Sammanställning studentenkät våren 2014

Transkript

1 Sammanställning studentenkät våren 2014 Henrik Andersson, Student- och doktorandombudsman, Marika Hämeenniemi, Mångfalsstrateg Denna sammanställning är en kortfattad version som avhandlar studentenkät som utfördes våren 2014 på Mälardalens högskola. Vill du ha tillgång till den längre versionen, som lämpar sig bättre för dig som har behov av att få texten uppläst och tabeller förklarade i ord, kan du kontakta marika.hameenniemi@mdh.se. Enkäten skickades via e-post till samtliga studenter och kunde även besvaras via en länk som lades ut på högskolans hemsida och Facebook. Enkäten kunde besvaras på svenska eller engelska. Sammanställningen är uppdelad i 1. Grunddata, 2. Förälder eller vårdnadshavare, 3. Funktionsnedsättning, 4. Diskriminering, 5. Trakasserier, 6. Arbetsmiljö, 7. Fysisk miljö, 8. Hållbar utveckling.

2 1. Grunddata Tabell 1. Antal respondenter Tabell 2. I vilken termin av dina studier befinner du dig just nu? Tabell 3. Vid vilken akademi studerar du i huvudsak?

3 Tabell 4. På vilken ort har du din huvudsakliga undervisning? Tabell 5. Kön Tabell 6. Din ålder?

4 Tabell 7. Är du förälder eller vårdnadshavare till barn under 12 år? 1.1 Sammanfattning grunddata Totalt sett har 1051 respondenter påbörjat enkäten men drygt 200 väljer att inte fortsätta svara på frågorna redan efter första frågan. Sammanfattningsvis har ca 850 respondenter valt att besvara frågorna om grunddata. Majoriteten av respondenterna är kvinnor, 71 procent, de är yngre än 29 år, 67 procent, och studerar i Västerås, 59 procent. 2. Förälder eller vårdnadshavare Tabell 8. Hur tycker du att det går att kombinera studier och föräldraskap vid MDH? 2.1 Sammanfattning förälder eller vårdnadshavare En majoritet av de respondenter som är vårdnadshavare eller förälder till barn under 12 år befinner sig i ett förhållande. Enbart 16 svarande uppger att de är ensamstående. Frågan om familjeförhållandet ställs utifrån ambitionen att högskolan strävar efter att erbjuda möjligheter att kombinera familjeliv och studier för alla. Vi kan av denna enkät inte dra slutsatser om att det skulle vara särskilt svårt för just ensamstående föräldrar/vårdnadshavare att kombinera familjeliv och studier.

5 56 procent anser att det fungerar ganska bra att kombinera studier med föräldraskap och 33 procent att det fungerar mycket bra. Sammanlagt 11 procent upplever att kombinationen studier och föräldraskap fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt. Studenterna fick möjligheten att i fritext besvara frågan Hur tycker du att MDH kan förbättra möjligheterna för dig att kombinera studier och föräldraskap?. En analys av fritextsvaren visar att flera respondenter lyfter fram verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som särskilt problematiskt och uttrycker att förtur borde gälla till praktikplats på hemorten eller i nära anslutning till sin hemort för att på så sätt få ihop sina dagar tidsmässigt. De påtalar även en ökad förståelse för frånvaro på grund av vård av barn (VAB) under VFU-perioden. Andra aspekter som lyfts fram är att obligatorisk närvaro, en ojämn arbetsbelastning och stora examinationer under lovperioder försvårar för studenter som är föräldrar. Studenterna uttrycker ett behov av god framförhållning gällande kursens innehåll samt att lärare i så stor utsträckning som möjligt lägger ut föreläsningsmaterial på Blackboard. En annan aspekt som framkommer är att det som förälder kan bli problematiskt att undervisning läggs på annan ort än utbildningsort eftersom det då kan bli omöjligt att hinna lämna och hämta barn i förskolan på grund av restiden. 3. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning avses en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Tabell 9. Har du någon form av funktionsnedsättning?

6 Tabell 10. Vilken typ av funktionsnedsättning? I fritextsvaren under kategorin Annan, som 17 procent av de svarande kryssat i, uppges bland annat funktionsnedsättningar som psykiska hinder i form av ångest och fobier samt fysiska hinder som värk som beror på exempelvis reumatism och fibromyalgi. Tabell 11. Om du är i behov av stödåtgärder/anpassningar, hur upplever du att det stöd du får fungerar? 3.1 Sammanfattning funktionsnedsättning 81 respondenter, 10 procent, av totalt 843 svarande uppger att de har någon form av funktionsnedsättning. Vanligast förekommande funktionsnedsättningen som angivits är Dyslexi eller annan form av lässvårigheter samt Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

7 När det gäller frågan om hur väl studenten anser att stöd och anpassningar fungerar har 20 respondenter fallit bort, vilket kan tyda på att dessa studenter inte har något utfärdat intyg. Studievägledare är inte med som ett svarsalternativ i enkäten vilket är en brist eftersom det är troligt att det finns studenter som får stöd av studievägledningen. Stöd och anpassningar som ges av samordnare på högskolan uppges, av majoriteten av de svarande, fungera bra eller mycket bra. Något sämre uppges stödet från lärarna fungera. Möjlighet gavs att i fritext besvara frågan Hur kan MDH bli bättre på att bemöta och ge ett bra stöd till studenter med någon form av funktionsnedsättning? En analys av svaren ger en bild av att studenter i behov av stödåtgärder och anpassningar upplever att det finns en brist på förståelse för, och kunskaper om deras funktionsnedsättningar bland de lärare de möter. Några respondenter påtalar även att lärare borde få kännedom om att studenten är i behov av pedagogiska stödåtgärder istället för att hen själv ska behöva vara bärare av informationen. Studenterna efterfrågar mer stöd i lärandeprocessen istället för så kallade snabba lösningar för stunden och en högre grad av kunskap om och förståelse gällande deras funktionsnedsättning. Det uttrycks ett behov av framförhållning i kursplanering samt att studiehandledningar och föreläsningsmaterial delas ut i god tid. 4. Diskriminering Diskriminering är när högskolan på osakliga grunder behandlar en student eller sökande sämre än andra och detta missgynnande har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, ålder eller funktionsnedsättning. (Obs! Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet, detta behandlas separat i rapporten.) Tabell 12. Har du upplevt dig bli diskriminerad på MDH?

8 Tabell 12.1 Har du upplevt dig bli diskriminerad på MDH? fördelat på kön: Man Kvinna Annan Vill ej ange Ja 14 (25%) 36 (65%) 1 (2%) 4 (7%) Nej 201 (27%) 540 (71%) 8 (1%) 9 (1%) Vill ej svara 1 (6%) 11 (61%) 0 (0) 6 (33%) 65 procent av de som svarat att de upplevt sig bli diskriminerade är kvinnor och 25 procent är män, vilket i stort motsvarar fördelningen av kvinnor och män bland de som svarat på enkäten. Av de nio respondenter som angett sitt kön som annan i delen grunddata är det en individ som anser sig ha blivit diskriminerad. Av de 19 respondenter som inte har velat ange sitt kön har fyra individer upplevt sig bli diskriminerade. Sammanlagt har 826 respondenter besvarat frågan. Tabell 13. På vilken/vilka grunder har du blivit diskriminerad? Enbart de 55 respondenter som angett svarsalternativet ja på föregående fråga har haft möjlighet att besvara frågan. Att tabellen redovisar 75 svar beror på att respondenten har haft möjlighet att välja flera av diskrimineringsgrunderna som svarsalternativ på frågan. Tabell 14. Vem utförde handlingen? Att kategorin student fanns med som svarsalternativ i enkäten är felaktigt då diskriminering förutsätter en maktrelation och en student kan således inte diskriminera en annan student.

9 4.1 Sammanfattning diskriminering Etnisk tillhörighet och kön är de vanligast förekommande diskrimineringsgrunderna enligt de svar vi har fått från de 55 respondenter som har upplevt sig bli diskriminerade på högskolan. 91 procent av de som besvarat frågan har inte upplevt sig bli diskriminerade av högskolan. En majoritet av de respondenter som uppger sig blivit diskriminerade är kvinnor vilket bör ställas mot att flest respondenter som besvarat enkäten är kvinnor. Enligt fritextsvaren där respondenterna ombetts beskriva diskrimineringen ges flera exempel på nedlåtande kommentarer eller negativa uttal om kvinnor eller med koppling till etnisk tillhörighet. Beskrivningarna handlar framförallt om upplevelser av kränkande uttalanden med koppling till en diskrimineringsgrund vilket i lagens mening är trakasserier och inte diskriminering. Dock finns några exempel på upplevelser av att lärare har missgynnat studenten i bedömningar av examinationer och i utformningen av undervisningen vilket kan utgöra diskriminering. 5. Trakasserier Med trakasserier avses sådant uppträdande som kränker en students värdighet och då behandlingen har samband med en av följande diskrimineringsgrunder; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Tabell 15. Har du upplevt dig bli trakasserad på MDH? Tabell 15.1 Har du upplevt dig bli trakasserad på MDH? fördelat på kön: Man Kvinna Annan Vill ej ange Ja 11 (22%) 35 (69%) 2 (4%) 3 (6%) Nej 203 (27%) 542 (71%) 7 (1%) 9 (1%) Vill ej svara 1 (6%) 9 (53%) 0 (0) 7 (41%) Tabellen visar att 69 procent av de som svarat att de upplevt sig bli trakasserade är kvinnor och 22 procent är män, vilket i stort motsvarar fördelningen av kvinnor och män bland de som svarat på enkäten. Av de nio respondenter som angett sitt kön som annan i delen grunddata är det två som anser sig ha blivit trakasserade. Av de 19 respondenter som inte har velat ange sitt kön har tre individer upplevt sig bli diskriminerade. Sammanlagt har 829 respondenter besvarat frågan.

10 Tabell 16. På vilken/vilka grunder har du upplevt dig bli trakasserad? Tabell 17. Vem utförde handlingen? Respondenterna ombads beskriva händelsen närmare i fritext och här följer några citat som får spegla materialet: Uteslutning i kompisgruppen. Svårt vid fria val av grupp i klassrummet. Blev ensam. Yngre studenter har kommenterat min ålder. Att det skulle vara jättejobbigt att studera för mig. "Jag har under ett par tillfällen känt mig kränkt som tjej av manliga lärare som ger intrycket genom kommentarer och ordval att de inte anser att tjejer bör studera teknik. Vi lever på 2000talet och jag anser inte att detta är acceptabelt. Detta har hänt under teknik och mattekurser."

11 Tabell 18. Har du tagit kontakt med någon för att berätta om händelsen? I så fall vem? Tabell 19. Är du nöjd med hanteringen av ditt ärende? Sammanlagt har 34 respondenter besvarat frågan, vilket bör jämföras med att det endast var 28 respondenter som i föregående fråga angav att de hade kontaktat någon i ärendet. 5.1 Sammanfattning trakasserier En klar majoritet av respondenterna, 92 procent, har inte upplevt sig bli trakasserad på högskolan. Bland de sex procent, 51 respondenter, som upplevt trakasserier är det flest som har upplevt trakasserier med koppling till kön, etnisk tillhörighet och ålder. De flesta uppger att det är en annan student som har utfört handlingen. De kränkningar som beskrivs i fritextsvaren är mestadels nedsättande kommentarer. 28 respondenter uppger att de har kontaktat någon för att berätta om sin upplevelse. De flesta har uppgett att de har kontaktat en lärare, näst vanligast är att de kontaktat en avdelningschef eller student- och doktorandombudsmannen. Endast fyra av 34 respondenter uppger att de är nöjda med hanteringen av deras ärende. Bland fritextsvaren rörande ärendehanteringen uttrycker respondenterna ett missnöje över att högskolan inte vidtagit åtgärder eller att de åtminstone inte har fått kännedom om några åtgärder.

12 6. Arbetsmiljö Tabell 20. Det bemötande jag får upplever jag vara:

13 Tabell 21. Har du upplevt något av följande problem på MDH?

14 Tabell 22. Vem utförde handlingen?

15 Tabell 23. Har du tagit kontakt med någon för att berätta om händelsen? I så fall vem? Tabell 24. Är du nöjd med hanteringen av ditt ärende? Gällande ovanstående fråga enligt tabell 23 och 24 har studenterna haft möjlighet att lämna en kommentar. De påtalar då bland annat att de inte kände till många utav de funktioner som fanns att välja mellan, att de inte fått någon återkoppling, eller att de upplevt att det inte hänt något efter att man påtalat vad som inträffat. 6.1 Sammanfattning arbetsmiljö De flesta anser bemötandet vara bra. Det är av lärare, studenter, Studenttorget, annan personal på akademierna och biblioteket man anser sig ha fått bäst bemötande. Sammanlagt har respondenter besvarat svarsalternativen enligt tabell 20. Det är många som valt vet ej gällande sin linjeförening och Studentkåren vilket kan förklaras med att många som svarat på enkäten kanske varken är medlem i en linjeförening eller i Studentkåren. Det vanligaste arbetsmiljöproblemet enligt enkäten tycks vara ihållande stress och upplevelser av att ha blivit orättvist behandlad och kränkt. Det är lärare man i störst utsträckning anser sig ha blivit orättvist behandlad eller kränkt utav till exempel i samband med examination i form av att inlämningstiden inte är lika för alla, felbedömda tentamina och att lärarna inte är konsekventa. När studenten har tagit kontakt med någon så är det vanligast att de tagit kontakt med en lärare.

16 Relativt få är nöjda med hanteringen av ärendet. Utifrån fritextsvaren tycks missnöjet bero på att man anser att det inte resulterar i något eller att man inte får någon återkoppling. Respondenterna nämner även alkohol och droger och påtalar att det finns en viss alkoholhets under studentaktiviteter. Att det finns de som använder droger nämns också men inget tyder direkt på att det görs i, eller i anslutning till, högskolans lokaler. 7. Fysisk Miljö Tabell 25. Tycker du att våra lokaler tillgodoser dina behov? 7.1 Sammanfattning fysisk miljö Många respondenter anser att lokalerna tillgodoser deras behov. Gällande alternativet annat har respondenten genom fritextsvar kunnat förklara vad som avses. Sammanlagt har 394 respondenter besvarat frågan. Mindre bra anses vara att det finns för få sittplatser i studentpentryn, för få datorsalar, för få grupprum och grupprum med dator. Det uttrycks även ett behov av bättre ventilation och fler eluttag i föreläsningssalar. Campussektionen har tagit del av samtliga synpunkter och har under sommaren, det vill säga efter denna undersökning, vidtagit stora förändringar gällande studentpentryn och studieplatser.

17 8. Hållbar utveckling Tabell 26. I vilken utsträckning tycker du att din utbildning har innehållit kunskaper om följande perspektiv?

18 Tabell 27. Hur viktigt tycker du det är att din utbildning innehåller kunskaper om följande perspektiv?

19 Tabell 28. Känner du till att högskolan har följande: 8.1 Sammanfattning hållbar utveckling När det gäller frågan om i vilken utsträckning respondenterna anser att hållbar utveckling har ingått i deras utbildning utifrån perspektiven miljö, arbetsmiljö och jämlikhet, finns det en stor spridning bland svaren. De flesta svaren ligger i spannet liten till stor utsträckning. En stor majoritet av respondenterna, cirka procent, anser det vara viktigt eller mycket viktigt att perspektiven miljö, arbetsmiljö, jämlikhet ingår i utbildningen. Det är relativt få respondenter, 38 procent, som känner till att högskolan har en arbetsmiljöpolicy. Det är fler respondenter, 48 respektive 47 procent, som känner till att högskolan har en miljöpolicy och en likabehandlingsplan.