PROJEKTMATERIAL. Nätverk för socialt arbete och samhällsarbete. Tollare folkhögskola

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 5 D. Resultat Kursekonomi: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:... 6 Egen rapport... 7 Utvärdering av... 7 Nätverken... 7 Resultat... 8 Teknik... 8 Projektledarna... 8 Deltagarna... 9 Deltagandet/kommunikationen... 9 Aktivitetsnivå Slutsatser Många ska vara med Kombination av hemsida och FC-konferens God tillgång till teknik Motivationsarbete Språk, stämning och nivå Aktiv moderator Webbtidningen Drivkraft Utgivning och läsare Reportagekursen Andra kurser Förortstidningar Tillför Tollare ny kunskap Fortsatt utgivning Sammanfattning Prioritering Optimism Bilaga 1. Information om på 14 Bilaga 2. Enkät inom Sociala Nätet (hösten 2000)

3 KKS/Folkbildningsrådets projekt Syftet med projektet har varit att pröva att utveckla digitala mötesplatser för socialt och ideellt engagerade eldsjälar i befintliga projekt/nätverk/organisationer. Idén har varit att skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte och kommunikation för att bidra till utveckling av verksamheten. Idén har också varit att i dessa nätverk fånga upp utbildningsbehov. The aim of the project has been to test and develop a digital forum for persons engaged in social and community work in existing organizations and networks. The idea has been to create forums for exchanging experiences and communication. A. Projektansvariga Projektledare: Staffan Hübinette Informationsansvarig: Per Lagerström (slutade efter ett år) Staffan Hübinette Utvärderingsansvarig: Staffan Hübinette B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Vi ville pröva nya metoder för att bygga nätverk och skapa forum för erfarenhetsutbyte för samhällsarbetare och eldsjälar. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi bedriver sedan tidigare distansutbildningen Förortspedagogik för eldsjälar och har även kring andra utbildningar ett stort nätverk inom området. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Få personer i organisationer och lösare nätverk att kommunicera och dela erfarenheter och därigenom bidra till att utveckla verksamheten. Vi ville också pröva att i dessa nätverk fånga upp utbildningsbehov. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Det har inte ändrats. 3

4 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Ronny Schueler, Staffan Hübinette, Eva Önnesjö. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Samarbete har skett med Fryshuset/Urkraft, Föreningen Kontraktnätet (numera SMART-förbundet) och IOGT-NTO. Dessa har haft verksamheter och nätverk som varit målgrupper för projektet. Det är också organisationer vi haft samarbete med sedan tidigare. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Kreativ, utåtriktad och prövande. Lång erfarenhet av samverkan med ideella organisationer och eldsjälar i nyare verksamheter. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Två av nätverkens konferenser kommer sannolikt att leva vidare liksom nättidningen Drivkraft. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Det har bidragit till utvecklingen av IT-stött lärande i andra kurser och utvecklandet av nya distanskurser. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Målgrupperna har varit medlemmar/deltagare i dessa nätverk/organisationer. De är yrkesverksamma personer i olika samanhang. Varför vände sig kursen till just dessa? Vi ville pröva en metod bland grupper av aktiva personer. Hur informerades om projektet? Via organisationer och nätverk över nätet, med brev och i samband med konferenser och kurser. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Ja, i huvudsak. C. Utveckling/Genomförande Se Egen rapport. 4

5 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Innan projektet startade fanns erfarenheter sedan två år av distansutbildning. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Vi har haft ett arbetslag bestående av tre personer. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) - 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? FC (/ och Sobernet) och hemsida (nättidningen). varför valde ni detta/dessa medier? FC valdes för att vi hade god erfarenhet genom distansutbildningen och att vi ville pröva denna form i öppnare samanhang. Hemsidan valdes för nättidningen för att den skulle vända sig till en bred publik. hur användes de i projektet? FC användes för att organisera konferenser för de deltagande nätverken. vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? God erfarenhet fanns av FC. Mindre av hemsidor. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Se bilaga. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Se bilaga. 5

6 Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Se bilaga. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Fullt stöd hos ledningen och huvudmannen. Viss skepsis i delar av organisationen i övrigt. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Det har i delar av organisationen funnits en skepsis mot / Sobernet som kommunikationsform. Denna skepsis har under projekttiden avtagit. Det har också funnits en skepsis mot projektverksamhet av detta slag som upplevts ligga vid sidan av det vi egentligen skall arbeta med inom folkhögskolan. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Har fungerat mycket bra. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr. Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader kr. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Se bilaga. 14. Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Enkätundersökning har använts vid två tillfällen i ett av nätverken. När det gäller nättidningen finns statistik över besök på hemsidan. 6

7 Egen rapport Utvärdering av Syftet med projektet har varit att pröva att utveckla digitala mötesplatser för socialt och ideellt engagerade eldsjälar. Målgruppen har varit fyra befintliga projekt/nätverk/organisationer där förutsättningarna sett olika ut, men också en bredare allmänhet. Idén har varit att skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte och kommunikation för att bidra till utveckling av verksamheten. Idén har också varit att i dessa nätverk fånga upp utbildningsbehov. Två olika former av nätkommunikation har använts. I de fyra nätverken har FC-konferenser använts. En webbtidning har använts för en bredare målgrupp. Nätverken De nätverk/organisationer som deltagit i projektet har varit mycket olika till sin karaktär, från lösa och heterogena till mer organiserade och homogena. Tillgången till uppkopplade datorer och datorvana har varierat mellan nätverken. Alla har haft egna ansvariga verksamhets/projektledare. Tollares roll har varit att bygga upp konferenserna, ge behörigheter, information och utbildningsinsatser. Tollare har också arbetat gentemot nätverkens projektledare/ansvariga och i ett fall fungerat som moderator. Eldsjälsnätverket är det mest heterogena nätverket. Hemsidan ( innehåller bl a ett adressregister och information om socialt projektarbete. Nätverket leds av Fryshuset och Urfkraft. Deltagarna har inget inbördes samband. Ingen gemensam organisation eller interna konferenstillfällen förekommer. Skriftlig information till alla medlemmar i nätverket liksom information på hemsidan om nätprojektet har gått ut (se bilaga 1). Antal behörigheter i konferensen är 19. Kontraktnätet är mer homogent då deltagarna är engagerade i samma typ av lokal verksamhet, dvs att utifrån ett gemensamt koncept organisera lokala drogförebyggande aktiviteter. Deltagarna ingår i en organisation med intern information och årliga konferenser. Vid tre tillfällen har Tollares projektansvariga deltagit med information och möjligheter till utbildning i FC. Men de flesta arbetar ideellt med verksamheten. Styrelsen har fått handledning över nätet. Antal behörigheter i konferensen är 23. Sociala Nätet är ett nätverk inom IOGT-NTO för dem som arbetar med eller deltar i någon form av socialt arbete. Huvudsakligen handlar det om sk kamratstödsarbete vilket är verksamhet inriktad på nyktra missbrukare. Några av de som deltagit är anställda och har tillgång till datorer och internt FC-system. Många saknar både dator, datorvana och uppkoppling. Projektet har därför innehållit inslag av uppsökande och motiverande arbete. Här hålls årliga interna konferenser med möjligheter till utbildningstillfällen. Fyra sådana har genomförts under 7

8 projekttiden. Nätprojektet har presenterats vid flera tillfällen på IOGT-NTO:s Sobernet. Två enkäter/inventeringar har gjorts bland deltagarna (se bilaga och ex på redovisning). Antal behörigheter i konferensen är 56. Våga är ett drogförebyggandeprojekt inom IOGT-NTO i samarbete med polisen riktat mot skolan. Några av de deltagarna är anställda och alla har god datorvana och tillgång till uppkopplad dator och FC/ Sobernet. Här hålls interna konferenser. Antal behörigheter i konferensen är 29. Resultat Kommunikation har kommit igång i tre av de fyra nätverken. Men svårigheterna har varit stora och av olika slag. Ett problem har varit att vi själva ansvarat för moderatorsrollen endast i ett nätverk, Sociala Nätet. Det har varit svårt att få de övriga nätverkens ansvariga att vara aktiva moderatorer. Teknik Att använda FC i öppnare sammanhang innebär en del problem. Programmet ska laddas ner och installeras och deltagaren måste lära dig programmet. Detta kräver support och utbildningsinsatser. Det är alltså svårt att nå datorovana direkt som på egen hand kan ta sig in i systemet. Information och handledningar har gått ut till deltagarna. Vid några tillfällen har utbildningar genomförts särskilt inom Sociala Nätet. För ovana datoranvändare har utbildning varit nödvändig. För de deltagare som arbetar inom kommuner och skött sin kommunikation på arbetstid har brandväggar skapat en hel del tekniska svårigheter. Projektledarna Projektet har byggt på att varje nätverk haft sin egen ledning/projektansvarige mot vilka vi arbetat. Om det inledningsvis var lätt att engagera dem för idén har det visat sig vara svårare att få dem att genomföra den. Vi har inte fått den draghjälp vi hade hoppats. Skälen till detta har varierat. Det har handlat om tekniska och interna organisationsproblem, brist på tid, projektledarbyte som dragit ut på tiden eller i något fall oförklarlig passivitet. För dessa projektledare och ansvariga och som alla naturligtvis är fullt engagerade i och upptagna av sin verksamhet har nätprojektet setts som en möjlighet men samtidigt blivit ytterligare en arbetsuppgift. Tollares projektledare lyckades utan svårigheter sälja in idén, men verkligheten innebar mer arbete som dessa projektledare ofta haft svårt att prioritera. Det har också inneburit att ytterligare en kanal för information och kommunikation ska användas. 8

9 Deltagarna Ju mer heterogent och lösare nätverk där deltagarna inte känner varandra, har gemensamma aktiviteter, har sitt intresse på fritid desto svårare har det varit att motivera och engagera dem i projektet. Eldsjälsnätverket är det tydligaste exemplet. Endast ett mindre antal av nätverkets deltagare (adressregister) anmälde sitt intresse för FC-konferensen. När det gäller Sociala Nätet har svårigheterna varit av annat slag. Här finns en sammanhållen organisation och verksamhet och det har i stället handlat om datorovana, ovana att skriva, begränsad tillgång till teknik. Detta gäller medlemmarna i de sk kamratstödsgrupperna. En annan stor grupp har varit anställda och medlemmar i organisationen med större datorvana och bättre tillgång till datorer. Att den gruppen inte varit särskilt aktiv kan bero på att man inledningsvis var intresserad men upptäckte att konferensen inte var ett allmänt diskussionsforum utan helt inriktad på erfarenhetsutbyte med utgångspunkt i praktisk verksamhet. Denna grupp upptäckte därför att man inte hade så mycket att tillföra erfarenhetsutbytet då man inte deltog i den praktiska verksamheten. Lättast har det gått i Våga-projektet med de deltagare som är verksamma inom IOGT-NTO och varit anställda, haft datorvana, god tillgång till datorer och vana vid en intern FC-konferens. Däremot har inte aktiviteten inte motsvarat förväntningarna. De som varit ideellt engagerade har haft större svårigheter. När det gäller polisen har det inte fungerat alls vilket till stor del kan förklaras av att polisens roll i projektet minskat. Deltagandet/kommunikationen Deltagandet har varierat mellan de olika nätverken och inom nätverken under olika skeden. Av de som anmält sig till konferenserna har många gjort det av intresse och nyfikenhet och gått in och tittat. Betydligt färre har deltagit aktivt. Detta är en pedagogisk fråga som handlar om motivation. Kommunikationen består av information och diskussion/utbyte. Som deltagare står jag inför flera frågor. Vad ska jag informera nätverket om? Vad är intressant för andra att veta om det jag gör? Många underskattar värdet av sådan information och framför allt det man själv sysslar med. Än svårare är det att reflektera, problematisera och diskutera kring erfarenheter. Trampar jag någon på tårna om jag ifrågasätter något? Är mina tankar så viktiga? Ska jag skriva något måste det vara genomtänkt! Det finns också ibland en viss ovana att kritiskt diskutera och reflektera över organisationens verksamhet. Ett exempel är utvecklingen av en verksamhet inom Sociala Nätet. Projektledaren skrev regelbundet om utvecklingen av sitt projekt. En hel del kommentarer kom från andra deltagare. Efter ett drygt år tvingades dock projektet att läggas ner. Av detta misslyckande bedömde vi från Tollare att det fanns mycket att lära. Vi gjorde därför en sammanfattning av alla meddelanden och inlägg med en sammanfattande kommentar som ställde ett antal frågor. Men intresset för en vidare diskussion om dessa erfarenheter var obefintligt. Ett syfte med projektet har varit att pröva nya kommunikativa former direkt på gräsrotsnivå för att just stimulera denna kommunikation och diskussion. Det finns 9

10 också kvardröjande hierarkiska mönster. Nätkommunikationen innebär ju en möjlighet att bryta traditionella mönster och där alla medlemmar kan komma till tals direkt inför hela organisationen. Alla har kanske inte modet att tala direkt från gräsrotsnivå. Även om omfattningen varit begränsad har ändå detta fungerat bäst inom Sociala Nätet. Där har periodvis detta utbyte som inneburit stöd, inspiration och uppmuntran för de deltagande fungerat bra. Här har ett antal nyktra missbrukare engagerade i lokal verksamhet lärt sig hantera datorer, FC-programmet och börjat skriva och kommunicera. Det har också byggt på att det funnits en vi -känsla i konferensen. Av den enkät som gjorts framgår också att flera satt värde på just det som varit konferensens syfte, nämligen erfarenhetsutbyte, inspiration, känna delaktighet i det som händer, osv. Aktivitetsnivå För en anställd med datorvana och datortillgång och med ständig eller daglig uppkoppling och närvaro på nätet är det naturligtvis lättare att delta aktivt i konferenser och nätkommunikation av olika slag. Arbetar man dessutom med just en avgränsad fråga och ingår i ett organiserat sammanhang ökar det behovet av och motivationen för kommunikationen. För att den ska uppfattas som meningsfull behöver den också ha en viss nivå. Större problem blir det om du är datorovan, har dålig tillgång, är ideellt engagerad och/eller har just detta nätverk/verksamhet som bara en del av ditt engagemang. Du besöker inte konferenserna så ofta och din tid att skriva och kommunicera är begränsad. Du kanske tycker att det du har att säga inte är så viktigt. Är du en engagerad och upptagen praktiker kanske du inte prioriterar tidskrävande textbaserad kommunikation (diskussion, reflektion, erfarenhetsutbyte). Slutsatser Är som redskap i nätverk och organisationer en framkomlig väg eller möter det för stora hinder? Det finns både möjligheter och begränsningar. Flera faktorer påverkar detta. Det handlar om deltagare, organisationens/nätverkets sätt att fungera, utbildningsinsatser och moderatorsfunktioner. För att det ska fungera krävs följande: Många ska vara med För att det ska bli meningsfullt som informations- och kommunikationsforum måste många av nätverkets/organisationens medlemmar delta. Annars måste parallella system användas. I öppna och kravlösa nätverk är många nyfikna och intresserade men inte aktiva deltagare. En enkät som gjorts inom Sociala Nätet visar att många satte stort värde på konferensen utan att de själva deltog aktivt. Men den aktiva gruppen måste vara tillräckligt stor för att en tillräcklig aktivitetsnivå ska upprätthållas för att vara intressant. 10

11 Kombination av hemsida och FC-konferens En kombination av hemsida och möjligheter till FC-konferenser är en fördel. På hemsidan kan information finnas tillgänglig för alla. FC-konferenser kan användas för vissa ändamål. God tillgång till teknik Tillgängligheten till tekniken är en avgörande faktor. Motivationsarbete För datorovana och skrivovana deltagare är motivationsarbete och utbildning viktigt. I öppna och heterogena nätverk medför detta svårigheter. Inom organiserade nätverk och organisationer finns ofta större möjligheter att samla grupper till utbildningstillfällen. Språk, stämning och nivå Viktigt för motivationsarbetet är också att skapa en tillåtande och öppen atmosfär i kommunikationen. Ett exempel. Många av deltagarna i Sociala Nätet har missbrukarbakgrund. Många är ovana vid datorer. I exemplet finns också språksvårigheter med. Trots stora svårigheter har denne deltagare varit aktiv i konferensen och kunnat skriva utan att känna några hinder eller begränsningar. Hej alla vänner jag har mycke bra vi har fått mycke positiva start nya lokalen. Vi har startat ny hand i hand förening här i (X-stad). Sammans värvare jag 2 nya som kommer att hjelpa mej informasun utåt HÄLSAR NN FRÅN X-stad HAND I HAND: Aktiv moderator En fungerande konferens behöver inte bara aktiva deltagare utan också en aktiv moderator. Webbtidningen Drivkraft Den andra delen av projektet har bestått i att utveckla en webbtidning för eldsjälar. Över denna del av projektet har Tollare haft hela kontrollen. Efter planeringsarbete under hösten 1999 startade tidningen sin utgivning i februari En särskilt anställd journalist har lett arbetet. Utgivning och läsare Drivkraft utkommer med ett nytt nummer varje vecka. Varje nummer innehåller 3-4 artiklar och ett antal kortare notiser. I ett arkiv finns alla artiklar tillgängliga. Drivkraft har nu drygt 300 prenumeranter. Varje nummer skickas ut till personer. Besöksstatistiken visar besök per dag och när tidningen kommer ut. Efter varje nummer har vi hittills spontant fått 5-6 nya prenu- 11

12 meranter. Det kommer också varje vecka mail från läsare som uttrycker sin uppskattning av Drivkraft. Även i andra sammanhang har reaktionerna varit positiva. Reportagekursen På Tollare finns en ett-årig reportagekurs. Under hösten har också ett första försök gjorts med att engagera reportagekursens elever i arbetet med Drivkraft. Resultatet har varit positivt och ett 10-tal är intresserade av att arbeta vidare under våren. Till kommande läsår kan Drivkraft bli en naturligare del av reportagekursen. Andra kurser Drivkraft har också använts som en del av undervisningen i kursen Förortspedagogik för eldsjälar och i den socialpedagogiska kursen. Förortstidningar Erfarenheterna av arbetet med Drivkraft har fött idén om lokala digitala tidningar där de boende i en stadsdel eller förort kan skapa sin egen tidning för att bidra till den lokala demokratin. I Tensta i Stockholm har det lokala ungdomsrådet beviljats för att med Tollares pedagogiska stöd starta en sådan tidning. En kortare utbildning genomförs under april och maj 2001 med ett 15-tal ungdomar. I Skarpnäck är intresset stort men pengar saknas ännu. Tollare kommer att ansöka om projektmedel från Justitiedepartementet för att kunna genomföra detta projekt. Vår förhoppning är att genom dessa projekt kunna pröva en modell som kan tillämpas på andra orter. Tillför Tollare ny kunskap Arbetet med Drivkraft innebär en kontinuerlig kunskapsinhämtning inom områdena för socialpedagogik, ungdomsarbete och samhällsarbete. Fler kontakter i ett vidgat nätverk ger oss viktig kunskap om utvecklingen inom dessa områden och det journalistiska arbetet tvingar fortbildning och är kunskaper vi för tillbaka till kurserna. Drivkraft har därigenom bidragit till ökad kvalitet i verksamheten. Fortsatt utgivning För att kunna fortsätta utgivningen efter projekttiden krävs att nya ekonomiska resurser tillförs. Till viss del har detta lösts för kommande år. Sammanfattning Prioritering Projektet har innehållit två delar, nätverk och nättidning. Vi beviljades hälften av de sökta medlen. Trots detta valde vi att genomföra båda delarna sedan vissa extra resurser tillförts ur egen kassa. Om detta var ett klokt val kan diskuteras. Visserligen har vi lyckats att genomföra båda delarna vilket givit oss viktiga erfarenheter. Samtidigt har båda delarna tvingats att genomföras med begränsade resurser vilket påverkat resultatet. I efterhand kan vi se att vi borde ha gjort prioriteringar och kanske satsat på två av nätverken. 12

13 Optimism En viktig erfarenhet är också svårigheten att bedöma tids- och resursåtgång och att ha en realistisk uppfattning om skillnaden mellan projektledningens idéer och de möjligheter som finns och målgruppernas verkliga läge. Vi har genom projektet kunnat se de möjligheter nätkommunikationen erbjuder och vad det kan tillföra nätverk och organisationer. Här finns stora utvecklingsmöjligheter. Inte minst är det en demokratifråga av rang att utveckla på gräsrotsnivå erövra tekniken och utveckla fri och öppen kommunikation. Samtidigt har vi fått erfara att detta tar tid och kräver ett långsiktigt och tålmodigt arbete. Behovet av pedagogiska insatser, information, uppsökande arbete och motivation är större än vad vi från början föreställde oss. 13

14 Bilaga 1. Information om på Nätverk för Eldsjälar erbjuder alla som signar upp hos oss en möjlighet att delta i ett forum för erfarenhetsbyte och diskussion. Det enda ni behöver för att sätta igång är programmet FirstClass som finns att ladda ner här på hemsidan och en användaridentitet. Allt är självklart gratis! Diskussionsforumet är till för att du direkt ska kunna konferera med andra människor här i Sverige som kanske har ett likartat problem eller ett hett tips att dela med sig av. I Eldsjälskonferansen möter du inte bara de som har signat upp sig utan även alla de som jobbar med Nätverk för Eldsjälar, till exempel Tommy Burman och Eduardo Grutzky. Den FirstClass plattform vi använder här är, folkhögskolornas och studieförbundens konferansnät. Före du börjar använda och kommunicera med FirstClass så rekomenderar vi att du läser igenom vår snabbguide. Hur kommer jag igång? Hur använder jag First Class? Del 1 Att komma igång med FirstClass är väldigt enkelt och görs i tre steg. Fixa användaridentitet. Fixa programmet. Fixa inställningarna. Fixa användaridentitet Om du gått med i Nätverk för Eldsjälars så kan du få tillgång till en användaridentitet. Skicka ett brev till Ronny Schueler som är administratör för eldsjälskonferensen på folkbildningsnätet. Där skriver du ditt namn och att du vill få tillgång till eldsjälskonferensen. Efter en dag eller två så kommer du att få din användaridentitet och ditt lösenord. Förutom tillgång till folkkbildningsnätet så ger din användaridentitet dig tillgång till mail genom FirstClass. Din mailadress blir förnamn.efternamn@folkbildning.net Fixa Programmet Programmet finns både för PC och Mac. Inom en snar framtid kommer du att kunna vara säker på att alltid hitta den senaste versionen här direkt hos oss. Tills vidare hittar du dock programmet på denna adress: Klicka på produkter och sedan på hämta fria FirstClass klienter. Om du använder Windows så ska du ladda hem Svensk - Win FirstClass Klient Om du använder Mac ska du ladda hem Svensk - Mac FirstClass Klient När du har laddat hem programmet så är det bara att dubbelklicka på ikonen för programmet och installera. 14

15 Om du inte har möjlighet att ta hem FirstClass så går det att använda en vanlig webläsare, till exempel Netscape Navigator eller Internet Explorer till att logga in på folkbildningsnätet. Surfa till adressen Där skriver du in ditt användarnamn och lösenord på vanligt sätt. Detta är ett bra alternnativ om du hamnar vid en dator utan FirstClass. En vanlig webläsare saknar dock många av de funktioner som som FirstClass har. Dessutom så är FirstClass mycket enklare att använda p g a sitt användarvänliga grafiska gränssnitt. Fixa Inställningarna När programmet är färdiginstallerat så är det bara att starta igång det genom att dubbelklicka på programikonen. Då får då upp en ruta som ser ut så här plus en ruta som säger att du ska fylla i information. Här kan du behöva göra tre ändringar. 1. I koppla upp via fältet ska det du välja TCP/IP.fcp. 2. I rutan användar ID ska du skriva det användar id et som du fått tillhanda. I rutan lösenord så skriver du ditt lösenord. Den information som fylls i här sparas och kommer att fungera som standard. Om ni är flera som ska använda First Class vid samma dator men med olika användaridentiteter så kan det vara bra att lämna dessa fält blanka och istället fylla i den informationen varje gång före ni loggar in. 3. I rutan server så skriver du folkbildning.net. Då allt detta är klart så trycker du på spara. Detta behöver du bara göra första gången du startar programmet. När du tryckt på spara så kommer du till en annan ruta som ser ut på detta vis. 15

16 Här är det då bara att trycka på logga in. Detta är inloggningsrutan som du kommer att få upp varje gång du startar First Class. Om du mot förmodan skulle få problem med att logga in så kan du skicka ett mail till antingen Ronny Schueler eller Andreas Stenlund. Gå vidare till att använda First Class Att använda FirstClass FirstClass är ett väldigt användarvänlig program med många bra användningsområden. Förutom konferensmöjligheterna så finns det även funktioner för att prata live och även en vanlig mailfunktion. Det första du bör göra före du börjar annvända eldsjälskonferansen är att skriva en kort presentation om dig själv så att andra kan se vem du är. Välj Arkiv, Öppna, Presentation. Där skriver du ditt namn och några rader om dig. Nu går vi igenom hur du börjar delta i Eldsjälskonferansen. Detta är skrivbordet. För att komma till eldsjälars diskussionsforum så dubbelklickar du på mappen Nätverk för Eldsjälar. De mappar som har en liten röd flagga bredvid sig visar att det finns brev som är olästa i dem Detta är Nätverk för Eldsjälars diskussionsformum. Här kommer allla brev som du skriver att hamna och alla som vill kan svara och kommentera det du har skrivit. De brev som har en liten röd flagga bredvid sig visar att de är olästa. För att skicka ett nytt brev till ett diskussionsforum så klickar du på knappen Nytt Meddelande (knappen längst till vänster i menyraden) då du befinner dig i det diskussionsforum som du vill att meddelandet ska hamna i. Du får då upp brevfönstret som ser ut på detta vis 16

17 För att de ska bli lätt för alla att hitta mellan meddelanderna så är det bra om man skriver vilket ämne brevet har i ämnesfältet. För att svara på ett brev i diskussionsforumet så kan du antingen markera det i diskussionsforumet och klicka på Svara på Meddelande som är knappen till höger om Nytt meddelande knappen eller klicka på Svara på Meddelande då du läser brevet. För att läsa ett brev dubbelklickar du helt enkelt på det. Att skicka och läsa privata brev Genom att du får tillgång till eldsjalskonferansen så får du även privat mailadress. Din adress blir förnamn.efternamn@folkbildning.net Då du kommer in till huvudmenyn så har du din privata mailbox längst till vänster under namnet Mailbox. Där finns alla brev som du har fått. Om du har ett nytt brev så visas det en liten röd flagga bredvid mailbox ikonen. Du skriver privata meddelanden till folk på samma sätt som du skriver till eldsjälskonferansen. Skillnaden är att du använder namnet som adress. Till exempel om du ska skicka till Ronny Schueler så skriver du helt enkelt Ronny Schueler i till fältet och trycker på enter. Då framträder en röd gubbe bredvid namnet och visar att brevet kan skickas iväg. 17

18 Slutligen Denna väldigt korta introduktion är till för att du ska kunna komma igång med att använda de mest grundläggande funktionerna i FirstClass och att du ska kunna delta i eldsjälskonferansen. Under konferansen folkbildningsnät-info så finns det mycket bra information om hur du använder folkbildningsnätet. Det finns även en bra grundmanual över hur man använder fler funktioner i FirstClass. Vi rekommenderar attt du läser igenom även den. Lycka till! 18

19 Bilaga 2. Enkät inom Sociala Nätet (hösten 2000) Sammanställning av enkät om Sociala Nätet Av 53 deltagare har 14 svarat. Det påverkar naturligtvis resultatet. Vad som dock är viktigt är de synpunkter som kommer fram. Läser meddelanden Ofta x x x x x x Ibland x x x Sällan x Aldrig x Motivering Beror på tid och vad jag arbetar med för tillfället. Vill vara med och följa debatten. Har vana att kolla all post. Får en bild av andras arbete. Har varit sjuk senaste månaderna, är passiv iakttagare. Intresserad av vad som händer inom kamratstödet. Måste prioritera det som har direkt med jobbet att göra. Läser när jag har tid och för att det finns något som jag kan ta till mig. Är så förbannat nyfiken. Varierar med hur mycket tid jag har. Kul att läsa vad som händer, ger en del nya idéer. Arbetar inte med frågan. Kommentar: Flera utrycker att man är nyfiken, vill veta vad som händer, följa debatten, etc. För många är arbete och tidsbrist en anledning till att man inte hinner följa nätet. Skriver meddelanden Ofta x x x Ibland x x x x Sällan x Aldrig x x x Motivering När det händer något försöker jag skriva. Arbetar inte med detta i rörelsen, bara i jobbet. Har mycket att göra i jobbet, men skriver om jag har tid. Jag vill vara aktiv på nätet. Är mera nyfiken än kunnig på området. Jobbar inte just nu med sådana saker. Har inget speciellt att förmedla. Har svårt att låta bli. Varierar med hur mycket tid jag har. När jag följde debatten skrev jag ändå inget mkt beroende på att det då var ett fora för de som jobbar på riktigt med sociala frågor. 19

20 Kommentar: Handlar mycket om att man arbetar med frågan och därmed har något att förmedla. Även här är tiden ett problem. Min nytta av sociala nätet Stor x Ganska stor x x x x x x Liten x x x Ingen x Motivering Utbyte av info är alltid bra. Får en bild av vad som händer, dock mest i Stockholm. Andras arbete ger mig inspiration, önskar att fler skulle vara med. Få kunskap och erfarenhet från nätverket för att få idéer till lokal aktivitet. Nytta är inte rätta ordet nu, mer intresse. Mer nytta sen i och med den utbildning jag går, bra forum för kontakter. Jobbar inte just nu med detta. Det är min kontakt med övriga inom rörelsen och en bra kontaktkanal. Har varit större för ett år sedan. Använder det ofta genom jobbet. De som jobbar professionellt har större nytta än de förtroendevalda. Kommentar: Flera pekar på att information är bra, få kunskap och erfarenhet, bra kontaktkanal, etc. Men även hänger intresse och nytta samman med om man arbetar med frågan eller inte. Så tycker jag Sociala Nätet skulle kunna utvecklas för att bättre passa mina behov. Har inte tänkt. Länkar till sociala utspel, mm. Bättre presentation av vad andra håller på med, mer detaljer och resultat av deras arbete. Kanske två träffar per år för dom aktiva på nätet. Verkar vara någon slags inre krets som skriver mest och de som står utanför kanske inte tror att de har något att komma med. Om fler blev aktiva skulle vi snabbare genomslag för idéer och snabbare veta om vi är fel ute. Har för lite tid att använda internet överhuvudtaget. Skulle vilja att anhörigfrågan blev mer central i Sociala Nätet. Så kan jag bidra till Sociala Nätet och dess spridning. Sprida när jag jobbar med denna målgrupp. Kan skicka vidare lämpligt material, ex till andra föreningar. Varje ny Lugna sta n-förening bör ha tillgång till Sociala Nätet. Tala om för de som kan vara intresserade. 20

21 Genom att tala med mina vänner. Hoppas nästa vecka få ytterligare en datoranvändare, men även hon behöver komma över många nybörjarproblem innan det lossnar. Har tidigare aktivt propagerat i samband med kamratsödsträffar och distriktskonferenser, mm. Vad upplever du som hinder för att kunna sprida Sociala Nätet? Alla har inte First Class. Är för tillfället inte med i något arbete så jag har något att dela med mig. Det finns bland många oss en rädsla kombinerad med ovana vid dator. Flera kurser kan få många att komma över motståndet. Sociala Nätet passar inte mig. Så många nya användare kan jag hjälpa/ge stöd att komma igång. Några i alla fall. I dagsläget kanske 10 personer. Står lite vid sidan men vill gärna vara en reserv med att hjälpa, kanske två stycken. Så långt jag kan svara på frågor ställer jag upp. Omöjligt nämna antal. En del behöver mycket stöd, andra bara några uppmuntrande ord på vägen. 4-6 kanske. 8. Andra synpunkter Gör lite reklam i Drivkraft och olika hemsidor. Bra med enkät. Vill vara med mera men hinner inte just nu. Kommer igen sen. Bra om vi fick med UNF:are som jobbar med kamratstöd och andra sociala frågor. Mycket av det som skrivs skulle kunna läggas ut på Sobernet till alla. Idén är bra, men någon måste sköta detta på betald arbetstid. Kommentar: Det är ännu en liten krets som använder Sociala Nätet och ser det som en resurs och tillgång i arbetet. Av 53 deltagare har alltså 14 svarat på enkäten. Tittar man på hur många som läser meddelanden på konferensen pendlar det mellan Ett 30-tal av de som anmält sig för behörighet är inte aktiva. Hur förklara detta? En förklaring kan vara att många blev nyfikna när Sociala Nätet presenterades och anmälde sitt intresse. Men troligen är det många som inte arbetar praktiskt med socialt arbete och därför snabbt upptäckte att konferensen inte var något för dem. Kanske finns det ibland också förväntningar på att någon annan, d v s förbundet, någon anställd, o s v, ska se till att detta fungerar och utvecklas och en ovana att tänka i nätverkstermer där resultatet blir vad dess deltagare gör det till. Vi kan konstatera att det tar tid att få igång nätkommunikation. Det krävs mycket arbete för att stödja, uppmuntra och få igång kamrater. En viktig fråga handlar alltså om att få med flera. Men det handlar också om hur man upplever nyttan med detta. Ett nätverk fungerar bara om dessa deltagare är aktiva och tycker sig ha någon nytta av det. Av alla de synpunkter och förslag som kommit fram i enkäten 21

22 blir inget om inte deltagarna själva gör någonting åt det. I ett nätverk finns ingen styrelse eller verkställande tjänsteman. Nätverk lever sina egna liv. Det var och en av oss kan göra är alltså att försöka få med flera och att bidra till att innehållet blir intressant och givande för deltagarna. Från Tollare kan vi bistå med utbildningsinsatser, råd och stöd. Vi har också ansvaret för att administrera konferensen, dvs ge behörigheter och ändra i konferenserna. Men vi kan varken få fler deltagare eller fylla konferensen med ett bra innehåll och givande kommunikation. Staffan H 22