Projektmaterial. Landsbygdsutveckling. Studieförbundet Vuxenskolan i Östersund

Transkript

1 Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan i Östersund Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Projektnamn: Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna utbildningsmiljön: Målgrupp/er och rekrytering: Utmärkande i utbildningens uppläggning: Lärarens / lärarnas arbete - planerings- och utvecklingsfasen: Lärarens / lärarnas arbete - genomförandefasen: Utbildningens organisation: Kursekonomi: Studerandes utvärdering IT - stöd i projektet Projektens nyhetsvärde; viktigaste slutsatserna SLUTDISKUSSION Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 2

3 PROJEKTPRESENTATION; sammanfattning Projekt nr: 026 PROJEKTNAMN: LANDSBYGDSUTVECKLING Projektansvarig: Projektledare / Information Namn: Maria Söderberg Adress arb: Litsvägen 22, Östersund Telefon arb: Telefax arb: e-post: Studieforbundet@midnet.telia.com Referenslitteratur: Persson, C. & Persson, E. & Öhlund, S. (1997). Utveckling & livskraft i glesbygd - en uppföljning av två distansutbildningsprojekt. D-uppsats. (Mitthögskolan, MAMinstitutionen, Östersund). PROJEKT LANDSBYGDSUTVECKLING, SAMMANFATTNING Studieförbundet Vuxenskolan i Östersund (SV) startade projekt. Projektet genomfördes i samarbete med Telestugan i Högarna, som tillhandahöll den pedagogiska distansutbildningsmodellen (BygdeNet-skolan). Målet var att höja kompetensen och samarbetsförmågan i landsbygd. Deltagargrupperna har skapat byutvecklingsplaner, lärt sig datoranvändning, FirstClass och BygdeNet. Trots svårigheter i pedagogik och teknik ser deltagarna framtida möjligheter med IT. Främst informationstillgång och marknadsföringsmöjligheter, men även distansutbildning i mer strukturerad form än BygdeNet-skolan. ABSTRACT The Adult Education Association in Östersund (SV) initiated and implemented the project Rural Development in co-operation with The Telecottage in Högarna. The Telecottage supplied the pedagogical model for distance education (BygdeNet-school). The participants have during the course increased their knowledge in how to use a computer, the BBS FirstClass and BygdeNet. The aim of the project was to inhance competence and cooperativeness in rural areas. Even though the participants experienced pedagogical and technical problems, they can see the use of computercommunication in the future for rural Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 3

4 development. Mainly in the areas of information and marketing, but also in the field of distance education. PROJEKT LANDSBYGDSYTVECKLING, SLUTRAPPORT 1. Bakgrund: Under kampanjen Hela Sverige ska leva beslutade Folkrörelserådet att skapa ett gemensamt kommunikationssystem för alla Sveriges byutvecklingsgrupper - BygdeNet. BygdeNet utgör ett verktyg i arbetet för en levande hembygd och möjliggör för lokala utvecklingsgrupper att på ett enkelt sätt skapa och bibehålla kontakter med varandra, organisationer och myndigheter. Inom Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Östersund erfor vi att efterfrågan på utbildningar inom dator kunskap och datakommunikation kontinuerligt växte. Det var då som de tidigaste idéerna till projektet landsbygdsutveckling föddes. Vårt stora problem var dock hur vi skulle kunna konkretisera dessa idéer, tillgången till datorer med kommunikationsmöjlighet var starkt begränsad ute i byarna. DUKOM-projektet erbjöd oss möjligheten att konkretisera och implementera våra idéer kring landsbygdsutveckling och datakommunikation i praktiken. 2. Syfte: Syftet med projekt var att: Skapa kontaktnät Tillgång till BygdeNet-skolan Framställa byutvecklingsplaner Kunskap Det övergripande målet var att ge byutvecklingsgrupper möjlighet till utbildning i sin egen by, för att aktivt kunna arbeta med den egna bygden samt möjliggöra fortsatt boende och arbete. Deltagarna skulle lära sig BygdeNet-skolan för att kunna ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som redan gjorts i andra byar och som finns dokumenterat i BygdeNetbanken. BygdeNet-skolan innefattade också underliggande mål såsom att deltagarna ska kunna kommunicera via FirstClass, behärska grunderna i ord -och textbehandling, skriva en presentation av sig själva och presentera sina resultat i BygdeNet-banken. Samarbetet Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 4

5 mellan Studieförbundet Vuxenskolan, Telestugan i Högarna och byutvecklingsgrupperna hade även som mål att stärka det informella nätverket dem emellan. Ett ytterligare mål var utveckling och framställning av en byutvecklingsplan i varje grupp. Till sin hjälp hade deltagargrupperna datorer och datakommunikation, vilka de skulle använda som ett verktyg i sökandet efter information och idéer för den egna byutvecklingsplanen. Detta för att arbetet med datorer och datakommunikation skulle upplevas som ett konkret hjälpmedel i det dagliga arbetet. 3. Aktörer: I detta projekt har projektledning och pedagogisk ledning utförts av två parter: Projektledning: Studieförbundet Vuxenskolan i Östersund; projektledare Maria Söderberg Pedagogisk ledning: Telestugan i Högarna, i Östersunds kommun; handledare Britt Inger Sundin Då Vuxenskolan är ett studieförbund, valde vi att använda oss av färdigt studiematerial. Distansskolan och Telestugan i Högarna erbjöd och tillhandahöll den typ av material vi sökte för vår utbildningsidé, samt en pedagogisk uppläggning av utbildning som vi fann intressant, d v s BygdeNet-skolan. Handledaren vid Telestugan i Högarna bistod med kunskapen om och kompetensen i BygdeNet-banken under utbildningens gång. Samarbetet i sig har fungerat väl mellan inblandade parter. Däremot har frekvensen i kommunikationen mellan Vuxenskolan och Telestugan i Högarna, samt mellan deltagande grupper och Telestugan i Högarna varit för låg. Idag hade vi för att få ett väl fungerande samarbete med frekvent kommunikation placerat projektledning och pedagogisk ledning under samma tak. 4. Den egna utbildningsmiljön: SV tillhandahåller möjligheter för människor i och utanför tätorter att införskaffa kunskap på hemorten. Utbildningen sker i studiecirkelform på frivillig basis och efter eget intresse. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 5

6 Utbildningarna som bedrivs i SV:s regi ger ingen form av examina utan erbjuder endast tillfälle för deltagarna att erhålla nya kunskaper i grupp, där de även ges tillfälle att diskutera med varandra och lufta sina egna idéer och åsikter. SV är till för alla åldrar och typer av människor. De studerade ämnena löper över ett brett spektrum av kunskapsområden, allt från vävning till språk till teknisk kunskap. Projektet fick ett mycket positivt bemötande både inom och utom organisationen då efterfrågan på utbildning i datorkunskap och datakommunikation var stor ute i byarna. Trots detta positiva bemötande har vi även fått erfara en del problem bland några deltagare i vissa grupper under projektets gång: Rädsla för datorer och snedvridna förväntningar på målet i utbildningen. Förväntningar på att enbart lära sig använda datorer, ovilja att använda datakommunikationsprogrammet FirstClass. Svårigheter att se bakom datorn, d v s att se datorn som ett verktyg att nå vissa mål. Detta beror på: Brist i grundläggande datorkunskap bland deltagarna, vilket innebar att somliga trodde utbildningen enbart omfattade datorkunskap och datoranvändning. Vi inte var tillräckligt tydliga i målbeskrivningen av projektet. Deltagande grupper gavs friheten att själva orientera sig i materialet. Vi skulle ha specificerat mål, mening och tillvägagångssätt mycket tydligt för att motverka osäkerhet och rädsla hos deltagarna. I övrigt fortlöpte studiecirklarna relativt problemfritt. Projektet har inte heller på något vis påverkat övrig verksamhet. 5. Målgrupp/er och rekrytering: Projektidén i sin helhet var landsbygdsutveckling, att höja kompetensen och samarbetsförmågan i landsbygd. Då den grundläggande idén med projektet var så tydlig föll det sig naturligt att vända sig till målgruppen landsbygdsboende och Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 6

7 byutvecklingsgrupper, vilka rekryterades via personliga kontakter, byforum och Östersunds kommun. I samband med en stor allmän träff i januari 1995 fördes de första diskussionerna om projekt. I samband med dessa diskussioner anmälde genast 10 olika byalag sitt intresse om det skulle bli någon fortsättning av dessa diskussioner och någon form av aktualisering av denna utbildning. Dessa ursprungliga byutvecklingsgrupper är dock inte till fullo de grupper som deltagit i projektet, några grupper tackade nej p g a för många andra åtaganden under den aktuella perioden. Dessa platser upptogs snart av andra byutvecklingsgrupper. Projektet genomfördes slutligen med tio byutvecklingsgrupper med totalt 103 personer. Två personer från varje grupp har sedan deltagit i två informations -och introduktionsdagar vid Telestugan i Högarna. Dessa personer fick då information om projektet, syfte/mål, introduktion i BygdeNet och FirstClass m m. Med hänsyn till projektets mål och syfte, samt den rekryteringstradition som finns inom Vuxenskolan fungerade rekryteringen till denna utbildning mycket tillfredsställande. 6. Utmärkande i utbildningens uppläggning: I planeringen av detta projekt var meningen att en grupp i varje by skulle bilda en studiecirkel, vilken skulle genomföras dels via distansledning från Telestugan i Högarna, dels som traditionell cirkel. Deltagarna fick till sitt förfogande materialet BygdeNet-skolan för att lära sig BygdeNet-banken och sedan arbeta aktivt mot den databasen. Dessutom fick varje grupp genom Studieförbundet Vuxenskolan, tillgång till en dator utrustad med datakommunikationsprogrammet FirstClass och uppkoppling till BygdeNet-banken. Studiematerial: En tryckt studieplan med 10 avsnitt avsedda för de 10 planerade sammankomsterna. Varje avsnitt innefattar; mål / syfte, - gör tillsammans, - samtala om, - läs tillsammans, samt förberedelser inför kommande sammankomst. Vid varje sammankomst hämta hem material via FirstClass från BygdeNet-skolan. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 7

8 Vid varje sammankomst kommunicera med handledaren i Telestugan i Högarna. I övrigt skulle deltagarna aktivt arbeta med den egna byutvecklingsplanen både i teori och praktik. Dessutom hade deltagarna möjlighet att mellan sammankomsterna nyttja de för dem avsedda datorerna och öva sig i nyttjandet av FirstClass, ordbehandling, kalkylering e t c. 7. Lärarens / lärarnas arbete - planerings- och utvecklingsfasen: Telestugan i Högarna är ett kooperativ som ägs av fyra personer och Telestugan i Högarna är medlem i Föreningen för Telestugor i Sverige (TC-S). BygdeNet-skolan leds av Distansskolan, vilket är en verksamhetsgren i TC-S. Skolan är uppbygd i och kring TC-S FirstClass-databas Distansforum, vilken finns i Färjelanda. BygdeNet-skolan är således ett färdigt koncept som Telestugan i Högarna tog del av. I initieringsskedet av BygdeNet-skolan var samtliga delägare i Telestugan i Högarna involverade i projektet, men kommunikationen med deltagargrupperna skedde sedan med Britt Inger Sundin, som var handledare i projekt. Varken projektledaren eller handledaren har deltagit i studieresor eller andra för projektet kompetenshöjande arrangemang. Däremot har projektledaren och handledaren besökt respektive deltagargrupp i genomsnitt 2 gånger under utbildningsperioden. 8. Lärarens / lärarnas arbete - genomförandefasen: Handledaren i projektet har under projektets gång funnits tillgänglig vid Telestugan i Högarna. Handledaren har på distans hjälpt och guidat deltagarna i FirstClass och BygdeNet-banken dels genom att finnas on-line i FirstClass, dels genom telefonkontakt. I varje grupp har det också funnits en eller två ledare som har hjälpt och informerat övriga deltagare. Dessa ledare fick innan studiecirklarnas start delta i två informations -och introduktionsdagar vid Telestugan i Högarna, där de fick utbildning i FirstClass och BygdeNet. Dessutom har ett fåtal deltagargrupper även använt sig av utomstående dataledare, som undervisat i datorkunskap och Internet. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 8

9 Vid Telestugan i Högarna har utbildning tidigare skett genom studiecirklar som befunnit sig på Telestugan, detta projekt är dock det första som bedrivits i denna form. 9. Utbildningens organisation: Studiecirklar över lag och även denna studiecirkel sker efter eget intresse och bevåg, varför det inte finns något närvarokrav. Det planerade antalet sammankomster var 10 stycken och deltagarna kunde närvara i mån av eget intresse och tid. Det visade sig att en del av deltagarna föll bort under cirkelns gång, de som hade minst datakunnande från början. Studiematerialet var planerat och anpassat efter tio sammankomster. Deltagargrupperna kunde dock efter eget tycke genomföra fler sammankomster om de ansåg det nödvändigt. Av de tio grupperna som genomförde utbildningen träffades sju grupper betydligt mer än tio gånger. Deltagarna hade dessutom möjlighet att utöver sammankomsterna själva använda den för gruppen erhållna datorn och öva om de ville. 10. Kursekonomi: Total kostnad i projektet har varit kr bidraget från DUKOM var Kr. Trots att totalkostnaderna varit högre än DUKOM-bidraget har de ekonomiska ramarna för projektet hållits. Vi hade beräknat en egen delfinansiering och Östersunds kommun bidrog till en del av finansieringen. Totalt har ca 100 personer deltagit i de tio cirklarna. Några deltagare har fallit ifrån under tiden men de allra flesta har dock deltagit minst 50 % av studietiden. Då vi genomför utbildningarna i studiecirkelform kan vi konstatera att av de tio grupperna är det en grupp som inte klarat av Bygdenet delen, de nöjde sig med mer grundläggande datakunskap. De övriga nio grupperna har genomfört cirkeln ungefär som planerat. Av de totala kostnaderna i projektet kan kr hänföras till kurskostnader i genomförandet. Resterande kr kan då betraktas som utvecklingskostnader. Kostnad per deltagare blir kr i cirkelkostnader, och kr per deltagare i utvecklingskostnader. En stor del i utvecklingskostnaderna är investering i datorer vilket var nödvändigt för att göra utbildningarna möjlig, totalt var det ändå för få datorer. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 9

10 Fler än tio grupper bör inte handledaren ansvara för samtidigt. 11. Studerandes utvärdering Studerandes synpunkter: Under studiecirkelns gång anser både cirkelledare och deltagare att studiematerialet varit något oklart. Det rör sig då i huvudsak om det material som varje deltagargrupp skulle hämta hem från Telestugan i Högarna via FirstClass. Detta material uppfattades som för otydligt och öppet för missförstånd. En del grupper förstod inte att detta material var det som kallades för brev och skulle användas fortlöpande under utbildningen, vilket resulterade i att berörda grupper väntade på att få dessa brev via vanlig post. Studiehandledningen däremot har fått ett gott mottagande och har använts flitigt i grupperna. Vissa cirkelledare har dessutom tillverkat egna övningar som gruppen lättare kunnat ta till sig. Tidigare datorvana saknades hos många deltagare varför avsett studiematerial sågs som för komplicerat. Majoriteten av deltagarna ansåg själva att de hade för dålig datorvana för att på ett tillfredsställande sätt kunna införskaffa den information och kunskap som cirkeln erbjöd. En annan orsak deltagarna anger till detta bristande lärande är för få datorer per grupp, vilket innebar att alla deltagare inte hade möjlighet att prova på att själva använda FirstClass. Deltagarna ser trots detta möjligheter att använda FirstClass i framtiden och ger kommunikationsprogrammet bedömningen lätt och snabbt. Nyttan med BygdeNet är det dock inte så många som ser lika tydligt i dagsläget, men orsakerna till detta är i huvudsak kraschen av BygdeNet-servern och den i o m det begränsade användningen av BygdeNet. Det som deltagarna själva angivit som svårt med utbildningen är otydligt material och för få datorer. Cirkelledarna hade även önskat gå BygdeNet-skolan själva innan de tog på sig ledaransvaret, då de anser att utbildningen kräver att någon har kompetensen om BygdeNet i rummet. Det hade då varit lättare att lära ut och guida de andra deltagarna, i denna utbildning fanns handledaren i Högarna och kunde inte tillfredsställa det direkta kontaktbehov som präglade grupperna. För att nå en djupare förståelse för deltagarnas synpunkter om denna distansutbildning vände vi oss till Mitthögskolan i Östersund. Tre studenter vid Programmet för personal - Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 10

11 och arbetslivsfrågor tyckte att vårt projekt lät intressant och genomförde en utvärdering av utbildningen som en del i en D-uppsats. Studenterna följde upp projektet genom två enkätundersökningar, samt intervjuer med ledare och handledare med avsikten att mäta deltagarnas inställningar till distansutbildningen och dess medier samt om dessa inställningar förändrades under projektets gång. Resultat och analys av denna uppföljning finns redovisade i D-uppsatsen: Utveckling och livskraft i glesbygd - en uppföljning av två distansutbildningsprojekt, författad av Cristel Persson, Eva Persson och Sofia Öhlund (1997 Psykologi D, Mitthögskolan, MAM-institutionen, Östersund). 12. IT - stöd i projektet I detta projekt har deltagarna haft datorer och datakommunikationsprogrammet FirstClass till sin hjälp. Valet av detta stöd har sedan implementeringen av utbildningen inte ändrats på något vis. Det som under utbildningen har ändrats i vissa fall är inlärningen, då vissa grupper har lagt ner större koncentration på ren datorkunskap och datoranvändning än vad som var planerat p g a att behovet av detta var så stort i dessa grupper. Andra grupper har gått längre än vad som var planerat och har t o m nyttjat Internet. Under utbildningens gång har det framkommit att cirkelledarna hade behövt djupare kunskaper i distanspedagogiken, FirstClass och BygdeNet för att kunna lära resterande deltagare på ett bra vis. Deltagarna har tillsammans med cirkelledarna arbetat med de angivna uppgifterna, samt egentillverkade uppgifter på den dator som gruppen haft tillgänglig. I vissa grupper har det funnits tillgång till flera datorer, dessa var dock ej utrustade med FirstClass eller uppkopplingsmöjligheter till BygdeNet-banken. Det största problemet i samband med IT-stödet har varit tillgången på densamma. Ett bristfälligt antal datorer har varit den stora flaskhalsen genom hela projektet. Deltagarna, cirkelledarna och vi vid Studieförbundet har fått erfara att antalet datorer per grupp har varit för litet. Det andra stora problemet var kraschen av BygdeNet-servern, vilket innebar att all kommunikation på BygdeNet omöjliggjordes under drygt en månads tid. Samt bristande information från Färjelanda till de olika deltagargrupperna om vad som egentligen hade hänt med BygdeNet och vad detta skulle komma att innebära för BygdeNet-skolan. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 11

12 13. Projektens nyhetsvärde; viktigaste slutsatserna Trots alla besvär, trots att deltagarna många gånger varit skeptiska och tyckt att det har varit otroligt jobbigt och svårt kan de ändå idag se framtida möjligheter med datorer och datakommunikation i den egna bygden och landsbygdsutveckling i stort. Byutvecklingsgrupperna ser idag möjligheten att använda datorn i kommunikation med andra byar runt om i Sverige. Datorkommunikation erbjuder en möjlighet att nå vem som helst när som helst, man behöver inte vänta till någon svarar utan kan snabbt och lätt lämna ett meddelande. BygdeNet-banken ses som en informationskälla där olika byutvecklingsgrupper kan dela information, hämta hem tips och idéer, utbyta erfarenheter och lära av varandra. Datakommunikation ger möjlighet till ökade kunskaper och ökad kompetens ute i byarna. Det finns även de grupper som ser möjligheter att genomföra ytterligare distansutbildningar, men då i mer strukturerad form än BygdeNet-skolan. Grupperna ser även möjligheter med att marknadsföra den egna bygden på Internet där den är tillgänglig för alla. En grupp har redan skapat en egen hemsida på Internet som en följd av denna utbildning. En annan by har efter denna utbildning skapat en PCgrupp som arbetar med att utveckla och marknadsföra den egna byn. 14. SLUTDISKUSSION Målgrupp och rekrytering I detta projekt har byutvecklingsgrupperna deltagit i sin helhet vid sammankomsterna, vilket har resulterat i att vissa grupper har känt att tiden inte har räckt till för att samtliga deltagare skulle kunna tillgodogöra sig den kunskap som utbildningen erbjöd. Idag hade vi istället för dessa stora grupper delat in respektive byutvecklingsgrupp i mindre grupper. Respektive delgrupp skulle sedan ägna sig åt ett avsnitt i taget. Detta skulle i praktiken innebära att de deltagare som inte innehar tidigare datorvana kan ägna sig åt att lära sig använda en dator först och främst, deltagare som innehar större datorkunskaper kan gå fortare fram och använda datakommunikations programmet FirstClass, nyttja BygdeNet-banken e t c tidigare. Med andra ord skulle vi planera cirklarna så att byutvecklingsgrupperna delas upp efter datorkunskap och Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 12

13 sammankomsterna skulle ske vid olika tidpunkter för att motverka att missnöje uppstår p g a att deltagarna får lära sig för lite eller för mycket. Utbildningens upplägg Handledningen har under projektets fortlöpande skett på distans till samtliga grupper. Detta skulle vi idag inte ha genomfört på samma sätt. Vi har under denna period lärt oss att handledning på distans inte är riktigt lämpligt för oss i den form det skett i detta projekt. Denna lärdom innebär att vi idag skulle ha låtit ledarna i respektive grupp få handledningen på distans för att sedan utbilda gruppen. Gruppen i sin helhet skulle sålunda inte vara beroende av distanshandledning. Denna typ av utbildning har hos oss visat sig behöva att någon i rummet behöver ha kompetensen. Deltagarna i dessa grupper var inte motiverade att i dagsläget ta till sig information genom att endast själva aktivt söka den. I detta fall skulle deltagarna själva söka information, vilket skapade känslor av osäkerhet och rädsla. Därför tror vi att om ledaren var den person som stod för distanskontakten med handledaren och sedan själv informerade de övriga deltagarna på plats, så skulle dessa osäkerhetskänslor minska och erbjuden kunskap skulle lättare kunna tillgodogöras bland deltagarna. Lärarens arbete, planerings -och utvecklingsfasen Telestugan i Högarna har under detta projekt stått för den pedagogiska ledningen i utbildningen. Två av delägarna vid Telestugan i Högarna innehar lärarkompetens, varav den ena arbetar med distansutbildningar vid Komvux. Handledaren har själv inte den akademiska kompetensen, men innehar praktisk erfarenhet då hon tidigare har arbetat som lärare i grundskolan. Tillsammans har de nödvändig kompetens för att bedriva utbildning i den form som skett under projektets gång. Lärarens arbete, genomförandefasen Under utbildningens gång fick handledaren erfara hur viktigt det verkligen är att det material som används vid distansutbildning är ordentligt DU anpassat. Distansutbildning kräver mycket mer än handledaren hade förutsett. Materialet som användes under utbildningen till byutvecklingsgrupperna var utvecklat av Distansskolan, men det hade inte Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 13

14 den pedagogiska anpassningen som denna distansutbildning krävde. Handledaren fick därför själv omarbeta materialet så att det lämpade sig bättre för distansutbildning. Handledaren anser att Distansskolan, liksom hon själv i början av projektet, undervärderat vikten av ett väl anpassat DU material. Handledaren har också fått erfara hur viktigt det är att föra en kontinuerlig och frekvent dialog i FirstClass för att kommunikationen inte skall dö ut. Deltagarna själva har inte den vanan av datorkommunikation som krävs för att hålla kommunikationen vid liv, de tar gärna till mer traditionella kommunikationsmedier såsom telefonen. Detta fenomen märktes också tydligt vid handledningen då deltagarna i början mest kontaktade handledaren per telefon. Ju längre utbildningen fortlöpte desto mer kommunikation skedde via FirstClass. Handledaren skrev även via telefonhandledning in anvisningarna på FirstClass, d v s frågan till handledaren ställdes per telefon men svaret gavs via FirstClass för att uppmuntra deltagarna att använda FirstClass. Handledaren bedömer att i snitt har hon spenderat 2 timmar åt telefonhandledning och 2 timmar åt handledning via FirstClass varje vecka. Det har funnits problem i feedbacken till deltagarna. Deltagarna har inte alltid fått den respons som de förväntade sig i början av utbildningen. Detta beror på att det fanns oklarheter i organisationen av BygdeNet-skolan mellan Telestugan i Högarna och Distansskolan. Telestugan i Högarna visste inte om och när de skulle handleda eller om all feedback till deltagarna skulle ske genom Färjelanda och Distansskolan. Handledaren i Högarna blev i slutändan den egentliga handledaren och kontakten mellan deltagare och Distansskolan minimal. Det har också visat sig under projektets gång att tillgången till en väl fungerande utrustning är avgörande för hur väl utbildningen och kunskapen blir mottagen av deltagarna. I detta projekt hade grupperna en dator uppkopplad till BygdeNet, något som från början inte sågs som ett större problem. Utbildningen kunde genomföras nästan lika bra ändå trodde inblandade parter. Alla sidor har sedan fått erfara att det var bristen på datorer som innebar den största flaskhalsen i projektet. Studerandes synpunkter Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 14

15 I planerandefasen och initieringsfasen av projektet möttes vi vid SV i Östersund av enbart positiva responser bland byutvecklingsgrupper och andra inblandade parter. Dessa positiva attityder har under projektets genomförandefas ändrats något. Den försämring av attityder som vi har kunnat utläsa berör huvudsakligen den praktiska tillämpningen av datakommunikationsprogrammet FirstClass och BygdeNet-banken i o m kraschen, samt av att kursen inte motsvarade de förväntningar som deltagarna hade från början. Vi har för att kunna kartlägga deltagarnas åsikter om och erfarenheter av distansutbildning, samt om dessa attityder förändrats under utbildningens gång tagit hjälp av Mitthögskolan i Östersund. Tre psykologistudenter vid Programmet för personal -och arbetslivsfrågor har följt med i genomförandet av denna utbildning och då följt upp deltagarnas uppfattningar om och erfarenheter av distansutbildning, samt inställning till datoranvändning och datakommunikation. Dessa studenter har genom enkätundersökningar och intervjuer kartlagt deltagarnas inställningar till distansutbildningsprojektet och hur dessa inställningar förändrats under utbildningsperioden. Insamlade kvantitativa data har sedan analyserats med hjälp av t-tester och 2-vägs ANOVA och kvalitativa data redovisas i löpande text. Resultaten av denna uppföljning finns dokumenterade i D-uppsatsen Utveckling och livskraft i glesbygd - en uppföljning av två distansutbildningsprojekt. För att få en djupare förståelse av deltagarnas åsikter hänvisar vi till denna D-uppsats (s 14-18), som vi bifogar i sin helhet i endast pappersbilaga. Slutkommentarer Detta projekt är för oss ett pilotprojekt eftersom det är den första utbildningen som vi vid SV i Östersund genomfört med och kring datakommunikation. Liksom med allt annat är vi barn i början innan vi lärt oss hur vi ska göra. Detta projekt har varit mycket intressant och lärorikt, många gånger också oerhört påfrestande och slitsamt. Vi har bl a insett hur viktigt det är med information och instruktioner inför en sådan här utbildning. Ett vanligt dilemma för oss på SV är Hur mycket ska vi styra utbildningen?. Studiecirklar innebär självstudier där deltagarna själva skall förkovra sig i erhållet material. Detta är inte ett nytt dilemma, men det har varit mycket tydligt i det här projektet. Denna form av upplägg innebär något nytt för deltagarna. De flesta av deltagarna har tidigare genomfört studiecirklar i vuxenskolans regi, men denna gång handlade det om datorer och datakommunikation och om ett aktivt sökande efter information. Som vi tidigare nämnt är majoriteten av vår deltagare i åldrarna år gamla och är vana vid ett studieklimat där Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 15

16 ledaren finns i samma rum och ger deltagarna stöd och hjälp med information och diskussion. Den typen av undervisning existerar inte i detta projekt och för många deltagare innebar kombinationen av datorer och sökandet efter information något nytt och skrämmande, varför en del låste sig i inlärningsprocessen. Vi har nu lärt oss att när vi ska genomföra studiecirklar som denna så måste vi vara mycket tydliga i informationen om syfte och upplägg, samt ge starka direktiv om hur cirkeln skall bedrivas. En annan tänkvärd erfarenhet vi gjort är teknikens betydelse, d v s hur viktigt det är att utrustningen fungerar och är tillräcklig i antal. Den största flaskhalsen i projektet var just antalet datorer. Vi har också insett att vi vid SV i Östersund hade för höga förväntningar från början. Vi hade varit med i projektet och planeringen av detsamma så långt innan deltagarna, att vi kommit så långt i själva utbildningen att deltagarna inte kunde uppfylla våra förväntningar. Vi blev lite hemmablinda och fick stanna upp och ta två steg tillbaka för att kunna reflektera över vad deltagargrupperna erfor när de genomförde utbildningen. Många av deltagarna kände sig under projektets gång pressade och förvirrade. Frågor och farhågor såsom: Tänk om jag trycker på fel knapp och allt försvinner. Hur ska jag kunna hämta information i BygdeNet-banken när jag inte kan använda en dator? Hur ska jag kunna skapa en byutvecklingsplan när jag inte kan FirstClass? präglade klimatet i många grupper. Genom denna erfarenhet kan vi idag säga att vårt mål i utbildningen var för stort. Vi skulle ha delat upp målet i mindre delar. Det blev för mycket för deltagarna att både lära sig använda en dator, lära sig datakommunikation och samtidigt arbeta med en byutvecklingsplan. Första steget skulle ha varit datorkunskap, andra steget datakommunikation och tredje steget att skapa en byutvecklingsplan med hjälp av datorer och datakommunikation. Detta skulle också ha kunnat genomföras i tre olika på varandra följande studiecirklar. Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 16

17 Ekonomisk redovisning av DUKOM projekt nr 026 "" Intäkter: Projektmedel från DUKOM: kr Kostnader: Betalda av DUKOM medel Inköp av datorer hård och mjukvara,suport kr Projektledare 50% arbete 15 mån kr 42% sociala avg kr Material kostnader, i projektet kr Ledararvoden, utbildningar inkl soc kr Lokal hyror kr Marknadsföring mm kr SUMMA: kr Östersunds kommun till Telestugan i Högarna Kostnader i projektet betalda av deltagaravgifter kr Totala kostnader för projektet kr Folkbildningsnätets pedagogiska resurser 17