Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Transkript

1 Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3 A. Projektansvariga...3 B. Projektpresentation Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön: Målgrupp/-er och rekrytering: Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan:... 7 C. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen: Projektets nyhetsvärde, de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet:...8 Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 DUKOMs projektnummer: 208 PROJEKTNAMN: IT-BONDEN I SMÅLAND Sammanfattning: Vi har funnit att distansutbildning är en möjlighet att ge lantbrukare bättre möjligheter att delta i utbildning. De är en grupp som ofta har problem att delta i traditionell utbildning. Under projektet har deltagarna ökat sin kunskap i hur man använder en dator både för kommunikation och som ett hjälpmedel i deras företag. Summary: We have found that distance education is a possibility to give farmers better opporturnities to participate in education. They are a group that often have problems to participate in traditional education. During the project the participants have increased their knowledge how to use a computer both for communication and as a help in their companys. A. Projektansvariga Projektledare: Ann-Mari Nilsson Studieförbundet Vuxenskolan Box JÖNKÖPING Tel Fax E-post: ann.mari.nilsson@it.sv.se Informationsansvarig: Ann-Mari Nilsson Utvärderingsansvarig: Ann-Mari Nilsson B. Projektpresentation 1. Bakgrund: En av Studieförbundet Vuxenskolans (SV) grundorganisationer är Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Därför har SV sedan många år tillbaka en omfattande verksamhet för lantbrukare. Lantbrukare har en tradition av att varje vinterhalvår möta kollegor i studiecirklar. I Jönköping och Kronobergs län har jordbruket en inriktning på animalieproduktion. Utvecklingen och konkurrensen efter medlemskapet i EU innebär att mjölkproducenter står inför stora behov av ny kompetens. En lantbrukare med mjölkproduktion är mycket bunden vid sin arbetsplats och har därför ofta svårt att delta i utbildning. Vi såg det då som en möjlighet att på distans med hjälp av datakommunikation kunna erbjuda denna målgrupp fortbildning. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 2. Syfte: Att pröva möjligheterna och utveckla metoder för studiecirkel med hjälp av IT. Att tillföra mjölkproducenter i Jönköping och Kronobergs län ökad kompetens. 3. Aktörer: Medverkande i projektet har varit Ann-Mari Nilsson, Dahn Åstrand och Jan Ransholm från Studieförbundet Vuxenskolan. Samverkan har skett med Lantbrukarnas länsförbund i Jönköping och Kronoberg, Arla, Skara Semin samt Kronoberg Husdjursf.. framförallt när det gäller upplägg och rekrytering. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 4. Den egna organisatoriska miljön: SV är ett av de största studieförbunden i området. Utbildningen sker i cirkelform som bygger på frivillighet. Studiecirkeln ger ingen form av examina. Det som betonas är alla deltagares erfarenheter och att tillsammans med andra skaffa kunskap. Studiecirkeln är som pedagogisk metod öppen och lämpad för alla målgrupper. De största verksamhetsområdena inom SV i vår region är studiecirklar för medlemmar i våra grund- och medlemsorganisationer, handikappverksamhet samt hantverk. SV är också en stor kulturarrangör. Kunskapen om dataanvändning är ganska låg inom organisationen, det är ett nytt arbetsfält som växer. Detta innebär att det bland våra traditionella målgrupper finns en viss rädsla för datorn. För organisationen är det viktigt att hjälpa till att överbrygga denna rädsla och vara en aktör för att minska klyftor som lätt kan uppstå mellan de som kan och de som inte kan hantera datorer. Den genomförda utbildningen har hjälpt till att väcka intresse för och se möjligheter med datakommunikation. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: Målgruppen var mjölkproducenter i Jönköping och Kronobergs län. Antalet studiecirklar planeras till 8 grupper med ca 7-8 deltagare/grupp, totalt ca 60 deltagare. Cirkeln ville erbjuda just denna målgrupp möjlighet att delta i utbildning utan kravet att resa iväg från sin arbetsplats. Information om projektet gick ut skriftligt till SVs avdelningar, medlemsansvariga på Arla och Seminföreningarna samt till LRForganisationen. Vi började med rekrytering av cirkelledare. Vi ställde krav att dessa skulle vara väl insatta i ämnet, ha vana av cirkelledarskap, tillgång till dator samt viss erfarenhet av att arbeta med datorn. Arlas medlemsansvariga hjälpte oss att ta fram förslag på lämpliga personer i olika delar av länen. Just rekryteringen har varit det största problemet i projektet. Datautvecklingen bland lantbrukare har inte gått så fort som vi räknade med vid ansökningstillfället därför var målgruppen att rekrytera bland avsevärt mindre än vad vi bedömde från början. Slutligen fann vi 5 cirkelledare som var beredda att ställa upp. Dessa i sin tur har jobbat med rekrytering av deltagare. Även här har det gått trögt. Dels pga att det inte funnits många att rekrytera bland dels att det finns en ovana och rädsla för metoden som sådan. Vidare är ämnet och materialet som studerats ganska tungt och svårtillgängligt. Slutligen har vi blivit 35 deltagare som deltagit i verksamheten. Grupperna har slagits samman till tre, dels pga att en cirkelledare hoppat av dels att det stämde bättre för deltagarna, det fanns lite av naturliga grupper. I cirklarna har också ingått personer som arbetar inom lantbrukets ekonomiska föreningsrörelse, detta har möjliggjort en bättre dialog och intressantare innehåll. 6. Utbildningens uppläggning: Idén var att pröva om IT kan vara ett redskap att använda i studiecirkeln. Vi använde oss av ett studiecirkelmaterial som visade sig vara tungt och Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 svårtillgängligt. Studieplanen var inte anpassad för att arbeta på detta sätt. Från SV har vi hjälpt ledarna att ur materialet plocka delar som är särskilt intressanta. Det har krävts mer tankemöda från ledarna än vid traditionella studiecirklar för att få alla aktiva och använda datorn som kommunikationshjälpmedel. Det visade sig också behövas utbildningsdagar om tekniken som sådan i högre utsträckning än vad vi räknat med. Vi har då samlat hela grupperna och genomfört utbildningsdagar. Dessutom bygger materialet på att man kan hantera kalkylprogram i datorn. Denna kunskap var också bristfällig varför även utbildningsdagar i detta ämne har genomförts för att studierna skulle bli meningsfulla. 7. Utbildningens organisation: De träffar som genomförts har varit de gemensamma utbildningsdagarna. I övrigt har deltagarna kontakt med varandra i helt andra sammanhang då de ibland träffas. Utbildningsdagar som genomförts har hållits i närheten av där gruppernas deltagare bor. Deltagarna har kunnat studera i egen takt men cirkelledare har begärt in svar på vissa uppgifter inom vissa tidsramar. Det är viktigt att deltagarna känner varandra en del alternativt att ha obligatoriska träffar för att skapa kommunikation med varandra. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Bland de ledare vi rekryterade fanns ingen erfarenhet av distansutbildning. De har samtliga varit ledare för traditionella studiecirklar och är också ute och föreläser på utbildningsdagar för kollegor. De har ingen pedagogisk utbildning. Även för ledarna var datorn som hjälpmedel en ganska ny företeelse. Tre dagars utbildning har getts till ledarna inför starten. Då har vi tagit upp både ämnesinnehållet och tekniken. Utbytet mellan ledarna har fungerat bra. Man stöttar varandra och ger varandra idéer. Det krävs mer av cirkelledare för att klara uppgiften att leda med hjälp av ITstöd. Det hade underlättat om såväl ledarna som projektledning hade haft mer kunskap om IT-stöd. Därför behöver man satsa mer på utbildning inför sådan här verksamhet. Det krävs ett lite annat tänkande från ledarna för att engagera alla deltagare. Det material man använder kan vara ett stöd i detta. Därför bör val av studiematerial övervägas noga alternativt bearbetas. Det kräver mer tid och föreberedelse av ledarna. Som cirkelledare i studiecirklar hos våra grundorganisationer utför man oftast sitt uppdrag på ledig tid, tid utöver ordinarie arbetstid. Det gör att det också kan vara svårt att tillräckligt sätta sig in i material men framförallt att pedagogiskt planera sitt ledarskap. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 Engagemanget bland ledarna har varit mycket stort och de har haft en positiv ansats. Kontakten mellan dem och projektledning har också fungerat bra men det hade behövts mer utbildning. 9. IT-stöd i projektet: Det IT-stöd vi använt oss av är datorn som kommunikationshjälpmedel. Men datorn har också använts att söka information via Internet och för kalkylering. Det IT-stöd vi valt har fungerat bra men vår kunskap inför detta var liten såväl i projektledning, bland ledare och deltagare. 10. Samarbete/samverkan: Samverkan med andra aktörer har skett i framförallt rekryteringsskedet. Vi kunde på ett aktivare sätt ha sökt ytterligare samverkan för att underlätta i olika sammanhang. C. Resultat 11. Kursekonomi: 12. Studerandes synpunkter på kursen: Engagemanget har varit mycket stort. Det som varit det viktigaste för deltagarna har inte varit ämnet som studerats utan snarare tekniken. Man har sett det som en möjlighet att komma igång att använda datorn som hjälpmedel i olika sammanhang. Många ser också möjligheterna i ett mycket vidare perspektiv, t ex att knyta kontakter med kollegor i andra delar av Europa, de delar ju numera på marknaden. Kommunikationen med ledare och andra deltagare har upplevts som mycket positiv. Materialet har man inte haft så stor nytta av, det var för tungt och svårtillgängligt. Det som flera påpekar som negativt är att för den målgrupp som deltagit i projektet spelar studiecirkeln en viktig social roll. Det är i cirkeln man träffar likasinnade vilket man inte gör så ofta annars då yrket är både tidskrävande och mycket ensamt. Distansutbildningen får inte förstöra möjligheten till viktiga sociala kontakter. 13. Projektets nyhetsvärde, de viktigaste slutsatserna: Det finns goda möjligheter till utveckling av verksamhet med IT-inriktning inom organisationen. Framförallt kan SV erbjuda specifika grupper utbildning/kunskap på området som kanske annars har svårt att få denna. T ex personer med funktionshinder, lågutbildade och pensionärer. Inom organisationen behövs mer kunskap om IT för att kunna föra vidare till andra grupper. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 Det största hindret är rädslan för tekniken. Den måste övervinnas genom utbildning av bl a vår egen personal som organiserar studiecirklarna samt genom exempel på projekt likt dessa. 14. Utvärdering av projektet: De uppgifter vi samlat in som grund för utvärdering har skett genom intervjuer/samtal med ledare och deltagare. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8