Förstudie Europeiska socialfonden 2014

Transkript

1 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och i samverkan med aktörer i länet, en förstudie för att besvara den frågan. Förstudien pågår under 2014.

2 EU 2020 strategi SMART tillväxt, genom effektivare investeringar i utbildning, forskning och innovation HÅLLBAR tillväxt, genom övergång till koldioxidsnål ekonomi INKLUDERANDE tillväxt, genom tydliga satsningar på nya jobb och fattigdomsminskning

3 Europa 2020-målen 1. Sysselsättning 75 % av åringarna ska arbeta. 2. FoU 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU. 3. Klimatförändring och hållbar energiförsörjning Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 % lägre än 1990 (eller till och med 30 %, om förhållandena är gynnsamma). 20 % av energin ska komma från förnybara energikällor. Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 %. 4. Utbildning Andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än 10 %. Minst 40 % av åringarna ska ha högre utbildning. 5. Kamp mot fattigdom och social utestängning Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner.

4 Programgeografi Landsbygdsfonden Ett program, 21 regionala strategier Regionalfonden 8 regionala program + 1 nationellt Socialfonden 1 nationellt program, 8 regionala handlingsplaner

5 Inriktning programområde 2 Ökade övergångar till arbete forts. Målgrupper Insatserna ska riktas till unga (15 24 år) långtidsarbetslösa (mer än 12 månader) personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga nyanlända invandrare personer som är eller har varit sjukskrivna och som har behov av stöd för återgång i arbete. Nytt: Anställda inom relevanta främjandeaktörer kan omfattas av projektens insatser.

6 Finansiering utlysningar ÖMS 2015 Projekt Utlysningss umma Medfinan siering från projektet ESF stöd Utlysningstid Solo/Micro 45 miljoner 25% 75% 3/8 21/9 Avhopp 65 miljoner 33% 67% 2/3-30/4 gymnasieskolan Spår-projekt 10 miljoner 53% 47% 2/3 30/4 Integration 50 miljoner 53% 47% 3/8 21/9 Youth Mobility 10 miljoner 33% 67%?

7 Styrdokument Nationellt program - EU kommissionen Nationell handlingsplan Svenska ESF-rådet Regional handlingsplan Östra Mellansverige Regionalt utvecklingsprogram - Västmanland

8 Effekter av socialfondssatsningar Effekter hos individer Olika insatser inom projekten Effekter i organisationer Regional utveckling Effekter på strukturell och systemnivå

9 Vad säger programutvärderingen? Socialfonden har goda resultat på individer, men färre avtryck på organisations- och strukturnivå Tänkbara orsaker 1. Huvudfokus stärka individers ställning på arbetsmarknaden - försvårar organisations-/strukturförändring 2. Projekt särkopplas från ordinarie verksamhet 3. Innovationskrav ger dyra projekt som är svåra att implementera.. Möjligheter 1. Beslutsfattare behöver styra mer aktivt och koppla till verksamheten 2. Projekt behöver riggas med tanke om implementering. 3. Koppla regionala strategier till lokala utvecklingsverkstäder och systematisera lärande av dem.

10 Varför stupar många projekt på mållinjen? Beställningen är oftare att hitta medel än att hitta lösningar Fokus ligger på goda projektresultat snarare än lärande kring vad som kan tillämpas i ordinarie verksamhet Projektledning har god kompetens i lösningar för individers utanförskap men saknar mandat och ofta kompetens kring organisationsförändring Beslutsfattare och ledare informeras om projektens utveckling snarare än att aktivt styra dem till gagn för ordinarie verksamhet Projekten startas utifrån lokala initiativ och ges sällan en regional roll

11 Hur kan ni regionalt nå större effekter? Identifiera strukturella brister: Vilka hinder för individers arbetsmarknadsetablering finns det regional konsensus för att åtgärda? Finns mandat och beredskap att förändra regionalt? Ge projekt en regional roll: Hitta arbetsformer där lokala projekt startas utifrån regionala initiativ som kopplar till regionala utvecklingsmål och identifierade strukturbrister Lär av projekten: Hitta arbetsformer där projekten kontinuerligt kan bidra till lärande som utvecklar fler organisationer än de som direkt berörs av det lokala projektet. Bygg kunskap - vad har projekten inte löst? Ägarskap Tre mekanismer för hållbart utvecklingsarbete. Samverkan Lärande Källa: Att äga, styra och utvärdera stora projekt.

12 Jämställdhetsintegrering ESF mäktigt styrmedel 10% av EUs budget Skall- krav för projekt Lägsta EU-standard tagits fram ( Bygger en stödstruktur för projektstöd ev fondsamverkan Ska finnas med i ALLA delar av projektet Jämställdhetsmål och indikatorer för programmet

13 Jämställdhet Lika villkor för kvinnor och män i projektet - bemötande - åtgärder för individer - fördelning av resurser - rekrytering av deltagare - inflytande för deltagarna - erfarenheter in i ordinarie verksamhet

14 Tillgänglighet Skall krav för projekt Lika villkor för alla deltagare Alla deltagare avsett funktionshinder, ska få stöd att övervinna dessa i projekten Finnas med i ALLA delar av projekten Gäller all verksamhet i projekten utbildning, arbetslivspraktik etc Bygger stödstruktur för projektstöd ev fondsamverkan

15 Arbetssätt Prioritet Projekt som syftar till att förändra ordinarie arbetssätt och strukturer Projektägare som kan ta ansvar för både utveckling och implementering Omvänd process Mobilisering utlysning riggning ansökan Ny organisering Från projektlogik till partnerskap tight samarbete och dialog mellan länsstyrelser, ESF/TVV och SFP

16 Arbetssätt ÅRSPLAN Lst kopplar RUS/RUP till strukturfonderna och gör avvägningar mellan läns- och ÖMS-intressen Lst, ESF/TVV och projektaktörerna samlas C. Uppföljning Gemensamt lärande och utvärderingar med fokus på effekter i länet. Lst agerar proaktivt och koordinerande utifrån årsplan A. Innan utlysning Samla upp idéer för strukturell påverkan, inom prio-områden Stödja projektdesign med fokus på konkreta satsningar Mobilisera aktörer (lokalt, län, ÖMS) som kan finansiera och äga Påvisa kopplingar till andra program och finansieringskällor ESF/ TVV beslutar SFP prioriterar, och samordnar med övriga program regionalt. Projektaktörerna riggar och ansöker B. Utlysning, ansökan ESF/TVV utlyser/upphandlar Lst och ESF/TVV ger information och vägledning

17 Arbetssätt ÅRSPLAN Prioriteringar handlingsplan ÖMS Prioriteringar RUP Lst, VKL, ESF och projektaktörerna samlas C. Uppföljning Gemensamt lärande och utvärderingar med fokus på effekter i länet. Lst och VKL samlar ihop repr från länen via skolchefs-gruppen. ÖMS-grupp arbetar, information sprids, kunskapsseminarium A. Innan utlysning Samla upp idéer för strukturell påverkan, inom prio-områden Stödja projektdesign med fokus på konkreta satsningar Mobilisera aktörer (lokalt, län, ÖMS) som kan finansiera och äga Påvisa kopplingar till andra program och finansieringskällor ESF beslutar SFP prioriterar, och samordnar med övriga program regionalt. Projektaktörerna riggar och ansöker B. Utlysning, ansökan ESF utlyser/upphandlar under 2015 alt 2016 Lst och ESF ger information och vägledning

18 Modell NULÄGE PROCESS MÅL RESULTAT Output Outcome Impact Kritiska faktorer

19 Kritiska faktorer Faktorer som hindrar eller främjar måluppfyllelse Strukturfondsmedel syftar till förändring med särskilt fokus på de kritiska faktorerna. STRUKTUR Ägarskap Målgrupper Insatser Finansiering Organisering PROJEKT Kartläggning Planering Genomförande Implementering

20 Elever som fullföljer sin utbildning inom tre år 2012/2013 Kungsör 87,0% Skinnskatteberg 83,3% Köping 83,1% Arboga 82,3% Västerås 80,1% Surahammar 77,7% Sala 76,7% Hallstahammar 74,2% Norberg 73,2% Fagersta 70,5%