1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken
|
|
- Arne Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings län tillsatte en kommunal utbildningssamordnare på deltid och de två länsdelarna bildade Högskolan på Höglandet respektive Högskolan på Hemmaplan. Högskolan Höglandet representerar Vetlanda, Tranås, Nässjö, Sävsjö, Aneby och Eksjö kommuner medan Högskolan på hemmaplan representerar Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo och kommuner. Målsättningen med de regionala samarbetsorganisationerna, som har var sin regional samordnare anställd, är i huvudsak att se till att kommunernas behov av högre utbildning blir tillgodosedda. Under slutet av 1990-talet bildades ytterligare ett nätverk bestående av Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner. Till en början samarbetade fackhögskolorna i Jönköping (dvs. Ingenjörshögskolan, Högskolan för lärande och kommunikation, Internationella Handelshögskolan, Hälsohögskolan) och de regionala nätverken i huvudsak kring decentraliserade högskolekurser. Det innebar att en kurs bedrevs i en av kommunerna och att läraren åkte till kursorten utvecklades den första distanskursen med hjälp av telebildteknik och kurser kunde då ges på fyra kursorter parallellt vilket gav många fördelar. Fler kommuner fick tillgång till samma kurs; det var lättare att rekrytera tillräckligt med deltagare till kurserna i och med att det räckte att ca10 personer deltog på respektive kommunalt lärcenter. Dessutom var genomströmningen bättre än på de traditionellt utlokaliserade kurserna. Sedan 1996 har antalet kurser som ges via tele-bild (videokonferens) ökat markant. Andra former av distanskurser, framförallt de nätbaserade har också varit under stark utveckling. Kommunala lärcentra har kommit att spela en mycket viktig roll för dem som, i någon form, studerar på distans. Under den första delen av arbetet med distanskurserna var antalet kurser och antalet engagerade kommuner lågt, vilket medförde att samarbetet skedde på ett relativt informellt sätt. Efter hand byggdes lärcentra upp i varje kommun, allt fler kurser gavs och allt fler personer engagerades. Det fanns därmed ett behov av att kvalitetssäkra rutiner och se över vilka roller och funktioner ett lärcentrum bör ha respektive vilka roller och funktioner fackhögskolorna i Jönköping bör ha i samarbetet kring distanskurser. Ur detta uppstod idéen med att skriva en "metodbok för samarbetet. 1.2 Syftet med metodboken Syftet med metodboken är att kvalitetssäkra samarbetet mellan lärcentra och fackhögskolorna i Jönköping när det gäller kurser i distansform genom att arbeta fram, skriva ned och komma överens om en fungerande samarbetsmodell.
2 I metodboken skall roller och funktioner definieras och rutiner skall skrivas ned för att säkerställa god kvalitet på de kurser som ges i distansform. Tanken är också att metodboken skall underlätta för nya lärare, utbildningssamordnare och andra personer som är engagerade i samarbetet kring distanskurser att snabbt kunna sätta sig in i hur det går till. 1.3 Hur har metodboken arbetats fram? 1999 anordnades den första arbetskonferensen med ca 40 deltagare från länets kommuner och Högskolan i Jönköping. Under konferensen indelades deltagarna i tvärgrupper där lärcentras respektive högskolans roll och funktion diskuterades utifrån olika frågeställningar. Resultatet av diskussionerna ligger till grund för metodboken. Ett första utkast till metodbok skrevs och har därefter bearbetats igen av både högskolan och de båda regionala nätverken. Från och med hösten 1999 har vi arbetat efter den modellen. Metodboken har utvärderats vid årliga arbetskonferenser och reviderats. Tanken är att arbetet med metodboken ska vara en kontinuerlig process och ett stöd för länets lärcentra och Högskolan i Jönköping för att arbeta med ständiga förbättringar. Som en konsekvens av arbetet med metodboken har utvecklingsområden identifierats och utvecklingsarbete genomförts. De årliga arbetskonferenserna ska bidra till att nya utvecklingsområden identifieras och att utvecklingsarbete ständigt pågår. 1.4 Några definitioner. Vid samarbetet kring distanskurser kan en gemensam begreppsapparat underlätta kommunikation och ett bra samarbete. Här följer några exempel på definitioner som rör både distansutbildning generellt och distansutbildning vid Högskolan i Jönköping specifikt. Distansutbildning Utbildningsformer där läraren och den studerande är fysiskt skilda från varandra men där, trots detta, någon form av tvåvägskommunikation förekommer mellan dem, med hjälp av ett eller flera medier. (Distansutbildningens grunder, John A Bååth, 1994) Nätburen distansutbildning En gemensam definition av begreppet nätburen distansutbildning är att den präglas av den fysiska separationen mellan lärare och student och att kommunikationen bärs genom informationsteknologiska medier, IKT. (Guide för nätbaserad distansutbildning vid högskola och universitet, Myringer & Wigforss, 2002) Distansutbildning kan ske på en mängd olika sätt och olika tillämpningar testas och utvecklas kontinuerligt på högskolor runt om i Sverige och internationellt. Högskolan i Jönköping har därför valt att beskriva hur distansutbildning bedrivs just nu och i det aktuella samarbetet med lärcentra i Jönköpings län.
3 Distansutbildning med tele-bild Distansutbildning med hjälp av tele-bild är en av de former som fackhögskolorna i Jönköping bedriver. Kurser som drivs på distans via tele-bild (videokonferens) vänder sig främst till personer i Jönköpings läns olika kommuner och drivs i samverkan med Högskolan Höglandet, Högskolan på Hemmaplan samt Jönköping, Mullsjö, Habo kommuner. En kurs kan bedrivas parallellt på flera lärcentra med t ex studerande på varje ort. Studerandegruppen träffas då t ex en kväll i veckan på respektive lärcenter. En pedagogisk grundidé är att använda gruppen som en viktig resurs för t ex diskussioner, erfarenhetsutbyte och socialt stöd. Läraren sänder föreläsningar från Högskolan med tele-bildteknik. Det finns möjlighet att kommunicera via både bild och ljud direkt under föreläsningen. Under kurserna förekommer också traditionella klassrumsträffar. Det har visat sig mycket värdefullt för studerande och lärare att träffas i verkligheten särskilt vid kursstart, projektredovisningar och vid laborationer av mer praktisk natur. Dessa traditionella träffar hålls i Jönköping eller på någon av kursorterna. Nätbaserade distanskurser Nätbaserade distanskurser kan ges med stöd av internetbaserade lärplattformar. Ping- Pong kallas den lärplattform som används av ING, HLK och HHJ. IHH använder JIBSNET. Via lärplattformen kan kursdeltagarna ta del av allt som rör kursen. Det kan t ex gälla allt från kurslitteratur, presentation av föreläsare/deltagare, lektioner i form av streamade föreläsningar (inspelade föreläsningar som visas via nätet), examinationsformer till kontakter med föreläsare/andra deltagare i t ex chat eller diskussionsforum. Att kursen är nätbaserad gör att den studerande geografiskt kan befinna sig var som helst i världen (i praktiken mestadels i Sverige). Fysiska träffar kan förekomma men utgör då en mindre del i kursen. Lärcentra kan vid nätbaserad utbildning 1) marknadsföra nätbaserade högskolekurser i sin kommun, 2) ge möjlighet för träffar i studiegrupper för t ex erfarenhetsutbyte och social samvaro, 3) ge tillgång till lokaler och grupprum, datorer anslutna till Internet, kopiering/telefon och viss support samt 4) ge tentamensmöjligheter. Fackhögskolorna vid HJ bör 1) informera kursansvariga lärare om möjligheten att använda lärcentra som en resurs vid nätbaserade kurser, 2) informera studenter via t ex kurskatalogen och HJ:s hemsida att lärcentra finns och vad ett lärcentrum kan bidra med, 3) ge samordnare vid lärcentra tillgång till kursens log-in i de fall det behövs för att ge support, 4) om det efterfrågas, ge lärcentra information från antagningsenheten vilka som antagits på nätbaserade kurser i det egna närområdet. Dessutom bör de som antagits till nätbaserade kurser vid HJ i informeras om lärcentra som resurs för nätstudenter i välkomstbrevet. Detta genom att övergripande informera om vad lärcentra kan erbjuda och hänvisa till lärcentra i den egna hemkommunen via t ex larcentra.se. Lärcentra/lärcentrum (LC) Ett lärcentrum finns fysiskt placerat på en eller flera platser i kommunerna, ibland som fristående enhet, ibland i anslutning till en gymnasieskola. Ett lärcentrum erbjuder en studiemiljö på hemmaplan för distansstudenter och fungerar som en länk mellan högskolan och distansstuderande. För närmare beskrivning av vilken teknisk
4 utrustning, service mm ett lärcentra kan erbjuda se beskrivning av lärcentras roll och funktion, kap 2. Kontaktperson på lärcentra För varje högskolekurs som ges vid ett lärcentrum ska det finnas en kontaktperson. Kontaktpersonens uppgift är att se till att allt praktiskt och administrativt kring en högskolekurs fungerar. Kontaktpersonen fungerar som en länk mellan högskolan och lärcentrat. För närmare beskrivning av arbetsuppgifter, se kap 2.4. Ämneshandledare på lärcentra En ämneshandledare kan fungera både som kontaktperson (se ovan) och som ämneskunnig handledare i en högskolekurs. Vissa kurser, t ex med mer laborativa inslag, kan kräva detta. För närmare beskrivning av arbetsuppgifter, se kap 2. Kommunal utbildningssamordnare I varje kommun i länet finns en person som arbetar som kommunal utbildningssamordnare. Den personen fungerar som högskolans samarbetspartner när det gäller högskolekurser i kommunen och ansvarar för strategisk planering, inventering av utbildningsbehov i kommunen, marknadsföring av kurser, kursinformation vid ansökningsperioden mm. En utbildningssamordnare kan i många fall också fungera som kontaktperson för kurserna. För närmare beskrivning av arbetsuppgifterna, se kap 2. Regional utbildningssamordnare De tre nätverken Högskolan Höglandet, Högskolan på hemmaplan och Jönköping, Habo, Mullsjö kommuner har var sin regional utbildningssamordnare. Uppgiften för den regionala utbildningssamordnaren är i stort att samordna de satsningar som kommunerna som ingår i nätverket gör på området högre utbildning. För närmare beskrivning av arbetsuppgifterna, se kap 2. Högskolans samordnare/ansvarig för fristående kurser Varje fackhögskola har en person som har det övergripande ansvaret för alla fristående kurser som ges vid den högskolan. Det innebär att det finns fyra kontaktpersoner på HJ för länets kommuner när det gäller fristående kurser på distans. För närmare beskrivning av arbetsuppgifter, se kap Vad ska känneteckna samarbetet kring kurser på distans? Denna fråga är viktig att komma överens om. Erfarenheterna när det gäller distanskurser har nämligen visat att det krävs god kommunikation mellan lärare, kontaktpersoner på lärcentra, samordnare m.fl. för att kurserna praktiskt ska fungera. Erfarenheterna visar också att hur goda avsikterna än är från de inblandade parterna så blir det ändå fel ibland. Därför är det av stor vikt att samarbetet präglas av en konstruktiv och god anda! Det kan t ex innebära att: vi hjälps åt och gör vårt bästa för att det ska fungera men visar förståelse för att det ibland blir fel (från båda håll) vi är flexibla och har stor vilja när det gäller att lösa uppkomna problem
5 vi träffas och utbyter erfarenheter vid konferenser och andra tillfällen och lär känna varandra våra kontakter kan tas på ett informellt och enkelt sätt vi känner att det arbete som utförs är både roligt och viktigt respektive fackhögskola och lärcentra fungerar som en organisation i kontakten med studenterna. De problem som uppstår löses internt mellan lärcentra och berörd fackhögskola.
3. Högskolans roll och funktion
3. Högskolans roll och funktion 3.1 Behovsinventering och planering av kurser I oktober månad bjuds de regionala utbildningssamordnarna in till högskolan för att diskutera nästkommande läsårs fristående
Läs merRätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga
Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare
Läs merKarlstads universitet 2011-06-13
Karlstads universitet 2011-06-13 Allmänna riktlinjer och kvalitetskriterier för samarbete mellan lärcentra och Karlstads universitet vid genomförande av flexibel/distansutbildning, 2011-06-13. Inledning
Läs merRAMHANDBOK. En guide för samverkan mellan lärcentra och lärosätena i Västsverige
RAMHANDBOK En guide för samverkan mellan lärcentra och lärosätena i Västsverige Ett samarbete mellan Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF och lärcentra i Västsverige 2006-05-15 Innehållsförteckning
Läs merRAMHANDBOK. Ett samarbete mellan Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF och lärcentra i Västsverige.
Version 04 2004-12-20 RAMHANDBOK En guide för samverkan mellan lärcentra och lärosätena i Västsverige Ett samarbete mellan Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF och lärcentra i Västsverige
Läs merLevnadsvanor Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike
Äter frukt & grönt 5 ggr/dag län och rike Andel (%) och 16-84 år som äter frukt & grönt 5 ggr/dag eller mer i Jönköpings län och riket 5 (Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens
Läs merTrygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike
Utsatt för fysiskt våld län och rike 1 8 6 4 Andel (%) och 16-84 år som blivit utsatta för fysiskt våld** i Jönköpings län och riket 25 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens
Läs merFöretagsamheten 2017 Jönköpings län
Företagsamheten 2017 Jönköpings län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merHälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike
Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike Andel (%) kvinnor 16-84 år med ingen, någon eller några dagars fysisk och/eller psykisk ohälsa* i Jönköpings län och riket 5 Åldersstandardiserade värden. Källa:
Läs merAtt studera på distans vid Högskolan Dalarna
Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig
Läs merSammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010
Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007
VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och
Läs merTandhälsa och tandvård Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike
Avstått tandläkarvård (alla orsaker) län och rike Andel (%) och 16-84 år som avstått tandläkarvård, trots behov, i Jönköpings län och riket 5 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?,
Läs merÖvervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län
Övervikt och fetma iso-bmi 4 -åringar samt Elever årsklasser; F-klass, år 4, år 7 alt.8 samt gymn. år 1 Läsåren 24/25, 25/26, 26/27 samt 27/28 Definition av Body Mass Index - BMI BMI beräknas som vikten
Läs merArbetsmarknadsläget. April 2017
Arbetsmarknadsläget April 2017 Konjunkturbarometern april 2017 Källa: Konjunkturinstitutet Konjunkturbarometern april 2017 Källa: Konjunkturinstitutet Antal sysselsatta 15-74 år i Jönköpings län. Kvartalssiffror
Läs merUngdomsmottagning. Utvecklingsarbete, Nationella medel 2016 REKO
Ungdomsmottagning Utvecklingsarbete, Nationella medel 2016 REKO 2016-06-07 Tillsammans designar vi framtidens ungdomsmottagning Kvalitetssäkring och utveckling Dagsläget Framtiden Ojämlikt i länet Otydligt
Läs merArbetsmarknadsläget. April 2016
Arbetsmarknadsläget April 2016 190000 Antal sysselsatta 15-74 år i Jönköpings län. Kvartalssiffror 1992-2016 (t.o.m. kv 1 2016; 173 300) 180000 170000 160000 150000 140000 130000 120000 1992 1993 1994
Läs merPKS Ekonomi och verksamhet
PKS Ekonomi och verksamhet 2017-03-03 Bakgrund Regionförbundet, kommunal utveckling - PKN - Liten tjänstemannaorganisation Tjänsteköpsmodell - Finansiering med statsbidrag - Administration och verksamhet
Läs merBarnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila
För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,
Läs merVimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan
Vimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan Lärande Utveckling Möten Barn- och utbildningsnämndens skolutvecklingsdokument för Vimmerby kommun, där Vimmerby Högskole- Centrum ingår, har målsättningen: Vi
Läs merArbetsmarknadsläget. Augusti 2016
Arbetsmarknadsläget Augusti 2016 Antal sysselsatta 15-74 år i Jönköpings län. Kvartalssiffror 2007-2016 (t.o.m. kv 2 2016; 172 100) 190000 180000 170000 160000 150000 140000 130000 120000 2007 2008 2009
Läs merRegionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT
Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT Örebro 14 februari 2007 Presentation: 1. Sammanfattning av planeringsmöte med regionala matematikutvecklare, 31/1 HDa 2. Redovisning av ansökan
Läs merÖppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012
Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och
Läs merLärcentrum en miljö för vuxnas lärande ERFA
Lärcentrum en miljö för vuxnas lärande ERFA 2019-02-05 Lärcentrum Mötesplats, mäklare, motor. (Grepperud & Thomsen, 2001: Villkår for et regionalt utdanningslöft) I första hand en miljö för lärande, en
Läs merAtt läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola
Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att
Läs merRequest For Information, LearnConnection
Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)
Läs merInternationella Handelshögskolan i Jönköping
Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap
Läs merÖppna jämförelser. Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015, Kommunal utveckling, FoUrum
Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015, Nationella kommentarer - SKL Andelen kommuner som genomfört och använt resultatet av brukarundersökningar för att utveckla verksamheten
Läs merVimmerby HögskoleCentrum
Vimmerby HögskoleCentrum Årsredovisning 2013 Verksamhetsplan 2014 Lärande Utveckling Möten Barn- och utbildningsnämndens skolutvecklingsdokument för Vimmerby kommun, där Vimmerby HögskoleCentrum ingår,
Läs merFöretagsklimatet i Vetlanda kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsklimatet i Tranås kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsklimatet i Gnosjö kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merIT-baserad distansutbildning
IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska
Läs merDigital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%
Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt
Läs merLänsrapport 2012 Jönköpings län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)
Länsrapport 2012 Jönköpings län Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 3.1. 1. Kommunens namn Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Värnamo Vetlanda
Läs merMotion: Dags att kartlägga och utveckla Första linjen för barn och unga
2015-09-22 Regionledningskontoret Motion: Dags att kartlägga och utveckla Första linjen för barn och unga Protokollsutdrag från regionstyrelsens sammanträde 2015-08-18 Tjänsteskrivelse 2015-06-05 Motion
Läs merLärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se
Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast
Läs merFokus Ungdomsmottagningen. För att kallas Ungdomsmottagning krävs en barnmorska, kurator/psykolog och tillgång läkare
Fokus Ungdomsmottagningen För att kallas Ungdomsmottagning krävs en barnmorska, /psykolog och tillgång läkare (Mall för överenskommelse ungdomsmottagningen) 2017-03-03 REKO Mål - kvalitetssäkring Det ska
Läs merDistansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier
Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet
Läs merCampus Värnamo 2015. Bakgrund
Datum 2011-01-27 Dnr 2010.192 Kommunledningskontoret Campus Värnamo Kommunstyrelsen Campus Värnamo 2015 Bakgrund Campus Värnamo startade sin verksamhet höstterminen 2007. Hösten 2006 och våren 2007 var
Läs merVerksamhetsplan för Kommunstyrelsen, Campus Värnamo
Verksamhetsplan för Kommunstyrelsen, Fastställd av: Kommunfullmäktige 20xx-xx-xx, xxx Fastställd av: XX-nämnden 20xx-xx-xx, xxx Dokumentet gäller från: 2019-01-01 Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen,
Läs merFöretagsamheten Jönköpings län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merInventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun
Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2015 Resultat för Jönköpings kommun -Gemensam sammanställning av Jönköpings kommun och psykiatriska kliniken i Jönköping Målgrupp: En
Läs merKurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00
Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Välkommen! Välkommen till kursen Distansutbildning 5p. Under hösten kommer vi att träffas vid ett tillfälle och detta tillfälle är obligatoriskt. Tidpunkt: Fredag
Läs merFÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016
FÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016 Bakgrund: Utvecklingspartnerskapet FoUrum ägs av länets 13 kommuner. FoUrums startade sin verksamhet 2010 och organiseras i Kommunal utveckling i Region
Läs merPresidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-04-12 09:00-11:10 Plats: Malin Wengholms tjänsterum 15 Ett regionalt näringslivsinriktat forskningsprogram för
Läs merHÅLLBARA RESOR I VARDAGEN - EN FALLSTUDIE I JÖNKÖPINGS LÄN. Sandra Gustafsson & Adam Hempel JTH
HÅLLBARA RESOR I VARDAGEN - EN FALLSTUDIE I JÖNKÖPINGS LÄN Sandra Gustafsson & Adam Hempel JTH Syfte och mål Syftet med examensarbetet är att minska miljöpåverkan av vardagsresandet. Målet är att ta fram
Läs merFritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län
1 Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län Fysisk aktivitet och goda matvanor är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor etableras i tidig ålder
Läs merRapport från medborgarpanel 1, om miljö
Rapport 2008-11-24 Landstingets kansli Kansliavdelning Elinor Sundén Demokratihandläggare Rapport från medborgarpanel 1, om miljö Landstinget i Jönköpings län har för första gången tillfrågat en medborgarpanel
Läs merDnr 2018/39/043 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Årsredovisning Campus Vimmerby
Dnr 2018/39/043 Id 23154 Barn- och utbildningsförvaltningen Årsredovisning 2017 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 VOLYMER... 4 EKONOMI I BALANS... 5 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET...
Läs merRegeltillämpning på kommunal nivå
Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Jönköpings län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen
Läs merLägesrapport kommunerna
Lägesrapport kommunerna Vad kommunerna arbetar med inför kommunaliseringen av hemsjukvården December 2012 december 2012 Höglandet TRANÅS + 2 chefer klara, organisation, samverkan, lokaler, arbetsgrupper,
Läs merSvarsöversikt Länsrapporten Jönköpings län
Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Jönköpings län Kommunens del Det övriga ANDT-förebyggande arbetet 2 (184) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn
Läs merVuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3
Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att
Läs merFöreningshjälpen. Vill din förening växa och få nya idéer?
Föreningshjälpen Vill din förening växa och få nya idéer? Studieförbundet Vuxenskolan (SV) brinner för föreningslivet och gör allt för att stötta och utveckla samhällsengagemang och demokrati. Genom utbildningar,
Läs merFöretagsamheten 2018 Jönköpings län
Företagsamheten 2018 Jönköpings län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3
Läs merUTVECKLINGSBEHOV I VERKSAMHETERNA
UTVECKLINGSBEHOV I VERKSAMHETERNA SLUTA Gnälla, be om ursäkt för vår existens Se hinder och risker Konkurrera Förminska LCs potential Gissa vad som är på G Lägga ansvar på andra och skylla på andra Förlägga
Läs merFörskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län
1 Folkhälsoavdelningen Marit Eriksson Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa
Läs merUtredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer
1(10) Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering och utbildning av familjehem
Läs merHögskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande
Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande Bakgrund Projektet Learning Center drevs mellan år 2001 och januari 2005. Ett av projektets mål var att hitta en mer permanent form för
Läs merFlyttningar Jönköpings län 2016
Flyttningar Jönköpings 216 Länets befolkningsförändring grundas på in- och utflyttning samt antal födda och döda innevarande år. Asylsökande folkbokförs först när de får upphållstillstånd och kommunplaceras.
Läs merPresidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-11-30 kl. 08.30-11.30 Plats: Regionens hus, Sal B 12 Ett regionalt näringslivsinriktat forskningsprogram - för
Läs mer2010-02-11. Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson. Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar
Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar Nu har Landstinget i Jönköpings län för sjätte gången frågat deltagarna i
Läs merUtanförskapets kostnader
Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,
Läs merÄldres behov av ekonomiskt bistånd
Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd MEDDELANDE NR 2004: 6 2 ÄLDRES BEHOV AV EKONOMISKT BISTÅND Titel Författare Äldres behov av ekonomiskt bistånd Maj Karlsson Fotografier
Läs merForum förnyelse. Tjänsteskrivelse RJL 2015/1784
Tjänsteskrivelse 2015-10-05 RJL 2015/1784 Regionledningskontoret Regional utveckling Karolina Borg Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Forum förnyelse Förslag till beslut Bevilja Internationella
Läs merPresidium Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö Tid: 2016-02-09 15:00 Plats: Bella Rosa, Rosenlunds vårdscentrum 5 Projektbeslut Bridging the gap Diarienummer RJL 2015/2559 Vid protokollet
Läs merKOMPETENS- FÖRSÖRJNING I JÖNKÖPINGS LÄN VAD VILL LÄNETS POLITIKER GÖRA ÅT KOMPETENSBRISTEN?
KOMPETENS- FÖRSÖRJNING I JÖNKÖPINGS LÄN VAD VILL LÄNETS POLITIKER GÖRA ÅT KOMPETENSBRISTEN? Kompetensförsörjning är idag en av de största utmaningarna som Sveriges kommuner står inför - särskilt i kommuner
Läs merSWOT-analys Lärande och samhälle, Malmö universitet. Stort antal studenter
SWOT-analys 2018 Lärande och samhälle, Malmö universitet Stort antal studenter 1) Skolan/förskolan ska ta emot ett stort antal studenter relaterat till sin storlek 2) Skolan/förskolan ska ta emot flera
Läs merEj verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov
Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov MEDDELANDE NR 2003:27 Titel Författare Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov Iris Dovrén-Råsbrant Beställningsadress
Läs merFolkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete
Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av
Läs merDelrapport sammanställd av Ulf Rogberg & Thomas Teike till GPS
Samtligt material i denna delrapport bygger på insamlad data vid inventering av målgruppen personer med psykiska funktionshinder som genomfördes med hjälp av Socialstyrelsens frågeformulär under perioden
Läs merTotalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars 2013 13 250 (7,7%) 5 960 kvinnor (7,4%) 7 280 män (7,9%) 3 720 unga 18-24 år (16,1%)
Läs merKommunalt forum
Kommunalt forum Några bakgrundsbilder som kan vara bra att ha med inför framtiden I vårt län är vi ekonomiskt helt beroende av industriföretagen Sverige World Economic Forum Global Competitiveness Index
Läs merJönköpings Länstrafik - JLT
Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,
Läs merAvhandling: Tillämpning av
Avhandling: Tillämpning av video i distanskurser i högre utbildning Lena Dafgård Doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap Chalmers Göteborgs universitet Högskolepedagogisk
Läs merWorkshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar
Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,
Läs merSWOT- analys Lärande och samhälle Malmö högskola. Stort antal studenter
SWOT- analys 2017 Lärande och samhälle Malmö högskola Stort antal studenter 1) Skolan/förskolan ska ta emot ett stort antal studenter relaterat till sin storlek 2) Skolan/förskolan ska ta emot flera studenter
Läs merLänsrapport 2012 Jönköpings län
Länsrapport 2012 Jönköpings län Kommunernas del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2.1. 1. Kommunens namn Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merUtanförskapets kostnader
Utanförskapets kostnader Försörjningsstöd, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, a-kassa mm Långvarig ohälsa sjukvård och mediciner Missbruk behandling, kriminalitet mm Familjeproblem, skolproblem,
Läs merÖppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012
Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 2012-06-03... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3
Läs mer2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar
2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar Distansutbildning innebär i de flesta fall att lärare och studenter sällan, eller inte alls, träffas fysiskt. Detta ger andra villkor och förutsättningar för
Läs merDistansstudier/Skapa projekt
Distansstudier/Skapa projekt Eftersom SWEA Professionals marsträff som skulle handla om distansstudier och att skapa projekt uteblev finner du här istället ett dokument med vad som kan vara bra att tänka
Läs merFörvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter (5-siffrig SNI2007) region och tid
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter 2007 2008 2009 2010 2011 2012 20005 FA5 Värnamo 2221 2218 2044 2049 2116 2091 20006 FA6 Jönköping 4090 3978 3720 3704 3695 3618 20007 FA7 Vetlanda 2463 2223
Läs merUtmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län
Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av september 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län september 2012 12 320 (7,3%) 5 890 kvinnor (7,3 %) 6 430 män (7,2 %) 3 610 unga 18-24 år
Läs merLänsrapport 2014 Jönköpings län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)
Länsrapport 24 Jönköpings län Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (993:58) Om länsrapportens undersökning 24 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som vänder sig till landets
Läs merdistansutbildning i datavetenskap samt utveckling av nya former för handledning och examination
Handledning och examination på distans Eva Pärt-Enander eva@it.uu.se Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet Netlearning 2004 UHEX Utveckling av distansutbildning i datavetenskap samt utveckling
Läs merKursen Bättre produktion, 10 poäng, med flera
Högskolan i Borås Rektor Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Kursen Bättre produktion, 10 poäng, med flera Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammats på att Högskolan i Borås i samarbete med
Läs merFöretagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jönköpings län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merPresidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-04-12 09:00-11:10 Plats: Malin Wengholms tjänsterum 18 Side-Show, publikation och kunskapssammanställning Diarienummer:
Läs merHögskolan i Jönköping
Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står
Läs merIntegration som första steg till Företagande och Företagsamhet.
Tjänsteskrivelse 215-12-1 RJL 215/2648 Regionledningskontoret Regional utveckling Karolina Borg Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Integration som första steg till Företagande och Företagsamhet.
Läs merKursutvärdering / Kursrapport
Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: Kursfakta
Läs merRutin för kursutvärdering vid Akademin för teknik, textil och ekonomi
KVALITETSLEDNINGSSYSTEM AKADEMIN FÖR TEKNIK, TEXTIL OCH EKONOMI Ansvarig handläggare: Akademicontroller Fastställd av: Akademichef Beslutsdatum: 2018-02-27 Bilagor: 3 Sida 1 av 5 Rutin för kursutvärdering
Läs mer1/21/13 Redigera formulär [ Kursvärdering för kursen 1DV450 - Webbramverk - VT12 ] Google Dokument
13 svar Sammanfattning Se hela svar Läser du kursen på distans eller campus Distans 6 46% Campus 7 54% KURSFRÅGA AV ÖVERGRIPANDE KARAKTÄR - Kursinnehållet har varit intressant och stimulerande I låg grad
Läs merLän Kommun Postnummer Postort 2000.Totalt_18-64_Arbsökande 2000.Totalt_18-64_Befolkning Andel arbetsökande % Jönköping Jönköping Jönköping 0 52
Län Kommun Postnummer Postort 2000.Totalt_18-64_Arbsökande 2000.Totalt_18-64_Befolkning Andel arbetsökande % Jönköping Jönköping 55324 Jönköping 0 52 0 Jönköping Värnamo 33198 Värnamo 0 87 0 Jönköping
Läs merHandlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018
Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin
Läs mer