Sammanhållningspolitiken

Transkript

1 SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN Sammanhållningspolitiken - Utgångspunkter framtida ETS

2 Generella utgångspunkter Lokalt och regionalt inflytande Förstärkt strategisk inriktning Fokusering på ett fåtal prioriteringar; Tydligt och synligt mervärde och komplementaritet; europeiska, nationella och regionala satsningar i samverkan Ta tillvara varje regions unika potential för att möta framtida utmaningar Resultatorienterat arbetssätt/resultatkultur Förenkling, förenkling, förenkling Förädla och vidareutveckla befintligt regelverk och organisation Tydlig programlogik och samordning mellan olika program Harmonisering av regelverk mellan EU:s olika fonder/program

3 Förhandlingsarbetet våren 2012 Tematiska block som behandlats hittills Programmering Förhandsvillkor Genomförande och kontroll Övervakning och utvärdering Stödberättigade kostnader Stora projekt Tematisk koncentration Finansiella instrument Vårens tidplan Europeiska rådet juni väntas anta slutsatser

4 Dialoger och samverkan Projektägare Territoriella programmen (ETS) x 2 Företagarnas organisationer Intresseorganisationer/civila samhället Strukturfondspartnerskapen Referensgrupp förhandlingsarbetet Länsdialoger om inriktning och prioriteringar Nationella myndigheter 21 maj SHP och innovation 25 maj Dialog med våra grannländer, samverkansparter inom ETS (EK:r EU-näverk inom ramen för nordiska samarbetet)

5 Budskap som återkommer i dialogen Förenkling Likviditet (förskott) Privat medfinansiering Samordningsamverkan Finansiella instrument Fokusering av insatser Statsstöd Upphandling Näringslivets medverkan Regionalt ägarskap

6 Ett partnerskapskontrakt för Sverige Tas fram i ett brett partnerskap av aktörer såsom regionala, lokala och nationella myndigheter, näringslivet och arbetsmarknadens organisationer, civila samhället, miljöorganisationer, organisationer som arbetar för icke-diskriminering och jämställdhet. Partnerskapskontraktets innehåll Principer och mål för genomförandet av fonderna, Analys av utvecklingsbehov med hänvisning till mål, samt motivering av valda mål Sammanfattning av de viktigaste resultat som förväntas för fonderna, En fördelning av EU stöd per mål för var och en av fonderna, Prioriterade områden för samarbete (makro regionala strategier, havsmiljö), Förteckning över program och anslag per fond, Samordning mellan fonderna och andra finansieringsinstrument samt EIB, Särskilda behov i stads- landsbygds- och kustområden, områden beroende av fiske och regioner med särskilda territoriella drag, samt områden med störst fattigdom eller målgrupper utsatta för diskriminering eller utestängning

7 Länsuppdraget Framtida prioriteringar efter 2013 Redovisa framtida utmaningar i länet Identifiera prioriteringar Redovisa hur de relaterar till de fem målen i Europa 2020 (sysselsättning, satsningar på forskning och utveckling, växthusgaser, utbildningsnivå, social utslagning) Redovisa hur prioriteringarna relaterar till gränsöverskridande samarbete

8 Fördelning av länens prioriteringar Jämställdhet Folkhälsa Infrastruktur Integration/mångfald Besöksnäringen Kompetensutveckling och sysselsättning Attraktivitet och livsmiljö Näringslivsutveckling och FoI

9 En meny med tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på IT- teknik. 3. Öka konkurrenskraften för små och medelstora företag. 4. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. 5. Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. 6. Skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser. 7. Främja hållbara transporter och bygga bort flaskhalsar. 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom. 10. Investera i utbildning, kunskap och livslångt lärande. 11. Förbättra den institutionella kapaciteten i den offentliga förvaltningen.

10 Tematisk koncentration i ETS De tematiska målen i artikel 9 ska koncentreras enligt följande: a) Upp till fyra tematiska mål ska väljas för varje gränsöverskridande samarbetsprogram. b) Upp till fyra tematiska mål ska väljas för varje transnationellt samarbetsprogram. c) Alla tematiska mål kan väljas för de interregionala samarbetsprogrammen

11 Stödberättigande regler - geografi stabila geografiska stödberättigande regler för territoriellt samarbete. viss geografisk flexibilitet föreslås. Översyn av program som överlappar varandra och där samarbetet är inriktat gentemot samma länder/regioner.

12 Dialog juni 2012 med de gränsregionala programmen Utifrån erfarenheterna av innevarande programperiod och förslag till regelverk Programgeografi Tematisk koncentration Genomförandeorganisation

13 Övergripande prioriteringar Östersjöstrategins prioriteringar: Rädda havsmiljön, Länka samman regionen (ökad rörlighet över gränser, klimatsmart energianvändning) och Öka välståndet (forskning och innovation, stärka inre marknaden). Innovativa miljöer. Det finns en stor potential för regioner att bedriva ett utökat gränsöverskridande samarbete för att stärka innovativa miljöer. Gränshinderarbetet. Gränshinder är ett betydande område för de territoriella programmen. Gemensamma samhällsfunktioner är en viktig service för befolkningen och näringslivet i gränsregionerna och skapar förutsättningar för gränsöverskridande regionförstoring. Demografiutmaningen. Genom samarbete inom områden som kompetensförsörjning och insatser för att skapa en gemensam arbetsmarknad över gränserna.

14 Genomförandeorganisation Förenklad programhantering, sammanslagning av förvaltnings- och attesterande myndighet SK nämns ej i förslag till förordning FLC Ökad koppling mellan program genom regionala företrädare i partnerskap och kommittéer

15 Vår Sommar Höst Vinter Inriktning, innehåll och prioriteringar 2012 Programstruktur och programgeografi Genomförandeorganisation KOMs förslag om det gemensamma strategiska ramverket Programmeringsuppdrag Partnerskapskontrakt Dialog, kommunikation och förankring

16 Utmaningar i förberedelsearbetet Koordinering med andra, Vi äger inte ensamt tidtabell eller dagordning, MS går i olika takt och har olika prioriteringar. Samarbete tar tid, gäller även förberedelser och programmering. Koordinering med övriga strukturfondsprogram Förhandlingarna av regelverket Det kommer inte finnas en gemensam tidtabell för alla ETS program.

17 SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN Tack för uppmärksamheten!