Vägledning inför utlysning hösten 2015 inom Europeiska Socialfonden för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning inför utlysning hösten 2015 inom Europeiska Socialfonden för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden"

Transkript

1 Vägledning inför utlysning hösten 2015 inom Europeiska Socialfonden för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden 1

2 Innehåll Inledning 3 Prioritering ESF 3 Nuläge 3 Nationellt 3 Östra Mellansverige 4 Uppsala 4 Mål på flera nivåer 5 ESF handlingsplan Östra Mellansverige 6 Uppländsk drivkraft regional utvecklingsstrategi 6 Kartläggning av behov för nyanlända 7 Kartläggning på ÖMS nivå 7 Projektdesign ESF programområde 2 7 A. Från samverkan till samhandling 7 B. Främja implementering av goda resultat 8 C. Främja likabehandling, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 8 D. Främja jämställdhet mellan kvinnor och män 8 E. Främja arbetslivskontakter 9 Intressenter 9 Tips och råd för ett hållbart ESF projekt 10 2

3 Inledning Europeiska Socialfonden, ESF, är ett finansieringsinstrument för att bidra till ökad sysselsättning i EU. Under programperioden kommer totalt 1,4 miljarder kronor (inkl. medfinansiering) att finnas tillgängliga för projekt i Socialfondens region i Östra Mellansverige, omfattande Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. I handlingsplanen för Östra Mellansverige beskrivs situationen och behoven av insatser i regionen och denna är tillsammans med det nationella programmet och handlingsplanen styrande för hur resurserna fördelas. Under denna programperiod finns i Östra Mellansverige ett samarbete mellan ESF-rådet, Strukturfondspartnerskapet (vilka prioriterar ansökningarna) och de aktörer som ansvarar för tillväxtarbete i respektive län, vilket för Uppsala län är Regionförbundet. Avsikten är att ge projekten en starkare koppling till länens regionala utvecklingsbehov. Ett annat syfte är att öka engagemanget och nödvändig förankring bland de aktörer som äger och gemensamt driver projekt och därmed öka de långsiktiga effekterna av projekten. I det samarbetet ansvarar regionförbundet för att informera om aktuella utlysningar, tydliggöra länets behov och ge stöd i mobilisering och riggning av projekt med ambitionen att få till stånd mer sammanhållna projekt som styr mot långsiktiga resultat. Regionförbundet arbetar med dessa frågor tillsammans med partnerskapet för inkluderande tillväxt där nyckelaktörer i länet ingår. Dessa är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget, länsstyrelsen, samordningsförbundet samt länets kommuner. Ett led i det arbetet är att ta fram en vägledning inför varje utlysning för att underlätta arbetet med ansökningar. Prioritering ESF Socialfondens verksamhet syftar till att stärka individers ställning på arbetsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa eller står långt ifrån arbetsmarknaden så att de utvecklas och kommer i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Projektens huvudsyfte kan vara utveckling av nya metoder, eller tillämpning av kända metoder och arbetssätt, som bidrar till övergångar till arbete för de prioriterade grupperna eller förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Insatserna ska vara i linje med den nationella arbetsmarknadspolitiken och syfta till att förstärka och utveckla denna. Socialfondsprogrammet möjliggör en högre grad av individanpassning i insatserna jämfört med ordinarie arbetsmarknadspolitiska insatser och att insatserna i högre utsträckning kan göras i samverkan mellan olika aktörer. Att utveckla samordnande insatser från flera aktörer för att ge individerna det stöd de behöver betonas. Projekt som innefattar samverkan med Arbetsförmedlingen ska särskilt prioriteras. Utlysningen för integration/nyanlända öppnas den 3 augusti och stänger den 21 september kl Satsningen omfattar 62 miljoner kronor för hela Östra Mellansverige. Nuläge Nationellt Vid årsskiftet 2013/2014 var 1,5 miljoner boende i Sverige födda utomlands, vilket motsvarar cirka 16 procent av befolkningen. Denna andel av befolkningen har ökat under lång tid. Vid början av 2000-talet var siffran 11 procent. Ökningen de senaste åren beror främst på en ökad flyktinginvandring. År 2013 var 34 procent av dem som beviljades uppehållstillstånd flyktingar eller deras anhöriga. Utrikesfödda har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än inrikesfödda. Andelen som endast har förgymnasial utbildning är högre bland utrikesfödda, cirka 20 procent jämfört med 11 procent för inrikes- 3

4 födda. Det finns stora skillnader mellan utrikesfödda och utbildningsbakgrunden varierar med födelseregion. Ju längre bort från EU personerna kommer, desto fler har en låg utbildningsnivå. Den är också generellt lägre hos kvinnor än män. Det finns stora skillnader i sysselsättning när man jämför födelseregion och vistelsetid i Sverige. Den lägsta sysselsättningsgraden finns hos grupper som är födda i Asien och Afrika. De som har enbart förgymnasial utbildning har också betydligt lägre sysselsättning än övriga grupper. Östra Mellansverige Den grupp som växer snabbast inom arbetskraften är de utrikesfödda. Inom ålderspannet år är andelen utlandsfödda 17 procent, vilket ska jämföras med 22 procent utlandsfödda inom åldrarna år. Uppsala Uppsala län hade en befolkning på knappt personer (1 november 2014), vilket är 3,6 procent av Sveriges befolkning. Andelen personer med utländsk bakgrund är 18 procent, men det är stora variationer mellan kommunerna. Uppsala kommun har drygt 21 procent, Tierp och Östhammar cirka 10 procent. Personer med utländsk bakgrund utgjorde en stor del av inflyttningen till Uppsala län under Totalt sett var det ca 1600 nyanlända under 2014 som kom till vårt län. Individens etniska bakgrund påverkar möjligheten att skaffa arbete oavsett utbildningsbakgrund. En studie från SCB publicerad belyser att det finns stora skillnader i förvärvsfrekvens 15 år efter invandringen. Studien bygger på uppgifter hämtade från SCB:s databas för integrationsstudier, STA- TIV. Den visar att utrikes födda i lägre utsträckning än inrikes födda är förvärvsarbetande. Det är stora skillnader mellan olika grupper av utrikes födda. Störst är skillnaderna mellan personer som nyligen har flyttat till Sverige, och av den anledningen inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, och personer som bott lång tid i landet. Personer som kom till Sverige för att arbeta, studera eller som har hög utbildningsnivå har oftare förvärvsarbete efter 15 år. Av utrikes födda år var 58 procent förvärvsarbetande efter 15 år i jämförelse med 82 procent för inrikes födda. Ålder spelar roll, de som var yngre vid invandringen är i större utsträckning än äldre i förvärvsarbete. Men även då kvarstår skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda. Lägst förvärvsfrekvens återfinns bland flyktingar. Att personer som kommit till Sverige som flyktingar har betydligt lägre förvärvsfrekvens än andra grupper som invandrat till Sverige hänger delvis samman med deras utbildningsnivå. Bland de som kommit som flyktingar har knappt en tredjedel eftergymnasial utbildning, att jämföra med till exempel de som saknar grund för bosättning som till nästan två tredjedelar har eftergymnasial utbildning. Uppsala län har en god arbetsmarknad och en låg arbetslöshet. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna i länet, där Knivsta kommun har den lägsta arbetslösheten och Älvkarleby den högsta. Situationen för utrikes födda följer samma mönster som resten av landet med en arbestlöshet som ofta är mer än dubbelt så hög som för den totala arbetskraften. 4

5 Tabell 1 Andel öppet arbetslösa och sökande i program per december Mål på flera nivåer Socialfondsprojekt behöver verka på alla nivåer, d.v.s individ-, organisations- och strukturnivå för att nå varaktiga resultat. Målen behöver därför kopplas till EU 2020-strategin, Socialfondens nationella och regionala program, och de prioriteringar för regional utveckling som anges i Uppländsk Drivkraft regionalt utvecklingsstrategi för Uppsala län (RUS). EU 2020 EU 2020-strategin är EU:s gemensamma strategi för att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning och hållbar tillväxt fram till Strategins prioriteringar (smart och hållbar tillväxt för alla) konkretiseras i fem mål, varav tre har direkt koppling till sysselsättning och utbildning. Dessa mål är: Sysselsättning: 75 procent av befolkningen år ska ha ett arbete. Utbildning: Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska minskas till 10 procent och minst 40 procent av åringar ska ha avslutat högre utbildning. Kamp mot fattigdom och social utestängning: Antalet personer som hotas av fattigdom eller hotas av social utestängning ska minska med 20 miljoner. EU har gett Sverige särskilda rekommendationer vad gäller arbetsmarknaden och utbildningsinsatser. Sverige bör genomföra satsningar för att underlätta övergången från skola till arbete, genom att i högre utsträckning ge utrymme för lärande på arbetsplatser, lärlingsplatser, samt andra former som kombinerar arbete och utbildning. 5

6 ESF handlingsplan Östra Mellansverige ESF Handlingsplan för Östra Mellansverige konstaterar att utrikesfödda, nyanlända personer står för merparten av befolkningstillväxten i ÖMS. Här finns en stor potential att snabbare få in de utrikesfödda på arbetsmarknaden, särskilt som invandringen väntas öka de närmaste åren. Utlysningen sker inom investeringsprioritet 8:1 tillgång till sysselsättning för arbetssökande. Mål är Att tillämpa och utveckla metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden kommer närmare arbetsmarknaden Tydlig breddning av rekryteringsbasen på arbetsmarknader och arbetsplatser vilka har sned fördelning gällande kön, etnicitet, funktionshinder och ålder. Målgrupp är: Nyanlända invandrare som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det nationella programmet lyfter fram nyanlända kvinnor som en målgrupp för särskilda insatser. Regionalt fokus är: Nya och innovativa sätt att stödja individer till full sysselsättning. Hindrande strukturer, t ex attityder, okunskap, rutiner, otillgänglighet och organisering hos kommuner, myndigheter och arbetsgivare identifieras och motarbetas. Behov av ändamålsenliga stödstrukturer till utpekade målgrupper. Uppländsk drivkraft regional utvecklingsstrategi Uppsala län har en Regional utvecklingsstrategi, (RUS) i denna har man satt upp ett antal mål för att nå en positiv utveckling kopplat till utbildning och arbetsmarknad i vår region. Det finns inga specifika mål kring nyanlända. Man kan dock anta att om nyanländas etablering på arbetsmarknaden gör att vägen till arbete går snabbare så kommer detta att bidra till högre måluppfyllelse vad gäller de regionalt satta målen. Målen i den regionala utvecklingsstratgin som gäller etablering på arbetsmarknaden är: UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 3.0 Regional utvecklingsstrategi Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 procent. Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna år ska understiga 10 procent. Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ska överstiga 70 procent. Andelen sysselsatta i åldrarna år ska överstiga 80 procent. Försörjningsmåttet ska sänkas till kr/person (jämfört med /person 2011) 6

7 Kartläggning av behov för nyanlända Under ett förstudiearbete som genomfördes i Uppsala län under år 2014 konstaterar man ett antal fokusområden som skulle behöva utvecklas vidare med fokus på att fler nyanlända ska komma i arbete samt att vägen dit ska kortas. De viktigaste utvecklingsområdena var: Utveckla former för samverkan t.ex. att utveckla lokala överenskommelser och säkerställa att detta används i det dagliga arbetet. Hälsoundersökningar, mer än hälften av nyanlända genomgår ingen hälsoundersökning som nyanländ. Risken finns därför att missa faktorer om kan påverka möjlighet för integration. Platser för arbetspraktik och språkträning samt alternativ till traditionell språkinlärning. Dessa områden utkristalliserades i dialog med totalt 400 personer vid olika möten i Uppsala län som de viktigaste områden att utveckla för att bättre nå lösningar på utmaningarna när det gäller nyanländas väg till arbete. Kartläggning på ÖMS nivå Ett liknande kartläggningsarbete genomfördes i samarbete mellan fem län i Östra Mellansverige där man konstaterade att liknande områden skulle behöva utvecklas. Nya samverkansformer/nya lösningar för samordning utifrån ett helhetsperspektiv en väg in. Nyanlända unga människor i åldern år, fokus på hälsa samt att fullfölja skolgången med godkända resultat. Lågutbildade i arbetsför ålder mot arbetsgivare, ökad samhällsinformation. Förebyggande hälsoinsatser, tidiga insatser. Projektdesign ESF programområde 2 Satsningar gjorda med socialfondsmedel behöver svara mot behov som finns på EU-nivå, behov hos ESF, län, kommuner och inte minst individer för att bli långsiktiga. Det innebär att effekter och resultat av projekt ska påverka de individer som deltar i projektet, de organisationer som deltar, samt de strukturer som dessa är delar av, samt svara mot mål och prioriteringar i EU:s 2020-strategi, Handlingsplan för ÖMS och prioriteringar i Uppländsk Drivkraft 3.0. Det betyder att socialfondsprojekt blir komplexa, eftersom de involverar många olika aktörer, nivåer, målgrupper och insatser som behöver interagera med varandra. För att uppnå ett långsiktigt och strukturpåverkande resultat och effekter blir därför designen av projekten en viktig faktor. A. Från samverkan till samhandling I ett socialfondsprojekt är samverkan och samhandling mellan deltagande organisationer en förutsättning för att nå varaktiga resultat på alla nivåer. För individer utanför arbetsmarknaden krävs oftast lösningar över flera myndighetsgränser. I ett socialfondsprojekt behöver dessa myndigheter samverka kring individen för att kunna utnyttja de resurser och kompetenser som finns tillgängliga utifrån individens behov. Samverkan behöver ha en bredd i form av alla de aktörer som kan svara mot de behov hos individen man avser att möta i projektet. Myndigheterna kan även behöva samverka för att undanröja hinder för samverkan, likaså för att kunna implementera goda projektresultat i form av nya arbetsmetoder eller organisatoriska förändringar. Samverkan behöver på så sätt ha ett djup med tillgång till ledningsmandat i de samverkande organisationerna, där sådana beslut kan tas. 7

8 Samverkan behöver också ha en höjd där rätt nivå i samverkande organisationer och kanske även organisationer och nivåer utanför projektet kan delta i och bidra till de strukturella förändringar som kan bli nödvändiga för att implementera projektets resultat. Det kan t.ex. vara att efter projekttidens slut permanent bygga upp nya verksamheter, att skapa nya former av samhandling, eller att lägga ner verksamheter. Oftast är det ledningsnivån som berörs i form av ansvariga tjänstemän eller politiker, då frågor som regelverk och finansering kan bli aktuella. Projektet behöver skapa en organisation där dessa möjligheter till samverkan finns och där samhandling kring projektets resultat kan ske eller påbörjas inom projektets ram. Mål och tydliga ambitioner för detta behöver också formuleras i projektet, för alla nivåer: individ, organisation och struktur. B. Främja implementering av goda resultat En svaghet i många tidigare socialfondsprojekt är att goda resultat inte har tagits om hand och implementerats i samverkande organisationer efter projekttidens slut. Projekten har oftast varit fokuserade på individinsatserna och genomförandet av dessa. Att goda insatser och metoder ska leva kvar efter projektets slut, och hur, har inte varit tydliga delar av projektets arbete eller har inte hunnits med. I projektet ska det finnas beskrivet vilken eller vilka organisationer som avser att ta emot goda resultat från projektets arbete och hur man avser att dra nytta av dem på ett varaktigt och hållbart sätt. I projektet ska ingå arbete för att möjliggöra detta. C. Främja likabehandling, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Projektens verksamhet ska kännetecknas av likabehandling och icke-diskriminering oavsett kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder. Det är ett skall-krav i Socialfondens program och projekten ska i ansökan utveckla hur de ska arbeta med dessa frågor. I analys av tidigare socialfondsprojekt framgick att alla projekt mötte tillgänglighetsproblematik hos sina deltagare i olika former, i många fall på ett sätt som de inte hade organiserat för. För att projekten ska kunna möta deltagarnas behov krävs att de har tillgång till rätt kompetens och att verksamheten utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det gäller kompetens i projektgruppen, såväl som tillgång till kompetens utanför projektet om så behövs. Varje projekt behöver därför budgetera för tillgång till kunskap och rigga sin organisation för detta ändamål. Även här bör individ, organisation och struktur vara vägledande. Projekten ska kunna ta emot individer som exempelvis är sjukskrivna, utrikes födda, eller har en funktionsnedsättning, fysisk eller psykisk. Målet är att de ska kunna öka sin sysselsättningsgrad, men även att de kan bistå med värdefull kunskap och insikter om sina behov till de organisationer som samverkar i projektet. Erfarenheter från projektet ska på ett planerat och systematiskt sätt överföras till organisationerna och om så är möjligt även bidra till strukturella förändringar. D. Främja jämställdhet mellan kvinnor och män Projekten ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män, även det är ett skall-krav i kommande socialfondsprojekt. Det innebär att kunskap om jämställdhet ska finnas i projektet likväl som att projekten ska utformas och budgeteras för att ge kvinnor och män lika villkor. Återigen är individ, organisation och struktur vägledande. Det övergripande målet som socialfondsprojekt ska bidra till är att få till lika villkor för kvinnor och män på arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att varaktigt öka kvinnors och mäns deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för 8

9 kvinnor och män att kombinera arbete och privatliv. Detta ska överföras till åtgärder på individnivå och erfarenheter ska tas tillvara i de organisationer som samverkar i projektet. Jämställdhet ska integreras i alla delar av projektet. Det ska finnas som en del av bakgrundsbeskrivning och problemanalys. Jämställdhetsanalysen ska ge information om könsmönster på det område som projektet avser och visa hur projektet kan bidra till ökad jämställdhet. I analysen ska könsuppdelad statistik användas men också kvalitativa data, som exempelvis vilka normer som styr beteenden och fördelning av resurser. Utifrån jämställdhetsanalysen sätts därefter mål för jämställdhet i projektet och indikatorer för att mäta målen. Handlingsplanen rekommenderar metoden 4R för jämställdhetsanalysen, där 4R står för Representation, Resurser, Realia och Realisera. I genomförandet av projektet ska det säkerställas att såväl kvinnor som män får tillgång till insatser som utifrån deras förutsättningar ökar deras möjligheter till sysselsättning. I redovisning och resultatbeskrivning, ska all individbaserad statistik vara könsuppdelad. E. Främja arbetslivskontakter För personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden är kontakter med arbetsgivare i olika former en viktig åtgärd. Det kan även vara fallet i projekt för unga som riskerar att hoppa av gymnasieskolan. Erfarenheter från tidigare projekt visar att mycket är att vinna på att sådana kontakter planeras väl så att både arbetsgivaren och den individ som tas emot är väl förberedda. Matchning av intresse hos individen och den verksamhet som arbetsgivaren har är avgörande för gott resultat. Likaså att både arbetsgivare och individ ges handledning och stöd under projektets gång, samt återkoppling och utvärdering av insatsen. En god kontakt mellan arbetsgivare och projekt är viktig, men arbetsgivare har ofta svårt att delta i traditionella former för projektmöten. Det är därför angeläget att projektet söker goda och innovativa former för kontakter med arbetsgivare. Intressenter Socialfondsprojekt avser att främja mer hållbara organisationer och strukturer med utgångspunkt i individens behov av utbildning och arbete och arbetsgivarens behov av kompetens. Därför är intressentanalysen en central del av projektdesignen. En tydlig intressent för projekt som syftar till att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden är, förutom individen och arbetsgivaren, kommunen vilken dels har ett stort intresse i goda livsvillkor och skattekraft hos invånarna, men som också bär en stor del av risken för en alltför stor försörjningsbörda och andra konsekvenser av sociala klyftor. I arbetet behöver olika intressenter delta och bidra till god samhandling kring individen. Några exempel: Utbildnings-/bildningsförvaltningar Arbetsgivare, privata och offentliga Arbetsförmedlingen Samordningsförbund Landsting Socialtjänst Arbetsmarknadsenheter Frivilligorganisationer Försäkringskassan 9

10 Tips och råd för ett hållbart ESF projekt I mallen nedan har vi satt ihop råd till dig som vill söka medel genom ESF för att genomföra din projektidé. Tanken med denna programperiod är att effekterna av projekten ska bli bestående. Detta kan vi uppnå genom fler strategiska satsningar. A) Planeringsstadiet/Idéstadiet Att börja med att formulera sin idé är en bra start. Att ställa sig frågan vad är det vi vill göra och varför vill vi göra det? ESF vill att projekten som genomförs ska vara strategiska och långsiktiga. Att söka upp strategiska parter och börja diskutera kan vara en bra utgångspunkt. Det första man kan fråga sig är: Vad skulle behövas för att lösa problemen långsiktig, vilken part kan ha strategisk påverkan på det vi vill göra. B) Tydliggör mål och förväntade effekter Att börja med att formulera vad är det för mål vi har med vårt projekt är en grundläggande utgångspunkt att starta med. Vad är det för utmaning vi vill lösa och när vi lyckats lösa detta, var är vi då kan vara en bra utgångspunkt att börja diskutera. Frågor ni kan ställa: Vad är målet med projektet? Vad är det för utmaning ni vill lösa? Exempel: Vi vill minska andelen som hoppar av i NN kommun. Bakgrunden till detta är att vi ser att runt XX procent inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Målet är att andelen som hoppar av gymnasiet ska minska med XX procentenheter. Kan du formulera målen i kvantitativa effekter? Har du tillgång till data för att följa upp mäta resultaten? På vilket sätt kopplar ditt mål till målen i Uppländsk Drivkraft regional utvecklingsstrategi? Vilka effekter på övergripande länsnivå innebär det om ert projektet blir framgångsrikt? Vilka effekter räknar ni att få på lokal nivå? C) Bakgrundsanalys Att kunna göra en ordentlig analys kring varför dessa utmaningar är viktiga är en del i att tydliggöra utmaningen. Vilka är konsekvenserna om utvecklingen fortsätter kontra konsekvenserna om vi lyckas lösa utmaningen. Frågor som kan vara viktiga att besvara är: På vilket sätt är dessa utmaningar viktiga att lösa? Vad händer om ni kan lösa dessa? Varför är detta ett/en problem/utmaning som behöver lösas, vad blir konsekvensen om vi löser dem? Ser utmaningen olika ut utifrån ett kvinnligt/manligt hänseende, tillgänglighetsperspektiv? D) HUR- metoden eller vad vi behöver göra för att lösa utmaningen. Vid denna punkt är ni klara över målbilden och bakgrundsanalysen. Nu kommer vi till nästa steg där vi ska fundera på Huret, hur ska vi lösa utmaningen, och vilka aktörer kan/bör vara med och bidra till lösningen? ESF vill ha ägare som kan bidra till långsiktig strukturpåverkan, därför är frågan om var ägarskapet ska ligga en viktig del att vara klar över innan vi startar ett projekt. Om projektet lyckas vem kan då säkerställa att det blir en fortsättning av arbetet? 10

11 Här kan det vara bra att låta alla presumtiva parter beskriva hur de ser sin roll i projektet, vad är deras roll och bidrag i arbetet. Att identifiera och säkerställa roller/ansvar kring vad varje aktör kan bidra med kan vara en viktig framgångsfaktor. Detta bör göras i såväl arbetsgrupp som styrgrupp och ledning. Att redan innan projektet diskutera igenom och klargöra vad som kan ske om projektet får framgångrika resultat. Vem tar ansvar för implementering hållbarhet? Om projektet blir framgångrikt, är det ägaren som kan påverka/genomföra strukturförändringar när projektet väl är genomfört? Om det inte är ägaren? Vem är det? På vilket sätt tänker du att ett aktivt ägarskap ska struktureras? På vilket sätt skulle dessa utmaningar kunna lösas? (Här behöver man säkra ägarskap-samverkan och ledning) Hur ser ett aktivt ägarskap ut i detta projekt? Är arbetet förankrat på alla nivåer? Vem säkerställer att det är förankrat? Vilka kan vara med och bidra till lösningen? Vem är den naturliga ägaren av projektet? E) Horisontella kriterier I ESF projekt finns det skall krav på att jämställdhet och tillgänglighet skall vara en obligatorisk del. På vilket sätt kan projektet säkerställa jämställdhet och tillgänglighet? F) Lärande För att skapa förutsättningar för ett lärande, spridning och implementering bör detta vara något att ta hänsyn till redan i starten av ett projekt och kontinuerligt under projekttiden. Ett lärande bör komma in redan från start och kan innehålla olika delar för olika parter. Hur kan andra ta del av framgångsrika resultat och vilka delar är viktiga för att säkerställa ett lärande in mot ordinarie strukturer? G) Implementering/hållbara effekter Organisation/Styrning/Ledning Det kan exempelvis handla om att man har tydligt stöd från ledningen att arbeta med information och spridning av goda projektresultat. Det hindrar inte idéer och samverkan, men det kan vara värt att ta ett varv till och kanske istället söka upp möjliga samverkansparter för att höra hur man skulle kunna formulera en idé innan man bestämmer sig för att gå in i en projektansökan. På vilket sätt tänker du implementera arbetet om det blir framgångsrikt? Har du möjlighet att påverka implementeringen? På vilket sätt kan ni säkerställa att andra får ta del av de effekter som uppnås inom projektet? Vad behöver säkerställas för att andra ska få ta del av detta? Är du en part som kan påverka strategiskt, eller är du inte det? Bör någon annan ta ansvar? 11

12 Sammanfattning Idéstadiet Tydliggör mål och förväntade effekter Bakgrundsanalys Metoden eller vad vi behöver göra för att lösa utmaningen Horisontella kriterier Lärande Implementering/hållbara effekter Har ni svaren på dessa frågor klargjorda? Är ert mål tydligt formulerat? Vilka konsekvenser blir det om inte utmaningen åtgärdas? Har ni klart för er vilka som kan bidra till lösningen? På vilket sätt spelar kön in för utmaningen? På vilket sätt har ni tänkt att arbeta kontinuerligt med lärande? Vilka skulle kunna ansvara för implementering om projektet lyckas? Är det rätt aktörer som äger projektet? Har ni klart för er hur ni ska mäta måluppfyllelsen? Vilka konsekvenser blir det om ni lyckas med det ni vill göra? Har ni klart för er hur ni ska göra för att lösa utmaningen? På vilket sätt spelar tillgänglighet in för utmaningen? Är ni klar över vilka grupper som behöver involveras för att lärande ska komma till stånd? Har ni en plan för hur implementering tanken ska tas med från start? För mer information: Europa EU:s strategi för tillväxt, ec.europa.eu/europe2020/index_sv.htm Svenska ESF-rådet, aktuell information om program, utlysningar, programdokument etc. Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning Regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden i Östra Mellansverige Uppländsk drivkraft Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län , Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län, Samordningsförbundet Uppsala län, Nationell plattform för att förhindra avbrott från gymnasieskolan, Nationell portal med metoder för jämställdhetsarbete, 12

13 13

Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet

Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Mars-april 2015 1 2 Innehåll Inledning 4 Utlysning unga 15-24 år 4 Nationellt 4 Östra Mellansverige

Läs mer

Vägledning inför utlysning hösten 2015 Socialfondsprojekt för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden

Vägledning inför utlysning hösten 2015 Socialfondsprojekt för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden Vägledning inför utlysning hösten 2015 Socialfondsprojekt för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden Innehåll Inledning 3 Prioriteringar och nuläge utrikesfödda, nyanlända 4 Prioritering

Läs mer

Förstudie Europeiska socialfonden 2014

Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och

Läs mer

Socialfondsprogrammet

Socialfondsprogrammet Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Östra Mellansverige "Minska långtidsarbetslösheten i Östra Mellansverige" Nr2 Nu kan ni

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och

Läs mer

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Kort om Europeiska socialfonden 2014-2020 samt inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur och erfarenhet från

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020

TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020 VÄLKOMMEN TILL TVÄRSEKTORIELL HEARING OM STRUKTURFONDERNA 2014-2020 16 maj 2014 PROGRAM 8.00 8.30 Registrering och kaffe med smörgås 8.30 Välkommen och inledning Mats Hedenström - Länsstyrelsen 9.20 Paneldialog

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Östra Mellansverige "Stärka kompetensen för sysselsatta och arbetslösa i ÖMS" Nu kan ni

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (7) Beslutsdatum 2008-10-07 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: PO2 Förprojektering

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Diarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt Kompetensutveckling i relation till samhällsorientering och etablering av

Läs mer

Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott

Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott Europeiska socialfonden EU:s viktigaste finansiella instrument för att stödja sysselsättningen i medlemsstaterna och främja den ekonomiska och sociala

Läs mer

Medlemsmöte Malmköping 18 mars 2015 Kenny Sjöberg Åsa Fichtel

Medlemsmöte Malmköping 18 mars 2015 Kenny Sjöberg Åsa Fichtel Medlemsmöte Malmköping 18 mars 2015 Kenny Sjöberg Åsa Fichtel Målet med förstudierna Komma fram till viktiga utvecklingsområden för kommunerna, länet och storregionen utifrån regional utvecklingsplan.

Läs mer

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål

Läs mer

Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012. Elisabeth Kastman Krantz

Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012. Elisabeth Kastman Krantz Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012 Tid att skörda! Elisabeth Kastman Krantz Information 19 december 2012 Uppgraderingar Aktiviteter i Västsverige Fokus 2013 Resultat, erfarenheter

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Nu kan ni söka stöd inom programområde 2, Öka övergångarna till arbete.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Nu kan ni söka stöd inom programområde 2, Öka övergångarna till arbete. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Östra Mellansverige "För ett jobb i vården" Utlysning Nu kan ni söka stöd inom programområde

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-10-30 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Robert Nyholm Internationella Staben Enheten EU fondsamordning 1 EU-fonderna Verktyg för att uppnå Europa 2020-strategin Europeiska socialfonden

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. Gimo, Östhammars kommun

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. Gimo, Östhammars kommun Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Bilaga 1... 3 Kartläggning av målgrupp, ungdomar 16-24 år i Östhammars kommun... 3 Unga som

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-11-03 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering,

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad

En väl fungerande arbetsmarknad En väl fungerande arbetsmarknad 2014-2020 EU-medel + nationella anslag 270 000 000 Projektens medfinansiering 161 000 000 Europa 2020 strategin - för smart, hållbar och inkluderande tillväxt + ökad sysselsättning

Läs mer

Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017

Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017 Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017 Erfarenheterna från samverkan kring ungdomar Överenskommelser i 287 kommuner Framgångsfaktorer Utmaningar Identifierade hinder och problem Påtalade behov av

Läs mer

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS PRESIDIEKONFERENS 2015-11-27 Christina Johannesson, CAJalma AB Var det bättre förr? Uppåt, nedåt, utåt EU Globalt Utbildningsnivå Digital kunskap Entreprenörskap Marknaden

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Norra Mellansverige "Kompetensutveckling för tillgängligare arbetsmarknad i Norra Mellansverige"

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick

Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick Li Jansson Almega 214-11-1 Sammanfattning Den här rapporten visar att integrationen stärkts, men att utmaningar

Läs mer

ESF-Förstudier Tomislavka Barisic

ESF-Förstudier Tomislavka Barisic ESF-Förstudier 2014 Tomislavka Barisic 2014-10-16 Socialfonden 2014-2020 Programområde 1: (Kompetensförsörjning) Digital komptensutveckling inom hälso- och vårdomsorg. Programområde 2: (Öka övergångarna

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt Nya vägar in på arbetsmarknaden - med stöd av civilsamhället och social

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag i regleringsbrev 2016 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF)

Svar på regeringsuppdrag i regleringsbrev 2016 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 1 (9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på regeringsuppdrag i regleringsbrev 2016 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 2014-2020 Postadress Besöksadress Telefon 103

Läs mer

Integrationsstrategi för Kalmar län

Integrationsstrategi för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2013-05-22 KS 2012/0768 Kommunstyrelsen Integrationsstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Länsstyrelsen

Läs mer

Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå

Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd Stellan Berglund Skellefteå carina.cannertoft@skl.se Förstudie - Finsam Uppdrag Skapa underlag för en strategisk diskussion hur

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Utlysning för Västsverige - Förstudieprojekt för unga med tema spel och spelutveckling

Utlysning för Västsverige - Förstudieprojekt för unga med tema spel och spelutveckling Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige - Förstudieprojekt för unga med tema spel och spelutveckling Nu kan ni söka stöd

Läs mer

Sysselsättning utbildning och utanförskap

Sysselsättning utbildning och utanförskap Sysselsättning utbildning och utanförskap Med sikte på jämlik folkhälsa & välfärd i Sörmland Peter Eklund Länsstyrelsen i Södermanlands län Bommersvik 23.9 2011 1 JOBBIGT Mellan 2000 2009 har Befolkningen

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Regional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen

Regional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen Regional lärandeplan för strukturfonderna 2014-2020 i Stockholmsregionen 2 (7) Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Syftet med lärandeplanen... 4 1.2 Regional kontext... 4 2. En lärandeplan i tre delar

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Utlysning för ESF Nationellt: Framtidens välfärd kompetensförsörjning inom välfärdssektorn

Utlysning för ESF Nationellt: Framtidens välfärd kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Framtidens välfärd kompetensförsörjning inom välfärdssektorn Utlysning

Läs mer

Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden

Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden ESI-fonderna Fondöverskridande samverkan 2014-2020

Läs mer

Svenska ESF-rådet 4 oktober 2013

Svenska ESF-rådet 4 oktober 2013 Svenska ESF-rådet 4 oktober 2013 Susan Sundqvist Pettersson Susan.sundqvist-pettersson@esf.se Tfn. 036-34 57 32 Svenska ESF-rådets uppdrag Förvalta Socialfonden Förvalta Integrationsfonden Genomföra Östersjöstrategin

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Europeiska Socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling

Europeiska Socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Sysselsättningsinitiativet för unga, utlysning 3 i region Sydsverige Nu kan ni

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Norra Mellansverige - Öka övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Bättre samordning, bättre sammanhållning. - Integrations- och mångfaldsberedningen, 28/6-16

Bättre samordning, bättre sammanhållning. - Integrations- och mångfaldsberedningen, 28/6-16 Bättre samordning, bättre sammanhållning - Integrations- och mångfaldsberedningen, 28/6-16 Befolkningstillväxt i riskgrupper för utanförskap Befolkningen och befolkningsökningen, bakgrund, 2013-2015 Förvärvsarbetande

Läs mer

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015

Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Nationellt forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft - Tjänstepersonsdialogen 12 maj 2015 Anders Kessling Tillträdande unga (16 30 år) på arbetsmarknaden samt åldersavgångar, 2008 2025 De

Läs mer

Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden

Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik

Arbetsmarknadsstatistik ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2017-05-18 Diarienummer AMN-2017-0181 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsstatistik Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden föreslås

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

Regional utveckling med fokus på integration

Regional utveckling med fokus på integration Regional utveckling med fokus på integration David Norman 2015-01-01 Verksamhetsövergång från Regionförbundet och Länsstyrelsen. Region Gävleborg är nu regionalt utvecklingsansvarig. Lagen (2010:630) om

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling 1 Utlysning Programområde 1, Kompetensförsörjning Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning Nationell strategi för kompetensförsörjning

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

1.2 Ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsförlagt lärande.

1.2 Ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsförlagt lärande. Namn på utlysningen: Sysselsättningsinitiativet för unga i Norra Mellansverige Belopp: 74 miljoner kronor Programområde: 1 Kompetensförsörjning 2 Ökade övergångar till arbete 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete. Mail: kommun@ostragoinge.se Webb: www.ostragoinge.se

Kunskap kompetens - arbete. Mail: kommun@ostragoinge.se Webb: www.ostragoinge.se Kunskap kompetens - arbete Mötesordning Formalia Kommunens styr- och ledningssystem Begreppsanalys Processhandling Arbetsmarknadsfakta Uppdragsplanering Formalia Presentation av deltagare Mötesdatum Närvarolista

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer