SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

Transkript

1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006

2 Verktygen Internet har helt ändrat förutsättningarna för studier på distans. Det gäller inte minst den fria tillgången till all slags information samt snabbheten i all kommunikation. Plus tillgängligheten, var du än är, när du själv vill Men Internet innehåller också en massa skräp, inklusive lögner och bedrägerier, och man kan behöva hjälp med att bedöma källorna och med att sålla agnarna från vetet. Och för att studera med hjälp av Internet räcker det inte med att bara ha tillgång till en mängd information. Man behöver också ha möjlighet att bearbeta och diskutera det man hittar tillsammans med medstuderande, så som man t.ex. gör i studiecirklar. Till folkbildningens förfogande finns därför två grundläggande resurser: Folkbildningsnätet och Pedagogiska resurser. Med det virtuella studierummet som mötesplats, av Tore Persson, handlar om Folkbildningsnätet som en digital plattform för folkhögskolekurser och studiecirklar som bl.a. använder sig av distansmetoder. Det är på Folkbildningsnätet som de virtuella studierummen skapas och det är där man möts, samtalar, diskuterar Virtuellt bibliotek med ständiga öppettider, av Lars-Göran Karlsson och Ronny Schueler, handlar om Pedagogiska resurser, som är en databas där man får sakkunnig hjälp med att hitta relevant information på Internet. Här finns även möjligheter för folkhögskolor och studieförbund att dela med sig av studiematerial m.m. till fördel för alla inom folkbildningen. 56 folkbildning.net

3 Med det virtuella studierummet som mötesplats av Tore Persson Samtalet, det målmedvetna meningsutbytet mellan jämlikar, det som en gång begyntes kring lägereldar under stjärnorna (Olle Hammarlund), är den drivande kraften i de lärprocesser som folkbildningen består av. Den vanliga studiecirkeln till exempel, den som så många av oss går till varje onsdag kväll, eller när det nu är, den rymmer många slags aktiviteter men i dess centrum finns hela tiden samtalet. Samtalet i cirkelrummet är studiecirkelns nav och energikälla. På samma sätt är det i de studiecirklar eller andra mötesbaserade kurser i vilka studierna helt eller delvis sker på distans. Det är i det virtuella samtalsrummet som cirkelns eller kursens deltagare möts, det är där man tillsammans bearbetar sina intryck och erfarenheter, prövar idéer och teorier, får hjälp att se sammanhang osv. Det är där man möter andras erfarenheter, tolkningar, värderingar och åsikter. Det är i detta virtuella samtalsrum som man gemensamt förvandlar mer eller mindre fragmentarisk information till meningsfulla kunskaper och insikter. Folkbildningsnätet På Folkbildningsnätet som är den dominerande tekniska plattformen för flexibelt lärande inom folkbildningen har varje kurs eller cirkel som använder sig av distansmetodik sitt virtuella studierum, sitt samtalsrum, med alla de extra resurser som respektive lärare eller cirkelledare väljer att använda sig av. folkbildning.net 57

4 Folkbildningsnätet skapades 1996 för att främst fungera som ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Bakgrunden var att folkbildningen då fick möjlighet att söka projektmedel för att prova och utveckla distansmetodik. Med ett gemensamt nät Folkbildningsnätet var tanken att folkhögskolorna och studieförbunden skulle slippa slösa pengar på att köpa in egna nät och programvaror för att istället kunna satsa sina utvecklingsmedel på just den metodiska utvecklingen. Vilket också till stor del blev följden av satsningen på Folkbildningsnätet. FirstClass ett mångsidigt konferenssystem Folkbildningsnätet är ett FirstClass-nät, ett s.k. konferenssystem, vilket innebär att kommunikationen i virtuella konferenser är själva kärnan i systemet. Enkelheten och smidigheten i att konferera gör FirstClass särskilt väl lämpat som ett nät för folkhögskolor och studieförbund, eftersom konfererandet, samtalet, är själva kärnan i folkbildningens pedagogiska arbetssätt. FirstClass är dessutom ett mångsidigt verktyg och redan från starten av Folkbildningsnätet började man använda det för många olika syften och inte bara som pedagogiskt verktyg: för samarbeten av olika slag, för att skapa intranät för folkhögskolor och studieförbund, som e-postsystem, för att lägga ut hemsidor etc. En av fördelarna med denna mångsidiga användning är att det varit relativt lätt för många folkhögskollärare och cirkelledare att komma igång med att använda nätet som pedagogiskt verktyg; de är ju redan vana användare av FirstClass. Det virtuella samtalsrummet En konferens på Folkbildningsnätet fungerar som ett vanligt fysiskt cirkelrum; det är här man samlas och genom gemensamma samtal för cirkelstudierna framåt, det är här man planerar studierna, formulerar frågor, bestämmer läsuppgifter, diskuterar och analyserar det man läst etc. Men till skillnad från det vanliga, fysiska cirkelrummet är det virtuella cirkelrummet, konferensen, alltid öppet och alltid tillgängligt för 58 folkbildning.net

5 För en ny användare av Folkbildningsnätet i detta fall cirkelledaren Oscar Olsson kan det privata skrivbordet se ut så här. Förutom de konferenser och andra resurser (mailbox m.m.) som alla har tillgång till tillhör Oscar studieförbundet NBV. Dessutom är han med i en studiecirkel om EU. När samme användare hunnit vara med ett tag på nätet har han anpassat sitt skrivbord så att det passar hans intressen. I den öppna konferens-miljön har han hittat ett antal konferenser som han lagt direkt på skrivbordet så han har dem lätt tillhands, t.ex. Öppet forum. På så sätt ser han direkt när han kopplar upp sig vilka konferenser som fått en röd flagga, vilket är de där det finns minst ett nytt ännu oläst meddelande. Dessutom har han skapat några extra resurser åt sig själv, som exempelvis en egen hemsida på Internet, vilken man kan utforma mycket enkelt med FirstClass. deltagarna oavsett var i världen de är eller när på dygnet de föredrar att delta. Här kan man till skillnad från i det fysiska rummet prata i mun på varandra och komma och gå som man vill utan att man stör någon. folkbildning.net 59

6 Ett exempel på ett virtuellt kursrum (konferens) på Folkbildningsnätet, med en gruppbild på deltagarna som bakgrundsbild. I nedre delen av detta virtuella studierum ligger meddelanden från deltagarna. I övre delen, till höger, ligger ett antal ikoner, bakom vilka finns ett virtuellt café (eller bistro ), en mapp med uppgifter etc Nätet är även till för vanliga cirklar Folkbildningsnätet är för övrigt en resurs även för vanliga studiecirklar, de som traditionsenligt träffas en kväll i veckan. Det finns cirklar och kurser där deltagarna egentligen vill ha kontakt med varandra oftare än vad studieförbundet planerat för eller har råd med. Med en virtuell konferens är det så mycket enklare än till exempel med telefon eller vanlig e- post. Alla inlägg, alla frågor och kommentarer, och all information blir tillgängliga för alla deltagare. I det virtuella studierummet finns också tid att ställa de där speciella frågorna som man så ofta av tidsbrist avstår från att ställa i det fysiska rummet. Här kan man också få utrymme för långsamhet och eftertänksamhet på ett annat sätt än inför studiekamraterna i det fysiska rummet. I det virtuella rummet kan man till exempel i sin egen takt begrunda en fråga och kommentera den någon eller några dagar senare. I det fysiska rummet blir detta ofta inte av. 60 folkbildning.net

7 Med några bilder, och kanske med hjälp av Photoshop, kan man med enkla medel skapa en tilltalande studiemiljö, som i detta exempel från Karlskoga folkhögskola. Det blir också enklare att förbereda sammankomster, att hålla kontakt med och uppdatera den deltagare som på grund av sjukdom eller annat skäl måste avstå från någon av sammankomsterna. Samtalsrum eller konferensanläggning? I den traditionella studiecirkeln den som t.ex. träffas varje onsdag kväll möts man vanligen i en bestämd lokal och har kanske också tillgång till ett fikarum. På Folkbildningsnätet finns inga fysiska begränsningar; där skulle man enkelt kunna skapa en hel virtuell konferensanläggning för cirkeln eller kursen. Men ofta låter cirkel- eller kursledaren studierna starta med bara det virtuella cirkelrummet och kanske ett cirkelcafé. Cirkelcaféet fungerar som fikarasterna under en traditionell studiecirkel; det är där man passar på att lära känna varandra mer personligt än i studierummet. Cirkelcaféet kan också fungera som en lite lättsammare uppvärmnings- och övningskonferens de första dagarna. Därefter utvecklar man det virtuella studierummet och skapar vid behov ytterligare forum, som till exempel chatrum, konferenser för specialfrågor, bibliotek etc. Då får man en dynamisk studiemiljö, med samtalsrummet i centrum, som kontinuerligt anpassas efter deltagarnas intressen och behov. Det finns en viktig poäng i att starta med ett minimalt utrustat studierum (konferens). Därmed visar man tydligt för deltagarna att hur studierummet utvecklas beror just på deras behov och önskemål. Ett mer folkbildning.net 61

8 När Oscar Olsson dubbelklickar på ikonen NBV EU-cirkel öppnas den och där ligger hans välkomst-meddelande till de andra cirkeldeltagarna. Han har lagt ut studieplanen, skapat ett café för mer socialt umgänge deltagarna emellan samt lagt ut ett antal Internet-länkar och dokument om EU som cirkeldeltagarna kan använda sig av. färdigutrustat studierum är visserligen enkelt att ändra men det förmedlar lätt intrycket att allt är bestämt från början och att deltagarna inte har mycket att säga till om beträffande cirkelns upplägg. Olika möjligheter Det finns olika forum eller resurser som man kan knyta till den virtuella studiemiljön, så som exemplet på s. 63 visar. Varje cirkel eller kurs som använder sig av Folkbildningsnätet utformar naturligtvis sin virtuella studiemiljö som det passar just den cirkeln eller kursen; på Folkbildningsnätet finns inga standardlösningar. Nya forum: Det är till exempel enkelt att skapa nya forum för olika slags diskussioner, för information från lärare och handledare, för fackmän man knyter till cirkeln, för s.k. online-seminarier etc. Fackmannamedverkan: Att anlita en s.k. fackman är något man sällan gör i en cirkel; hon eller han bor för långt bort, har inte tid när cirkeln har tid eller är för dyr. Men en cirkel, eventuellt i samarbete med andra cirklar kring samma ämne, kan enkelt knyta en fackman till sig genom en virtuell konferens; inget behov av resor och frågor besvaras när fackmannen eller -kvinnan har tid. Bibliotek: Man kan skapa virtuella bibliotek med dokument som ligger tillgängliga för deltagarna. Där kan finnas mappar med länkar till 62 folkbildning.net

9 När EU-cirkeln varit igång ett tag har ett antal diskussioner kommit igång. Oscar, cirkelledaren, har även försett cirkeln med fler resurser: bilder, en ordlista och s.k. podcasts (fria radioprogram, föreläsningar eller lektioner som man kan prenumerera på). Uppenbarligen förbereder cirkeln även en studieresa webbplatser på Internet som innehåller intressant information för cirkeln. Man kan t.ex. prenumerera på elektroniska nyhetsblad till cirkeln (vilka då lämpligen kommer till en gemensam konferens). Chat: Huvuddelen av kommunikationen i exempelvis en distanscirkel sker så att säga icke-samtidigt (asynkront), det vill säga var och en kopplar upp sig när det passar honom eller henne, om det så är mitt i natten eller tidiga mornar. Det är ju en del av friheten, friheten i tid. Men många kurser och cirklar bestämmer sig för att då och då träffas samtidigt, under en tid man kommit överens om och då ha en gemensam gruppchat med varandra i ett särskilt gruppchat-rum. Sådana chattar kan exempelvis användas för att då och då snabbt stämma av hur studierna går och eventuellt justera planeringen. Hemsida: Folkbildningsnätet innehåller verktyg för att man enkelt, folkbildning.net 63

10 utan några speciella kunskaper, kan skapa egna hemsidor och omedelbart lägga ut dem på Internet. Denna möjligheten kan t.ex. användas av läraren eller cirkelledaren för att på Internet publicera eget underlag som enkelt kan uppdateras. Den kan också användas av deltagare och elever för att redovisa projekt m.m. Bakgrundsbilder: Tekniken med att lägga in bakgrundsbilder i konferenserna, de virtuella studierummen, är enkel på Folkbildningsnätet. Sådana bilder kan tjäna samma syfte som när man till exempel sätter upp affischer i det fysiska cirkelrummet från det land vars språk man studerar (som i exemplet med cirkeln om eu). Bakgrundsbilder kan också användas för att stärka gemenskapen i gruppen, genom att exempelvis lägga ut en gruppbild på deltagarna (se exempel s. 60). En sådan tar man lämpligen första gången cirkeln eller kursen träffas fysiskt; flertalet cirklar eller kurser på Folkbildningsnätet är sådana där man också träffas fysiskt, men kanske inte lika ofta som i mer traditionella studiesammanhang. Folkbildningsnätets fördelar Folkbildningsnätet är ett FirstClass-nät och har ett antal fördelar som gör det särskilt användbart som en pedagogisk plattform inom folkbildningen: Det är ett mångsidigt verktyg för att skapa virtuella konferenser, kalendrar etc, använda sig av e-post, chat, egna hemsidor etc. Det är framför allt ett konferenssystem och alltså utformat särskilt för att vara smidigt och snabbt när det gäller att föra virtuella diskussioner och samtal. Och man kan enkelt sätta det virtuella samtalsrummet i centrum för studierna. Tack vare den decentraliserade administrationen av Folkbildningsnätet går det snabbt och lätt att till exempel skapa en konferensmiljö för en folkhögskolekurs som använder sig av distansmetodik och det går lika snabbt att efterhand förändra och anpassa denna konferensmiljö till kursens skiftande behov. 64 folkbildning.net

11 För att kunna använda sig av Folkbildningsnätet krävs ett personligt s.k. användar-id och ett provisoriskt lösenord, vilket man får av den som är lokaladmin (lokal administratör) för Folkbildningsnätet på den egna folkhögskolan eller i studieförbundet. Mer information finns på Folkbildningsnätets hemsida, där man bland annat kan hämta First- Class, koppla upp sig med webb-läsare, länka sig vidare till de pedagogiska resurssidorna etc: Nätet fungerar även utan snabba Internet-uppkopplingar och kan användas av kursdeltagare som är uppkopplade med vanliga modem. Som användare kan man välja att använda sig av gratisprogrammet FirstClass, som är snabbt och smidigt, eller av de vanliga s.k. webb-läsare (Explorer m.fl.) som man använder när man surfar på Internet. Det är en klar fördel att använda FirstClass, speciellt om man regelbundet deltar i något eller några forum (exempelvis i någon distansstudiegrupp) eftersom det går snabbare och smidigare att delta i diskusioner. Snabbheten är viktig för att man bland annat ska kunna hålla uppe en ledig och obesvärad replikväxling i konferenser. FirstClass-nät, som Folkbildningsnätet, har en inbyggd funktion folkbildning.net 65

12 för att skapa webbsidor lika enkelt som man skapar ett e-post-meddelande och publicera dem på Internet, utan att man behöver skaffa särskilt Internet-abonnemang. Den som så önskar kan skapa mer komplicerade webbsidor med html-teknik eller med hjälp av särskilda program och publicera sidorna genom att dra dem in i en mapp på Folkbildningsnätet. Dessutom är själva tekniken, dvs FirstClass, intuitiv och lätt att komma underfund med till och med för datorskeptiska folkhögskollärare och cirkelledare och för dem som betraktar teknik som något nödvändigt ont! Nätet erbjuder en kort startsträcka för många lärare och cirkelledare som vill starta med flexibelt lärande. Man behöver lära sig hur man använder nätet pedagogiskt, på ett folkbildningsmässigt sätt, men själva programvaran FirstClass är man redan van vid, om skolan eller studieförbundet redan använder sig av Folkbildningsnätet. Och nätet är naturligtvis alltid tillgängligt, var du än är, när du själv vill. P.S. Lärtorget (s. 203) är ett bra exempel på hur kraftfullt en virtuell konferens kan fungera när den har engagerade deltagare. 66 folkbildning.net