdarna. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ja, vi ser tydligt att aktiviterna i byn har ökat markant, idéer flödar och nya visioner och frågor har uppstått som vi skall samarbeta med. Man har samlats utifrån ett verkligt lokalt behov och till sin hjälp fått ny teknik, det har varit positivt. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Ja Hur många och hur långa? 3 st ledarträffar samt 24 studiecirklar + 1 kurs i Hemsidor. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Ledarträffarna genomfördes hos utbildningsanordnaren, studiecirklarna på respektive hemort. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Delvis, distanskommunikationen via FC samt internet var oberoende av tid och rum (en del hade dator i hemmet också. Studiecirklar och andra träffar var mer eller mindre planerade. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? 5
6 Ja, rekryteringen var rullande eftersom alla grupper inte var i fas samtidigt. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja, vissa moment i studiecirklarna var planerade. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja, vi upplever att det har fungerad bra, intresset att fortsätta vidare är stort och dessa frågor har inte varit föremål för några diskussioner. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Det fanns nästan ingen erfarenhet, några personer hade kommit i kontakt med det ytligt. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Projektledningen samt lärare från Fellingsbro Folkhögskola har haft kontinuerlig kontakt via nätet samt även telefon med grupperna och ledarna i distanskommunikationen. Cirkelledarna har ansvarat för studiecirklarna. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har ingen erfarenhet att relatera till. Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Har ingen erfarenhet att relatera till. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja, kontinuerligt. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja, vi har försökt ge cirkelledarna det stöd de har efterfrågat för att klara av sin uppgift. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Datorer med internet uppkoppling samt First Class samt telefon. Varför valde ni detta/dessa medier? Med First Class fick vi tillgång till ett elektroniskt konferensrum samt att vi kopplade in oss på Bygde net. Internet gav möjlighet till informations-sökning. Telefon användes vid support och vid vissa oklarheter. Hur användes de i projektet? 6
7 Grupperna länkades ihop i en elektronisk konferens där man kunde utbyta erfarenheter med varandra samt med projektledningen. På så vis fick man också träna upp sin förmåga för datakommunikation. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Några hade lite erfarenhet, de flesta inget alls. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Traditionella driftstörningar i form av tekniktrassel, samt abonnemangsstrul. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Samma som ovan Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Visuell kontakt hade varit upplyftande. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Haft möjlighet till en tekniksupport närmare varje byagrupp. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Mycket bra. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Inget svar aktuellt. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Mycket positivt. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Inget svar aktuellt. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Bra. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Inget svar aktuellt. 7
8 D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr. Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader kr. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Vi har ej genomfört något liknande tidigare, därför har vi inget att jämföra med. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Alla. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? De tryckta studiematerialen har fyllt sin funktion i vissa moment och framförallt vid hemstudier vid sidan om cirkelträffarna. Vid cirkelträffarna har ledarens kompetens tagits tillvara. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Nyttan med datorkommunikationen har varit viktig på så sätt att man har fått en naturlig fallenhet och vana för att öppna post och medskickade dokument, svara vidare och ha en fortsatt elektroniskt dialog, chatta ibland samt söka information på Bygde net eller internet. Nyttan har varit mera av användarträning i realiteten istället för traditionell ämneskunskap. Datorkommunikation med andra studerande? Samma svar som ovan. Kursmaterial och kursadministration på web? Obefintligt. Databassökningar? Nej. 8
9 Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Intressant och roligt med IT-kunskap. Det går att lära sig data med. Att vi har en datastuga på hemmaplan. Jag blir nog en Hacker jag med. Inte anade vi när vi gick med i dataprojeket att det skulle resultera i att vi knallade in i Rockhammars skola med datorer och att vi skulle få en stor del av befolkningen i Rockhammarsbygden med oss på skolbänken. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Tekniskt krångel är inte kul. Vi hann inte med Webdesign. Man hinner inte så mycket som man tänkt sig från början. Man borde ha en dator hemma också, man glömmer lätt mellan träffarna. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Behovet och intresset av ny teknik och kommunikation på landsbygden är mycket stort, det är mycket stimulerande att få erbjuda möjligheter till sådan verksamhet som berör både gammal som ung. Ålderstrukturen vid våra cirklar har varit mycket varierande vilket tyder på att får man chansen att lära sig data i hemma byn så ställer många upp. Sedan ger dessa kunskaper nya möjligheter till byautvecklingen. Vi upplever att vi har fått människor att träffas fysiskt ofta med stöd av ny teknik, tekniken har varit en anledning till att träffas. Externa aktörer i form av folkhögskolan t. ex är utmärkt som komplement till studieförbundens utåtriktade verksamhet. Negativt är teknikbehovet och dess alla kostnader som inte går att finansiera med vanliga studiecirkelavgifter som då blir alltför kostsamma. En pedagogisk nöt att knäcka är förstås hur man motiverar människor till egna initiativ när ledaren inte är närvarande i ÖFL. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Dessa förutsättningar är goda och vi tror att det kan vara nödvändigt att samverkan med tanke på all teknik plus all uppdaterad kunskap som behövs ideligen. Kan man hitta ett koncept där man kompletterar varandra med både teknik, pedagogik och nya visioner är vi definitivt inte främmande för samverkan, tvärtom. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Det finns hur mycket frågor som helst att besvara, vi har ju knappt börjat med dessa frågor. Hur ser arenan ut om c:a 6-7 år när alla har dator hemma, bredbandtekniken med snabb bildöverföring, digital TV med beställarbibliotek etc etc?? Förutsättningar för ÖFL ökar och förändras hela tiden och vi måste därför ständigt vara med och bevaka våra intressen utifrån ett folkbildningsperspektiv. En folkbildningens IT smedja bör inrättas som bevakar våra intressen. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? 9
10 Saknaden av kompetens inom IT och ÖFL hos folkbildningen samt omvärldsanalys om vad som händer inom IT-branschen som folkbildningen kan utnyttja. Folkbildningen har gjort ett litet steg i rätt riktning i och med ÖFL projektet, detta får ej bli en dagslända utan ett avstamp för vidare utveckling. 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Muntligen genom intervjuver 10
PROJEKTMATERIAL. IT och internet för synskadade. Studiefrämjande sydvästra Skåne. Mars 2001
PROJEKTMATERIAL IT och internet för synskadade Studiefrämjande sydvästra Skåne Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning
Läs merPROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs merPROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001
PROJEKTMATERIAL Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412
Läs merPROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola
PROJEKTMATERIAL Liljeholmens folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola
PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna
PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...
Läs merPROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg
PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...
Läs merPROJEKTMATERIAL. S:ta Maria folkhögskola
PROJEKTMATERIAL Utveckling av svenska som andraspråk med särskild betoning på muntlig och skriftlig kommunikativ förmåga S:ta Maria folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet,
Läs merPROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne
PROJEKTMATERIAL Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckniing KKS/Folkbildningsrådets
Läs merPROJEKTMATERIAL. I Tros@bygden
PROJEKTMATERIAL Stensunds folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Folkbildning och diakoni i Glesbygd. SKS i Västra Sverige. Oktober 2001
PROJEKTMATERIAL Folkbildning och diakoni i Glesbygd SKS i Västra Sverige Oktober 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning
Läs merPROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Mars 2001
PROJEKTMATERIAL Titel Projektägare Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs merPROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00
PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Södra Närke Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvärdering och slutrapportering
Läs merProjektmaterial. MKFC Rinkeby folkhögskola
Projektmaterial FOLKBILDNING I AGENDA 21 BARNS RÄTTIGHETER PÅ DISTANS Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPROJEKTMATERIAL. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00
PROJEKTMATERIAL Sigtuna folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3
Läs merPROJEKTMATERIAL. Kjesäters folkhögskola. Problembaserad miljöutbildning på distans för scoutledare. inför lägret Scout 2001
PROJEKTMATERIAL Kjesäters folkhögskola inför lägret Scout 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merPROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Gotlands läns folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merPROJEKTMATERIAL. Konfirmandcirklar med IT-stöd. SKS Nordväst. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL SKS Nordväst Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Lokalt It-centra - IT som ett demokrativerktyg - baserat på linux
PROJEKTMATERIAL - baserat på linux FS i Västmanland och Uppsala län s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:
Läs merPROJEKTMATERIAL. Kvinnor ITiden. TBV Trollhättan. Mars 2001
PROJEKTMATERIAL TBV Trollhättan Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Gränsöverskridande kommunikation. Viebäcks folkhögskola. Mars 2001
PROJEKTMATERIAL Viebäcks folkhögskola Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs merPROJEKTMATERIAL. Folkbildning med demokrati-delaktighet-etik. SISU Idrottsutbildarna Blekinge
PROJEKTMATERIAL Folkbildning med http://www, demokrati-delaktighet-etik SISU Idrottsutbildarna Blekinge s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412
Läs merPROJEKTMATERIAL. Data - en väg till det svenska språket. Studiefrämjandet i Umeå
PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet i Umeå s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn: Data - en väg till det
Läs merHögalids folkhögskola. Inspiratörs- och kreativitetsutbildning för kulturutövare. Folkbildningsnätet
1 2 Projektnamn: Inspiratörs- och kreativitetsutbildning för kulturutövare. Vi ville lyfta fram inspirationen och kreativiteten. Dels för deras egen skull, dels för att kunna fungera som ledare inom RUM
Läs merInnehållsförteckning. Distansutbildning för skyddsombud. ABF Syd Halland
PROJEKTMATERIAL ABF SydHalland Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs merProjektmaterial. Medborgarskolan
Projektmaterial LOKALT MILJÖARBETE FÖR SERVICEBOENDE Medborgarskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPROJEKTMATERIAL. Öppet och flexibelt lärande för korttidsutbildade och glesbygdsboende. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Öppet och flexibelt lärande för korttidsutbildade och glesbygdsboende SKS Gävleborg Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm,
Läs merDistanscenter för lågutbildade
PROJEKTMATERIAL Distanscenter för lågutbildade Grimslövs folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning
Läs merProjektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPROJEKTMATERIAL. Distansutbildning grundläggande data. Folkuniversitetet Uppsala. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Folkuniversitetet Uppsala Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merPROJEKTMATERIAL. IT-stöd i folkbildningsverksamheten. Ljungskile folkhögskola
PROJEKTMATERIAL Ljungskile folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Design Digital Workshop (DDW) Studiefrämjandet i Bergslagen
PROJEKTMATERIAL s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:,... 3 A.
Läs merAtt förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merUtbildningsteam med IT-stöd
PROJEKTMATERIAL Utbildningsteam med IT-stöd SISU Idrottsutbildarna - Hälsingland Maj 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 SLUTRAPPORT
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs mer1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans
1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att
Läs merSTUDENTBAROMETERN HT 2012
STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.
Läs merPROJEKTMATERIAL. Liv utan droger. Österlens folkhögskola. Mars 2001
PROJEKTMATERIAL Österlens folkhögskola Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merProjektmaterial. Äldreprojektet - stimulansbidrag inom äldreområdet för utveckling av IT-utbildning för äldre i glesbygd. ABF Södra Lappmarken
Projektmaterial - stimulansbidrag inom äldreområdet för utveckling av IT-utbildning för äldre i glesbygd ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merPBL-som pedagogisk metod på en nätkurs
PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens
Läs merUNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET
UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET Ungdomens Nykterhetsförbund och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 2011 Text och utformning: Jim Gustafsson (Baserad på Cirkelledare
Läs merFolkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta
Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och
Läs merSammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.
2016-05-22 Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016. Enkäten avser Språksatsningens bokpåsar. 101 föräldrar har svarat på enkäten. 1. Har du och ditt barn
Läs merPROJEKTMATERIAL. Viteck. April 2001
PROJEKTMATERIAL Västanviks folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merAtt skapa en mobil webbplats
Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merSVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte
SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merStudiecirklar. Våren 2016. Kulturarrangemang och föreläsningar
Studiecirklar Våren 2016 Kulturarrangemang och föreläsningar För personer med egen erfarenhet av funktionsvariationer. För personal och anhöriga som har kontakt med personer inom LSS målgrupp. Studieförbundet
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merStatsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014
Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014 Information När ni ansöker - att tänka på: Läs noga igenom den information som finns i dokumentet Information om statsbidrag utbildning i svenska
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merProjektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2014
1(9) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2014 Inledning Integrationsfonden lägger
Läs merBarnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merAtt planera, köpa och genomföra teckenkurs
Tecknologen AB - din resurs när det gäller tecken - Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Några tankar och förslag kring teckenkurser i samarbete med Tecknologen AB Håkan Ernklev 2013-09 1 Att planera,
Läs merPROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare
PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merEn annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på
Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs mer100 % ren hårdträning. Träningsanläggningarnas synpunkter på att vara en del av ett utvecklingsarbete
100 % ren hårdträning Träningsanläggningarnas synpunkter på att vara en del av ett utvecklingsarbete Förord Antidopningsprojektet 100 % ren hårdträning i Östergötland vänder sig till gymbranschen vilka
Läs merStudieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN
Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...
Läs merKommITS 10 år! Internationell vårkonferens 10-11 maj 2006
KommITS 10 år! Internationell vårkonferens 10-11 maj 2006 Enkäten 57 lämnade svar! Utan påminnelse. 82% hade chefsbefattning. Ett ovärderligt underlag för styrelsens framtida planering!! Kontaktytor mot
Läs mer1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merPROJEKTMATERIAL. - distansstudiecirkel i musikkunskap. Studiefrämjandet i Sydvästra Skåne
PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet i Sydvästra Skåne s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga...
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merProjektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ
Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merMötesplats för skolledare på sfi
Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför
Läs merDen moderna lärlingen. larlingibutik.se
Den moderna lärlingen Ett försprång mot andra företag när det gäller att få de bästa medarbetarna Gymnasieutbildning med stöd av branschen för ambitiösa framtidsinriktade elever som vill lära sig ett yrke
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merIntroduktionsutbildning för cirkelledare
Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet
Läs merFördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.
Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merInför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan sker på samma sätt som för intresseanmälan, d.v.s. via Internet. www.skolutveckling.se efter 1:a oktober med stor sannolikhet www.skolverket.se
Läs merPROJEKTMATERIAL. FolkrörelselYftet flyt. NBV MittSverige
PROJEKTMATERIAL NBV MittSverige s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:
Läs merRådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
Läs merPedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft
Läs merStudiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER
Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015
Verksamhetsplan 2014/2015 Inledning Arbetet med denna verksamhetsplan har genomförts med Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) som underlag. Vår vision Att ha den mest lustfyllda och lärorika verksamheten
Läs merProjektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg
Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merCenterpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Läs merAtt öka kunskapen om geologins betydelse för samhällsbyggnad och tillväxt. Kaarina Ringstad, SGU
Att öka kunskapen om geologins betydelse för samhällsbyggnad och tillväxt Kaarina Ringstad, SGU Vad är det här bra för? Vadå geo någonting det har fröken inte sagt något om. Jag vill nog jobba på TV. Eller
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Läs merFolkbildningens Framsyn. - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003.
Folkbildningens Framsyn - en sammanställning av grupparbeten genomförda vid ett samtal om FOLKBILDNINGEN I FRAMTIDENS NORRBOTTEN den 9 april 2003. Dokumenterat av Christina Holmqvist april 2003 1 Inledning
Läs merErt barn kommer att börja på.. Där arbetar.
Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.
Läs merKnivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012
Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012 Inledning till vår policy Vår förenings värderingar bygger på scoutrörelsen synsätt och uppfattningar. Nedan finns
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merBättre Självförtroende NU!
Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:
Läs merMetoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation
Metoden DIGIBOK är en metod för hur man kan arbeta med fysiska kommunikationsböcker och digitala samtalsstöd i form av applikationer till surfplattor. Målet med metoden är att tillhandahålla en fungerande
Läs merProjektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan
Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3
Läs merSimklubben Elfsborgs policy gällande FÖRÄLDRAENGAGEMANG. och riktlinjer gällande att ha barn som deltager i tävlingsverksamheten
Simklubben Elfsborgs policy gällande FÖRÄLDRAENGAGEMANG och riktlinjer gällande att ha barn som deltager i tävlingsverksamheten 1 Denna policy gällande föräldraengagemang är ett av flera policydokument
Läs merPROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Titel Projektägare Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs mer