Vägledning inför utlysning hösten 2015 inom Europeiska Socialfonden för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden

Transkript

1 Vägledning inför utlysning hösten 2015 inom Europeiska Socialfonden för att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden 1

2 Innehåll Inledning 3 Prioritering ESF 3 Nuläge 3 Nationellt 3 Östra Mellansverige 4 Uppsala 4 Mål på flera nivåer 5 ESF handlingsplan Östra Mellansverige 6 Uppländsk drivkraft regional utvecklingsstrategi 6 Kartläggning av behov för nyanlända 7 Kartläggning på ÖMS nivå 7 Projektdesign ESF programområde 2 7 A. Från samverkan till samhandling 7 B. Främja implementering av goda resultat 8 C. Främja likabehandling, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 8 D. Främja jämställdhet mellan kvinnor och män 8 E. Främja arbetslivskontakter 9 Intressenter 9 Tips och råd för ett hållbart ESF projekt 10 2

3 Inledning Europeiska Socialfonden, ESF, är ett finansieringsinstrument för att bidra till ökad sysselsättning i EU. Under programperioden kommer totalt 1,4 miljarder kronor (inkl. medfinansiering) att finnas tillgängliga för projekt i Socialfondens region i Östra Mellansverige, omfattande Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. I handlingsplanen för Östra Mellansverige beskrivs situationen och behoven av insatser i regionen och denna är tillsammans med det nationella programmet och handlingsplanen styrande för hur resurserna fördelas. Under denna programperiod finns i Östra Mellansverige ett samarbete mellan ESF-rådet, Strukturfondspartnerskapet (vilka prioriterar ansökningarna) och de aktörer som ansvarar för tillväxtarbete i respektive län, vilket för Uppsala län är Regionförbundet. Avsikten är att ge projekten en starkare koppling till länens regionala utvecklingsbehov. Ett annat syfte är att öka engagemanget och nödvändig förankring bland de aktörer som äger och gemensamt driver projekt och därmed öka de långsiktiga effekterna av projekten. I det samarbetet ansvarar regionförbundet för att informera om aktuella utlysningar, tydliggöra länets behov och ge stöd i mobilisering och riggning av projekt med ambitionen att få till stånd mer sammanhållna projekt som styr mot långsiktiga resultat. Regionförbundet arbetar med dessa frågor tillsammans med partnerskapet för inkluderande tillväxt där nyckelaktörer i länet ingår. Dessa är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget, länsstyrelsen, samordningsförbundet samt länets kommuner. Ett led i det arbetet är att ta fram en vägledning inför varje utlysning för att underlätta arbetet med ansökningar. Prioritering ESF Socialfondens verksamhet syftar till att stärka individers ställning på arbetsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa eller står långt ifrån arbetsmarknaden så att de utvecklas och kommer i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Projektens huvudsyfte kan vara utveckling av nya metoder, eller tillämpning av kända metoder och arbetssätt, som bidrar till övergångar till arbete för de prioriterade grupperna eller förstärker kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Insatserna ska vara i linje med den nationella arbetsmarknadspolitiken och syfta till att förstärka och utveckla denna. Socialfondsprogrammet möjliggör en högre grad av individanpassning i insatserna jämfört med ordinarie arbetsmarknadspolitiska insatser och att insatserna i högre utsträckning kan göras i samverkan mellan olika aktörer. Att utveckla samordnande insatser från flera aktörer för att ge individerna det stöd de behöver betonas. Projekt som innefattar samverkan med Arbetsförmedlingen ska särskilt prioriteras. Utlysningen för integration/nyanlända öppnas den 3 augusti och stänger den 21 september kl Satsningen omfattar 62 miljoner kronor för hela Östra Mellansverige. Nuläge Nationellt Vid årsskiftet 2013/2014 var 1,5 miljoner boende i Sverige födda utomlands, vilket motsvarar cirka 16 procent av befolkningen. Denna andel av befolkningen har ökat under lång tid. Vid början av 2000-talet var siffran 11 procent. Ökningen de senaste åren beror främst på en ökad flyktinginvandring. År 2013 var 34 procent av dem som beviljades uppehållstillstånd flyktingar eller deras anhöriga. Utrikesfödda har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än inrikesfödda. Andelen som endast har förgymnasial utbildning är högre bland utrikesfödda, cirka 20 procent jämfört med 11 procent för inrikes- 3

4 födda. Det finns stora skillnader mellan utrikesfödda och utbildningsbakgrunden varierar med födelseregion. Ju längre bort från EU personerna kommer, desto fler har en låg utbildningsnivå. Den är också generellt lägre hos kvinnor än män. Det finns stora skillnader i sysselsättning när man jämför födelseregion och vistelsetid i Sverige. Den lägsta sysselsättningsgraden finns hos grupper som är födda i Asien och Afrika. De som har enbart förgymnasial utbildning har också betydligt lägre sysselsättning än övriga grupper. Östra Mellansverige Den grupp som växer snabbast inom arbetskraften är de utrikesfödda. Inom ålderspannet år är andelen utlandsfödda 17 procent, vilket ska jämföras med 22 procent utlandsfödda inom åldrarna år. Uppsala Uppsala län hade en befolkning på knappt personer (1 november 2014), vilket är 3,6 procent av Sveriges befolkning. Andelen personer med utländsk bakgrund är 18 procent, men det är stora variationer mellan kommunerna. Uppsala kommun har drygt 21 procent, Tierp och Östhammar cirka 10 procent. Personer med utländsk bakgrund utgjorde en stor del av inflyttningen till Uppsala län under Totalt sett var det ca 1600 nyanlända under 2014 som kom till vårt län. Individens etniska bakgrund påverkar möjligheten att skaffa arbete oavsett utbildningsbakgrund. En studie från SCB publicerad belyser att det finns stora skillnader i förvärvsfrekvens 15 år efter invandringen. Studien bygger på uppgifter hämtade från SCB:s databas för integrationsstudier, STA- TIV. Den visar att utrikes födda i lägre utsträckning än inrikes födda är förvärvsarbetande. Det är stora skillnader mellan olika grupper av utrikes födda. Störst är skillnaderna mellan personer som nyligen har flyttat till Sverige, och av den anledningen inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, och personer som bott lång tid i landet. Personer som kom till Sverige för att arbeta, studera eller som har hög utbildningsnivå har oftare förvärvsarbete efter 15 år. Av utrikes födda år var 58 procent förvärvsarbetande efter 15 år i jämförelse med 82 procent för inrikes födda. Ålder spelar roll, de som var yngre vid invandringen är i större utsträckning än äldre i förvärvsarbete. Men även då kvarstår skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda. Lägst förvärvsfrekvens återfinns bland flyktingar. Att personer som kommit till Sverige som flyktingar har betydligt lägre förvärvsfrekvens än andra grupper som invandrat till Sverige hänger delvis samman med deras utbildningsnivå. Bland de som kommit som flyktingar har knappt en tredjedel eftergymnasial utbildning, att jämföra med till exempel de som saknar grund för bosättning som till nästan två tredjedelar har eftergymnasial utbildning. Uppsala län har en god arbetsmarknad och en låg arbetslöshet. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna i länet, där Knivsta kommun har den lägsta arbetslösheten och Älvkarleby den högsta. Situationen för utrikes födda följer samma mönster som resten av landet med en arbestlöshet som ofta är mer än dubbelt så hög som för den totala arbetskraften. 4

5 Tabell 1 Andel öppet arbetslösa och sökande i program per december Mål på flera nivåer Socialfondsprojekt behöver verka på alla nivåer, d.v.s individ-, organisations- och strukturnivå för att nå varaktiga resultat. Målen behöver därför kopplas till EU 2020-strategin, Socialfondens nationella och regionala program, och de prioriteringar för regional utveckling som anges i Uppländsk Drivkraft regionalt utvecklingsstrategi för Uppsala län (RUS). EU 2020 EU 2020-strategin är EU:s gemensamma strategi för att förbättra förutsättningarna för full sysselsättning och hållbar tillväxt fram till Strategins prioriteringar (smart och hållbar tillväxt för alla) konkretiseras i fem mål, varav tre har direkt koppling till sysselsättning och utbildning. Dessa mål är: Sysselsättning: 75 procent av befolkningen år ska ha ett arbete. Utbildning: Andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska minskas till 10 procent och minst 40 procent av åringar ska ha avslutat högre utbildning. Kamp mot fattigdom och social utestängning: Antalet personer som hotas av fattigdom eller hotas av social utestängning ska minska med 20 miljoner. EU har gett Sverige särskilda rekommendationer vad gäller arbetsmarknaden och utbildningsinsatser. Sverige bör genomföra satsningar för att underlätta övergången från skola till arbete, genom att i högre utsträckning ge utrymme för lärande på arbetsplatser, lärlingsplatser, samt andra former som kombinerar arbete och utbildning. 5

6 ESF handlingsplan Östra Mellansverige ESF Handlingsplan för Östra Mellansverige konstaterar att utrikesfödda, nyanlända personer står för merparten av befolkningstillväxten i ÖMS. Här finns en stor potential att snabbare få in de utrikesfödda på arbetsmarknaden, särskilt som invandringen väntas öka de närmaste åren. Utlysningen sker inom investeringsprioritet 8:1 tillgång till sysselsättning för arbetssökande. Mål är Att tillämpa och utveckla metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden kommer närmare arbetsmarknaden Tydlig breddning av rekryteringsbasen på arbetsmarknader och arbetsplatser vilka har sned fördelning gällande kön, etnicitet, funktionshinder och ålder. Målgrupp är: Nyanlända invandrare som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det nationella programmet lyfter fram nyanlända kvinnor som en målgrupp för särskilda insatser. Regionalt fokus är: Nya och innovativa sätt att stödja individer till full sysselsättning. Hindrande strukturer, t ex attityder, okunskap, rutiner, otillgänglighet och organisering hos kommuner, myndigheter och arbetsgivare identifieras och motarbetas. Behov av ändamålsenliga stödstrukturer till utpekade målgrupper. Uppländsk drivkraft regional utvecklingsstrategi Uppsala län har en Regional utvecklingsstrategi, (RUS) i denna har man satt upp ett antal mål för att nå en positiv utveckling kopplat till utbildning och arbetsmarknad i vår region. Det finns inga specifika mål kring nyanlända. Man kan dock anta att om nyanländas etablering på arbetsmarknaden gör att vägen till arbete går snabbare så kommer detta att bidra till högre måluppfyllelse vad gäller de regionalt satta målen. Målen i den regionala utvecklingsstratgin som gäller etablering på arbetsmarknaden är: UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 3.0 Regional utvecklingsstrategi Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska överstiga 80 procent. Andelen arbetslösa ungdomar i åldrarna år ska understiga 10 procent. Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning ska överstiga 70 procent. Andelen sysselsatta i åldrarna år ska överstiga 80 procent. Försörjningsmåttet ska sänkas till kr/person (jämfört med /person 2011) 6

7 Kartläggning av behov för nyanlända Under ett förstudiearbete som genomfördes i Uppsala län under år 2014 konstaterar man ett antal fokusområden som skulle behöva utvecklas vidare med fokus på att fler nyanlända ska komma i arbete samt att vägen dit ska kortas. De viktigaste utvecklingsområdena var: Utveckla former för samverkan t.ex. att utveckla lokala överenskommelser och säkerställa att detta används i det dagliga arbetet. Hälsoundersökningar, mer än hälften av nyanlända genomgår ingen hälsoundersökning som nyanländ. Risken finns därför att missa faktorer om kan påverka möjlighet för integration. Platser för arbetspraktik och språkträning samt alternativ till traditionell språkinlärning. Dessa områden utkristalliserades i dialog med totalt 400 personer vid olika möten i Uppsala län som de viktigaste områden att utveckla för att bättre nå lösningar på utmaningarna när det gäller nyanländas väg till arbete. Kartläggning på ÖMS nivå Ett liknande kartläggningsarbete genomfördes i samarbete mellan fem län i Östra Mellansverige där man konstaterade att liknande områden skulle behöva utvecklas. Nya samverkansformer/nya lösningar för samordning utifrån ett helhetsperspektiv en väg in. Nyanlända unga människor i åldern år, fokus på hälsa samt att fullfölja skolgången med godkända resultat. Lågutbildade i arbetsför ålder mot arbetsgivare, ökad samhällsinformation. Förebyggande hälsoinsatser, tidiga insatser. Projektdesign ESF programområde 2 Satsningar gjorda med socialfondsmedel behöver svara mot behov som finns på EU-nivå, behov hos ESF, län, kommuner och inte minst individer för att bli långsiktiga. Det innebär att effekter och resultat av projekt ska påverka de individer som deltar i projektet, de organisationer som deltar, samt de strukturer som dessa är delar av, samt svara mot mål och prioriteringar i EU:s 2020-strategi, Handlingsplan för ÖMS och prioriteringar i Uppländsk Drivkraft 3.0. Det betyder att socialfondsprojekt blir komplexa, eftersom de involverar många olika aktörer, nivåer, målgrupper och insatser som behöver interagera med varandra. För att uppnå ett långsiktigt och strukturpåverkande resultat och effekter blir därför designen av projekten en viktig faktor. A. Från samverkan till samhandling I ett socialfondsprojekt är samverkan och samhandling mellan deltagande organisationer en förutsättning för att nå varaktiga resultat på alla nivåer. För individer utanför arbetsmarknaden krävs oftast lösningar över flera myndighetsgränser. I ett socialfondsprojekt behöver dessa myndigheter samverka kring individen för att kunna utnyttja de resurser och kompetenser som finns tillgängliga utifrån individens behov. Samverkan behöver ha en bredd i form av alla de aktörer som kan svara mot de behov hos individen man avser att möta i projektet. Myndigheterna kan även behöva samverka för att undanröja hinder för samverkan, likaså för att kunna implementera goda projektresultat i form av nya arbetsmetoder eller organisatoriska förändringar. Samverkan behöver på så sätt ha ett djup med tillgång till ledningsmandat i de samverkande organisationerna, där sådana beslut kan tas. 7

8 Samverkan behöver också ha en höjd där rätt nivå i samverkande organisationer och kanske även organisationer och nivåer utanför projektet kan delta i och bidra till de strukturella förändringar som kan bli nödvändiga för att implementera projektets resultat. Det kan t.ex. vara att efter projekttidens slut permanent bygga upp nya verksamheter, att skapa nya former av samhandling, eller att lägga ner verksamheter. Oftast är det ledningsnivån som berörs i form av ansvariga tjänstemän eller politiker, då frågor som regelverk och finansering kan bli aktuella. Projektet behöver skapa en organisation där dessa möjligheter till samverkan finns och där samhandling kring projektets resultat kan ske eller påbörjas inom projektets ram. Mål och tydliga ambitioner för detta behöver också formuleras i projektet, för alla nivåer: individ, organisation och struktur. B. Främja implementering av goda resultat En svaghet i många tidigare socialfondsprojekt är att goda resultat inte har tagits om hand och implementerats i samverkande organisationer efter projekttidens slut. Projekten har oftast varit fokuserade på individinsatserna och genomförandet av dessa. Att goda insatser och metoder ska leva kvar efter projektets slut, och hur, har inte varit tydliga delar av projektets arbete eller har inte hunnits med. I projektet ska det finnas beskrivet vilken eller vilka organisationer som avser att ta emot goda resultat från projektets arbete och hur man avser att dra nytta av dem på ett varaktigt och hållbart sätt. I projektet ska ingå arbete för att möjliggöra detta. C. Främja likabehandling, icke-diskriminering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Projektens verksamhet ska kännetecknas av likabehandling och icke-diskriminering oavsett kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder. Det är ett skall-krav i Socialfondens program och projekten ska i ansökan utveckla hur de ska arbeta med dessa frågor. I analys av tidigare socialfondsprojekt framgick att alla projekt mötte tillgänglighetsproblematik hos sina deltagare i olika former, i många fall på ett sätt som de inte hade organiserat för. För att projekten ska kunna möta deltagarnas behov krävs att de har tillgång till rätt kompetens och att verksamheten utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det gäller kompetens i projektgruppen, såväl som tillgång till kompetens utanför projektet om så behövs. Varje projekt behöver därför budgetera för tillgång till kunskap och rigga sin organisation för detta ändamål. Även här bör individ, organisation och struktur vara vägledande. Projekten ska kunna ta emot individer som exempelvis är sjukskrivna, utrikes födda, eller har en funktionsnedsättning, fysisk eller psykisk. Målet är att de ska kunna öka sin sysselsättningsgrad, men även att de kan bistå med värdefull kunskap och insikter om sina behov till de organisationer som samverkar i projektet. Erfarenheter från projektet ska på ett planerat och systematiskt sätt överföras till organisationerna och om så är möjligt även bidra till strukturella förändringar. D. Främja jämställdhet mellan kvinnor och män Projekten ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män, även det är ett skall-krav i kommande socialfondsprojekt. Det innebär att kunskap om jämställdhet ska finnas i projektet likväl som att projekten ska utformas och budgeteras för att ge kvinnor och män lika villkor. Återigen är individ, organisation och struktur vägledande. Det övergripande målet som socialfondsprojekt ska bidra till är att få till lika villkor för kvinnor och män på arbetsmarknaden. Inriktningen ska vara att varaktigt öka kvinnors och mäns deltagande och stärka deras ställning på arbetsmarknaden, minska könsdiskrimineringen, bekämpa könsstereotyper inom utbildningen och göra det lättare för 8

9 kvinnor och män att kombinera arbete och privatliv. Detta ska överföras till åtgärder på individnivå och erfarenheter ska tas tillvara i de organisationer som samverkar i projektet. Jämställdhet ska integreras i alla delar av projektet. Det ska finnas som en del av bakgrundsbeskrivning och problemanalys. Jämställdhetsanalysen ska ge information om könsmönster på det område som projektet avser och visa hur projektet kan bidra till ökad jämställdhet. I analysen ska könsuppdelad statistik användas men också kvalitativa data, som exempelvis vilka normer som styr beteenden och fördelning av resurser. Utifrån jämställdhetsanalysen sätts därefter mål för jämställdhet i projektet och indikatorer för att mäta målen. Handlingsplanen rekommenderar metoden 4R för jämställdhetsanalysen, där 4R står för Representation, Resurser, Realia och Realisera. I genomförandet av projektet ska det säkerställas att såväl kvinnor som män får tillgång till insatser som utifrån deras förutsättningar ökar deras möjligheter till sysselsättning. I redovisning och resultatbeskrivning, ska all individbaserad statistik vara könsuppdelad. E. Främja arbetslivskontakter För personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden är kontakter med arbetsgivare i olika former en viktig åtgärd. Det kan även vara fallet i projekt för unga som riskerar att hoppa av gymnasieskolan. Erfarenheter från tidigare projekt visar att mycket är att vinna på att sådana kontakter planeras väl så att både arbetsgivaren och den individ som tas emot är väl förberedda. Matchning av intresse hos individen och den verksamhet som arbetsgivaren har är avgörande för gott resultat. Likaså att både arbetsgivare och individ ges handledning och stöd under projektets gång, samt återkoppling och utvärdering av insatsen. En god kontakt mellan arbetsgivare och projekt är viktig, men arbetsgivare har ofta svårt att delta i traditionella former för projektmöten. Det är därför angeläget att projektet söker goda och innovativa former för kontakter med arbetsgivare. Intressenter Socialfondsprojekt avser att främja mer hållbara organisationer och strukturer med utgångspunkt i individens behov av utbildning och arbete och arbetsgivarens behov av kompetens. Därför är intressentanalysen en central del av projektdesignen. En tydlig intressent för projekt som syftar till att öka nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden är, förutom individen och arbetsgivaren, kommunen vilken dels har ett stort intresse i goda livsvillkor och skattekraft hos invånarna, men som också bär en stor del av risken för en alltför stor försörjningsbörda och andra konsekvenser av sociala klyftor. I arbetet behöver olika intressenter delta och bidra till god samhandling kring individen. Några exempel: Utbildnings-/bildningsförvaltningar Arbetsgivare, privata och offentliga Arbetsförmedlingen Samordningsförbund Landsting Socialtjänst Arbetsmarknadsenheter Frivilligorganisationer Försäkringskassan 9

10 Tips och råd för ett hållbart ESF projekt I mallen nedan har vi satt ihop råd till dig som vill söka medel genom ESF för att genomföra din projektidé. Tanken med denna programperiod är att effekterna av projekten ska bli bestående. Detta kan vi uppnå genom fler strategiska satsningar. A) Planeringsstadiet/Idéstadiet Att börja med att formulera sin idé är en bra start. Att ställa sig frågan vad är det vi vill göra och varför vill vi göra det? ESF vill att projekten som genomförs ska vara strategiska och långsiktiga. Att söka upp strategiska parter och börja diskutera kan vara en bra utgångspunkt. Det första man kan fråga sig är: Vad skulle behövas för att lösa problemen långsiktig, vilken part kan ha strategisk påverkan på det vi vill göra. B) Tydliggör mål och förväntade effekter Att börja med att formulera vad är det för mål vi har med vårt projekt är en grundläggande utgångspunkt att starta med. Vad är det för utmaning vi vill lösa och när vi lyckats lösa detta, var är vi då kan vara en bra utgångspunkt att börja diskutera. Frågor ni kan ställa: Vad är målet med projektet? Vad är det för utmaning ni vill lösa? Exempel: Vi vill minska andelen som hoppar av i NN kommun. Bakgrunden till detta är att vi ser att runt XX procent inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Målet är att andelen som hoppar av gymnasiet ska minska med XX procentenheter. Kan du formulera målen i kvantitativa effekter? Har du tillgång till data för att följa upp mäta resultaten? På vilket sätt kopplar ditt mål till målen i Uppländsk Drivkraft regional utvecklingsstrategi? Vilka effekter på övergripande länsnivå innebär det om ert projektet blir framgångsrikt? Vilka effekter räknar ni att få på lokal nivå? C) Bakgrundsanalys Att kunna göra en ordentlig analys kring varför dessa utmaningar är viktiga är en del i att tydliggöra utmaningen. Vilka är konsekvenserna om utvecklingen fortsätter kontra konsekvenserna om vi lyckas lösa utmaningen. Frågor som kan vara viktiga att besvara är: På vilket sätt är dessa utmaningar viktiga att lösa? Vad händer om ni kan lösa dessa? Varför är detta ett/en problem/utmaning som behöver lösas, vad blir konsekvensen om vi löser dem? Ser utmaningen olika ut utifrån ett kvinnligt/manligt hänseende, tillgänglighetsperspektiv? D) HUR- metoden eller vad vi behöver göra för att lösa utmaningen. Vid denna punkt är ni klara över målbilden och bakgrundsanalysen. Nu kommer vi till nästa steg där vi ska fundera på Huret, hur ska vi lösa utmaningen, och vilka aktörer kan/bör vara med och bidra till lösningen? ESF vill ha ägare som kan bidra till långsiktig strukturpåverkan, därför är frågan om var ägarskapet ska ligga en viktig del att vara klar över innan vi startar ett projekt. Om projektet lyckas vem kan då säkerställa att det blir en fortsättning av arbetet? 10

11 Här kan det vara bra att låta alla presumtiva parter beskriva hur de ser sin roll i projektet, vad är deras roll och bidrag i arbetet. Att identifiera och säkerställa roller/ansvar kring vad varje aktör kan bidra med kan vara en viktig framgångsfaktor. Detta bör göras i såväl arbetsgrupp som styrgrupp och ledning. Att redan innan projektet diskutera igenom och klargöra vad som kan ske om projektet får framgångrika resultat. Vem tar ansvar för implementering hållbarhet? Om projektet blir framgångrikt, är det ägaren som kan påverka/genomföra strukturförändringar när projektet väl är genomfört? Om det inte är ägaren? Vem är det? På vilket sätt tänker du att ett aktivt ägarskap ska struktureras? På vilket sätt skulle dessa utmaningar kunna lösas? (Här behöver man säkra ägarskap-samverkan och ledning) Hur ser ett aktivt ägarskap ut i detta projekt? Är arbetet förankrat på alla nivåer? Vem säkerställer att det är förankrat? Vilka kan vara med och bidra till lösningen? Vem är den naturliga ägaren av projektet? E) Horisontella kriterier I ESF projekt finns det skall krav på att jämställdhet och tillgänglighet skall vara en obligatorisk del. På vilket sätt kan projektet säkerställa jämställdhet och tillgänglighet? F) Lärande För att skapa förutsättningar för ett lärande, spridning och implementering bör detta vara något att ta hänsyn till redan i starten av ett projekt och kontinuerligt under projekttiden. Ett lärande bör komma in redan från start och kan innehålla olika delar för olika parter. Hur kan andra ta del av framgångsrika resultat och vilka delar är viktiga för att säkerställa ett lärande in mot ordinarie strukturer? G) Implementering/hållbara effekter Organisation/Styrning/Ledning Det kan exempelvis handla om att man har tydligt stöd från ledningen att arbeta med information och spridning av goda projektresultat. Det hindrar inte idéer och samverkan, men det kan vara värt att ta ett varv till och kanske istället söka upp möjliga samverkansparter för att höra hur man skulle kunna formulera en idé innan man bestämmer sig för att gå in i en projektansökan. På vilket sätt tänker du implementera arbetet om det blir framgångsrikt? Har du möjlighet att påverka implementeringen? På vilket sätt kan ni säkerställa att andra får ta del av de effekter som uppnås inom projektet? Vad behöver säkerställas för att andra ska få ta del av detta? Är du en part som kan påverka strategiskt, eller är du inte det? Bör någon annan ta ansvar? 11

12 Sammanfattning Idéstadiet Tydliggör mål och förväntade effekter Bakgrundsanalys Metoden eller vad vi behöver göra för att lösa utmaningen Horisontella kriterier Lärande Implementering/hållbara effekter Har ni svaren på dessa frågor klargjorda? Är ert mål tydligt formulerat? Vilka konsekvenser blir det om inte utmaningen åtgärdas? Har ni klart för er vilka som kan bidra till lösningen? På vilket sätt spelar kön in för utmaningen? På vilket sätt har ni tänkt att arbeta kontinuerligt med lärande? Vilka skulle kunna ansvara för implementering om projektet lyckas? Är det rätt aktörer som äger projektet? Har ni klart för er hur ni ska mäta måluppfyllelsen? Vilka konsekvenser blir det om ni lyckas med det ni vill göra? Har ni klart för er hur ni ska göra för att lösa utmaningen? På vilket sätt spelar tillgänglighet in för utmaningen? Är ni klar över vilka grupper som behöver involveras för att lärande ska komma till stånd? Har ni en plan för hur implementering tanken ska tas med från start? För mer information: Europa EU:s strategi för tillväxt, ec.europa.eu/europe2020/index_sv.htm Svenska ESF-rådet, aktuell information om program, utlysningar, programdokument etc. Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning Regional handlingsplan för Europeiska Socialfonden i Östra Mellansverige Uppländsk drivkraft Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län , Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Uppsala län, Samordningsförbundet Uppsala län, Nationell plattform för att förhindra avbrott från gymnasieskolan, Nationell portal med metoder för jämställdhetsarbete, 12

13 13