Distanscenter för lågutbildade
|
|
- Björn Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROJEKTMATERIAL Distanscenter för lågutbildade Grimslövs folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,
2 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga Bakgrund: Syfte: Aktörer: Den egna organisatoriska miljön : Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande Utbildningens uppläggning: Utbildningens organisation: Medarbetarnas/lärarnas arbete: IT-stöd i projektet: Samarbete/samverkan... 7 D. Resultat Kursekonomi: Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Utvärdering av projektet: Fri rapport DISTANSCENTER FÖR LÅGUTBILDADE VID GRIMSLÖVS FOLKHÖGSKOLA (projektnummer 32)
3 KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 32 Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Kursdeltagarna i projektet var lågutbildade kvinnor i Alvesta kommun. Efter två introduktionsveckor på folkhögskolan studerade de svenska, engelska, samhällskunskap och data på distans i 28 veckor. Kommunikationen skedde då huvudsakligen med e-post via Internet. Studierna varvades med yrkespraktik. Kursen fick en klart positiv effekt på deltagarnas självkänsla och studiemotivation. Participants in the project were women from Alvesta municipality with little education. After two introductory weeks at the Folk College there was a period of twenty-eight weeks of distance tuition. The subjects were Swedish, English, social studies and computer knowledge. Communication was mainly carried out by e- mail via the Internet. Studies and practical work were sandwiched. The positive effects of the course are clear. The students are more self-confident and they have an increased motivation for studies. A. Projektansvariga Projektledare: Informationsansvarig: Utvärderingsansvarig: Rektor + kursansvarig lärare Sven-Olof Lorentzen Sven-Olof Lorentzen Sven-Olof Lorentzen B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Det finns ett behov av grundläggande utbildning för framför allt lågutbildade kvinnor i länet, inte minst i Alvesta kommun, kvinnor som av olika anledningar inte har haft möjlighet att söka de traditionella utbildningarna. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Detta är för Grimslövs folkhögskola en helt ny verksamhet där vi vill pröva ITstöd inom ramen för traditionell folkbildningsverksamhet. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville erbjuda målgruppen en bra och för den anpassad utbildning. Från skolans sida var vi angelägna att få pröva en IT-baserad metodik i praktiken. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Syftet har inte ändrats men målgruppen kom att snävas in en aning geografiskt från hela länet till bara Alvesta kommun. 3
4 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? a) Idégivning: Rektor och IT-ansvarig b) Planeringsarbetet: Undervisande lärare, skolans kurator, representanter för Alvesta kommun och Arbetsförmedlingen i Alvesta c) Genomförande: Projektsamordnare, i övrigt som under pkt b Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Alvesta kommun och Arbetsförmedlingen medverkade vid finansiering samt rekrytering av kursdeltagare. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Grimslövs folkhögskola är en landstingsfolkhögskola med allmänna kurser såväl som yrkesinriktade linjer. Utbildningskulturen kan väl beskrivas som traditionell folkhögskolepedagogik. IT hade före projektets början kommit in på skolan främst genom de yrkesinriktade linjerna (fritidsledarutbildning, turismlinje). Nu sprids kunskapen om ITs möjligheter snabbt, delvis som en följd av detta projekt. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Vi arbetar f.n. på att starta en liknande distanskurs i samarbete med kunskapslyftet / Alvesta kommun. I framtiden vill vi gärna kunna erbjuda en fullständig Allmän folkhögskolekurs på distans. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Det har utan tvekan höjt medvetenheten om IT på skolan. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Ursprungligen lågutbildade i Kronobergs län. Så småningom kom inriktningen på kvinnor och avgränsningen till Alvesta kommun. Varför vände sig kursen till just dessa? Därför att det fanns ett klart behov inom målgruppen. De flesta av våra potentiella kursdeltagare är långtidsarbetslösa. Av Arbetsförmedlingen bedömdes de som svårplacerade. Vårt syfte var att fånga upp dessa och aktivera dem. Hur informerades om projektet? Genom Arbetsförmedlingen och skolans egen information (flygblad osv.) Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Urval och antagning skedde genom personliga träffar. Detta fungerade bra i relation till projektets mål. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? 4
5 Genom de personliga kontakterna kunde vi avråda några intresserade som vi bedömde inte skulle ha nytta av kursen. De slutliga kursdeltagarna motsvarade målgruppen väl. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Genom distansutbildning ville vi ge den studerande valmöjlighet och kontroll över sin studiesituation. Tre nyckelord var studerandedecentraliserad, flexibel och tillgänglig. Närundervisningen/träffarna var inte i första hand avsedd att överföra information utan för erfarenhetsutbyte mellan studerande och lärare, förståelseprocesser och tillämpningar. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Den modell vi tillämpade innebar att tvåvägskommunikation blev dominerande, samt att den studerande hade tillgång till en mängd informationskällor, som till exempel telefon, fax, ljudband, databaser och internet, förutom kurslitteratur och studiehandledningar. Mycket av kommunikationen mellan lärarna och kursdeltagarna samt mellan kursdeltagarna sins emellan skedde via e-post. De kursdeltagare som inte hade tillgång till dator fick låna en gratis av skolan, och vi bekostade även internet-abonnemang under kurstiden. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Modellen fungerade närmast över förväntan. Utvärderingen visar att resultatet blev mycket bra. Vad beträffar dataanvändningen, trodde vi inte att våra kursdeltagare dataovana kvinnor skulle visa sådan villighet och glädje! att lära sig hantera systemet. Ändå skulle vi, om kursen skulle göras om, ha satsat i första hand på kommunikation via First Class konferenssystem i stället för via e-post över internet, eftersom ett konferenssystem hade möjliggjort gruppkommunikation på ett effektivare sätt. Vi hade tänkt föra in First Class så småningom, men märkte att så mycket energi hos kursdeltagarna gick åt till att lära sig bemästra internet och e- post att motståndet blev för stort mot att gå vidare från ett kommunikationssystem de hade lärt sig hantera. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? Hur många och hur långa? Inledningsvis träffades vi under två introduktionsveckor tre heldagar varje vecka. Därefter träffades vi en heldag varannan vecka. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Träffarna genomfördes på skolan. Ingen kursdeltagare bor längre bort än tre mil. 5
6 Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Vi indelade ämnesstudierna i fjortondagarsperioder. Inom perioden kunde kursdeltagarna arbeta helt i sin egen takt och på vilken tidpunkt som helst. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagningen skedde vid kursens början och deltagarna var desamma under hela kurstiden. Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Under träffarna skedde grupparbete, men hemarbetet gjordes individuellt. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? (Motivera ert svar) Den individuella studietakten var bra och uppskattades av alla. Samlingarna på skolan hade med fördel kunnat ske en gång i veckan i stället för varannan vecka, främst av sociala skäl. Ett större inslag av grupparbete hade varit intressant men hade förutsatt en annan modell för datakommunikation än den vi kom att använda (dvs. vi skulle använt First Class-konferenser tillsammans med/i stället för vanliga ). 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? I stort sett ingen. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? De fyra inblandade lärarna har på ett informellt sätt arbetat nära samman. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Skolan har inte bedrivit några motsvarande kurser tidigare, varför det är svårt att göra jämförelser. Men som helhet har de inblandade lärarna uppfattat en förändrad lärarroll, där lärarens tillgänglighet och flexibilitet är större än i vanligt lärararbete. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja, i hög grad. Men allt arbete har naturligtvis varit arvoderat. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? (Motivera ert svar) Det har fungerat bra eftersom det svarat mot deltagarnas behov. 6
7 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Varför valde ni detta/dessa medier? Hur användes de i projektet? Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Deltagarna utrustades med dator och modem. Kommunikationen har skett via e- mail, någon gång fax, telefon och vanliga brev. Faktasökning på internet har tillämpats, främst i ämnet Samhällskunskap. Från skolans sida ville vi pröva kommunikation via dator; lärarna hade ganska liten erfarenhet av detta men ambitionen var att vi skulle lära oss i praktiken, inte minst för framtida användning. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Några av de inblandade lärarna har ingen större erfarenhet på dataområdet/ internet. Men vi lärde oss snabbt. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Alla kursdeltagare var försedda med dator de som inte hade tillgång till en, fick låna av skolan. Men datorvanan hos gruppen var inte stor. Vi hade fördomar om att dessa medelålders kvinnor skulle ha mycket svårt att lära sig tekniken, men det gick över förväntan. Dock upplevde många en hel del problem med mailkommunikationen och faktasökning på webben, så när vi äntligen hade fått allt att fungera fattade vi tillsammans med kursdeltagarna beslutet att inte komplicera det hela ytterligare för dem genom att introducera First Class-systemet. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Ja, att kommunicera via blir en tvåvägskommunikation; jag hade gärna använt ett system som kunde bredda samtalet. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Vi skulle ansträngt oss ännu mer för att använda ett konferenssystem som hade kunnat möjliggöra ett mer grupporienterat arbetssätt. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Från skolans sida fungerade samarbetet med kommunen och Arbetsförmedlingen i stort sett bra. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) 7
8 Kursdeltagarna var inte helt nöjda med kontakterna med Arbetsförmedlingen, som de tyckte gav en bristfällig information stundtals. Ett stort problem kom inledningsvis att bli kursdeltagarnas studiefinansiering. Genom beslut i Arbetsmarknadsdepartementet om Aktiv Användning av A-kassa skulle deltagarna kunna lyfta sin arbetslöshetsersättning under kurstiden, men informationen till A- kassorna var dålig och deltagarna hade under flera månader frustrerande problem att få ut sina pengar. AF säger sig emellertid ha skött den nödvändiga informationen, och var skulden ligger kan jag inte bedöma. Problemen berörde inte projektets pedagogiska sida annat än genom att kursdeltagarnas motivation hotade att störas. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Projektet togs emot positivt. En viss skepsis fanns huruvida verksamheten var förenlig med folkbildningstanken, men den debatt som har förts har varit stimulerande och klargörande. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Se svaren ovan. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? :- Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Budgetramarna ligger på :-. Uppskattningsvis utgör utvecklingskostnaderna ca. 30 % av den totala budgeten. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Med hänsyn taget till avskrivning (5 år), underhåll och förnyelse av IT-utrustningen blir driftskostnaderna för projektet direkt jämförbara med dem på folkhögskolans traditionella utbildningar. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 8
9 Av 14 antagna genomförde 13 kursen. Den fjortonde fick fast arbete ganska snart efter kursstart och hoppade därför av, under beklagan. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? De säger sig haft stor nytta av läroböcker och våra egenproducerade studiehandledningar: utan dom hade det varit svårt, de har lärt mig mycket, fått mer kunskaper osv. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Datorkommunikation med andra studerande? Kursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Stor nytta. Detta var ju kursens själva kärna. Kommunikationen med de andra kursdeltagarna har upplevts som positiv: Roligt att få mail, skönt att känna att man alltid har någon att fråga eller diskutera med. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Ökat självförtroende. Det har varit en kick. Så uttrycker en kursdeltagare en allmän mening. Betydelsen för personlighetsutvecklingen framhålls mycket mer än ökade kunskaper o. dyl. Den har gjort så att jag vågar söka vidare till andra skolor. Flexibiliteten i studieformen framhålls också: Man kan planera sin läsning till den tiden som passar en bäst. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Finns knappast några, utöver när de gäller de ovan nämnda bekymren med deltagarnas studiefinansiering. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande: Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Förutsättningarna för utveckling av vidare IT-verksamhet måste bedömas som goda. Vad beträffar genomförandet finns det frågetecken kring finansieringen. Att genomföra till exempel distanskurser med hjälp av Kunskapslyftet eller andra externa finansiärer blir kanske bara möjligt i projektform och med en ganska stark målinriktning mot yrkesutbildning. Från folkhögskolan är vi intresserade av att tillämpa en mer traditionell folkbildningssyn även i vår IT-baserade kursverksam 9
10 het att till exempel ordna en Allmän kurs på distans. En kontinuerlig finansiering av detta måste underlättas. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Vi måste undersöka vidare hur vi på bästa sätt förenar IT-stöd och distansutbildning med folkbildningens traditionella ideal. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Att ordna en kontinuerlig och stadig finansiering av folkhögskolekurser på distans. 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Kursdeltagarna har gjort skriftliga kursutvärderingar. 10
11 Fri rapport DISTANSCENTER FÖR LÅGUTBILDADE VID GRIMSLÖVS FOLKHÖGSKOLA (projektnummer 32) IT-projektet vid Grimslövs folkhögskola har nu avslutats (september 1998). Vi kom igång i januari 1998 efter några månaders fördröjning. Fördröjningen berodde på att graden av Alvesta kommuns medverkan i projektet inte blev klar förrän i december. Men när finansieringsfrågorna väl var lösta, kom vi igång snabbt. Kursdeltagare var 14 kvinnor i åldern år, med relativt låg utbildning. Vi hade identifierat gruppen och konstaterat att den bestod av människor som av olika anledningar hade svårt att söka sig till traditionella utbildningar. Därför, och som ett sätt att öka vår egen kunskap i IT-frågor, ville vi arrangera en distanskurs med sikte på grundläggande ämnesstudier. Att locka kursdeltagare var ingen större svårighet. 15 deltagare hade bedömts som maximum; vi startade med 14. Alldeles i början av kursen slutade en av deltagarna p.g.a. att hon fick fast arbete, men de återstående 13 kom att fullfölja hela kursen på 30 veckor. Kursdeltagarna hade valts ut i samarbete med Arbetsförmedlingen och betecknades där som svårplacerade på arbetsmarknaden. Deras studiemotivation visade sig vara god och de enda problemen låg i en räcka missförstånd vad det gällde deltagarnas finansiering av sina studier. Genom beslut i Arbetsmarknadsdepartementet hade de lovats att få studera utan avdrag på sina A-kassedagar, men denna information hade tydligen svårt att nå ut till alla Arbetslöshetskassor. Efter två introduktionsveckor på skolan skedde studierna huvudsakligen på distans. En dag varannan vecka samlades gruppen på skolan. Däremellan sköttes kommunikationen till största del via e-post. De deltagare som inte disponerade egen dator fick låna en av skolan. Vi bekostade också internet-abonnemang åt samtliga. Ämnena som lästes var svenska, engelska, samhällskunskap och inledningsvis data. Nivån varierade individuellt, men i stort sett handlade det om grundläggande folkhögskolestudier. Datorvanan var inte stor från början bland kursdeltagarna men de lärde sig ganska snabbt elementa om ordbehandling, filhantering, internet och e-post. En viss mättnad märktes efter att dessa erövringar var gjorda och vi beslöt i samstämmighet med kursdeltagarna att inte gå vidare med att introducera First Class, vilket vi annars planerat. Kommunikationen med e-post blev livlig och kom inte bara att handla om studiefrågor. E-posten användes även kursdeltagarna emellan och stärkte den gruppkänsla som vuxit fram redan under de två inledningsveckorna. Gruppkänslan blev oväntat stark, och när en kursdeltagare efter några veckor var på väg att hoppa av kursen av personliga skäl, övertalade hennes kamrater henne att stanna kvar, vilket hon blev dem mycket tacksam för senare. Vi kan också se, några veckor efter kursens slut, hur gruppkänslan fortlever. E-post skickas fortfarande mellan kursdeltagarna och lärarna och umgängesträffar anordnas av kursdeltagarna. 11
12 Kursens påtagligaste resultat är den positiva effekten på kursdeltagarnas självkänsla. De flesta har en lång tid bakom sig av hel eller partiell arbetslöshet, med åtföljande sänkning av självförtroendet. Genom deltagandet i kursen såg de att de dög, att de klarade av att studera, att de klarade av att hantera modern datateknik. Flera av deltagarna fortsätter efter kursen med vidare studier eller har fått arbete. Från arbetsförmedlingens sida är man mycket nöjd med resultatet. Och vi på folkhögskolan är ur folkbildningssynpunkt minst lika nöjda, eftersom den personlighetsutveckling som här otvetydigt har ägt rum är ett klassiskt folkbildningsmål. Grimslövs folkhögskola den 8 oktober 1998 Sven-Olof Lorentzen 12
PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola
PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merPROJEKTMATERIAL. IT och internet för synskadade. Studiefrämjande sydvästra Skåne. Mars 2001
PROJEKTMATERIAL IT och internet för synskadade Studiefrämjande sydvästra Skåne Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning
Läs merPROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs merPROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg
PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne
PROJEKTMATERIAL Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckniing KKS/Folkbildningsrådets
Läs merPROJEKTMATERIAL. Kjesäters folkhögskola. Problembaserad miljöutbildning på distans för scoutledare. inför lägret Scout 2001
PROJEKTMATERIAL Kjesäters folkhögskola inför lägret Scout 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merPROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Gotlands läns folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merPROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001
PROJEKTMATERIAL Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412
Läs merPROJEKTMATERIAL. Folkbildning och diakoni i Glesbygd. SKS i Västra Sverige. Oktober 2001
PROJEKTMATERIAL Folkbildning och diakoni i Glesbygd SKS i Västra Sverige Oktober 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning
Läs merPROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet Örebro-Värmland Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merPROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Mars 2001
PROJEKTMATERIAL Titel Projektägare Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs merProjektmaterial. MKFC Rinkeby folkhögskola
Projektmaterial FOLKBILDNING I AGENDA 21 BARNS RÄTTIGHETER PÅ DISTANS Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPROJEKTMATERIAL. Kvinnor ITiden. TBV Trollhättan. Mars 2001
PROJEKTMATERIAL TBV Trollhättan Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:...
Läs merHögalids folkhögskola. Inspiratörs- och kreativitetsutbildning för kulturutövare. Folkbildningsnätet
1 2 Projektnamn: Inspiratörs- och kreativitetsutbildning för kulturutövare. Vi ville lyfta fram inspirationen och kreativiteten. Dels för deras egen skull, dels för att kunna fungera som ledare inom RUM
Läs merPROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola
PROJEKTMATERIAL Liljeholmens folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Konfirmandcirklar med IT-stöd. SKS Nordväst. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL SKS Nordväst Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merUtbildningsteam med IT-stöd
PROJEKTMATERIAL Utbildningsteam med IT-stöd SISU Idrottsutbildarna - Hälsingland Maj 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 SLUTRAPPORT
Läs merPROJEKTMATERIAL. Liv utan droger. Österlens folkhögskola. Mars 2001
PROJEKTMATERIAL Österlens folkhögskola Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs merPROJEKTMATERIAL. Folkbildning med demokrati-delaktighet-etik. SISU Idrottsutbildarna Blekinge
PROJEKTMATERIAL Folkbildning med http://www, demokrati-delaktighet-etik SISU Idrottsutbildarna Blekinge s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412
Läs merPROJEKTMATERIAL. Distansutbildning grundläggande data. Folkuniversitetet Uppsala. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Folkuniversitetet Uppsala Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merPROJEKTMATERIAL. IT-stöd i folkbildningsverksamheten. Ljungskile folkhögskola
PROJEKTMATERIAL Ljungskile folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Data - en väg till det svenska språket. Studiefrämjandet i Umeå
PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet i Umeå s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn: Data - en väg till det
Läs merInnehållsförteckning. Distansutbildning för skyddsombud. ABF Syd Halland
PROJEKTMATERIAL ABF SydHalland Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs merPROJEKTMATERIAL. Öppet och flexibelt lärande för korttidsutbildade och glesbygdsboende. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Öppet och flexibelt lärande för korttidsutbildade och glesbygdsboende SKS Gävleborg Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm,
Läs merProjektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg
Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPROJEKTMATERIAL. Design Digital Workshop (DDW) Studiefrämjandet i Bergslagen
PROJEKTMATERIAL s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:,... 3 A.
Läs merProjektmaterial. Medborgarskolan
Projektmaterial LOKALT MILJÖARBETE FÖR SERVICEBOENDE Medborgarskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPROJEKTMATERIAL. Lokalt It-centra - IT som ett demokrativerktyg - baserat på linux
PROJEKTMATERIAL - baserat på linux FS i Västmanland och Uppsala län s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:
Läs merProjektmaterial. Mariannelunds folkhögskola
Projektmaterial VARDAGSNÄRA TEOLOGI Mariannelunds folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPROJEKTMATERIAL. Viteck. April 2001
PROJEKTMATERIAL Västanviks folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merPROJEKTMATERIAL. Musikteori och IT. Mellansels folkhögskola. Maj 2001
PROJEKTMATERIAL Mellansels folkhögskola Maj 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Slutrapport: MUSIKTEORI OCH
Läs merPROJEKTMATERIAL. Värden i Världen. Mullsjö folkhögskola
PROJEKTMATERIAL Mullsjö folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs merPROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare
PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merPROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Titel Projektägare Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs merProjektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ
Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna
PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...
Läs merProjektmaterial BARN OCH FÖRÄLDRAR. Bilda Östergötland
Projektmaterial IT-STUGAN, GEMENSAMT LÄRANDE MED BARN OCH FÖRÄLDRAR Bilda Östergötland s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Innehållsförteckning
Läs merPROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001
PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.
Läs merNya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter
PROJEKTMATERIAL Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter Företagarnas folkhögskola Januari 2001 Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet,
Läs merProjektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan
Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3
Läs merPROJEKTMATERIAL. FolkrörelselYftet flyt. NBV MittSverige
PROJEKTMATERIAL NBV MittSverige s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:
Läs merPROJEKTMATERIAL. - distansstudiecirkel i musikkunskap. Studiefrämjandet i Sydvästra Skåne
PROJEKTMATERIAL Studiefrämjandet i Sydvästra Skåne s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga...
Läs merPROJEKTMATERIAL. I Tros@bygden
PROJEKTMATERIAL Stensunds folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merPROJEKTMATERIAL. S:ta Maria folkhögskola
PROJEKTMATERIAL Utveckling av svenska som andraspråk med särskild betoning på muntlig och skriftlig kommunikativ förmåga S:ta Maria folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet,
Läs merPROJEKTMATERIAL. Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås
PROJEKTMATERIAL Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås Västerås folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101
Läs merPROJEKTMATERIAL. Soundpool. Medborgarskolan i Enköping
PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan i Enköping s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merPROJEKTMATERIAL. ITT-bok ABF
PROJEKTMATERIAL ABF s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt en... 3 Projektnamn:...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Distanssamverkan-teknik-metodik
PROJEKTMATERIAL Västerbergs folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KS/Folkbildningsrådets projekt...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Projekt SE Lyftet ABF
PROJEKTMATERIAL ABF s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:... 3
Läs merInformationspilotsprojektet 1999/2000
PROJEKTMATERIAL Informationspilotsprojektet 1999/2000 Hjälmareds folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 2
Läs merProjektmaterial. Göteborgs folkhögskola
Projektmaterial Lokal samverkan med flexibelt lärande på lokal nivå Göteborgs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPROJEKTMATERIAL. Mars 2001. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00
PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Södra Närke Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvärdering och slutrapportering
Läs merRELIGIONSKUNSKAP PÅ DISTANS
Projektmaterial RELIGIONSKUNSKP PÅ DISTNS Ljungskile folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet ox 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPROJEKTMATERIAL. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00
PROJEKTMATERIAL Sigtuna folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3
Läs merPROJEKTMATERIAL. Gränsöverskridande kommunikation. Viebäcks folkhögskola. Mars 2001
PROJEKTMATERIAL Viebäcks folkhögskola Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:
Läs merBilaga 3 a Exempel på utformning av enkät (tre delkurser)
Flexibel utbildning på distans ur organisations- och studerandeperspektiv Sidan 1 av 12 Instruktioner Alla studerande som ingår i undersökningen är anonyma, d v s du ska inte skriva ditt namn. Enkäten
Läs merProjektmaterial. Lyssna På Oss. Studieförbundet Vuxenskolan
Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kort sammanfattning
Läs merProjektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPROJEKTMATERIAL. Fältstudieanalys i grupp med IT-stöd. Mariannelunds folkhögskola. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Fältstudieanalys i grupp med IT-stöd Mariannelunds folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning
Läs merSkapande möten för bättre
PROJEKTMATERIAL Skapande möten för bättre livskvalitet Fristads folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning
Läs merDistansutbildning i kommunal vuxenutbildning. En kvalitetsgranskning
Distansutbildning i kommunal vuxenutbildning En kvalitetsgranskning Vad vi har granskat Vilka som läser på distans och varför Arbetssätt och arbetsformer Anpassning av distansundervisning utifrån elevers
Läs merPROJEKTMATERIAL. Engelska med inriktning mot Cambridgeexamina. Folkuniversitetet i Umeå. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Engelska med inriktning mot Cambridgeexamina Folkuniversitetet i Umeå Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48
Läs merPROJEKTMATERIAL. Halvdistansutbildning inom folkhögskola. Västerås folkhögskola. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Västerås folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merEnkät till folkhögskola
Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten
Läs merPROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Mars 2001
PROJEKTMATERIAL Titel Projektägare Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnr:
Läs mer4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande
1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser
Läs merPROJEKTMATERIAL. Flexibelt lärande för skiftarbetare. Framnäs folkhögskola
PROJEKTMATERIAL Flexibelt lärande för skiftarbetare Framnäs folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merAllmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan
Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan Den allmänna kursens syften Att ge verktyg och resurser för personlig utveckling och makt att påverka sitt liv och sin omgivning till människor med svag
Läs merProjektmaterial. Virtuell skola för invandrare. MKFC (Stockholms Folkhögskola) och SSVH (Statens Skola för Vuxna i Härnösand) samt Liber Hermods
Projektmaterial MKFC (Stockholms Folkhögskola) och SSVH (Statens Skola för Vuxna i Härnösand) samt Liber Hermods Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merProjektmaterial. Kvinnofolkhögskolan
Projektmaterial KOMIK KOMMUNIKATION, IT OCH KUNSKAP Kvinnofolkhögskolan s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Innehållsförteckning
Läs merProjektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden
Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPROJEKTMATERIAL. Webbapplikationer i undervisningen
PROJEKTMATERIAL Glimåkra folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3
Läs merFördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.
Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs merKursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar
Kursvärdering 1DV433 Strukturerad programmering med C++ LP3 2011-12 Lärare: Tommy Löfqvist 17 svar KURSFRÅGA AV ÖVERGRIPANDE KARAKTÄR - Kursinnehållet har varit intressant och stimulerande I låg grad 0
Läs merAtt förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Läs merNYTT KURSUPPLÄGG OCH MUNTLIG TENTAMEN
VUXENNEUROPSYKOLOGI (4 sp) ÄMNESSTUDIEKURS (PSYKOLOGI, LOGOPEDI OCH BLIVANDE ÄMNESLÄRARE I PSYKOLOGI) Mira Karrasch & Matti Laine Detta är ju helt objektivt sett det mest intressanta som finns! NYTT KURSUPPLÄGG
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merProjektmaterial. Nya pedagogiska metoder i musikundervisning för vuxna vid folkhögskola. Framnäs folkhögskola Härnösands folkhögskola
Projektmaterial Nya pedagogiska metoder i musikundervisning för vuxna vid folkhögskola Framnäs folkhögskola Härnösands folkhögskola INNEHÅLLSFÖRTECKNING Projektmaterial...1 för vuxna vid folkhögskola...1
Läs merProjektmaterial. Mora folkhögskola
Projektmaterial ZORNSPELET DEN VILDA FOLKBILDNINGEN Mora folkhögskola s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Innehållsförteckning Projektnamn:
Läs mer1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans
1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att
Läs merNäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002
NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av
Läs merUppfödarutbildningen på distans stfb Organisation
Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare
Läs merAllmän kurs Kursens mål Kursinnehåll
Allmän kurs är till för dig som behöver komplettera din utbildning från grundskolan och/eller gymnasiet. Hos oss får du möjlighet att studera i lugn takt och i en trygg miljö, där du får både stimulans
Läs merBilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning
Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Figur C1 Hur administrationen har fungerat... 1 Figur C2 Hur studievägledningen har fungerat... 1 Figur C3 Om de studerande har använt
Läs merProjektmaterial SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI
Projektmaterial DISTANSUTBILDNING FÖR VUXNA MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER/DYSLEXI Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial KUSTLIV. Litorina folkhögskola
Projektmaterial KUSTLIV s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare... 3 B. Projektpresentation...
Läs merPROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001
PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:
Läs merDistansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier
Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet
Läs mer1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken
1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings
Läs merEn sak i taget Rapport
En sak i taget Rapport Hur kan man med begränsad tid och utan experthjälp i huset på ett litet bibliotek arbeta med kompetensutveckling av personalen i sociala medier? Åsa Storck 2011-01-24 1 Ur Nationalencyklopedins
Läs mer5 I vilken utsträckning har kurslitteraturen varit till hjälp för ditt lärande?
Kursvärdering Patent, varumärke och design - information som inspiration HT13 ÖVDFR1 10 hp Kursansvariga: Ingrid Johansson Rolf Hasslöw Antal registrerade studenter: 30 Antal besvarade: 7 Antodkända studenter
Läs merÖFL med landsbygdsgrupper - Potatisplantan
ÖFL med landsbygdsgrupper - Sverigefinska folkhögskolan Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets
Läs merProjektmaterial. PRO folkhögskola
Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas
Läs mer1. Verksamheten i projektet
1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten
Läs merKurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00
Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Välkommen! Välkommen till kursen Distansutbildning 5p. Under hösten kommer vi att träffas vid ett tillfälle och detta tillfälle är obligatoriskt. Tidpunkt: Fredag
Läs merDistansstudier/Skapa projekt
Distansstudier/Skapa projekt Eftersom SWEA Professionals marsträff som skulle handla om distansstudier och att skapa projekt uteblev finner du här istället ett dokument med vad som kan vara bra att tänka
Läs merPROJEKTMATERIAL. Trafikteori för lindrigt utvecklingsstörda. Mellansels folkhögskola. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Trafikteori för lindrigt utvecklingsstörda Mellansels folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00
Läs merProjektmaterial. Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Lunds universitet
Projektmaterial SVENSKA FÖR UTLÄNDSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL DISTANSUTBILDNINGSMODELL Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Lunds universitet Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet
Läs mer