Kan en kommun vara intermediär?

Transkript

1 Kan en kommun vara intermediär? Vad krävs i så fall för att lärcentra eller annan offentlig verksamhet ska kunna axla rollen som kvalificerad utbildningsmäklare, pedagogisk motor och konceptbyggare för kompetenslösningar? Erfarenheter från ESF-projektet LC Komp Vuxenutbildningens förändrade roll De grundproblem som LC Komp utgått ifrån är välkända. Frågorna har högsta prioritet i de flesta utvecklingssammanhang och har ställts många gånger; Hur kan arbetslivets kompetensförsörjning säkras? Hur ska samhällets insatser för att stödja kompetensutvecklingen i arbetslivet organiseras och effektiviseras? Hur ska individer i och utanför arbetslivet få bättre tillgång till nya kunskaper? Helt klart är att centrala delar av problematiken direkt riktar sig till kommunerna och deras vuxenutbildning, där många antagit utmaningen att påbörja en förändring av verksamhetens inriktning, bort från utbud och traditionell kursverksamhet till att mer handla om behovsstyrning och att fungera som en resurs för olika former av kompetensstöd till arbetslivet. Detta koncept för en samlad instans för olika typer av kompetensinsatser, lärmöjligheter och mäkling av utbildningslösningar till arbetslivet har många gånger fått namnet lärcentrum och uttryckts i de tre funktionerna mötesplats, mäklare och motor. Processen att förändra vuxenutbildningen och utveckla nya funktioner för kompetensstöd till arbetslivet är inte smärtfri och väcker ett antal komplexa frågor, problem och utmaningar. Nya arbetssätt och roller för vuxenutbildningen och andra kompetensaktörer kräver naturligtvis nya kunskaper och ny handlingsförmåga. ESF-projektet LC Komps kunskapsstöd till deltagarna har fokuserats kring två bärande områden; hur kan man arbeta som kvalificerad mäklare eller intermediär och hur skiljer sig frågor kring hur lärprocesser kan organiseras när man går från mer traditionella utbildningssituationer till att vara en resurs för kompetensinsatser på en arbetsplats. 1

2 Projektets målgrupp Projektets primära målgrupp har varit anställda på lärcentra och vuxenutbildningsenheter i 22 kommuner i 17 enheter/organisationer i de fem länen i strukturfondsregionen Östra Mellansverige. Huvudsakligen verksamhetsansvariga/enhetschefer, projektledare, lärare och utbildningsmäklare. Det är också dessa som i huvudsak deltagit i projektets gemensamma aktiviteter. På lokal nivå har även personer från näringslivsenheter och företag varit en målgrupp. Framgångsfaktorer En vuxenutbildning i förändring ställer förändrade krav på styrning, ledning och organisering av verksamheten såväl inom som utanför de egna väggarna. Erfarenheterna från LC Komp pekar mot några centrala framgångsfaktorer för att uppnå en långsiktig framgång i denna förändrade roll: - Tydliga uppdrag och mandat från kommunledningen - Nya metoder och arbetssätt för att organisera utbildning och lärande - Nya samarbetsformer inom kommunen framförallt mellan lärcentra och näringslivsenheter - Etablerade kanaler, nätverk och praktiska samarbeten med företag - Uppkoppling till regional utvecklingspolitik Hur ser det då ut i praktiken? För att ge exempel på vad vuxenutbildningens nya roller kan handla om så följer här en beskrivning från några av de kommuner i projektet som har haft ett lokalt utvecklingsarbete inom ramen för LC Komp. Vi väljer att presentera detta under fyra rubriker: - Kopplingar mellan den kommunala vuxenutbildningen och kommunens strategi. - Förändrade krav på organisering av utbildning och lärande när vuxenutbildningen tar sig en ny roll. - Nya samarbetsformer mellan kommunens enheter. - Etablering av nya kanaler och samverkansarenor med näringslivet. 2

3 Kopplingar mellan den kommunala vuxenutbildningen och kommunens strategi En central frågeställning handlar om vilken grundsyn man har på vuxenutbildningens utvecklade roll, exempelvis då i form av ett lärcentrum. Beroende på vilka glasögon man ser igenom så framträder också två olika bilder med delvis skild logik och tillhörighet i strategi och organisation. Kort och gott, ser kommunledningen lärcentra som en ren utbildningsverksamhet eller som ett medel för utveckling och tillväxt? Om svaret är utbildning så hittar man troligen vuxenutbildningen organiserad under någon form av utbildningsnämnd där man hanterar skol- och utbildningsfrågor. Om svaret däremot är det senare så ser vi andra lösningar som troligen bättre passar vuxenutbildningens förändrade roll. Det kan exempelvis handla om att slå ihop vuxenutbildningen med arbetsmarknadsåtgärder till en gemensam vuxenutbildningsförvaltning, strukturerade samarbeten med näringslivsenheter eller olika typer av en väg in för företag, offentliga arbetsgivare och enskilda medborgare. Lärcentrum har också fått en ny organisatorisk tillhörighet (i våras). Numera tillhör vi Medborgarservice, kommunens organisation för "en-väg-in" där också företagsfrågorna ligger. Det banar vägen för att vi tillsammans ska kunna bygga upp ett långsiktigt strategiskt företagsarbete där näringslivsservicen inte bara handlar om diverse tillståndsgivning utan också tar in kompetensfrågorna. (lokal samordnare) Överlag kan vi konstatera att det under projektets gång visat sig att det ofta finns brister i kopplingen mellan lärcentras utveckling och kommunens strategi samt målen för näringslivets utveckling. Utan dessa kopplingar finns ingen långsiktighet och risken är stor att vuxenutbildningen antingen drivs av eldsjälar som har svårt att få gehör inom den egna kommunledningen eller att vuxenutbildningen stannar vid att vara en traditionell utbildningsanordnare. Det är med andra ord centralt, ja rentutav en förutsättning för framgång, att tydliggöra vilket syfte lärcentrum, eller motsvarande, ska ha i kommunen och definiera eventuella tillväxtproblem som kommunen och företagen har utifrån kompetensbehov. Vi har tagit steg från att vara traditionell utbildare till att vara en del i kommunens arbete för att utveckla ortens företag och skapa tillväxt. (lokal samordnare) Förändrade krav på organisering av utbildning och lärande när vuxenutbildningen tar sig en ny roll Här ser vi två tydliga tendenser ute i kommunerna som delvis hänger ihop. Den ena handlar om ta en mer mäklande roll gentemot företagen där den egna vuxenutbildningen inte alls behöver vara leverantören av utbildningsinsatsen. 3

4 LC-Komp-projektet har lyft fokus från att "kränga kurser" till att jobba mer mäklande utifrån ett helhetsperspektiv. (lokal samordnare) Den andra och än mer utvecklade rollen handlar om att vara ett professionellt stöd för företagen i kompetensutvecklingsfrågor. Att arbeta tillsammans med företagen och inte för företagen. Långsiktigt och strategiskt vill vi medverka till att mindre företag integrerar kompetensutveckling i det löpande arbetet och ser oss som en naturlig samverkanspartner i sitt utvecklingsarbete. (lokal samordnare) För många vuxenutbildare är detta nya sätt att arbeta på och frågan är var man finner dessa personer, doers, som har förutsättningar att göra något konkret tillsammans med företagen och bygga relationer. Finns rätt kompetens, uppdrag och resurser inom den egna verksamheten eller hur kan man samarbeta med andra för att få rätt kompetens? Det har också blivit tydligt under projektets gång att det är sak att uttrycka insikter kring betydelsen av att röra sig mot ett mer mäklande och professionellt stödjande roll och en helt annan sak att faktiskt genomföra detta i verkligheten. Det är många pusselbitar som behöver falla på plats för att detta ska fungera exempelvis; förståelse för företagens villkor, ett coachande förhållningssätt istället för att vara en kursleverantör, att nå ut med information och bygga tillit hos näringslivet kring vuxenutbildningens kompetens samt att verkligen leverera rätt insats till enskilda företag. Många av de deltagande vuxenutbildarna ser en rejäl utmaning i att nå hit även om viljan finns. Det räcker inte med att några få eldsjälar har denna insikt och kompetens utan det är ett förändrat förhållningssätt som behöver strategisk uppbackning och som genomsyrar hela den kommunala verksamheten. Nya samarbetsformer mellan kommunens enheter Att arbeta med kompetensfrågor i arbetslivet och kompetensförsörjningsfrågor i ett bredare arbetsmarknadsperspektiv kräver nya arbetssätt och samverkansformer, både inom en kommun och i relationen mellan det privata och det offentliga. Det håller inte längre att hantera utbildningsfrågorna, näringslivsfrågorna och arbetsmarknadsfrågorna var för sig. Samtidigt är det lång ifrån självklart att vuxenutbildningen har tillträde till näringslivschefen eller att lärcentrum ens ses som en resurs när det handlar om kompetensutveckling av kommunens egen personal. Många kommuner visar fortfarande upp en i huvudsak sektoriserad värld med breda diken och stadiga stuprör. LC Komp har haft som ambition att erbjuda en diskussion om alternativa samverkansformer och behovet av att inom kommunen och tillsammans med andra verksamheter, formera en lokal insatsstyrka som kunde arbeta mer systematiskt och långsiktigt med kompetensförsörjningsfrågor. Projektets idé var också att med utgångspunkt i ett lokalt praktiskt utvecklingsarbete testköra 4

5 och påbörja bygget av en sådan verksamhetsövergripande och handlingsinriktad funktion. Vi kan inte påstå att vi lyckats fullt ut. Hos majoriteten av våra deltagare fortsätter utbildningsfrågorna, näringslivsfrågorna och arbetsmarknadsfrågorna att hanteras var för sig. En del av orsakerna till detta kan förklaras av strukturella hinder som bristande resurser, inkompatibla regelverk och avsaknad av nationell politik på området. Men en viktig förklaring handlar om otillräcklig förankring hos beslutsfattare och högsta ledning projektets övergripande syfte och det lokala utvecklingsarbetet kom inte att bli en del i kommunernas samlade kompetensstrategi. Etablering av nya kanaler och samverkansarenor med näringslivet Hur skapar vuxenutbildningen verkliga, legitima kanaler och relationer med enskilda företag, företagarföreningar, branschföreningar, företagslotsar och andra nyckelpersoner på näringslivskontor? Ja, förutom att finnas på plats där företagen träffas, t ex på frukostmöten, och att samlokalisera olika typer av funktioner såsom vuxenutbildning och näringslivsstöd i någon form av näringslivscentrum i samma hus, så ser vi genom LC Komp en framgångsfaktor i att man faktiskt genomför kompetensutvecklingsprojekt tillsammans. För att stödja kompetensutveckling i arbetslivet i alla fall om vi talar om mindre företag och arbetsplatser behövs ofta externt stöd och någon som kan samordna, koordinera utbildning och ge input kring lärprocesser. Lärcentra kan ha den potentialen att vara denna mäklare och motor. Ett av projektets syften har också varit att ge deltagarna olika former av nytillskott för att kunna axla den rollen. Vi kan konstatera att åtta deltagande lärcentra har involverats eller medverkat i ansökningar till ESF-projekt. Tre lärcentra har uttryckt en beredskap att ansöka om ESF-medel i utlysningar efter projekttiden. Detta arbete har varit en viktig ingång för kommunerna att bygga relationer och samarbetsmöjligheter med hemmaföretagen. En av de viktiga lärdomarna i LC Komp har varit kring hur man gör ESFansökningar och genomför ESF-projekt. Det har resulterat i en ansökan till sammans med företagarföreningen som har lämnats in. Jag har i detta arbete byggt upp en bra kontakt med företagarföreningen, men också kontakter med företagsklubbarna i andra orter i kommunen (lokal samordnare) En annan framgångsfaktor för deltagande vuxenutbildningsorganisationer att etablera nya kontaktytor med näringslivet har varit att anordna olika typer av seminarier i sina hemkommuner. De har fungerat som lärtillfällen samt mötesplatser där lokala företagare och ansvariga tjänstemän inom näringslivs-, arbetsmarknads- och utbildningsenheter träffas och diskuterar olika teman och sina förutsättningar för förändring. Deltagandet i LC Komp har visat sig ge användbar kunskap och inspiration inför dessa seminarier. Lokala samordnare beskrev att anordnade seminarier varit ett verktyg under projekttiden för att skapa intresse för och motivera till det förändringsarbete som skulle ske eller pågick på den lokala arenan. Man menade att det var en fördel när 5

6 en bred skara av aktörer deltog dvs. företagare, andra kommunala aktörer och politiker. Då utgjorde seminarierna, i vissa fall en startpunkt och för andra en fortsättning till nya diskussioner och insikter, nätverk och till ett fortsatt förankringsarbete. Man menade att relationsskapande i sig var en framgångsfaktor när det gällde utveckling av den mäklande funktionen i kommunerna. (ur utvärderingsrapporten) Kan en kommun vara intermediär? Om vi med intermediär menar att axla rollen som kvalificerad utbildningsmäklare, pedagogisk motor och konceptbyggare för kompetenslösningar, så menar vi att detta är fullt möjligt och att det redan finns flera goda exempel runt om i landet. Samtidigt är det för det stora flertalet kommuner en utvecklingsresa som är i sin begynnelse och det finns ett stort behov av mer kunskap och handlingskompetens. Vi hoppas att denna skrift och erfarenheterna från LC Komp kan vara ett av många små bidrag till den fortsatta resan Malin Ljungzell, Richard Krusell 6