Projektbeskrivning LC-KOMP

Transkript

1 Projektbeskrivning LC-KOMP Lärcentra som mäklare i kompetensförsörjning Bakgrund slutsatser från förprojekteringen av projektet Under perioden januari mars 2009 har APeL Forskning och utveckling genomfört en förprojektering för att undersöka vilka kompetensbehov som finns vid kommunala lärcentra i 23 kommuner för att dessa ska kunna utveckla en mäklande funktion i lokal och regional kompetensförsörjning. Vi har konstaterat att det finns en stor spännvidd bland kommunerna i Östra Mellansverige och i de lärcentra som varit engagerade i vår förprojektering. Vilken är då den gemensamma nämnaren och kring vad bygger man ett spännande projekt? Vår analys säger oss att det finns stora möjligheter att skapa ett projekt som är tillräckligt utmanande för samtliga deltagare, tillräckligt kraftfullt för att bidra till lärcentrumutveckling och tillräckligt träffsäkert för att ge den kunskap som behövs och efterfrågas i arbetet med stöd till arbetslivets kompetensutveckling. Vår slutsats är att ett kommande genomförandeprojekt bör fokusera på några centrala teman och att vi bör organisera projektets kompetensinsatser kring fyra huvudområden: Nya samarbetsformer Lokalt utvecklingsarbete Lärande i arbetslivet En mer kvalificerad mäklarroll Nya samarbetsformer Ett grundläggande problem i flera kommuner är att kompetensutvecklingsinsatser definierats som enbart utbildningsfrågor och förväntas skötas inom utbildningspolitiken. Denna 1

2 stuprörslogik och strikta förvaltningsstruktur blir problematisk i förhållande till det mer områdesövergripande lärcentrumkonceptet och inte minst när kompetensinsatser ska göras mot arbetslivet. Resultatet kan bli att insatser och lösningar blir för skolmässiga, att olika enheters kompetenser inte tas tillvara och att chansen till samlade insatser löses upp i dubbelarbete, parallellt spring hos företagen och en överdos av interna informationsmöten. Vårt genomförandeprojekt ska naturligtvis inte ägna sig åt organisationsutveckling men dock ge kommunerna stöd i utveckling av arbetssättet med lärcentrumfrågorna. Många kommuner har också på våra analysträffar identifierat den interna splittringen i arbetet med kompetensfrågor som ett avgörande hinder. Man vill utveckla nya samarbetsformer, inte minst mellan lärcentra och näringslivsenhet. Många kommuner ser projektet som ett viktigt stöd för att i det lokala utvecklingsarbetet arbeta ihop en lokal insatsstyrka som kan arbeta tillsammans kring kompetensfrågorna mot arbetslivet. Ett kommande genomförandeprojekt kan här ge stöd på flera sätt. Generella kompetensinsatser kan riktas till personer som saknar erfarenhet av den arbetsmetodik som krävs när utbildningsfrågorna ska kopplas till arbetslivets förutsättningar. Detta kan både gälla internt på lärcentra (exempelvis vägledare, lärare) men också nyckelpersoner från andra förvaltningar (exempelvis näringslivssekreterare, handledare på arbetsmarknadsenhet). I workshops kan specifika problem och teman kring ett förvaltningsövergripande arbete lyftas. I det lokala utvecklingsarbetet kan sedan projektet erbjuda stöd i processen att formera en starkare kompetens- och utbildningsplattform med hjälp av direkt handledning, mentorskap och expertmedverkan. Lokalt utvecklingsarbete Förutsättningen för att skapa en lär- och utvecklingsprocess är att teori blandas med praktiska tillämpningar. Ett genomförandeprojekt kan aldrig bli slagkraftigt med enbart kunskapsförmedling och seminarier. De flesta kommunerna har också tydligt lagt vikt vid att bygga upp sin kompetensresa med ett lokalt utvecklingsarbete som grund - att testa, pröva och initiera praktiska försök. Kommunerna har i samband med förprojekteringen tagit fram en lokal inriktning och målsättning för arbetet. Att ytterligare förtydliga och konkretisera det lokala utvecklingsarbetet blir ett viktigt inslag i kommunernas mobiliseringsarbete under våren och i samband med projektstart. Vi anser också att det kommande projektet ska lägga stor vikt vid det lokala utvecklingsarbetet. Det är i den lokala praktiken som kunskaper och metoder kan omsättas och prövas och där nya former av samarbeten ska formeras. Vi vill utforma ett genomförandeprojekt där vi riktar ett direkt processtöd till det lokala utvecklingsarbetet i form av handledning, expertmedverkan, forskarstöd och mentorskap. Denna process får sedan sin logiska följd i deltagandet i tematiska workshops och nätverk och naturligtvis genom erbjudandet att delta i en seminarie- och föreläsningsserie. 2

3 Lärande i arbetslivet Det finns i kommunerna en stor efterfrågan på att få tillgång till nya kunskaper om hur lärande i arbetslivet kan förstås och organiseras. Skolpedagogik måste kompletteras med arbetslivspedagogik. De traditionella metoderna för att organisera för utbildning och lärande fungerar utmärkt för ämnesundervisning till individer men är mindre användbara när målgruppen är företag och dess anställda och när utbildningen ska kopplas till arbetsplatsens produktion och ge effekter på verksamhetsnivå. För att svara upp mot detta behov i projektet måste kunskapstillfällen organiseras som både ger mer forskningsbaserad kunskap kring lärandets villkor i arbetslivet och men också, och kanske i första hand, visar på metoder för att integrera utbildningen i arbetet. Dessa metoder kan handla om modulindelad utbildning, distansteknik, användning av internlärare, organisering av projektarbete m.m Flera lärcentra har också detta som inriktning på sitt eget utvecklingsarbete. Detta betyder att projektet också i stor utsträckning kan använda nätverksformen och workshops för att möjliggöra ett kvalificerat lärande kommunerna emellan. En mer kvalificerad mäklarroll I stort sett samtliga kommuner agerar utbildningsmäklare i någon form. Nu vill man utveckla den rollen. Att förmedla och samordna olika utbildningsanordnare utifrån företagens behov är i och för sig ett viktigt område och kräver en hel del specialkompetenser, exempelvis att ha ett nätverk av goda utbildare, system för kvalitetssäkring och kunskap om upphandlingar. Delar av projektet kommer också att innehålla aktiviteter som ger stöd åt sådana uppgifter. Men uppgiften att enbart förmedla utbildning svarar knappast upp mot vissa företags behov av stöd i planering och genomförande av utbildning, behov av mer långsiktiga samarbeten och inte heller mot den potential som finns inbyggd i en lärcentrumfunktion. En kvalificerad mäklarfunktion är nödvändig av främst flera skäl. Det främsta skälet gäller utmaningen att nå de små och medelstora företagen och arbetsplatserna. Dessa företag saknar ofta erfarenhet av organiserad kompetensutveckling och kan behöva stöd och en samtalspartner kring hur behoven kan förtydligas och organiseras. Dessutom är de mindre företagen sällan en intressant marknad för de privata utbildningsföretagen och konsulterna. Volymerna är för små och arbetet med att organisera sammanhållna utbildningslösningar för grupper av företag allt för tidskrävande. Det är troligen endast en offentlig aktör som kan axla rollen att samordna, skapa aktörssamverkan och att vara en långsiktig kompetenspartner till företagen. Många lärcentra vill arbeta med att utveckla mäklarrollen och fler än hälften av kommunerna vill lära sig arbeta med sammanhållna projekt inom Socialfonden. Flera kommuner vill också utveckla det regionala samarbetet och bli en tydligare aktör i det strategiska arbetet med kring exempelvis yrkesvux och den nya yrkeshögskolan. Projektet kommer att kunna stötta detta arbete på olika sätt. Förutom processtöd till den lokala nivån kommer ett antal workshops, seminarier och nätverksträffar att koncentrera sig på denna fråga. Projektet kommer att genomföras under perioden 1 augusti juli

4 Syfte med projektet Projektets övergripande syfte är att deltagande lärcentrum-/vuxenutbildningsverksamheter ska utveckla den kompetens som krävs för att bli kraftfulla aktörer i en lokal/regional struktur för kompetensförsörjning och att de därmed ska bidra till socialfondsprogrammets genomförande. Vårt projekt har deltagare i lärcentrumverksamheter i många kommuner och deras respektive syften med att delta i projektet varierar något eftersom de verkar i olika sammanhang och under olika förutsättningar. Vi har under förprojekteringen bett ansvariga vid de deltagande lärcentrumverksamheterna att uttrycka varför man valt att delta i projektet. Den bild vi fått är att man i huvudsak vill delta i projektet för att få möjlighet att lära nytt och utveckla sin verksamhet inom ett antal områden. Det kan handla om att man vill bli bättre på att samarbeta med andra verksamheter som i sitt uppdrag arbetar med näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor och att ingå som partner i strategiska diskussioner om lokal och regional kompetensförsörjning. Ett annat syfte som uttrycks av flera verksamheter är att utveckla den mäklande funktionen genom att inleda eller vidareutveckla samarbete med företag och offentliga verksamheter, bli bättre på att möta behoven genom att utveckla bra metoder att samla arbetsplatser i gemensamma utbildningssatsningar, t ex sammanhållna ESF-projekt. Ett tredje syfte är att utveckla samverkansstrukturer lärcentra och företag/offentlig verksamhet, mellan lärcentra och olika utbildningsanordnare samt mellan kommuner och regioner. Man vill få möjlighet att lära av andra och dela med sig av sina erfarenheter och att detta ska leda till att man bygger upp nya operativa samarbeten. Målgrupper som omfattas av projektet Projektdeltagare är lärcentra och vuxenutbildningsenheter i 22 kommuner i de fem länen i strukturfondsregionen Östra Mellansverige. Bland deltagarna finns kommuner som själva organiserar sin lärcentrum-/vuxenutbildningsverksamhet och tre kommunalförbund, där två eller tre kommuner bedriver verksamheten i en gemensam personalorganisation. Projektet har följande deltagande organisationer: Uppsala län: Kommunerna Östhammar och Tierp Örebro län: Kommunerna Lindesberg, Karlskoga, Ljusnarsberg, Hällefors, Örebro och Sydnärkes Utbildningsförbund, SUF, med kommunerna Askersund, Hallsberg och Laxå Östergötlands län: Kommunerna Kinda, Motala och Åtvidaberg 4

5 Sörmlands län: Kommunerna Flen, Nyköping, Strängnäs och Viadidakt med kommunerna Katrineholm och Vingåker Västmanlands län: Sala kommun och Norra Västmanlands utbildningsförbund, NVU, med kommunerna Skinnskatteberg, Fagersta och Norberg Genom medverkan i projektet får de olika verksamheterna möjlighet att utveckla både innehåll och former för sitt arbete, så att de kan tillhandahålla en bättre service när det gäller kompetensförsörjning i företag och offentligt finansierade verksamheter. Projektets huvudsakliga målgrupp är anställd personal i de ovan uppräknade organisationerna. Det totala antalet deltagare i projektet är 260 personer. Huvuddelen av dessa (214 personer) återfinns i kommunernas lärcentrum-/vuxenutbildningsverksamheter och övriga (46 personer) är anställda i annan verksamhet som berörs av kompetensförsörjningsfrågor, t ex. kommunernas näringslivsenheter, Arbetsförmedlingen samt företag. Bland anställda vid lärcentrum-/vuxenutbildningsenhet fördelar sig deltagarna på ett antal yrkesfunktioner: 30 verksamhetsansvariga/enhetschefer 31 studie- och yrkesvägledare 29 projektledare/utvecklingsledare 86 lärare/utbildare 6 kompetensmäklare 32 övrig personal Från näringslivsenheter deltar 13 personer, från Arbetsförmedlingen 4 personer och från olika företag 29 personer. Förväntade effekter för deltagarna är att projektet ska ge nya kunskaper och möjligheter att utveckla metoder och arbetsformer, så att de kan bidra till utveckling av en bättre mäklarfunktion utifrån sina olika yrkesroller. Samverkanspartner i projektet är de fem regionala samverkansorganen i Östra Mellansverige, Regionförbundet Uppsala län, Regionförbundet Örebro, Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Sörmland och VKL, Västmanlands kommuner och landsting. Som regionala aktörer har dessa organ olika typer av uppdrag som berör utbildningssektorn, näringslivet och regionala utvecklingsprocesser. Projektet kan bidra till ny kunskap och stimulera till ökad samverkan i kompetensförsörjningsfrågor. Som mottagare och användare av projektresultat ser vi politiker och beslutsfattare inom respektive deltagande kommun. Ambitionen är att synliggöra både utmaningar och konstruktiva lösningar som underlag för ställningstaganden som kan röra verksamheters uppdrag, innehåll och organisering. Projektresultaten kommer också att nyttiggöras för politiker och beslutsfattare och olika yrkesfunktioner vid lärcentra/vuxenutbildningsenheter i kommuner som inte deltar i projektet. Genom att projektverksamheten berör områden som 5

6 ingår i lokala och regionala kompetensförsörjningsstrategier, blir resultaten även intressanta att sprida till andra regioner och till beslutsfattare och olika intresseorganisationer på nationell nivå. Som mottagare och användare ser vi även chefer, utbildningsansvariga och anställda med HRfunktioner i företag och offentligt finansierad verksamhet. (Här uppmärksammar projektet särskilt verksamheter som är drabbade av lågkonjunktur och strukturomvandling, där de anställda kan behöva insatser för att underlätta omställning.) Projektets resultat kan påverka ansvariga att bli bättre beställare av utbildningsinsatser som stöd för kompetensutveckling och ge kunskap om hur sådana insatser kan genomföras verksamhetsbaserat i nya och flexibla former. Mätbara mål i projektet Projektet har deltagare från 17 olika organisationer som verkar i olika sammanhang med olika uppdrag och med olika inriktningar på sin verksamhet. Detta medför också att behoven av utveckling varierar i relation till projektets övergripande syfte. Projektets deltagare är heller ingen någon homogen grupp och behoven av kompetensutveckling varierar, dels som en följd av ovanstående, dels som en följd av att de har olika funktioner i sin verksamhet. Aktiviteterna i projektet ska ses som erbjudanden till deltagarna och de ca 260 deltagarna förväntas således inte delta i projektets alla aktiviteter. Projektet har ambitionen att ge samtliga deltagare möjlighet att delta på sina villkor. Under förprojekteringen har man i varje organisation diskuterat vilka områden som är viktiga och intressanta att arbeta med om man vill utveckla sin mäklarroll. Man har också satt upp egna konkreta mål som man vill uppnå med sitt deltagande. Mätbara mål anges därför på två nivåer i projektet, dels mål på en övergripande projektnivå som redovisas nedan, dels mål som formulerats av respektive deltagande organisation och som redovisas i bilaga 2.1, Måldokument sammanställning från förprojekteringen. Kopplade till resultat- och effektindikatorer förväntas projektet på en övergripande nivå leda till att: Deltagarnas medverkan i projektets kompetensutvecklingsinsatser i form av seminarier, lokalt utvecklingsarbete, teamiska workshops, nätverksarbete med processtöd har resulterat i att minst: 180 personer medverkat i kompetensutvecklingsinsatser gentemot arbetslivet på lokal nivå. (Samtliga funktioner) 75 personer deltagit i utveckling av lokala och regionala samverkansstrukturer kring kompetensutveckling. (LC chefer, projektledare, mäklare, näringslivschefer, arbetslivsrepresentanter, politiker) 6

7 100 personer medverkat i utformningen av arbetsplatslärande och kompetensstrategier på arbetsplatser. (LC chefer, mäklare, proj.ledare, lärare) 85 personer deltagit i lokalt utvecklingsarbete om kompetensutveckling. (Samtliga funktioner) Deltagande organisationer upplever att projektets kompetensutvecklingsinsatser har resulterat i att minst: 11 organisationer bättre har utvecklat relationer till företag och arbetsplatser i kompetensutvecklingsarbetet i sina kommuner. 8 organisationer har bättre utvecklat en lokal samverkansstruktur mellan enheter för kompetensutveckling. 13 organisationer har bättre utvecklat sin mäklande funktion gentemot arbetslivet kompetensbehov. 8 organisationer har bättre utvecklat arbetsplatslärande och nya utbildningsmetoder för kompetensutveckling i arbetslivet. 8 organisationer är eller har under projektperioden ansökt om/varit projektägare för ESF sammanhållna projekt. Samtliga organisationer har bättre kunskap om jämställdhetsfrågor/integrering. Samtliga organisationer har bättre kunskap om tillgänglighetsfrågor. Genomförande - Vår modell för kompetensutveckling i projektet Ett projekt som ska möta de skiftande behov av kompetensutveckling som förprojekteringen påvisat blir komplext. Det krävs ett koncept som samtidigt tar till vara generella behov av ny kunskap, ger möjlighet till anpassning efter de specifika behov som kommit till uttryck i varje kommun och ger möjlighet att initiera praktiskt utvecklingsarbete. Samtidigt är det viktigt att de olika delarna i kompetensutvecklingen upplevs som sammanhängande för deltagarna i kommunerna. Deltagare som kommer från olika verksamheter och med olika yrkesfunktioner. Vi har valt en modell som kan betraktas som öppen i den meningen att man deltar i de kompetenshöjande aktiviteter som är relevanta. Deltagarna får också möjlighet att utforma sitt eget praktiska arbete och möjlighet att utbyta erfarenheter och lösa problem tillsammans med andra. Vår modell är uppbyggd av tre bärande delar. Den teoretiska basen utgörs av en serie med gemensamma seminarier på olika teman som speglar de kunskapsbehov som uttryckts i de 7

8 flesta kommuner under förprojekteringen. Den andra delen handlar om ett praktiskt arbete på lokal nivå. I varje kommun har man identifierat ett eller flera angelägna områden, där man med stöd av projektet vill skapa förändring. Den tredje delen kan beskrivas som möten för gränsöverskridande samarbete i form av workshops för gemensam problemlösning eller nätverk för erfarenhetsutbyte och samarbete inom olika utvecklingsområden. GEMENSAMMA SEMINARIER S S S S S S S S S S TEMATISKA ORKSHOPS NÄTVERK NÄTVERK N N N LOKALT PRAKTISKT ARBETE / UTVECKLINGSARBETE PROCESSTÖD (HANDLEDNING, MENTORSKAP, EXPERTMEDVERKAN mm.) Projektets modell för kompetensutveckling Nedan beskriver vi hur de olika delarna läggs upp och hur de kopplas samman för att stärka varandra och skapa en helhet. Seminarieserie Under projekttiden kommer vi att genomföra seminarier som speglar de behov av ny kunskap som vårt analysarbete har påvisat. Vi inser också att det under projektets gång kommer att uppstå nya behov och har en beredskap för detta. Åtta tematiska områden har identifierats under förprojekteringen: Omvärldsförändringar och nya kunskapsbehov Jämställdhetsintegrering i utvecklingsarbete Utvecklingsinriktat lärande hållbart utvecklingsarbete Integrerade kompetensstrategier och lärmiljö på arbetsplatser Stödstrukturer för lärande på arbetsplatser och flexibla utbildningslösningar Att samordna och leverera utbildningsinsatser utifrån konkreta behov Lärcentrum i en kvalificerad mäklarroll pedagogisk motor och konceptbyggare Lärcentrum som strategisk partner i regional kompetensförsörjning 8

9 Några av dessa teman kommer att bli föremål för större seminarier, då vi räknar med ett brett deltagande. Andra kommer att ha ett mindre format och samma seminarium genomförs vid tre tillfällen med geografisk spridning. Ytterligare en form för seminarier som vi kommer att tillämpa är videokonferens, då deltagandet kan spridas ytterligare geografiskt. Vi räknar med att genomföra sammanlagt 20 seminarier under projekttiden. Samtliga kommer att ha medverkan av externa aktörer, t ex forskare och experter, visa på praktiska exempel och ge tillfälle till diskussioner och erfarenhetsutbyte. Lokalt praktiskt arbete/utvecklingsarbete Vår modell innehåller också lokalt praktiskt arbete/utvecklingsarbete, där nya kunskaper och idéer från seminarieserie och workshops får sin tillämpning. Under förprojekteringen har man i kommunerna identifierat egna områden som man vill arbeta med under projekttiden för att bättre nå de mål man satt upp för sitt deltagande. Gemensamt för beskrivna satsningar är att man vill utveckla den mäklande funktionen vid lärcentrum. Det kan t ex handla om att bygga upp lokalt samarbete kring kompetensförsörjning i lokala nätverk eller kompetensråd, tillsammans med företag hitta nya sätt att arbeta med kompetensutveckling och att lära sig hur man initierar och samordnar sammanhållna ESF-projekt. Lokala projektgrupper med en samordningsfunktion kommer att sammansättas i projektet för att skapa goda förutsättningar att ta utvecklingsarbetet framåt. Till det lokala utvecklingsarbetet kommer vi att koppla olika typer av processtöd. Det kan handla om handledning eller mentorskap, medverkan av experter, studiebesök och jobbskuggning vid andra lärcentra som kommit lite längre inom det aktuella området. I projektet kommer vi att initiera och samordna olika nätverk som kan motiveras och som efterfrågas utifrån de olika lokala utvecklingsprocesserna. Nätverken kan ge både stimulans och kraft till det egna arbetet samtidigt som de ger möjligheter till ett mer långsiktigt samarbete. Vi ser initialt tre områden som aktuella för nätverksbyggande över kommun- och regiongränser: Arbetsplatslärande och nya utbildningsmetoder Lärcentra i en kvalificerad mäklarroll, t ex i ESF-projekt Lärcentra som strategisk partner i regional kompetensförsörjning Tematiska workshops Projektet kommer också att ge möjligheter för deltagarna att utveckla kompetens genom att mötas i mindre grupperingar där man utgår mer specifikt från utmaningar och dilemman. Det kan handla om att fördjupa kunskaper inom seminarieseriens temaområden, om att fokusera 9

10 på frågor som väcks i det lokala utvecklingsarbetet eller om att skapa möjligheter för fler att delta i lösning av problem som identifieras i nätverken. En bärande idé är att en tematisk workshop ska genomföras gränsöverskridande för att ge olika perspektiv på de frågor som man arbetar med. Det kan t ex handla om möten mellan olika verksamheter som berörs av kompetensförsörjningsfrågor inom en kommun, mellan lärcentrumverksamheter och företag eller mellan personer med samma yrkesfunktion från olika kommuner. I tematiska workshops ser vi också möjligheten att fånga upp flera av de mer specifika kompetensutvecklingsbehov som uttryckts under förprojekteringen, t ex inom områdena behovsanalyser och strategisk kompetensplanering. Vi räknar med att genomföra 30 tematiska workshops under projekttiden. Projektet kommer att tillhandahålla resurser för expertmedverkan vid dessa tillfällen. Gemensam webbplattform för projektdeltagarna Flera av de lärcentrumverksamheter som deltar i projektet använder sig av webbaserade stöd för de utbildningar som de själva tillhandhåller och i de fall man inte redan gör det, kan ett sådant stöd i projektet medföra att man utvecklar ny och värdefull kompetens. Vi avser att ge samtliga deltagare i projektet tillträde till en gemensam plattform, där vi samlar skriftlig dokumentation från projektets olika delar, erbjuder forum för diskussion, tipsar varandra om litteratur och intressanta aktiviteter och tillhandahåller inspelade föreläsningar från seminarier. En annan viktig funktion för webbplattformen är att fånga upp synpunkter på olika projektaktiviteter delar från deltagarna som ett led i den egna uppföljningen av arbetet. Varför har vi valt denna modell? I den verksamhet som bedrivits inom APeL och andra FoU-miljöer, har successivt nya kunskaper som rör lärande och utveckling i arbetslivet utvecklats kunskap som är byggd på praktiskt utvecklingsarbete, där forskare medverkat i analys och systematisering av resultat. I vårt val av modell för kompetensutvecklingen i projektet har vi utgått från sådan kunskap. I analysarbetet har vi stämt av våra idéer om metoder och uppläggning med berörda och på så sätt fått en bild av önskade former och metoder för kompetensutvecklingen. Vi menar att vi på så sätt skapar mycket goda förutsättningar för att projektet ska uppnå målen och även ge långsiktiga effekter. Det är främst kunskaper inom nedanstående områden som lett till valet av modell: För att utveckla kompetens behövs en koppling mellan teori och praktik. Samtidigt som man får ny kunskap och nya perspektiv på sin verksamhet, behöver man göra 10

11 praktiska försök som man kan lära av. Man behöver också få möjlighet att ta med sig utmaningar i arbetsvardagen in i en utbildning för att utveckla en bättre förståelse och för att se nya lösningsalternativ. Projektets seminarier, workshops och nätverksaktiviteter kommer att möjliggöra en sådan koppling. Ett utvecklingsinriktat lärande tar avstamp i upplevda problem och/eller identifierade behov av förändring. Därför har vi valt att lägga in lokalt praktiskt arbete i projektet. Processtödet som tillhandahålls syftar till att stärka de lokala utvecklingsprocesserna så att man arbetar efter en lärstrategi, dvs. att man analyserar problemen tillsammans, kommer överens om vad man ska göra åt dem och bygger in rutiner för uppföljning och utvärdering av arbetet och att man använder sig av externt stöd i arbetet. Kompetensutveckling på individnivå leder sällan till förändringar i arbetsorganisationer och utveckling av verksamheter. En avgörande framgångsfaktor är att det finns en direkt koppling till utvecklingsstrategier i verksamheten, att satsningen är väl förankrad i högsta ledning och att den engagerar deltagarna. Vår modell skapar möjligheter till deltagande på alla nivåer i de deltagande verksamheterna vilket ger goda förutsättningar för utveckling av lärcentrumverksamheterna. Utbyte av erfarenheter med andra och externt stöd är värdefulla komponenter i framgångsrika utvecklingsarbeten. Genom möten med andra får man inspiration och idéer som ger näring åt det egna arbetet och ofta resulterar sådana insatser i att man vidgar sina nätverk mer långsiktigt. Att ta hjälp utifrån är ett sätt att tillföra kompetens som man själv saknar. Det kan handla om stöd i sakfrågor, men också om att kritiskt granska och analysera det egna utvecklingsarbetet. 11