Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet"

Transkript

1 Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Mars-april

2 2

3 Innehåll Inledning 4 Utlysning unga år 4 Nationellt 4 Östra Mellansverige 4 Uppsala 5 Mål på flera nivåer 5 EU ESF handlingsplan Östra Mellansverige 5 Uppländsk drivkraft regional utvecklingsstrategi 6 Projektdesign ESF programområde 2 6 A. Från samverkan till samhandling 6 B. Främja implementering av goda resultat 7 C. Främja likabehandling, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 7 D. Främja jämställdhet mellan kvinnor och män 7 E. Främja arbetslivskontakter 7 Intressenter 8 Tips och råd för ett hållbart ESF projekt 8 3

4 Inledning Europeiska Socialfonden (ESF) är ett finansieringsinstrument för att bidra till ökad sysselsättning i EU. Under programperioden kommer totalt 1,4 miljarder kronor (inkl. medfinansering) att finnas tillgängliga för projekt i Socialfondens region Östra Mellansverige, omfattande Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. I handlingsplanen för Östra Mellansverige beskrivs situationen och behoven av insatser i regionen och denna är tillsammans med det nationella programmet och handlingsplanen styrande för hur resurserna fördelas. Under denna programperiod finns i Östra Mellansverige ett samarbete mellan ESF-rådet, Strukturfondspartnerskapet, som gör prioriteringar, och de aktörer som ansvarar för tillväxtarbete i respektive län, vilket för Uppsala län är regionförbundet. Avsikten är att ge projekten en starkare koppling till länens regionala utvecklingsbehov. Ett annat syfte är att öka engagemanget och nödvändig förankring bland de aktörer som äger och gemensamt driver projekt och därmed öka de långsiktiga effekterna av projekt. I det samarbetet ansvarar Regionförbundet Uppsala län för att informera om aktuella utlysningar, tydliggöra länets behov och ge stöd i mobilisering och riggning av projekt med ambitionen att få till stånd mer sammanhållna projekt som styr mot långsiktiga resultat. Regionförbundet arbetar med dessa frågor tillsammans med partnerskapet för inkluderande tillväxt där nyckelaktörer i länet ingår. Dessa är Arbetsförmedling, Försäkringskassan, landstinget, länsstyrelsen, samordningsförbundet samt länets kommuner. Ett led i det arbetet är att ta fram en vägledning inför varje utlysning enligt nedanstående modell. Utlysning unga år I den regionala handlingsplanen för Socialfonden är varaktig integration av ungdomar i Östra Mellansverige en investeringsprioritet. Utveckling och tillämpning av metoder som underlättar unga personers etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning är ett mål. Målgruppen är unga år. Den första utlysningen för målgruppen, 2 mars-30 april 2015, prioriterar en ÖMS-gemensam satsning på unga som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Satsningen omfattar 65 miljoner kronor. och kan avse både personer som riskerar att, eller som redan har hamnat utanför utbildning/arbetsmarknad/samhällsgemenskap. Att inneha ett fullständigt betyg från gymnasieskolan är idag i det närmaste en nödvändighet för att få ett arbete. Det är få arbetsgivare som tillsvidareanställer unga som inte har gymnasieutbildning. Chanserna att få jobb ökar betydligt om man har fullgjort sin gymnasieutbildning. På nationell nivå är det ca 25 procent av eleverna som inte klarar examenskraven och slutar gymnasiet utan fullständiga betyg. I Uppsala län var variationen ca procent i länets olika kommuner läsåret 2012/2013 (Öppna jämförelser SKL). Fler pojkar än flickor går ut skolan utan fullständiga betyg. Skolan har ett uppdrag att arbeta kompensatoriskt, d.v.s att ge stöd till de elever som behöver det. Nationellt Idag börjar 98 procent av en årskull gymnasiet. En tredjedel får dock inte tillräckliga betyg för att gå vidare i utbildningssystemet (Skolinspektionen 2009). Gruppens storlek tycks vara relativt konstant över tid 25 procent av gymnasieeleverna klarar inte examenskraven 15 procent av dessa får F eller streck i ett eller flera ämnen De sista 10 procent är de som inte ens får F eller streck = avhopparna 19 procent av eleverna med utländsk bakgrund avbröt sina studier redan under första året och 4,4 procent av de svenskfödda eleverna. Studieavbrott är vanligare bland män och personer med låga betyg från grundskolan. Skillnaderna mellan nybörjare som inte fullföljer gymnasiet varierar kraftigt mellan olika kommuner Det varierar också mellan olika gymnasieprogram, andelen är lägre på de studieförberedande programmen och högre på de yrkesförberedande programmen. Östra Mellansverige De fem ÖMS-länen har tillsammans gjort en studie i regionen av ungdomar som inte fullföljer gymnasiet (Wictorin 2014). Studien visar bl a att: 24 procent av dem som påbörjade gymnasiet i länet år 2006 hade inte ett slutbetyg fyra år senare. Skillnaderna mellan kommuner är stora och varierar från 10 till 37 procent. Utrikesfödda ungdomar som har invandrat till Sverige i tonåren har stora problem att slutföra gymnasiet innan 20 års ålder. 4

5 Uppsala I Uppsala län finns också, liksom övriga län stora skillnader mellan kommunerna. Kommun 2011 total 2012 total 2013 total 2013 kvinnor 2013 män Enköping 70,1 77,7 74,5 74,7 74,2 Heby 77,4 72,9 71,6 75,8 68,3 Håbo 68,2 72, ,1 65,3 Knivsta 74,5 80,1 79, ,9 Tierp 77,6 70,7 69,1 70,5 67,7 Uppsala 71,7 74, ,7 70 Älvkarleby 68, ,9 84,9 74,7 Östhammar 72,5 75,9 75,8 76,7 74,7 Uppsala län 72,6 74,1 74,6 Riket ,7 Tabell 1 Andel elever som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år. Mål på flera nivåer Socialfondsprojekt behöver verka på alla nivåer, d.v.s individ-, organisations- och strukturnivå för att nå varaktiga resultat. Målen behöver därför kopplas till EU 2020-strategin, Socialfondens nationella och regionala program, och de prioriteringar för regional utveckling som anges i Uppländsk Drivkraft regionalt utvecklingsstrategi för Uppsala län (RUS). EU 2020 EU 2020-strategin är EU:s gemensamma strategi för att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning och hållbar tillväxt fram till Strategins prioriteringar (smart och hållbar tillväxt för alla) konkretiseras i fem mål, varav tre har direkt koppling till sysselsättning och utbildning. Dessa mål är: Sysselsättning: 75 procent av befolkningen år ska ha ett arbete. Utbildning: Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska minskas till 10 procent och minst 40 procent av åringar ska ha avslutat högre utbildning. Kamp mot fattigdom och social utestängning: Antalet personer som hotas av fattigdom eller hotas av social utestängning ska minska med 20 miljoner. EU har gett Sverige särskilda rekommendationer vad gäller arbetsmarknaden och utbildningsinsatser. Sverige bör genomföra satsningar för att underlätta övergången från skola till arbete, genom att i högre utsträckning ge utrymme för lärande på arbetsplatser, lärlingsplatser, samt andra former som kombinerar arbete och utbildning. ESF handlingsplan Östra Mellansverige I handlingsplanen ingår att möta eleverna med konkreta och strategiska insatser för att minska antalet avhopp och öka antalet unga i arbete och studier. Detta kräver strukturella förändringar på lokal och regional nivå. Kompetensen behöver stärkas hos utbildningssamordnare och inom lärarkåren. Det finns också behov av att utveckla metoder för att bryta könsstereotypa studie- och yrkesval bland unga kvinnor och män. Arbetssätt för unga, även i yngre åldrar, som inte klarar av skolan behöver utvecklas. Planen anger tre kvalitativa mål för en ÖMS-gemensam satsning: Ungas avhopp från gymnasieskolan minimeras genom att stödjande och förebyggande metoder och modeller utvecklas och etableras. Mentala uppfattningar kring könsstereotypa arbetsroller bryts. Unga kvinnor och män väljer yrken utifrån ett bredare segment än vad de könsstereotypa mönstren tillåter. 5

6 Enligt planen ska utmaningarna hanteras på ett mer sammanhållet sätt än tidigare för att ge bättre förutsättningar för varaktiga samarbetsformer och strukturer. Den nya programperioden kommer på ett tydligare sätt ställa krav på de aktörer som söker och får projektmedel när det gäller samordning, strukturpåverkan och implementering. Det innebär att redan vid projektansökan ska man kunna beskriva hur man ska kunna implementera satsningen. Det innebär tydliga krav på projektägare att resultaten ska kunna tillämpas i den egna verksamheten. För ESF-finansierade ÖMS-gemensamma satsningar gäller också att de ska bygga vidare på varandra. Detta innebär att avslutade satsningar ska utgöra en utgångspunkt för efterföljande initiativ och framgångsrika metoder och arbetssätt ska uppmärksammas, tas tillvara och kunna användas av fler. Uppländsk drivkraft regional utvecklingsstrategi Den viktigaste uppgiften för en region som vill ligga i absolut framkant vad gäller kunskap och kompetens är att säkra ett utbildningssystem av yppersta klass och bygga från grunden. Varje kommun och skola, varje lärare och elev behöver ha rätt förutsättningar att nå målen och därmed bidra till ett inkluderande och välmående samhälle Tätare kopplingar mellan utbildning och arbetsliv förbereder elever och studenter för framtidens arbetsmarknad. Det gäller inom alla nivåer av utbildningssystemet, från grundskola och gymnasium, till SFI och högre utbildning. Gentemot arbetsgivare bör en ökad samordning av anskaffning av praktikplatser eftersträvas. I den regionala utvecklingsstrategin är ett antal mål uppsatta för att nå en positiv utveckling kopplat till utbildning och arbetsmarknad i vår region. Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 procent. Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna år ska understiga 10 procent. Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar. två år efter avslutad gymnasieutbildning ska överstiga 70 procent. Andelen sysselsatta i åldrarna år ska överstiga 80 procent. UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 3.0 Regional utvecklingsstrategi Projektdesign ESF programområde 2 Satsningar gjorda med socialfondsmedel behöver svara mot behov som finns på EU-nivå, behov hos ESF, län, kommuner och inte minst individer för att bli långsiktiga. Det innebär att effekter och resultat av projekt ska påverka de individer som deltar i projektet, de organisationer som deltar, samt de strukturer som dessa är delar av, samt svara mot mål och prioriteringar i EU:s 2020-strategi, Handlingsplan för ÖMS och prioriteringar i Uppländsk Drivkraft 3.0. Det betyder att socialfondsprojekt blir komplexa, eftersom de involverar många olika aktörer, nivåer, målgrupper och insatser som behöver interagera med varandra. För att uppnå ett långsiktigt och strukturpåverkande resultat och effekter blir därför designen av projekten en viktig faktor. A. Från samverkan till samhandling I ett socialfondsprojekt är samverkan och samhandling mellan deltagande organisationer en förutsättning för att nå varaktiga resultat på alla nivåer. För individer utanför arbetsmarknaden krävs oftast lösningar över flera myndighetsgränser. I ett socialfondsprojekt behöver dessa myndigheter samverka kring individen för att kunna utnyttja de resurser och kompetenser som finns tillgängliga utifrån individens behov. Samverkan behöver ha en bredd i form av alla de aktörer som kan svara mot de behov hos individen man avser att möta i projektet. Myndigheterna kan även behöva samverka för att undanröja hinder för samverkan, likaså för att kunna implementera goda projektresultat i form av nya arbetsmetoder eller organisatoriska förändringar. Samverkan behöver på så sätt ha ett djup med tillgång till ledningsmandat i de samverkande organisationerna, där sådana beslut kan tas. Samverkan behöver också ha en höjd där rätt nivå i samverkande organisationer och kanske även organisationer och nivåer utanför projektet kan delta i och bidra till de strukturella förändringar som kan bli nödvändiga för att implementera projektets resultat. Det kan t.ex. vara att efter projekttidens slut permanent bygga upp nya verksamheter, att skapa nya former av samhandling, eller att lägga ner verksamheter. Oftast är det ledningsnivån som berörs i form av ansvariga tjänstemän eller politiker, då frågor som regelverk och finansering kan bli aktuella. 6

7 Projektet behöver skapa en organisation där dessa möjligheter till samverkan finns och där samhandling kring projektets resultat kan ske eller påbörjas inom projektets ram. Mål och tydliga ambitioner för detta behöver också formuleras i projektet, för alla nivåer: individ, organisation och struktur. B. Främja implementering av goda resultat En svaghet i många tidigare socialfondsprojekt är att goda resultat inte har tagits om hand och imple menterats i samverkande organisationer efter projekttidens slut. Projekten har oftast varit fokuserade på individinsatserna och genomförandet av dessa. Att goda insatser och metoder ska leva kvar efter projektets slut, och hur, har inte varit tydliga delar av projektets arbete eller har inte hunnits med. I projektet ska det finnas beskrivet vilken eller vilka organisationer som avser att ta emot goda resultat från projektets arbete och hur man avser att dra nytta av dem på ett varaktigt och hållbart sätt. I projektet ska ingå arbete för att möjliggöra detta. C. Främja likabehandling, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Projektens verksamhet ska kännetecknas av likabehandling och icke-diskriminering oavsett kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder. Det är ett skall-krav i Socialfondens program och projekten ska i ansökan utveckla hur de ska arbeta med dessa frågor. I analys av tidigare socialfondsprojekt framgick att alla projekt mötte tillgänglighetsproblematik hos sina deltagare i olika former, i många fall på ett sätt som de inte hade organiserat för. För att projekten ska kunna möta deltagarnas behov krävs att de har tillgång till rätt kompetens och att verksamheten utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det gäller kompetens i projektgruppen, såväl som tillgång till kompetens utanför projektet om så behövs. Varje projekt behöver därför budgetera för tillgång till kunskap och rigga sin organisation för detta ändamål. Även här bör individ, organisation och struktur vara vägledande. Projekten ska kunna ta emot individer som exempelvis är sjukskrivna, utrikes födda, eller har en funktionsnedsättning, fysisk eller psykisk. Målet är att de ska kunna öka sin sysselsättningsgrad, men även att de kan bistå med värdefull kunskap och insikter om sina behov till de organisationer som samverkar i projektet. Erfarenheter från projektet ska på ett planerat och systematiskt sätt överföras till organisationerna och om så är möjligt även bidra till strukturella förändringar. D. Främja jämställdhet mellan kvinnor och män Projekten ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män, även det är ett skall-krav i kommande socialfondsprojekt. Det innebär att kunskap om jämställdhet ska finnas i projektet likväl som att projekten ska utformas och budgeteras för att ge kvinnor och män lika villkor Återigen är individ, organisation och struktur vägledande. Det övergripande målet som socialfondsprojekt ska bidra till är att få till lika villkor för kvinnor och män på arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att varaktigt öka kvinnors och mäns deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för kvinnor och män att kombinera arbete och privatliv. Detta ska överföras till åtgärder på individnivå och erfarenheter ska tas tillvara i de organisationer som samverkar i projektet. Jämställdhet ska integreras i alla delar av projektet. Det ska finnas som en del av bakgrundsbeskrivning och problemanalys. Jämställdhetsanalysen ska ge information om könsmönster på det område som projektet avser och visa hur projektet kan bidra till ökad jämställdhet. I analysen ska könsuppdelad statistik användas men också kvalitativa data, som exempelvis vilka normer som styr beteenden och fördelning av resurser. Utifrån jämställdhetsanalysen sätts därefter mål för jämställdhet i projektet och indikatorer för att mäta målen. Handlingsplanen rekommenderar metoden 4R för jämställdhetsanalysen, där 4R står för Representation, Resurser, Realia och Realisera. I genomförandet av projektet ska det säkerställas att såväl kvinnor som män får tillgång till insatser som utifrån deras förutsättningar ökar deras möjligheter till sysselsättning. I redovisning och resultatbeskrivning, ska all individbaserad statistik vara könsuppdelad. E. Främja arbetslivskontakter För personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden är kontakter med arbetsgivare i olika former en viktig åtgärd. Det kan även vara fallet i projekt för unga som riskerar att hoppa av gymnasieskolan. Erfarenheter från tidigare projekt visar att mycket är att vinna på att sådana kontakter planeras väl så att både arbetsgivaren och den individ som tas emot är väl förberedda. Matchning av intresse hos individen och den verksamhet som arbetsgivaren har är avgörande för gott resultat. Likaså att både arbetsgivare och individ ges handledning och stöd under projektets gång, samt återkoppling och utvärdering av insatsen. En god kontakt mellan arbetsgivare och projekt är viktig, men arbetsgivare har ofta svårt att delta i traditionella former för projektmöten. Det är därför angeläget att projektet söker goda och innovativa former för kontakter med arbetsgivare. 7

8 Intressenter Socialfondsprojekt avser att främja mer hållbara organisationer och strukturer med utgångspunkt i individens behov av utbildning och arbete och arbetsgivarens behov av kompetens. Därför är intressentanalysen en central del av projektdesignen. En tydlig intressent för projekt som syftar till att minska antalet elever som riskerar att sluta skolan utan fullständiga betyg, är kommunen vilken har ansvaret för skolan. I arbetet behöver dock olika intressenter delta och bidra till god samverkan kring individen. Några exempel: Utbildnings-/bildningsförvaltningar (grundskola-gymnasieskola) Socialtjänsten Kommunalt Aktivitetsansvariga (KIA/KAA) Arbetsmarknadsenheter Friskolor, vuxenutbildning, folkhögskolor Frivilligorganisationer Arbetsgivare, privata och offentliga Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Ungdomspsykiatrin Samordningsförbund Skolhälsovården Tips och råd för ett hållbart ESF projekt I mallen nedan har vi satt ihop råd till dig som vill söka medel genom ESF för att genomföra din projektidé. Tanken med denna programperiod är att effekterna av projekten ska bli bestående. Detta kan vi uppnå genom fler strategiska satsningar. A) Planeringsstadiet/Idéstadiet Att börja med att formulera sin idé är en bra start. Att ställa sig frågan vad är det vi vill göra och varför vill vi göra det? ESF vill att projekten som genomförs ska vara strategiska och långsiktiga. Det första man kan fråga sig är: Vad skulle behövas för att lösa problemen långsiktig, vilken part kan ha strategisk påverkan på det vi vill göra. Att söka upp strategiska parter och börja diskutera kan vara en bra utgångspunkt. B) Tydliggör mål och förväntade effekter Att börja med att formulera vad är det för mål vi har med vårt projekt är en grundläggande utgångspunkt att starta med. Vad är det för utmaning vi vill lösa och när vi lyckats lösa detta, var är vi då kan vara en bra utgångspunkt att börja diskutera. Frågor ni kan ställa: Vad är målet med projektet? Vad är det för utmaning ni vill lösa? Exempel: Vi vill minska andelen som hoppar av i XX kommun. Bakgrunden till detta är att vi ser att runt XX procent inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Målet är att andelen som hoppar av gymnasiet ska minska med XX procentenheter. Kan du formulera målen i kvantitativa effekter? Har du tillgång till data för att följa upp mäta resultaten? På vilket sätt kopplar ditt mål till målen i Uppländsk Drivkraft regional utvecklingsstrategi? Vilka effekter på övergripande länsnivå innebär det om ert projektet blir framgångsrikt? Vilka effekter räknar ni att få på lokal nivå? C) Bakgrundsanalys Att kunna göra en ordentlig analys kring varför dessa utmaningar är viktiga är en del i att tydliggöra utmaningen. Vilka är konsekvenserna om utvecklingen fortsätter kontra konsekvenserna om vi lyckas lösa utmaningen. Frågor som kan vara viktiga att besvara är: På vilket sätt är dessa utmaningar viktiga att lösa? Vad händer om ni kan lösa dessa? Varför är detta ett/en problem/utmaning som behöver lösas, vad blir konsekvensen om vi löser dem? Ser utmaningen olika ut utifrån ett kvinnligt/manligt hänseende, tillgänglighetsperspektiv? 8

9 D) HUR- metoden eller vad vi behöver göra för att lösa utmaningen. Vid denna punkt är ni klara över målbilden och bakgrundsanalysen. Nu kommer vi till nästa steg där vi ska fundera på HU- RET, hur ska vi lösa utmaningen, och vilka aktörer kan/bör vara med och bidra till lösningen? ESF vill ha ägares som kan bidra till långsiktig strukturpåverkan, därför är frågan om var ägarskapet ska ligga en viktig del att vara klar över innan vi startar ett projekt. Om projektet lyckas vem kan då säkerställa att det blir en fortsättning av arbetet? På vilket sätt skulle dessa utmaningar kunna lösas? (Här behöver man säkra ägarskap-samverkan och ledning) Hur ser ett aktivt ägarskap ut i detta projekt? Är arbetet förankrat på alla nivåer? Vem säkerställer att det är förankrat? Vilka kan vara med och bidra till lösningen? Här kan det vara bra att låta alla presumtiva parter beskriva hur de ser sin roll i projektet, vad är deras roll och bidrag i arbetet. Att identifiera och säkerställa roller/ansvar kring vad varje aktör kan bidra med kan vara en viktig framgångsfaktor. Detta bör göras i såväl arbetsgrupp som styrgrupp och ledning. Vem är den naturliga ägaren av projektet? Att redan innan projektet diskutera igenom och klargöra vad som kan ske om projektet får framgångrika resultat vem tar ansvar för implementering hållbarhet? Om projektet blir framgångrikt, är det ägaren som kan påverka/genomföra strukturförändringar när projektet väl är genomfört? Om det inte är ägaren? Vem är det? På vilket sätt tänker du att ett aktivt ägarskap ska struktureras? E) Horisontella kriterier På vilket sätt kan projektet säkerställa jämställdhet och tillgänglighet? I ESF projekt finns det skall krav på att jämställdhet och tillgänglighet skall vara en obligatorisk del. F) Lärande För att skapa förutsättningar för ett lärande, spridning och implementering bör detta vara något att ta hänsyn till redan i starten av ett projekt och kontinuerligt under projekttiden. Ett lärande bör komma in redan från start och kan innehålla olika delar för olika parter. Hur kan andra ta del av framgångsrika resultat och vilka delar är viktiga för att säkerställa ett lärande in mot ordinarie strukturer? G) Implementering/hållbara effekter Organisation/Styrning/Ledning På vilket sätt tänker du implementera arbetet om det blir framgångsrikt? Har du möjlighet att påverka implementeringen? På vilket sätt kan ni säkerställa att andra får ta del av de effekter som uppnås inom projektet? Vad behöver säkerställas för att andra ska få ta del av detta? Det kan exempelvis handla om att man har tydligt stöd från ledningen att arbeta med information och spridning av goda projektresultat. Är du en part som kan påverka strategiskt, eller är du inte det? Bör någon annan ta ansvar? Det hindrar inte idéer och samverkan, men det kan vara värt att ta ett varv till och kanske istället söka upp möjliga samverkansparter för att höra hur man skulle kunna formulera en idé innan man bestämmer sig för att gå in i en projektansökan. 9

10 Sammanfattning Idéstadiet Tydliggör mål och förväntade effekter Bakgrundsanalys Metoden eller vad vi behöver göra för att lösa utmaningen Horisontella kriterier Lärande Implementering/hållbara effekter Har ni svaren på dessa frågor klargjorda? Är ert mål tydligt formulerat? Vilka konsekvenser blir det om inte utmaningen åtgärdas? Har ni klart för er vilka som kan bidra till lösningen? På vilket sätt spelar kön in för utmaningen? På vilket sätt har ni tänkt att arbeta kontinuerligt med lärande? Vilka skulle kunna ansvara för implementering om projektet lyckas? Är det rätt aktörer som äger projektet? Har ni klart för er hur ni ska mäta måluppfyllelsen? Vilka konsekvenser blir det om ni lyckas med det ni vill göra? Har ni klart för er hur ni ska göra för att lösa utmaningen? På vilket sätt spelar tillgänglighet in för utmaningen? Är ni klar över vilka grupper som behöver involveras för att lärande ska komma till stånd? Har ni en plan för hur implementering tanken ska tas med från start? 10

11 För mer information: Europa EU:s strategi för tillväxt, ec.europa.eu/europe2020/index_sv.htm Svenska ESF-rådet: aktuell information om program, utlysningar, programdokument etc Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning Regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden i Östra Mellansverige Uppländsk drivkraft Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län , Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län, Samordningsförbundet Uppsala län, nationell plattform för att förhindra avbrott från gymnasieskolan nationell portal med metoder för jämställdhetsarbete 11

12 12

Vägledning inför utlysning hösten 2015 inom Europeiska Socialfonden för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden

Vägledning inför utlysning hösten 2015 inom Europeiska Socialfonden för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden Vägledning inför utlysning hösten 2015 inom Europeiska Socialfonden för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden 1 Innehåll Inledning 3 Prioritering ESF 3 Nuläge 3 Nationellt 3 Östra

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Robert Nyholm Internationella Staben Enheten EU fondsamordning 1 EU-fonderna Verktyg för att uppnå Europa 2020-strategin Europeiska socialfonden

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN Illustrationer: Helena Holmquist, Häppi Design Formgivning: Cecilia Eriksson, Cerif Tryck: KPH Trycksaksbolaget INNEHÅLL 1. Uppdraget 04 2. Frågan är

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO

... 3. St...3 ...4 ... 4 ... 5... 5... 6...6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO ... 3 St...3... 3... 4...4... 4... 4... 5... 5... 5... 6... 6...6... 6... 6... 6 2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR UNGA TILL ARBETE SWECO Underlag: dokumentation från kommunen, webbplatsen, intervjuer

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Backspegel.. Inriktningsbeslut fattat av VO-College styrelse i maj

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta

Läs mer

Svenska ESF-rådet 4 oktober 2013

Svenska ESF-rådet 4 oktober 2013 Svenska ESF-rådet 4 oktober 2013 Susan Sundqvist Pettersson Susan.sundqvist-pettersson@esf.se Tfn. 036-34 57 32 Svenska ESF-rådets uppdrag Förvalta Socialfonden Förvalta Integrationsfonden Genomföra Östersjöstrategin

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Handledning för upphandling av projektutvärdering Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.

Läs mer

ENSAMKOMMANDE BARN Historik Gullspångs kommun

ENSAMKOMMANDE BARN Historik Gullspångs kommun ENSAMKOMMANDE BARN Historik Gullspångs kommun Boendet Långgatan startade 2009 Första boendet i Skaraborg Tre asyl plus åtta PUT 13-15 år pojkar plus flickor Ekonomi, Alla kostnader och intäkter tillfaller

Läs mer

Utlysning för Västsverige Insatser för nyanlända

Utlysning för Västsverige Insatser för nyanlända 2015-03-27 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige Insatser för nyanlända Nu kan ni söka stöd för projekt inom programområde

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Verksamhet i samverkan

Verksamhet i samverkan Bilaga 3 till lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Verksamhet i samverkan Eskilstuna kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna har identifierat samverkansområden

Läs mer

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utlysning för Västsverige Hållbart arbetsliv och kompetensutveckling för att förebygga och motverka psykisk ohälsa

Utlysning för Västsverige Hållbart arbetsliv och kompetensutveckling för att förebygga och motverka psykisk ohälsa Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige Hållbart arbetsliv och kompetensutveckling för att förebygga och motverka psykisk

Läs mer

Verksamhet i samverkan

Verksamhet i samverkan 2015-11-24 1 (9) BILAGA 3 Verksamhet i samverkan Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2 (9) I bilaga 3 görs en beskrivning

Läs mer

Standard för jämställdhetsintegrering

Standard för jämställdhetsintegrering Standard för jämställdhetsintegrering ett verktyg för dig som arbetar med Europeiska socialfonden i planering, programskrivande, genomförande, övervakning eller utvärdering på nationell, regional eller

Läs mer

Vägledning inför utlysning hösten 2015 Socialfondsprojekt för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden

Vägledning inför utlysning hösten 2015 Socialfondsprojekt för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden Vägledning inför utlysning hösten 2015 Socialfondsprojekt för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden Innehåll Inledning 3 Prioriteringar och nuläge utrikesfödda, nyanlända 4 Prioritering

Läs mer

Folkbildning - Folkhögskolor. Regionala utvecklare?

Folkbildning - Folkhögskolor. Regionala utvecklare? Folkbildning - Folkhögskolor Regionala utvecklare? Definitionen Begreppet folkbildning har ingen entydig definition i litteraturen. I olika rapporter identifieras studieförbunden, folkhögskolorna, folkbiblioteken,

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan 1(30) INFORMATION 2014-01-28 Dnr 3.2.17-2297 13 Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan Dokumentet i sin helhet består av både anvisningar, färdigskriven text och luckor där ni på länsstyrelserna

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Socialfondsprogrammet

Socialfondsprogrammet Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Dokumenten kommer under maj att läggas ut på Dua:s hemsida (www.dua.se).

Dokumenten kommer under maj att läggas ut på Dua:s hemsida (www.dua.se). Promemoria Diarienummer 2015-05-04 A2014:06/2015/12 Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Information om avsiktsförklaringar, lokala överenskommelser och utlysning av samverkansmedel Bakgrund Regeringen

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier mellan Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete eller studier Parter Surahammars

Läs mer

Dokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26

Dokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26 Dokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens 2010 08 26 Dokumentationen utgår från ESF samordnarnas anteckningar och är redigerade för att få liknande form. Syftet med dokumentationen är att andra snabbt ska

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet

Målgruppen. Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141. Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Bilaga 1 2015-10-22 DNR:2015-141 Bilaga till Lokal överenskommelse kring ungas arbetslöshet arbetslöshet Målgruppen En kartläggning har gjorts avseende målgruppen unga mellan 16 och 24 år som befinner

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4

Läs mer

Uppföljning av kunskapsresultat

Uppföljning av kunskapsresultat 2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet

Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Arbetsförmedlingen Norra Uppland och Tierps kommun november 2015 Redovisning av befintlig verksamhet Grund- och gymnasieskolan I Tierps kommun finns idag elva

Läs mer

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Avsikt Den här överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Medfinansiering av ungdomsprojekt inom Europeiska Socialfonden under programperioden 2007-2013

Medfinansiering av ungdomsprojekt inom Europeiska Socialfonden under programperioden 2007-2013 US1000, v 1.0, 2010-02-04 PM 1 (9) 2010-05-20 Medfinansiering av ungdomsprojekt inom Europeiska Socialfonden under programperioden 2007-2013 Ungdomsstyrels en Box 17 801 118 94 Stockholm Magnus Ladulåsgatan

Läs mer

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3. 1(7) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget

Läs mer

Mall för slutrapport av projekt

Mall för slutrapport av projekt 1(10) Promemoria Diarienummer 2010-03-02 2009-3080028 Agneta Nordin 0941-14000 Mall för slutrapport av projekt Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden PRESSMEDDELANDE 2014-10-02 Från Skolverkets hemsida www.skolverket.se Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden 75 procent av ungdomarna som har fått slutbetyg med behörighet till högskolan

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen? Bilaga 7 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Regionförbunden i Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län, Region Blekinge jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2015-10-27 I den här kartläggningen

Läs mer

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7 VÄRSTA MÖJLIGHETEN Den röda SYV-tråden Åk 9 Åk 7 1. Inledning s 3 2. Styrdokument s 5 3. Definition av vägledning s 8 4. Minsta gemensamma nämnare för elever i Växjö kommun s 10 5. Mål att uppnå s 11 6.

Läs mer

Kompletterande handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 5 april 2016

Kompletterande handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 5 april 2016 Kompletterande handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 5 april 2016 Föredragningslistan är reviderad och finns filen kallelse handlingar kf 2016-04-05, bifogas även trn e- postmeddelandet om

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden

Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-

Läs mer

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011

Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Till Simrishamns kommun Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-02-23 (Dnr 2010/210) ska samtliga partier i kommunfullmäktige

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna

Läs mer

Kartläggning av målgruppen

Kartläggning av målgruppen Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen 1 Innehåll Antal unga som inte fullföljer gymnasiet... 3 Antal unga inom aktivitetsansvaret... 3 Antal unga som uppbär försörjningsstöd... 3 Antal unga som har timanställning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ STOCKHOLM VATTEN... 2 POLICY... 2 STOCKHOLM VATTENS DEFINITION AV LIKABEHANDLING... 2 PLANENS SYFTE OCH

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.

Projektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping. 1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land

Läs mer

Barn har rätt till en trygg skola

Barn har rätt till en trygg skola Barn har rätt till en trygg skola Det är nolltolerans mot kränkningar i förskola och skola. Det är de vuxnas ansvar att se till att alla barn och elever har en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Remissutgåva Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Regional överenskommelse och aktörsgemensam strategi för Blekinge kring etablering av nyanlända Blekingar 1 Integrationsrådet

Läs mer

En sammanställning av ungas utanförskap från arbetsmarknaden

En sammanställning av ungas utanförskap från arbetsmarknaden En sammanställning av ungas utanförskap från arbetsmarknaden För en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala län - ett ESF-finansierat samverkansprojekt, jan-okt 2014 En mobiliseringsprocess för bättre användning

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Karin Granbom Ellison (L), telefon 0725-82 81 74 Ärende

Läs mer

Samordningsförbundets verksamhet i Kalmar län. Redogörelse vid konferens 3 oktober 2013

Samordningsförbundets verksamhet i Kalmar län. Redogörelse vid konferens 3 oktober 2013 Samordningsförbundets verksamhet i Kalmar län Redogörelse vid konferens 3 oktober 2013 Organisationsskiss Försäkring (Fk) Arbete (Af) Hälsa (Lt) Social status (Kommun) Samordningsförbund Avslutade projekt

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan 2014 för vuxenutbildningen 2014-03-07 AVN-2014/0083. Antogs av enhetschef, vuxenutbildningen den 7 mars 2014

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan 2014 för vuxenutbildningen 2014-03-07 AVN-2014/0083. Antogs av enhetschef, vuxenutbildningen den 7 mars 2014 Verksamhetsplan 2014-03-07 Verksamhetsplan 2014 för vuxenutbildningen AVN-2014/0083 Antogs av enhetschef, vuxenutbildningen den 7 mars 2014 I dokumentet redovisas aktiviteter som verksamheten vuxenutbildning

Läs mer

www.pwc.se Maj 2014 Henrik Fagerlind Sofia Regnell

www.pwc.se Maj 2014 Henrik Fagerlind Sofia Regnell www.pwc.se Revisionsrapport Henrik Fagerlind Sofia Regnell Granskning av kommunens arbetsmarknadsåtgärder Tyresö kommun Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning...

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer