Nitus kvalitetskriterier självskattningar 2012

Transkript

1 Nitus kvalitetskriterier självskattningar 2012 Rapport sammanställd av Joachim Kahlert och Ulf Halleryd, Nitus kvalitetsgrupp Under 2012 genomfördes Nitus kvalitetsdeklaration för fjärde gången. Kvalitetsdeklarationen genomförs som en självskattning och är en del av Nitus kontinuerliga kvalitets- och utvecklingsarbete. Deklarationen utgör en viktig del för att säkerställa att respektive lärcentrum uppfyller Nitus kvalitetskriterier. Utbildningsanordnare och lärosäten ser mycket positivt på de målsättningar och de kvalitetskriterier som ett kvalitetsdeklarerat lärcentrum ska uppfylla. T ex är det flera lärosäten/institutioner som uttryckligen säger att deras tentor bara får skrivas på Nitus-anslutna lärcentra. Inom Nitus arbetar vi sedan många år med kvalitetskriterier för att såväl studenter som lärosäten ska uppleva att vi levererar med kvalitet. Skillnaderna i resultatet mellan 2012 års självskattning och 2011 års är generellt sett små. Gör man en jämförelse även med 2010 års siffror, så kan man i vissa fall se en del större skillnader och även utläsa tecken på trender. Upplägg I Nitus kvalitetsarbete arbetar vi ju med ett självskattningsverktyg. I år genomfördes självskattningen för fjärde gången och det är tredje gången den genomförs digitalt. Kvalitetskriterierna är indelade i tre kategorier Mötesplatsen, Mäklarrollen och Motorfunktionen. Mötesplatsen är den som har störst praktisk betydelse för de studerande och utbildningsanordnaren. I kvalitetskriterierna ställs både ska-krav och bör-krav. Glädjande nog ligger vi mycket bra till även i bör-kraven. Bör-kraven kan komma att omvandlas till ska-krav i takt med att tekniken, pedagogiken och vanorna utvecklas. Ett exempel på ett bör-krav som sannolikt blir ett ska-krav är att studenterna bör ha tillgång till trådlöst nätverk, för att kunna ta med och koppla upp en egen dator eller surfplatta. Nedan kommer en sammanställning över de inkomna svaren. Frågor med fritt textsvar finns inte med i sammanställningen. T ex handlar det om att man vill ha stöd och hjälp från Nitus, och/eller vilka handlingsplaner man gjort för att nå upp till skall-krav (och ibland även bör-krav). Resultatredovisning En av de viktigaste frågorna är ju i vilken utsträckning kvalitetskriterierna tillämpas och huruvida personalen har god kännedom om kriterierna, för att kunna tillämpa dem. Kvalitetskriterierna tillämpas för högre utbildning, dvs eftergymnasial utbildning Kvalitetskriterierna tillämpas även för andra utbildningsnivåer Personal som arbetar med den här typen av verksamhet har god kännedom om kriterierna Tillämpningsområden och kännedom Figur 1: Beskriver hur lärcentra tillämpar kvalitetskriterierna och huruvida personalen har kunskap om dessa krav. Förutom att kvalitetskriterierna tillämpas för högre utbildning men inte till 100 % är personalen på lärcentra väl förtrogen med kriterierna och på 4 av 5 lärcentra tillämpas de även för andra utbildningsnivåer. Detta visar på att arbetet inom Nitus även bidrar till utvecklingen inom andra utbildningsnivåer.

2 Noterbart är att personalens kännedom om kvalitetskriterierna nu är uppe på 100 % enligt svaren, vilket är mycket bra! Ifjol väcktes en viss oro angående hur väl lärcentra kan tillämpa kriterierna då personalens kännedom om kriterierna, enligt deklarationen, då sjunkit till 95 %. En fråga som därmed aktualiserades var värdet av att informera all ny personal om kriterierna i samband med personalförändringar och omorganisationer. Även när det gäller huruvida berörd personal är insatt i regler och rutiner vid tentamina är svaret i år 100 %, jämfört med 98 % år Mötesplatsen När det gäller de studerandes tillgång till lokalerna, i form av öppettider, har tillgängligheten minskat jämfört med fjolåret utom i ett avseende under sommarmånaderna. Då har tillgängligheten ökat något. Sett över en treårsperiod har tillgängligheten minskat på kvällar och helger men å andra sidan ökat något på vardagar mellan kl Tillgänglighet När är lokalerna tillgängliga för studerande? Vardagar: Morgon 6 8 Vardagar: Kontorstid 8 17 Vardagar: Kvällar efter 17 Helger: Dagtid Helger: Kvällstid Helårsöppet (dvs även under sommarterminen) Figur 2: Visar vilka tider de studerande har tillgång till lärcentras lokaler. Bedömning av tillgängligheten enligt utvärderingar % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% hög tillfredställande låg Figur 3: Hur uppfattar studerande tillgänglighet till lärcentras lokaler. I de fall där utvärderingar görs angående de studerandes bedömning av tillgängligheten, har andelen som svarat Hög minskat från 76 % 2010, via 73 ner till 63 % Dock har andelen som svarat att tillgängligheten upplevs som Tillfredställande ökat i motsvarande grad; från 24 % 2010, via 27 till

3 37 % Dvs under treårsperioden har andelen som svarat Tillfredsställande eller Hög legat konstant på 100 %. Den faktiska tillgängligheten till lokalerna har minskat och studenternas uppfattning om tillgängligheten har även den sjunkit, men upplevs ändå än så länge ligga på en tillfredställande nivå. En tolkning av resultatet kan vara att lärcentra anpassat sin verksamhet till efterfrågan. Man har minskat sitt öppethållande något på kvällar och helger, då det kan vara kostsamt att ha personal på plats och efterfrågan inte är så stor, men man erbjuder istället något mer generösa öppettider på vardagar mellan kl 6 17, då efterfrågan är som störst och personal ändå finns på plats för andra arbetsuppgifter. Lärcentras öppettider och de studerandes tillgång till lokaler är något som Nitus styrelse bör bevaka, så att bedömningen av tillgängligheten inte sjunker till Låg nivå. Tentamen (vid förfrågan från student) Kan tentamen anordnas på dagtid, kl 8 17 Kan tentamen anordnas på kvällstid, efter kl 17 Kan tentamen anordnas på helger, dvs lördagar och söndagar Figur 4: När kan studenter som inte ingår i utbildningar som ges på lärcentra skriva tentamen. När det gäller möjligheterna för en student att kunna tentera på lärcentra visar resultatet en motsvarande trend som för tillgängligheten. Servicenivån att anordna tentamen på kvällar och helger har sjunkit, framförallt under helger, men på vardagar kl 8-17 är servicenivån kvar på 100 %. En tolkning kan vara att flera lärcentra har anpassat sin verksamhet efter behovet. Fler utbildningar är idag webbaserade och har olika former av online-examination eller hemtentor, vilket gör att behovet av lärcentras öppettider för tentamensmöjligheter minskat något. På ett öppet svarsalternativ kopplad till frågan har flera lärcentra även uttryckt att man gör skillnad på vilken service man erbjuder de som är folkbokförda i den egna kommunen och de som inte är det. Man erbjuder även fler tentamensmöjligheter i de fall man har ett direkt samarbete eller avtal med ett lärosäte än där man inte har det. Även inom denna del bör utvecklingen följas noga, för möjligheten att kunna tentera på hemorten är mycket viktig för många distansstuderande. Videokonferensutrustning Det finns Videokonferensutrustning Figur 5: Andel lärcentra som tillhandahåller videokonferensutrustning. Glädjande när det gäller 2012 års kvalitetsdeklaration är att det hos samtliga lärcentra som skickat in deklarationen finns en videokonferensutrustning (100 %), vilket inte var fallet 2011 och Även tillgången till dator med webbkamera och headset/högtalarmikrofon för webbmöten är idag bättre än

4 tidigare år. När det gäller kringutrustning till videokonferensutrustning (endast bör-krav) så visar nedanstående stapeldiagram att tillgången gått ner något. Teknik Det finns Dokumentkamera Det finns Video / DVD Det finns Dator att ansluta till Bedömning av tillgång och funktionalitet enligt utvärderingar? (Andel hög ) Figur 6: Andel lärcentra som har respektive teknisk utrustning att tillgå för studenter samt studenternas bedömning av tillgång och funktionalitet. Trots en minskad tillgång till kringutrustning typ skanner, telefon, video/dvd och dokumentkamera görs bedömningen att tillgången och funktionalitet när det gäller distansöverbryggande teknik (videokonferens och webbmöten) idag är något högre än 2010 och En förklaring även här kan vara att behovet av och efterfrågan på kringutrustning minskat, vilket gjort att lärcentra anpassat sig och dragit ner på tillgången. Teknikutvecklingen går mer mot andra lösningar än videokonferens och behovet av att använda en dokumentkamera eller videobandspelare/dvd har minskat. Idag används andra typer av mediaspelare via t ex datorn för att titta på eller visa filmsekvenser. Studenten kan koppla in egen bärbar dator på lärcentrum och komma åt Internet Egen dator Figur 7: Visar andel lärcentra som erbjuder studerande att koppla upp egen utrustning mot Internet. En klar förbättring mot föregående år är att 2012 kan studenterna på 94 % av lärcentra ansluta en egen bärbar dator för att få tillgång till Internet, jämfört med 84 % Användningen av bärbara datorer och inte minst surfplattor och smarta telefoner ökar behovet av att de studerande ska kunna koppla upp sin egen utrustning via trådlöst nätverk mot Internet. Når vi kanske upp till 100 % i 2013 års deklaration? Och när övergår detta nuvarande bör-krav till att bli ett ska-krav..?

5 Samarbete finns mellan lokalt bibliotek och lärcentrum Det lokala biblioteket kan serva studenter på högre utbildning Studenterna uppmuntras att nyttja sitt högskolebiblioteks distanstjänster Bibliotek Figur 8: Finns samarbete mellan lärcentrum och bibliotek, kan de lokala biblioteken serva studenter och uppmuntras studenterna att nyttja sitt högskolebiblioteks distanstjänst? Tillgången till bibliotekstjänster för de studerande uppvisar i stort sett samma siffror som föregående år men sett över hela treårsperioden har den minskat något framförallt jämfört med Mäklare Frågorna i deklarationen kopplade till mäklarrollen är inte så många. Noterbart är att kring frågan om lärcentrum är öppet för alla högskolestuderande och YH-studerande har två lärcentra (3% av respondenterna) svarat Lärcentrum är EJ öppet för YH-studerande. Detta är något som kanske bör följas upp. Vilka är dessa lärcentra och varför har dessa svarat att lärcentrumet inte är öppet för YHstuderande? Studie och yrkesvägledare finns på lärcentrum alternativt samarbete finns med studie och Studenterna uppmuntras till att kontakta studieoch yrkesvägledare på aktuell högskola Har personalen kunskap om vem som kan utföra validering av kunskaper på akademisk Studie och yrkesvägledning Figur 9: Andel lärcentra som har studie- och yrkesvägledare på plats, hänvisas till högskolornas studievägledare samt huruvida personalen har kunskap om vem som kan utföra validering på akademisk nivå. När det gäller tillgången på studie- och yrkesvägledning på eller i anslutning till lärcentrum är det glädjande att konstatera att 100 % av lärcentra 2012 svarar att de kan erbjuda den tjänsten. Noterbart är dock att färre och färre lärcentra svarar att de uppmuntrar de studerande att kontakta studievägledare på aktuell högskola. I år endast 47 % jämfört med 97 % En kraftig nedgång på bara tre år! Det är inte helt enkelt att tolka det resultatet. En tolkning kan vara att lärcentrum upplever att de i egen regi eller ihop kommunens vägledare tillhandahåller en tillräckligt bra vägledningsservice så att de inte upplever behov av att hänvisa de studerande vidare. Men å andra sidan sitter ju en vägledare på aktuell högskola/aktuell utbildning inne med så mycket mer detaljkunskaper om utbildningen som de studerande skulle kunna behöva ta del av och bli hjälpt av. En annan tolkning är att högskolorna/universiteten blivit bättre på att marknadsföra sin egen studievägledarfunktion och att de studerande vänder sig direkt dit, utan att gå via lärcentrum.

6 Tendensen att i mindre utsträckning än tidigare hänvisa till högskolan uppmärksammades redan ifjol och nu syns än ännu tydligare trend, vilket bör uppmärksammas! Motor Motorrollen är i mångt och mycket idag kopplad till frågor som handlar om samverkan. Det kan gälla samverkan mellan lärcentrum och kommunens näringslivsavdelning, samverkan med grannkommuner, olika former av kommunförbund, regionförbund, Länsstyrelsen samt samverkan med lokalt näringsliv och arbetsförmedlingen. Behovsinventering sker på ett systematiskt sätt hos offentliga arbetsgivare Behovsinventering sker på ett systematiskt sätt inom näringslivet Behovsinventering sker på ett systematiskt sätt med enskilda medborgare Samverkan runt behovsbilder finns med andra kommuner Samverkan finns med högskolor/universitet Analyser av kompetensbehov genomförs Samverkan Figur 10: Huruvida behovsinventeringar görs riktade mot offentlig sektor, näringslivet, enskilda medborgare, samverkan med andra kommuner ang behovsbilder, om samverkan finns med högskolor och om analyser av kompetensbehov görs. Samverkanssiffrorna har sjunkit något jämfört med fjolåret och 2010 men ligger på nivåer mellan runt % alla tre åren. En noterbar förändring i deklarationen för 2012 som dock inte framgår av bilden ovan är att lärcentrums samverkan med Regionförbund/Länsstyrelse/Kommunförbund ökat med 8 procentenheter, från 78% 2011 till 86 % under När det gäller lärcentras arbete med behovsinventeringar och samverkan kring behovsinventeringar så kan en markant nedgång noteras. Framförallt jämfört med 2010 och frågan om i vilken utsträckning behovsinventering sker på ett systematiskt sätt gentemot enskilda medborgare. Även inom de andra frågorna kopplade till behovsinventering är skillnaden mot fjolåret inte så stora, men jämfört med 2010 är det en kraftig nedgång. Avslutningsvis i självdeklarationen ställs frågor om vilka utvecklingsfrågor man som lärcentrum vill samarbeta kring med andra lärcentra. Alla utom en fråga visar på en nedgång vid en jämförelse mellan 2011 och Den enda utvecklingsfrågan som ökat (dock bara med 1 procentenhet från 88 till 89 %) är Erfarenhetsutbyte med lärcentra av liknade storlek som mitt. Alla andra utvecklingsfrågor har minskat jämfört med En tolkning man kan göra är att behovet av samarbete kring utvecklingsfrågor, till viss del har tillgodosetts genom de erfarenhetsseminarier som Nitus arrangerat och att det är de erfarenhetsseminarierna man vill se mer utav Topp fem bland utvecklingsfrågorna 2012 är: Erfarenhetsutbyte med lärcentra likt mitt, Erfarenhetsutbyte Mäklarrollen, Motorrollen: Samverkan med andra aktörer, Teknisk utveckling och Mötesrollen: Lärcentrums roll i det nya. De lärcentra som i kvalitetsdeklarationen uppgett att de vill ha stöd och hjälp av Nitus i olika frågor har under slutet av hösten kontaktats av ledamöter i Nitus styrelse. Utifrån vad resp lärcentra vill ha

7 hjälp med eller vilka frågeställningar de vill diskutera, kommer seminarier att anordnas för de som har liknande frågeställningar. Sammanfattning 2012 års kvalitetsdeklaration har under perioden 23 april 31 oktober besvarats av 66 lärcentra. Enligt självskattningen är personalen på lärcentra väl medvetna om Nitus kvalitetskriterier och tillämpar dem i hög utsträckning men inte till 100 %, vilket borde vara ett mål. Tillgängligheten till lokalerna och möjligheter för studerande att göra tentamen har minskat något framförallt kvällar och helger men servicenivån anses ändå var minst tillfredställande, visar de utvärderingar som gjorts. Tillgängligheten och tentamensmöjligheterna är något som Nitus styrelse bör vara observant på, så att de inte sjunker ytterligare. Teknik, teknisk utrustning och support till de studerande håller en hög nivå. Möjligheten för studerande att ta med sin egen utrustning (dator, surfplatta, smarta telefoner) och kunna koppla upp dessa mot Internet via trådlöst nätverk är angeläget att säkerställa. Idag är det bara ett bör-krav som i takt med den tekniska utvecklingen och användandet av den typen av utrustning, bör omvandlas till ett skall-krav. Det är viktigt att de studerande även på lärcentrum ska kunna använda sin egen utrustning på ett smidigt sätt. Bibliotekstjänster och studievägledning via lärcentrum håller även de en hög servicenivå. Att färre och färre lärcentra i så stor utsträckning (sjunkit från 97 % till 47 %) hänvisar till studievägledare på aktuell högskola/universitet, kan vara något att fundera över. Varför är det på det viset och behöver det i så fall vara ett problem? I fråga om samverkansfrågorna förefaller det som om samverkan med regionförbunden och/eller länsstyrelse och kommunalförbund ökat, medan behovsinventeringar i arbetslivet och hos enskilda minskar. Kan vara så att framförallt regionförbunden har fått ett ökat ansvar för att driva frågor kring kompetensförsörjning i regionerna och därigenom bjudit in till ett utökat samarbete med kommunernas lärcentra.