PROJEKTMATERIAL. Distansutbildning grundläggande data. Folkuniversitetet Uppsala. Februari 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Folkuniversitetet Uppsala Februari 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:... 8 Fri rapport KKS slutrapport del A. Pedagogiska hjälpmedel B. Teknik C. Kursmaterial D. Rekrytering av deltagare E. Kursstart F. Genomförande G. Utvärdering H. Egna reflektioner och kommentarer I. Framtiden

3 KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 83 Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Projektet syftade till att utveckla en modell för en distansstudiecirkel i data på absolut grundläggande nivå. Målgruppen var huvudsakligen personer utan datakunskaper med oregelbunden arbetstid. The aim of the project was to develop a model for computer instruction on a basic level using distance education. The target group was primarily people with irregular working hours and no knowledge about computers. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Gunnar Danielsson Gunnar Danielsson Gunnar Danielsson B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Vi hade under något år haft stora deltagarantal i studiecirklar i grundläggande data, och tyckte att ämnet var värt att vidareutveckla för distansutbildningsändamål. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Som ovan; kursinnehållet var befintligt, formen och målgruppen var ny. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville pröva a. om det var möjligt att bedriva distansutbildning i data på absolut grundläggande nivå. b. om det fanns intresse bland allmänheten för sådan utbildning. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej, egentligen inte, även om (som så ofta) framställande av studiematerial kommit att bli en större del av arbetet än vi ursprungligen tänkt. 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Jag själv, personal som arbetar med datakurser, samt på planerings- och genomförandesidan den projektanställde medarbetaren Animor Dobrovich. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? 3

4 I arbetet med rekrytering av deltagare samverkade vi med de två största arbetsgivarna för personal med oregelbunden arbetstid i Uppsala; landstinget och kommunen. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Folkuniversitetet stiftades av universitet och studentkår, och präglas av den bakgrunden såtillvida att lärare och personal ofta har akademisk bakgrund. Utbildningskulturen och den pedagogiska traditionen kan beskrivas som fri, med ett betydande inflytande från den enskilda cirkelledaren över innehåll och utformning av den pedagogiska verksamheten (naturligtvis i samklang med deltagarnas önskemål). Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja, det är min förhoppning. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja, som ögonöppnare för distansutbildningsteknikens möjligheter. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Personer med oregelbunden arbetstid. Detta kom, som en följd av våra samtal med landstinget, att i den kurs vi genomfört bli till en grupp sjuk- och undersköterskor från Enköpings lasarett. Varför vände sig kursen till just dessa? Vi bedömde att det fanns ett reellt behov av flexibla undervisningsformer för denna grupp. Hur informerades om projektet? Genom presentationsmaterial till IT-ansvariga på landstingets olika vårdavdelningar. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Egentligen bra, även om gruppen blev mer homogen än planerat. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Ja. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? 4

5 Att en absolut nybörjare på data framför allt måste förmås övervinna någon form av rädsla eller motstånd, och att den pedagogiska uppgiften är att hjälpa till med detta. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Tre träffar med 3-4 veckors distansstudier emellan. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Ja, även om några av deltagarna tycks ha uppfattat kursen som en studiecirkel med stora läxor snarare än som en distansutbildning. Det är å andra sidan knappast ändamålsenligt att ägna alltför stor tid åt att definiera pedagogiska begrepp på en så här pass begränsad kurs. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Ja Hur många och hur långa? 3 träffar om vardera 6 timmar. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Hos utbildningsanordnaren (5 mil från hemorten) Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Ja Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? En antagning Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Nej Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Ja, även om som sagt träffarna kom att bli viktigare för deltagarna än vad vi förutsett. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ingen praktisk erfarenhet, även om ledaren som en del av förberedelsearbetet deltog i Gruppvaruexperternas utbildning i Uppsala. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? En lärare har genomfört kursen. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På 5

6 vilket sätt? Har: IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Det har gått åt mer lärartid än till motsvarande cirkel. Övriga frågor känns inte riktigt relevanta för vår lilla kurs. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Ja, men det är ju inte så komplicerat med en lärare. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Diskett med egenproducerat studiematerial Varför valde ni detta/dessa medier? Vi bedömde att postade disketter var rimligare som bärare av kunskapsstoffet än e- post, eftersom deltagarna helt saknade förkunskaper i data. Hur användes de i projektet? Som studiematerial för hemarbete. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ingen Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Förutom att vi lyckades infektera en diskett med virus (vilket orsakade mycket munterhet bland teknikerna på Enköpings lasarett, har vi erfarit), inga. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Jag tror att vi valde rätt medium till rätt målgrupp, men visst vore det roligt att använda FirstClass, PingPong eller motsvarande system. 6

7 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Bra Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Med intresse Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Väl Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Utveckling (73%), drift (27%) Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Driftskostnaderna är något större i detta projekt pga fler lärartimmar. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 16 av 16. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja, med förbehållet att min egen och annan fast anställd personals engagemang i projektet blev större än beräknat. - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 7

8 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? På en fyrgradig skala, från dåligt till mycket bra svarar 8 att kursmaterialet varit mycket bra, 8 att det varit bra. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Datorkommunikation med andra studerande? Kursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Fanns ej Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Bra lärare. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? För kort. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningarna är bra. Stor frihet i tänkande och arbetssätt behövs, men också fasta rutiner för delrapporter och redovisning. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Goda förutsättningar. Viktigt att man först identifierar möjliga deltagare innan man börjar ägna sig åt pedagogiskt ingenjörsskap. Man kan hävda att en bra distansutbildning är en som har deltagare... Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Hur rekryterar man deltagare? Hur förklarar man för potentiella deltagare vads distansutbildning är och kan vara? Hur beräknar man kostnader? Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Vi riskerar en förstärkt kunskapsklyfta. Sveriges hela befolkning måste få tillgång till Internet i samma utsträckning som till televisionen. Och distansutbildning måste av en stor andel av befolkningen ses som något som undanröjer olika typer av studiehinder. Opinionsbildning och information är alltså det viktigaste. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Skriftliga formulär. 8

9 En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: Folkuniversitetet, Att: Gunnar Danielsson Box 386, Uppsala. 9

10 Fri rapport KKS slutrapport del 2 Folkuniversitetet i Uppsala har planerat, genomfört och utvärderat en distansutbildning i data med 16 deltagare. Samtliga är vårdpersonal med oregelbunden arbetstid, och samtliga arbetar på Enköpings lasarett. Under arbetet har vi har gjort följande ställningstaganden som vi tror kan vara av allmänt intresse. I samtliga fall nedan har vi framför allt tagit hänsyn till att vår målgrupp saknar förkunskaper i data. Vi har också ansträngt oss för att utesluta så få som någonsin är möjligt genom att ha låga krav på teknik. A. Pedagogiska hjälpmedel Vårt första ställningstagande gällde val av pedagogiska hjälpmedel. Eftersom vår målgrupp saknar förkunskaper i data valde vi att inte använda Internet eller motsvarande. Våra distanspedagogiska verktyg är: Tre fysiska träffar Ett interaktivt studiematerial, DITO, på diskett En vanlig kursbok Telefonsupport Aktiv telefonsupport (dvs: Läraren ringer upp) B. Teknik Vi valde att lägga oss på en låg teknisk nivå: 486-processor Windows 3 eller högre Word 6 eller högre Vi kräver alltså ingen CD-Rom, inget ljudkort eller modem. C. Kursmaterial Vi konstaterade att mycket av den litteratur som finns är påfallande grabbig i tonen (jag utvecklar gärna detta resonemang om någon är intresserad). Vi valde material från Skandinaviska Databöcker för Word. Eftersom vi inte hittade något material som var tillräckligt grundläggande för första halvan av kursen valde vi att avsätta mycket tid till att utveckla det interaktiva studiematerialet DITO - Data I Tid och Otid. D. Rekrytering av deltagare Vi bad personalansvariga inom vården inom landsting och kommun om råd om hur vi skulle kunna nå personer med oregelbunden arbetstid. Vi fick därefter in anmälningar från personal på kirurgkliniken på Enköpings lasarett. E. Kursstart Inför kursstart kollade vi av allas förkunskaper med en enkät. Där fick de också besvara vilken Windowsversion de har tillgång till. 10

11 Vi inledde kursen lördag den 7 februari med ett sex timmar långt introduktionspass. Det gick ut på att komma över eventuell rädsla för datorn, och att lära sig terminologi, samt att komma igång med att skriva något. Ett annat viktigt moment var att lära sig installera självstudieprogrammet; en lagom utmanande uppgift, enligt vår bedömning. F. Genomförande Det var svårt för deltagarna att komma igång med sina hemuppgifter, men efter någon vecka och påminnelser per brev och telefon så gick det. Kursen hade nästa träff den 7 mars, och den avslutande träffen den 28 mars. Samtliga deltagare har genomfört alla moment i kursen. G. Utvärdering Metod: Anonyma skriftliga enkäter som skickades in efter avslutad kurs. Den utvärdering som gjordes (och som tyvärr inte nådde upp till våra höga ambitioner vad beträffar metod) visar på mycket nöjda elever. Av 16 deltagare svarar 12 att de är mycket nöjda, fyra att de är nöjda (övriga alternativ är inte så nöjd och missnöjd ). Det är mycket glädjande att konstatera att flera av deltagarna i sina utvärderingar skriver att de nu vågar, och att de inte längre är rädda för datorer. Men kursen har av några uppfattats som en studiecirkel med få sammankomster och stora läxor. Om det vittnar t ex kommentarer som Tränat hemma, haft god tid på sig mellan kurserna. Vi kan också konstatera att de deltagare som har dator hemma (andra har bara haft tillgång till dator på jobbet) är avsevärt mer nöjda med distansstudiemodellen. Många deltagare hade önskat fler lärarledda lektioner. Det är inget negativt i det. Skälet till att vi inte hade en vanlig studiecirkel är ju inte att vi tycker att studiecirklar är dåliga, utan att de yttre förutsättningarna för deltagarna inte lämpade sig för en ordinär studiecirkel. I kursen ingick telefonsupport, något som nästan inte alls utnyttjades. Deltagarna uppger att skälet till det var att de hittade hjälp på närmre håll; arbetskamrater eller familjemedlemmar. En ovilja att störa är också något som hänvisas till, och det är vi väl mindre glada för. H. Egna reflektioner och kommentarer Jag har sällan sett så översvallande kommentarer om en datalärare i en utvärdering. Det ligger nära till hands att dra slutsatsen att läraren och lärarens personlighet är särskilt viktig vid distansutbildning. Med en dålig eller medioker lärarinsats tror jag inte att resultatet hade blivit tillnärmelsevis så bra som det blev. I. Framtiden Vi kommer så snart vi har möjlighet att erbjuda personer med oregelbunden arbetstid fler sådana här kurser. Priset kommer att bli ungefär detsamma som på en vanlig studiecirkel, möjligen något högre. Det skall bli mycket intressant att se om denna kurs överlever på den allmänna studiecirkelmarknaden. 11