Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger

Transkript

1 Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger

2 Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast inte dokumenterade» DJUPARE FÖRSTÅELSE FÖR KOMPLEXITETEN! Ge stöd åt råd inför uppstart och utveckling av LC Politiker, huvudmän, tjänstemän, utbildningsanordnare Fokus på poet, dvs Organisation, Ekonomi och Teknik

3 Bokens innehåll Två delar Del 1, en analys och tankedel Beskrivningar på både lyckade och mindre lyckade satsningar Modeller och nyckelbegrepp som används inom lärcentrumrörelsen Överblick och kvalitet Del 2, en praktisk handboksdel Checklistor Praktiska exempel Analys av exempel

4 Bokens innehåll Del 1 Något om LC:s tillkomst och villkor Beskrivningsmodeller Former och klassificering av flexibel DU Kunskap, lärande och nätverksorganisering Samverkan med utbildningsanordnare Flexibel utbildning inom folkbildningen Bibliotekens roll Regional tillväxt och samverkansmöjligheter Kvalitetsutveckling på LC Hur skapas ett välfungerande LC? Del 2 Vision, mål och strategi Organisatorisk placering Finansiering Stödfunktioner Pedagogik och administration Teknik Support (bibliotek, vägledning, validering) Samverkan Samarbetspartners/utb.anordnare Nätverksmedlemskap

5 Behov i regionen - möta olika målgrupper Grupper av individer under samma period, t ex på företag Enskilda individer flexibelt över tid? Kan man mixa detta? Hur möter vi de olika kraven på god kompetensförsörjning som stödjer de individuella och affärsmässiga behoven? Kan flexibel distansutbildning i en lärcentrummiljö vara en möjlighet?

6 Efterfrågat utbildningsbehov - HUR? Ospecificerat regionalt behov Program- / kursutveckling Distributionsform Genomförande Examination Uppföljning Vilken ledning och organisation krävs för att lyckas?

7 Beskrivningsmodeller 3 modeller 3 utsiktspunkter Strukturmodell: Mötesplats Mäklare Motor Hur skall LC struktureras och hur skall olika uppgifter utformas? Positioner Funktionsmodell: Olika typer av aktörsroller Drivare, stödjare, incitament ( ingångkörare ) Vilka aktörer finns det och hur ser deras roller ut? Processmodell: utvecklingen i sig Vad kan vi utgå ifrån på lokalt plan som kan förmeras Kontinuiteten i skeendet t ex det nya växer fram ur det gamla

8 Lärcentrum - 3M Ett lärcentrum är någon form av arena där vuxnas lärande och kompetensutveckling fokuseras och möjliggörs Mötesplats Mäklare Motor Grepperud, G. & Thomsen,T. (2001): Villkår for et regional utdanningslöft

9 3M. Inom resp begrepp ryms ett antal funktioner som övergripande syftar till att ge vuxna stöd i det livslånga lärandet. Begreppen är breda och kan ges olika innebörder vilket i sin tur ger öppningar för olika tolkningar. Vilken praktisk innebörd begreppen får styr den faktiska användaren, t ex de som bygger upp LCverksamheten. Ur Riktlinjer och kvalitetskriterier för lärcentra (Utbildningsdepartementet 2004, s. 12)

10 Mötesplatsen En fysisk trevlig och öppen miljö Studiesocial miljö Teknik i form av datorsalar, bredbandsuppkopplingar, videokonferenssystem mm Distanstekniker och administrativ supportpersonal Biblioteks- och vägledningsresurser Studierum och café

11 Mäklarfunktionen Utbildningsanordnare S A M O R D N I N G Arbetsliv/ Näringsliv FLEXIBELT LÄRANDE/DISTANS VALIDERING

12 Motorfunktionen Tre möjliga motorfunktioner som LC kan ha: Medvetandegöra själva studierna, t ex information, uppsökande verksamhet och marknadsföring (individperspektivet) Näringslivsinriktade aktiviteter, t ex kompetensutveckling i företag (organisationsperspektivet) Skapande av utvecklingsarenor, t ex genom skapande av forum via kommunernas och regionernas tillväxtavtal

13 Regional tillväxt? LC är inte bara en UTBILDNINGSFRÅGA det är en UTVECKLINGSFRÅGA! % (251) av landets kommuner har LC 63 % (183) har högskoleutbildning 22% finns i någon form av strategisk kommunal organisation 45 % samarbetar med den kommunala näringslivsorganisationen 39 % tillgodoser näringslivets efterfrågade utbildningsbehov 16% är engagerade i genomförandet av tillväxtprogrammen

14 Några exempel på LC i Sverige Från LC med all vuxenutbildning under gemensam organisation/ett och samma tak till nischade LC med enbart högskoleutbildning Hälsingeutbildning i Jämtland, 6 kommuner i samverkan, Cityakademin, Lärcentrum i Örebro (REKO, Regionalt Kompetensforum i Örebro län), Stenungsunds LC, Högskolecentra i norra Kalmar län (enbart högskoleutbildning)

15 Distansöverbryggande teknik Kurs- Produktion Design Pedagogik Metodik Teknik Innehåll - Material Simulering Film Anpassning till distributionsformer Kurs- Distribution Internet E-post LMS - lärplattformar Videokonferens- ISDN/IP Streaming media CD-ROM Nätbaserade möten Organisation/ Miljöer Lärcentrum Högskolan/campus Hemmet Arbetsplatsen - AIL Nätet/Virtuellt Distansutbildningsservice/studentnytta

16 Samarbete med Lärcentrum Från ax till limpa Utbildningsutbud Hur går det till att starta en kurs på lärcentrum? Lärcentrumregister Utbildningsutbud Intresseanmälan med utbildningsutbud och information sker årligen Kurskoordinering, fördelningen sker främst på uppdrag av Westumstyrelsen internt inom 4 noder samt till andra samverkanspartner Anmälnings- och antagningsstatistik Ev inställande av kursortsalternativ Kursstart, information