Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Transkript

1 Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den fysiska miljön, bibliotek med tillgång till relevant litteratur, teknikstöd samt stöd i form av studievägledare och kurator. I samverkan med Dalarnas studentkår, biblioteket, lokal- och försörjningsavdelningen, IT/IKT, informationsavdelningen, studievägledning samt studenthälsan utvecklades en webbenkät som distribuerades till alla studenter registrerade vid högskolan höstterminen Efter tre veckor (inklusive en påminnelse) hade 813 studenter besvarat enkäten. Resultatet visar att många är nöjda med lärandemiljön men även att påfallande många inte känner till vad som erbjuds i form av stöd och service. Vi måste bli betydligt bättre på att informera och tydliggöra det stöd och den service i lärandemiljön studenten har tillgång till. En enkätundersökning avseende lärandemiljön kommer i fortsättningen att genomföras varje år. Inledning Under våren 2009 fick Avdelningen för studentservice uppdraget att genomföra en kartläggning avseende Lärandemiljön. Regelbundet återkommande undersökningar motsvarande Studentbarometer har tidigare genomförts men inte någon specifik undersökning av Lärandemiljön. Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area har Lärandemiljö d.v.s. resurser och stöd till de studerande som en viktig aspekt. Denna aspekt preciseras med följande kriterier: 1, 2 Lärosätet ska säkerställa att all undervisning bedrivs i en lärandemiljö där de studerande har tillgång till ändamålsenliga lokaler, bibliotek med aktuell och relevant litteratur samt nödvändig utrustning De studerande ska ha tillgång till olika former av stöd, exempelvis studievägledare, kuratorer och annan rådgivande eller stödjande personal Det ska finnas ett system för att kontinuerligt granska och förbättra lärandemiljön och stödet till de studerande I samråd med studentkåren samt representanter för Bibliotek, Lokal- och försörjningsavdelningen, IT miljön, studievägledning, studenthälsan och informationsavdelningen togs en med utgångspunkt i ovanstående kriterier elektronisk enkät fram. Syftet med undersökningen var att beskriva studenternas uppfattning av Högskolans lärandemiljö samt att utveckla en enkät för kontinuerlig granskning av lärandemiljön Metod 1 ENQA report, Helsinki, Finland Aspekter vid utvärdering av lärosätets kvalitetsarbete Bilaga 2 s 7;

2 En webbenkät distribuerades via e-post till alla (18 000) studenter registrerade vid högskolan höstterminen Enkäten omfattade 34 påståenden som rörde Biblioteksmiljön och bibliotekets servicegrad, den fysiska miljön, IT/IKT miljön, studievägledning samt studenthälsan. Påståendena hade fasta svarsalternativ från Instämmer helt till instämmer inte alls samt vet ej Undersökningen genomfördes i månadsskiftet november/december. Efter två veckor gjordes en påminnelse och efter ytterligare en vecka hade 813 studenter besvarat enkäten. Resultat med åtgärdsförslag Följande resultatredovisning ska ses mot bakgrund av en låg svarsfrekvens. De tolkningar som gjorts och de åtgärdsförslag som ges är något som vi menar att med all säkerhet förbättrar kvaliteten i nuvarande Lärandemiljö Beskrivning av populationen Tabell I Studieform Fördelningen campus respektive distansstudent var 453 campusstudenter mot 360 distansstudenter. Tabell II Kurs vs Program student Majoriteten av studenterna utgjordes av programstudenter Tabell III Studenternas åldersfördelning

3 Majoriteten av de studenter som besvarat enkäten var mellan år (374/813) Tabell IV Antal avklarade högskolepoäng Mer än hälften av studenterna som besvarat enkäten hade mer än 61 högskolepoäng. Biblioteket Av de studenter som har använt biblioteket som studieplats (vilket är knappt hälften av de som har svarat) uppger de flesta att de är nöjda med studiemiljön. Detta trots att de kommentarer som har gjorts angående biblioteket främst gäller just studiemiljön; avsaknaden av studieplatser, grupparbetsplatser, tysta läsplatser samt missnöjet med den höga ljudnivån. Det nya biblioteket kommer att lösa problemet med studiearbetsplatser i Falun och skyltning avseende mobiltelefonförbud och dämpad samtalston kommer att ses över i bibliotekslokalerna. Av de studenter som har fått hjälp av bibliotekets personal uppger en klar majoritet att de är mycket nöjda med den hjälp som de har fått. Även bibliotekets öppettider uppger de flesta att de är nöjda med. På frågan om man känner till bibliotekets elektroniska resurser inom sitt eget ämnesområde varierar svaren mycket kraftigt och har stor spridning. Detta är dock inte överraskande eftersom det är utbildningens krav som styr när under utbildningen studenterna kommer i kontakt med de elektroniska informationsresurserna. En del studenter har kurslitteratur i form av e-böcker och kommer då i kontakt med de elektroniska resurserna tidigt under utbildningen, andra gör det kanske först i samband med examensarbetet.

4 När det gäller att hitta på bibliotekets webbsidor uppger en majoritet att de tycker att det är lätt att hitta på bibliotekets webbsidor. Här kan man dock fundera på varför så många, knappt hälften av alla som svarade, valde alternativet vet ej. Har man inte haft behov eller har man inte hittat bibliotekets webbsidor? Någon skillnad i svaren beroende på om man är campus- eller distansstudent, bör det inte vara i den här frågan. De åtgärder som biblioteket kommer att vidta är att länka till bibliotekets hemsida från Mina sidor och även från Fronter (om möjligt). Under året ska biblioteket även utvärdera webbplatsen för att sedan vidareutveckla den på bästa sätt. Biblioteket erbjuder distansstudenter speciell biblioteksservice och på frågan hur bra man känner till denna service svarade något mindre än hälften att man kände till den. Vi utgår från att det är distansstudenter som har svarat så och att de flesta campusstudenter svarat vet ej, eftersom de inte har behov av den typen av service. För att öka kunskapen om denna service kommer biblioteket att tydliggöra och utöka informationen via flera olika kanaler samt även förbättra den riktade informationen som ges till distansstudenterna. Fysisk miljö Två av frågorna handlade om antalet lärosalar och studieplatser. Är behovet tillgodosett eller har Högskolan för få salar och studieplatser? En majoritet av studenterna anser att antalet lärosalar är tillräckligt. Däremot är åsikten den omvända när det gäller antalet studiearbetsplatser för gupparbeten och för enskilda studier. Resultatet är inte förvånande med tanke på hur dålig situationen är i biblioteket och i övriga lokaler på campus Lugnet. Någon förbättring på campus Lugnet blir det inte förrän nya biblioteket står klar under I Framtidsdalen har antalet platser ökat i samband med den pågående ombyggnationen. Ett par frågor handlade om lokalernas klimat, en fråga behandlade temperaturen och en fråga ventilationen. Svaren är relativt positiva, de flesta tycker att temperaturen i lokalerna är acceptabel eller god. När det gäller ventilationen är svaren relativt jämt fördelade. Svaren kan ha påverkats av när på året enkäten skickats ut. En klar majoritet tycker att det är lätt att hitta till lokalerna. Frågan om Högskolan kan minska antalet datasalar och bygga ut det trådlösa nätet och se till att det finns fler strömuttag gav inget entydigt svar på vilken väg vi ska satsa på. Det finns uppenbarligen en relativt stor grupp som anser det är viktigt med allmänna datasalar samtidigt som det finns en annan stor grupp som har bärbara datorer och inte använder Högskolans datorer speciellt mycket. Det kan även vara så att de som har egen bärbar dator använder datasalarna för att skriva ut arbeten. IT /IKT miljö Högskolans lärplattform Fronter ansågs fungera bra. Det som kommenterats är att det varit lite för många driftsavbrott, något vi känner till och aktivt arbetar med leverantören för att lösa. Ett par synpunkter fanns också om att man tyckte Fronter var för krångligt att använda och hitta i och att man ville att lärarna skulle vara mer aktiva att lägga in material i Fronter. Högskolans webbaserade kommunikationsplattform, Marratech/Adobe Connect, fungerar bra På denna fråga hade: över 47% av de svarande svarat "Vet ej", vilket kan förklaras med att 56% av enkätsvaren kommer från campusstudenter som troligen inte använt dessa verktyg. Relativt många synpunkter om att Marratech fungerade mycket bättre än Adobe Connect fanns med bland kommentarerna, något som vi känner till och jobbar hårt med att lösa. Högskolans system för nätdistribution av föreläsningar, streaming/videochat, fungerar bra. Även svaret på denna fråga tycks spegla att 56% av enkätsvaren kommer från campusstudenter som

5 troligen inte kommit i kontakt med streamade föreläsningar. Väldigt få synpunkter på denna fråga, men en kommentar om att vi borde redigera föreläsningarna lite bättre och klippa bort dödtid. Högskolans webbsidor för information och hantering av mina studier (Mina sidor) ges högt betyg. På frågan hur studenterna uppfattar de manualer som finns tillgängliga för högskolans ITbaserade lärmiljö svarar 52% "Vet ej", vilket antingen kan tyda på att man inte känt behov av att leta upp några manualer, eller att man inte lyckats hitta på dem. Även på frågan om det finns tillräckligt med manualer för Högskolans IT-baserade lärmiljö har 59% som svarat "Vet ej". Möjligheten att få hjälp med IT-frågor är bra på campus 58% som svarat "Vet ej", vilket antingen kan förklaras av att de 44% som läser på distans inte haft möjlighet att försöka få hjälp på campus, eller att man helt enkelt inte behövt någon hjälp. Möjligheten att få hjälp med IT-frågor är bra via nätet (Mail/Webb) 50% som svarat "Vet ej", vilket troligen kan förklaras av att man inte behövt någon hjälp. De som svarat har dock gjort det med högt medelbetyg. Studievägledning Av de studenter som svarat kan vi konstatera att de flesta varit nöjda och relativt positiva när det gäller hur lätt det är att etablera en kontakt med studievägledningen. Studenterna verkar över lag vara tillfreds med bemötandet samt att de upplever sig få ut det resultat de önskar sig av studievägledarfunktionen. Det är en liten grupp studenter som inte alls är nöjda eller inte helt nöjda och där vi kan se över vårt arbete för att eventuellt kunna förbättra och underlätta för studenterna. Studievägledningens strävan är att vara nåbar på flera olika sätt. Våra kontaktytor är genom e- post, telefonsamtal, bokade personliga samtal samt genom studievägledningens webbsida. Vår ambition är att på sikt utöka dessa kontaktytor. Vidare strävar vi alltid efter att möta studenter utifrån deras individuella behov genom ett professionellt förhållningssätt. För att kunna sätta realistiska förväntningar på oss arbetar vi för att tydliggöra vägledningsfunktionen såsom att informera om villkor, ramar och förutsättningar för högskolans vägledning. Studenthälsan Vi kan konstatera att flertalet av de studenter som besvarat enkäten anser sig vara vid fysisk och psykisk hälsa. Däremot är det lite förvånande att så många svarar vet ej på frågorna om de känner sig trygga i att få fysisk eller psykisk vård på studieorten (456 respektive 469). Om det bara hade varit samtalskontakt med en kurator som de svarat vet ej på hade man kunnat tolka detta som att de inte känner till att högskolan erbjuder denna möjlighet, men eftersom de är lika okunniga om sina möjligheter att få sjukvård på studieorten blir denna slutsats inte lika självklar. Troligen är det så att eftersom de svarat att de mår fysiskt och psykiskt bra så har de inte funderat särkilt mycket över tillgängligheten på studieorten. Nästan alla svarar vet ej på frågorna om tillgänglighet och bemötande från studentpräst och kontaktperson för studenter med funktionsnedsättning var ju ganska väntat. Sannolikheten att de som svarat också ska vara studenter som sökt dessa personer är ganska liten. Då är det mer fruktbart att fundera över dem som svarat att de inte alls instämmer i påståendena. Hur går vi vidare?

6 En enkät för att beskriva studenternas uppfattning om lärandemiljön kommer att genomföras varje år. Den enkät som genomfördes hösten 2009 ses som en pilotundersökning och vårt mål är att senast juni 2010 utvecklat enkäten ytterligare för att kunna genomföra nästa undersökning hösten 2010 Februari / mars2010. Arbetsgruppen Lärandemiljö