PROJEKTMATERIAL. IT-stöd i Folkbildningen. Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås. April 2001

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL IT-stöd i Folkbildningen Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås April 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS 2000 slutrapport april A Projektansvariga... 3 B Projektpresentation... 3 Bakgrund:... 3 Syfte:... 3 Aktörer:... 4 Genomförande:... 4 Medarbetare/lärare... 5 IKT-stöd i projektet;... 6 Ekonomi:... 6 Tidsaspekter:... 6 Utvärdering:... 7 Slutsatser:

3 KKS 2000 slutrapport april 2001 Projektägare: Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås. Östra Kyrkogatan 3, Västerås Kort sammanfattning: Vi ville lära oss använda datorer till annat än datautbildningar. Vi ville utveckla strategier, metodik och pedagogik för ett IKT-stöd inom vår studiecirkel-verksamhet. Vi vill prova på distanscirklar med IKT-stöd. Vi ville sprida intresset för och kunskapen om IKT i hela länet. Short summary: We wanted to learn how to use computers for other purpose than data-handling and computer-education. Our intention was to improve our strategies, methods and pedagogy in using ICT-support (Information, Communication, Technique) in our study circle activities. We wanted to try out circles on distance with ICTsupport. We wanted to spread our operation in the whole county. A Projektansvariga Projektledare/Informationsansvarig/Utvärderingsansvarig/ Rapportförfattare: Lars Bergh lars.bergh@sv.se B Projektpresentation Bakgrund: Varför valde vi att arbeta med det här projektet? Vi ville lära oss mer av de möjligheter modern IKT-användning kan erbjuda oss som arrangörer av studiecirklar. Vi ville ta reda på om det går att åstadkomma möten på distans. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi hade ingen erfarenhet av IKT-stöd i studiecirklarna. Vi hade heller ingen erfarenhet av distansstudier. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville uppnå kunskap om de möjligheter som står till buds med IKT-stöd. Förhoppningsvis skulle det leda till att vi verkligen provade de nya verktygen i praktiken. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? Isåfall hur? Projektets syfte har inte ändrats under projekttiden. Däremot har vi kommit till insikt om att det behövs en ganska gedigen grundutbildning innan våra ledare vågar 3

4 prova olika former av IKT-stöd. Vi märker en viss rädsla och ett visst motstånd mot den nya tekniken. Detta uttalas dock inte rätt ut, utan döljs oftast bakom argumentet att man ej har tid. Detta är anledningen till att vi prioriterat grundutbildning till cirkelledarna med främsta syftet att väcka intresset hos deltagarna för IKT. Målgruppen var: Cirkelledare i länet (ca 300 personer). Vi lyckades få 60 ledare mer eller mindre intresserade Personal på SV:s expeditioner i länet; Västerås, Sala, Hallstahammar, Köping, Arboga, Kungsör (ca 20 personer). Vi lyckades få dessa intresserade av åtminstone internet. De bjöds på en halvdag med surfning på nätet. Nyckelpersoner och förtroendevalda inom samverkande föreningar i länet (några hundra personer). Vi lyckades nå ca 20 centerpartister från länet med First-Class utbildning samt 12 SPF-are (SPF är en pensionärsförening). Vi fick inga resultat med LRF och Folkpartiet. Kanske nådde inte informationen fram eller så förankrades inte idèn tillräckligt i organisationen. P.g.a press att hinna klart projektet i tid och att andra intressenter låg på gjorde inte projektledaren någon uppföljning hos dessa organisationer. Delvis som ett resultat av projektet fick emellertid en folkpartist (och två centerpartister) möjlighet att utbilda sig i IKT genom folkbildningsrådet och Västerås folkhögskola. Folkpartisten har sedan dess drivit en eller två cirklar på distans genom SV. Försöken fungerade mycket väl. Deltagarna var ungdomar och plattformen vanlig . Aktörer: En projektgrupp på 7 personer har träffats 4 gånger under våren och 1 gång i september. Gruppen är sammansatt av personer från 4 orter, 3 avdelningar samt två medlemsorganisationer (LRF och SPF). Förtroendevalda inom SV har informerats en gång fysiskt samt i övrigt via First Class (ungefär en tredjedel har tillgång till FC). Anställda på SV har informerats på två personalmöten samt i övrigt löpande via First Class (egen ikon på SV:s First Class; IT-stöd i Västmanland ). Information i form av brev med bifogad enkät har gått ut till samtliga cirkelledare i Västerås (150) och Sala (50) samt till ett urval i övriga länet (100). Våra medlemsorganisationer Folkpartiet Liberalerna, Centern och LRF har vidarebeordrat vårt brev med i huvudsak samma information som till cirkelledarna till sina medlemmar. Idègivning, planering och genomförande har i första hand genomförts av projektledaren, i andra hand av dataläraren i Västerås och en intresserad verksamhetsledare i Sala, i tredje hand av projektgruppen. Genomförande: Som pedagogisk modell har vi använt vår traditionella folkbildningspedagogik i en form av problembaserat lärande. Modellen fungerar bra för oss. 4

5 6 st endagsutbildningar (på lördagar) med ca 7 personer per grupp genomfördes under våren. En studiecirkel med 4 träffar genomfördes som alternativ för dem som inte ville offra en lördag. Dessutom genomfördes två endags- lördagsutbildningar för förtroendevalda inom Centern Västmanland. En bredbandskväll arrangerades i juni där vi (ett 10-tal personer) gjorde ett studiebesök hos ett bolag som säljer bredbandslösningar. Under hösten genomfördes 3 st lördagsutbildningar för cirkelledare. Antagningen till cirkelledar-utbildningarna var både rullande och vid fasta tidpunkter. Av de 10 grupperna var 2 från Sala, 1 från Köping-Arboga-Kungsör och 1 från hela länet, resten var västeråsare. Projektgruppen samt några anställda bildade under maj månad en studiecirkel på folkbildningsnätet i ämnet pedagogik. Internet för lärare av Göran Lindgren var kursmaterial. Cirkeln blev ingen succè, snarare ett fiasko p.g.a låg aktivitet hos deltagarna och bristande pådrivning hos cirkelledaren/ projektledaren.. I december startades en nätcirkel om EMU på SV-nätet. Denna cirkel liksom den föregående var oberoende av tid och rum. Deltagare rekryterades från Västerås, Sala och Avesta. Vi började med en fysisk träff. Cirkeln dog efter några veckor. Enligt deltagarna berodde detta antingen på bristande datavana, dåligt med tid eller svagt intresse för ämnet. Med andra ord lyckades vi inte hålla interaktionen igång tillräckligt mycket. En annan förklaring kan vara att deltagarna var mer nyfikna på nymodigheten i metoden än själva ämnet. Att deltagarna bestod av SV-folk och att cirkeln inte kostade någonting var antagligen negativt för intresset. Vi har således provat både SV:s och Folkbildningsrådets First Class som kommunikationsplattform. Vi föredrar Folkbildningsrådets p.g.a bättre och snabbare support samt dess pedagogiska hjälp- och informationsfunktioner. Den 6 april blir projektledaren utbildad till lokaladministratör på folkbildningsnätet. Medarbetare/lärare Före projektets start fanns ingen erfarenhet av IKT-stött lärande bland medarbetarna/lärarna. De SV-anställda hade dock använt First Class. Förankringsarbetet startade med en regional konferens i Västerås anordnad av folkbildningsrådet med Västerås folkhögskola som värd. Tyvärr deltog endast Västerås-avdelningens folk på denna konferens. I övrigt har projektgruppens medlemmar försökt förankra projektet på sina respektive håll. Det har inte funnits något (synligt) motstånd mot projektet. En positiv bieffekt av projektet blev att projektledaren, av vårt förbund, blev utsedd att deltaga i en 5 poängskurs i IKT-pedagogik. Effekterna av kunskaper inhämtade från denna kurs blev dock synliga först i början på hösten Utformningen av de första cirkelledarutbildningarna baserades på allmänna kunskaper om pedagogik och internet hos projektledaren och dataläraren samt den utmärkta boken Internet för lärare, skriven av Göran Lindgren (student-litteratur), folkbildningsrådets folkbildning på distans och folkbildningsnätet. Har IT-stödet medfört -mer eller mindre ledartid? -ändrat innehållet i ledarinsatserna? -ändrade former för ledarinsatser? 5

6 Om vi begränsar svaret till att gälla enbart distanscirklar blir svaret med ledning av våra begränsade erfarenheter följande; Det går åt mer ledartid. Ledaren blir teknisk rådgivare om ingen annan tar på sig denna roll. Förberedelserna och starten av cirkeln samt den första träffen är ännu viktigare än för en traditionell cirkel. En eller flera fysiska träffar är att föredra. Ju större dataomognad desto större behov av fysiska träffar. Det är nödvändigt att formulera ett kontrakt mellan ledare och elever. Klargör förväntningar och krav ännu mer än i en vanlig cirkel. Vi saknar kroppsspråket i distanscirkeln. Ledaren blir mer handledare i en nätcirkel. Ledaren måste få igång interaktionen mellan deltagarna, annars blir han lätt utsliten. Ledaren måste kunna delegera. Ledaren kan inte få timpenning. Ledaren får ett på förhand bestämt arvode för ett fiktivt antal timmar. Oberoende av tid och rum låter bra men disciplinen är viktig beträffande hur ofta man deltar. Det är svårare och därmed mer utmaning i att vara nätcirkelledare. Det är rimligt att ställa större krav på en distansdeltagare än en vanlig. Disstansstudier förutsätter mer mogna, ansvarsmedvetna, disciplinerade och motiverade deltagare än vad vi kan begära på vanliga cirklar. Om vårt svar på frågorna gäller cirklar med IKT-stöd blir svaret. Det blev inga större förändringar. IKT är bara ett hjälpmedel som kan bidra till mer omväxlande arbetsformer. IKT-stöd i projektet; Internet, olika sökmotorer, ämneskataloger, länksamlingar, First Class samt några utbildningsprogram har använts. En studieresa till Sollentunamässan (ID-dagarna) den 5 oktober 2000 anordnades för 35 cirkelledare verksamma som ledare inom handikappområdet (utvecklingsstörning och åldersdemens). På denna mässa fick vi bra tips på IT-hjälpmedel för funktionshindrade. Ekonomi: Projektet rymdes inom de ekonomiska ramarna även om omprioriteringar gjorts under projektets gång. Beviljat bidrag var :-. Kostnaderna var på över :- (minst). Det är svårt att värdera eget arbete. Skillnaden på utvecklings och driftskostnader: Det mesta var driftskostnader. Som utvecklingskostnader kan man betrakta de misstag vi gjorde med misslyckade distanscirklar. Misstag brukar kallas erfarenheter. Eftersom den mesta utbildning också är utveckling kan man också säga att det mesta var utvecklingskostnader. Om man jämför vårt resultat d.v.s hur många deltagare vi nådde med kostnaden måste vi påstå att projektpengarna användes mycket effektivt. Om vi räknar 60 utbildningsdagar och 35 studiebesöksdagar plus FC och bredbandsinformation blir kostnaden per utbildningsdag under 1000:-. Tidsaspekter: Projektet kom igång som det skulle. Tiden har räckt till. Vi har haft en viss tidspress på oss att hinna få igång och slutföra verksamhet inom projekttiden (år 2000). Jag upplever pressen som positiv för att vi skulle få ändan ur vagnen. 6

7 Utvärdering: På kurserna gjordes en muntlig utvärdering samt en utvärdering via . Den muntliga utvärderingen gav oss mycket gott betyg, antagligen p.g.a att deltagarna själva fick formulera sina problem och frågor under kursen. Deltagarna var nöjda med studiematerialet. De anser att de kommer att få nytta av sina nya kunskaper. De var nöjda med blandningen teori och praktik. De var glada att vi hjälpte dem skaffa adress. De enda negativa omdömet som förekom var att kursen var för kort. Utvärderingen via gav en mycket låg svarsfrekvens, varför den inte är värd att kommentera. Slutsatser: Vilka positiva respektive negativa slutsatser vill vi dela med oss av? Positiva slutsatser: Det är dem man minst anar som är intresserade av projektet. Förvånansvärt många äldre cirkelledare var intresserade. Man kan aldrig vid projektansökan ana sig till de positiva bieffekterna. Bland dem kan nämnas utvecklingsmöjligheten med IKT-stöd i cirklar för funktionshindrade, IKT-kursen för projektledaren, deltagande i utvecklingsgrupp IKT för hela SV, kursledare för hela SV samt ett nyväckt intresse för andra datakurser hos cirkelledarna. Under året har en arkeologigrupp samt en släktforskningsgrupp i SV Västerås haft vissa träffar i datasalen där man använt internet respektive ett släktforskningsprogram som hjälpmedel. Datorer ska helst inte stå i datasalar utan användas i verksamheten. Därför kommer en dator att placeras i ett allmänt utrymme. Investeringar har blivit gjorda för att kunna fullfölja projektet. I Sala har det bl.a utvecklats en omfattande verksamhet med utvecklingsstörda, delvis som ett resultat av vår studieresa till Sollentunamässan. Sala har också investerat i ytterligare en datasal under året. Negativa slutsatser: Bara orden IT, data och distans skrämmer många folkbildare. De är väldigt konservativa och har svårt att förstå nyttan med IT i folkbildningen.. De har en tendens att välja antingen eller (IT eller icke IT cirkelverksamhet) istället för att plocka det bästa ur det nya och det gamla. Vilka är förutsättningarna för utveckling och genomförande av verksamhet med IKT-stöd inom vår organisation? IKT-stöd borde vara ett naturligt inslag i alla studiecirklar. Inga snabba förändringar är dock att vänta inom vår organisation. Några avdelningar får gå i bräschen och vara föredömen. På riksnivå stöttas pionjärernas strävanden. Förbundet kommer också att utveckla webbaserade läromedel. En länk från förbundets hemsida är planerad för att ge information om de distanscirklar som finns i landet. Någon avdelning i landet kommer antagligen att få ansvaret för att administrera dessa gemensamma virtuella cirklar. Antagligen är det lättare att få IT-folk intresserade av folkbildning än folkbildare intresserade av IT. Som ett direkt resultat av Lars Bergh (SV Västerås) och Barbro Paget (SV Göteborg) deltagande i Folkbildningsrådets 5p IKT kurs vid Linköpings universitet fick dessa personer uppdraget att tillsammans genomföra ca 15 cirkelledarutbildningar i hela riket. Ett kompendium som producerades under kursen kommer att användas. 7

8 Vilka är dom mest betydelsefulla frågorna kring IKT-stöd som återstår att besvara? Går det att mötas på distans? Vi tror det men har ännu inte fått något synligt bevis på detta. Hur lyckas man aktivera alla deltagarna i cirkeln? I princip borde man kunna använda samma knep som i en vanlig studiecirkel men det är hittills svårare att leda en distanscirkel än en vanlig. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja vi har nu väckt ett intresse. Många ledare har frågat om det blir någon fortsättning så vi måste fortsätta med egna medel. Vi tror att det är IKT-stöd i vanliga cirklar som kommer att öka mest. Distanscirklar känns än så länge mer osäkert. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig verksamhet inom er organisation? Ja, det kommer mer och mer frågor om ex.vis användning av internet i traditionella cirklar. I takt med bredbandsutbyggnaden, tillgång till bättre webb- eller CDbaserade läromedel och ökad datamognad hos våra ledare kommer intresset för IKT att växa kontinuerligt. Västerås i april 2001 Lars Bergh Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås 8