Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Transkript

1 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning under och inom etableringen. Utlysning Svenska ESF- rådet avsätter 5 miljoner kronor i denna utlysning för en förstudie som ska bedrivs nationellt. Medfinansieringen ska uppgå till 25 %. Utlysningen öppnar 13 juli 2015 och stänger 18 september 2015 kl Projekttiden är 6-12 månader. Utlysningen är öppen för projekt inom Programområde 2 och mål 2.3. Projektet ska genomföras i samarbete mellan nationella aktörer som ansvarar för och/eller är delaktiga i etableringsprocessen och rehabiliteringen av nyanlända kvinnor och män. Projektet ska ha både en nationell, regional och/eller lokal dimension. Resultatet av projektet ska ligga till grund för en utlysning av genomförandeprojekt som syftar till att ohälsa och funktionsnedsättning hos nyanlända kvinnor och män upptäcks i tid, att rätt insatser sätts in så att etableringen effektiviseras och integrationen därmed går snabbare.

2 2 Bakgrund Det svenska operativa programmet för Socialfonden genomförs som en del av Europa 2020-strategin som är EU:s strategi för smart, inkluderande och hållbar tillväxt. Fondmedlen ska användas till att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och tillika bidra till Europa 2020-strategins uppfyllande. En god hälsa är en viktig faktor för att på ett bra och ändamålsenligt vis kunna delta i samhällslivet. Bristande hälsa, innebär att förutsättningarna att ta del av samhällets samlade resurser försämras. Bristande hälsa är också starkt relaterat till en svagare arbetsmarknadsintegration och lågt socialt deltagande med risk för marginalisering. En god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen är ett viktigt mål i svensk folkhälsopolitik och en bra hälso- och sjukvård är en viktig förutsättning för att nå detta mål. Hälsoskillnader mellan grupper är ett tecken på brister i folkhälsan. Den är inte heller jämnt fördelad inom befolkningen. Sämre hälsa i jämförelse med majoritetsbefolkningen kan förutom kön och funktionsnedsättning också kopplas till etnisk tillhörighet. Ojämlikhet i hälsa är inte heller bara ett folkhälsoproblem utan också ett ekonomiskt problem och med betydande samhällskostnad. Minskad ohälsa leder med andra ord till stora samhällsvinster. Flykting och anhöriginvandringen till Sverige har varit betydande de senaste åren och Migrationsverket beräknar att den också den kommande tiden kommer att vara fortsatt hög. En del bär och kommer att bära med sig ohälsa som ett resultat av tiden i hemlandet men även själva migrationsprocessen med långa ovissa väntetider kan också utlösa ohälsan. Nyanlända kvinnor och män som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända har rätt att få en etableringsplan. Arbetsförmedlingen upprättar tillsammans med individen denna. Den ska vara individuellt anpassad och i normalfallet vara på heltid. Om man av hälsoskäl inte kan delta på heltid kan deltagandet reduceras, med minskad etableringsersättning som följd. Nästan alla som deltar gör det dock på heltid. Det nästan totala deltagandet på heltid speglar dock troligtvis inte individernas hälsotillstånd, utan det finns odokumenterad ohälsa/funktionsnedsättning som inte är synliggjord. Etableringsplanen kan i syfte att utveckla arbetsförmågan, innehålla rehabiliterande insatser av såväl medicinsk, arbetsinriktad som social karaktär. Det är Försäkrings -

3 3 kassan som har utredningsansvaret att utreda behovet av rehabilitering. Men varken försäkringskassan eller hälso- och sjukvården har i tillräcklig omfattning kännedom om de individer som har behov av att få sitt rehabiliteringsbehov utrett, vilket innebär att det finns en risk för att de inte får de rehabiliterande insatser som de behöver. De riskerar också att genomföra aktiviteter under etableringen som inte är anpassade för dem, vilket innebär att de inte tillräckligt kan tillgodogöra sig insatserna. Resultatet av etableringen och de aktiviteter som genomförs är att ca 30 % har arbete eller utbildning efter att de lämnat etableringsprocessen. Skälen till utfallet är flera, men ett troligt antagande är att ohälsa hos en del av de nyanlända, samt bristande samordning mellan ansvariga myndigheter bidragit till resultatet. Det är i detta sammanhang viktigt att också notera skillnader mellan kvinnors och mäns ohälsa och hur den hanteras av myndigheter och organisationer. Sammantaget innebär det att ohälsan hos de nyanlända kvinnorna och männen inte i tillräcklig grad är synliggjord hos de enskilda myndigheterna/aktörerna eller mellan dem. Det leder i sin tur till att det finns risk att rehabiliterande åtgärder inte sätts in i rätt tid, att inte rätt aktiviteter inom etableringen genomförs och att insteget på arbetsmarknaden senareläggs. Om ohälsan däremot på ett så tidigt stadium som möjligt synliggörs så skulle mer ändamålsenliga aktiviteter kunna sättas in och förutsättningar stärks för en mer effektiv etablering och en förbättrad integration. Förstudie Avsikten med förstudien är att undersöka orsaker till att nyanlända kvinnors och mäns ohälsa och funktionsnedsättning inte synliggörs under etableringsprocessen och att komma med förslag på vad och hur problemet ska åtgärdas så att etableringen effektiviseras och integrationen förbättras. Förstudien ska undersöka och analysera processen för den samordnade rehabiliteringen för de som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända 2010:197 och hur strukturerna för samarbete mellan aktuella myndigheter/aktörer fungerar och hur det kan stärkas och förbättras på nationell, regional och/eller lokal nivå. Analysen ska lyfta fram de hinder som innebär att ohälsa och funktionsnedsättning hos deltagarna inte synliggörs i tillräcklig omfattning. Förstudien ska också undersöka ifall det finns relevant kunskap och erfarenhet att hämta inom Europeiska unionen. Transnationella aktiviteter kan därför bli aktuella.

4 4 Aktörer som bland annat ska delta och samverka i ett eventuellt genomförandeprojekt är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Sveriges kommuner och landsting, Länsstyrelsen samt Migrationsverket. Förutsättningar för deras deltagande ska under förstudien undersökas. Övriga behov av samverkan ska också identifieras. Socialfondsprojekt består av tre delar: analys- och planeringsfas, genomförandefas och avslutsfas. I analys- och planeringsfasen ingår att planera själva genomförandet av förstudien. Under förstudiens genomförandefas bedrivs själva projektarbetet, vilket innebär att genomföra aktiviteter, att samverka, att analysera samt att dra slutsatser. I avslutsfasen skrivs sedan en slutrapport och projektet och förstudien avvecklas. Vem kan söka? Nationella aktörer som ansvarar för och/eller är delaktiga i etableringsprocessen och rehabiliteringen av nyanlända kvinnor och män. Integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering vilka också benämns horisontella principer De horisontella principerna för den här utlysningen är icke-diskriminering, jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. De horisontella principerna är en förutsättning för att målen för Europa 2020-strategin ska uppnås. Förutom diskrimineringsgrunderna kön och funktionsnedsättning ska de nationella satsningarna arbeta för lika möjligheter och icke-diskriminering generellt i arbetslivet, oavsett diskrimineringsgrund enligt diskrimineringslagens definitioner. Hänsyn ska tas till hur flera normer samverkar med varandra och därmed kan påverka en individs möjligheter i ett givet sammanhang. Projektorganisationen ska säkerställa den kunskap som behövs om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering för att utforma projektplan och projektgenomförande. Det behövs också detaljerad kunskap om de problem projekten vill påverka. Olika behov och livsvillkor inom målgrupperna är aspekter som man måste känna till. Det är därför viktigt att göra en analys utifrån både jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. En jämställdhetsanalys visar skillnader mellan kvinnors och mäns situation på eller utanför arbetsmarknaden och vilka orsakerna till dem är. Det gör projekten mer effektiva och gör att projekt kan genomföra aktiviteter som svarar mot målgruppens behov, problem och förväntningar. Vi rekommenderar metoden 4R som stöd i genomförandet av analysen. Tillgänglighetsperspektivet innebär att projekten ska identifiera och undanröja hinder

5 5 för tillgänglighet, och på så sätt möjliggör för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i projektens insatser. Precis som med jämställdhetsperspektivet ska tillgänglighet för kvinnor och män med funktionsnedsättning integreras i projektet. Det finns en standard framtagen för Socialfonden och utvecklad av Svenska ESF-rådet för jämställdhetsintegrering. Standarden kan även användas för icke-diskriminering och tillgänglighet. Standarden finns att ladda ner här: Uppföljning/Utvärdering Projekt ska i denna utlysning systematiskt dokumentera och följa upp sitt arbete i syfte att ta fram bra underlag till den slutrapport som ska skickas in till Svenska ESF-rådet efter projektets avslut. Sökanden ska i ansökan beskriva hur uppföljningsarbetet ska genomföras. Information om uppföljning och utvärdering finns beskrivet på Extern utvärdering kommer sedan att vara ett krav under genomförandeprojekten. Nationella utmaningar Se bakgrundsavsnitt ovan. Förväntade resultat och effekter av förstudien. - Att ta fram en analys som förklarar varför den samordade rehabiliteringen inte i tillräcklig omfattning synliggör ohälsan och funktionsnedsättningen hos nyanlända kvinnor och män inom etableringsprocessen. Analysen ska särskilt beakta både kvinnors och mäns ohälsa. - Att ta fram förslag hur den samordnade rehabiliteringen för nyanlända kvinnor

6 6 och män, ska utvecklas och förbättras inom etableringsprocessen. Förslagen ska särskilt beakta hur förslagen kommer både kvinnor och män till godo. De ska i sin tur kunna ligga till grund för en utlysning av genomförandeprojekt. - Att ta fram förslag på modell för samverkan inom etableringsprocessen som involverar Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, SKL, Länsstyrelsen. Migrationsverket samt eventuellt andra adekvata aktörer. - Resultatet av förstudien ska redovisas till ESF-rådet i form av en rapport. Socialfondens nationella urvalskriterier Socialfondsprogrammet innehåller ett antal vägledande principer för urval. Tillsammans med målen för respektive programområde är dessa tänkta att hjälpa vid bedömningen av hur väl en ansökan har potential att uppfylla målen för programmet. För att ett projekt ska bedömas bidra till programmets mål krävs att: - projektet svarar mot såväl målgruppens som aktörernas behov och programmets mål - projektets insatser är förankrade i aktörernas ordinarie verksamhetsutveckling - projektidén är analytiskt väl grundad, väl förankrad bland berörda aktörer och möjlig att tillämpa i den föreslagna kontexten - det svarar mot inriktning och prioriteringar som anges i utlysningen - det framgår hur de horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering har beaktats i den underliggande analysen och hur principerna kommer att beaktas i genomförandet av projektet. Under jämställdhet faller utmaningen med den könssegregerade arbetsmarknaden. - utgångspunkterna för hur den metod som används eller utvecklas kan få spridning, där så är relevant - det är möjligt att implementera på ett kostnadseffektivt sätt Dessa grundläggande principer ska vara vägledande vid den förvaltande myndighetens urval av projekt inom samtliga programmål. Även förutsättningarna för utvärdering av projektets resultat och effekter ska bedömas.

7 7 Förutsättningar för projektens genomförande Förstudien ska utgå ifrån tidigare erfarenheter och kunskaper. Satsningarna ska genomföras på nationell nivå kopplad till regional och/eller lokal nivå. Det ska finnas nationella organisationer och myndigheter i styrgruppen där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens nationella enheter är en förutsättning för projektets genomförande. Andrea relevanta aktörer är t.ex. Sveriges kommuner och landsting, Länsstyrelsen samt Migrationsverket. Med nationella aktörer likställs även organisationer med riksintresse. Projekttid och projektlängd Maximal projektlängd i aktuell utlysning är 6-12 månader. Säkerställande av medfinansiering I projektansökan ska anges hur medfinansieringen kommer att säkerställas och vad den kommer att bestå av. I samband med beredning av ansökan kommer Svenska ESF-rådet att säkerställa och bedöma angiven medfinansiering. Det är därför viktigt att ansökan innehåller aktuella och kompletta kontaktuppgifter till angivna medfinansiärer. Statsstöd Ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden omfattas av EU:s regler om statsstöd. Möjligheterna att lämna ekonomiskt stöd till näringslivet regleras och bedöms enligt gällande fördrag och förordningar. En redogörelse för sådant statligt stöd inklusive stöd av mindre betydelse som företag som deltar i insatsen mottagit de senaste tre åren ska bifogas ansökan om stöd. Kostnadseffektivitet och lagen om offentlig upphandling (LOU) Samtliga stödsökande ska vid köp av varor och tjänster verka för att kostnadseffektivitet uppnås. Stödsökande som är upphandlande enheter enligt LOU ska även tillämpa denna lag inom projektverksamheten. Stödsökande i den ideella och privata sektorn är normalt inte berörda av LOU. Här krävs istället att man kan visa att

8 8 man har agerat på i övrigt affärsmässiga villkor, vilket i normalfallet innebär att köp av varor och tjänster ska utsättas för konkurrens och att principerna om likvärdighet, icke diskriminering, öppenhet, ömsesidigt godkännande samt proportionalitet beaktas så att kostnadseffektivitet uppnås. En preliminär upphandlingsplan och eventuella samverkansavtal ska bifogas ansökan om stöd. Utlysningen Svenska ESF- rådet avsätter 5 miljoner kronor i denna utlysning. Medfinansieringen ska uppgå till 25 %. Utlysningen omfattar hela Sverige och är öppen för projekt inom Programområde 2 och mål 2.3. Utlysningen öppnar den 13 juli 2015 och stänger kl den 18 september Du ansöker om stöd för ditt projekt direkt i vår internettjänst Projektrummet. För att kunna använda Projektrummet måste du ha ett användarkonto. Om du inte har ett sedan tidigare skapar du det direkt i Projektrummet. OBS! För att ansöka i nya Projektrummet behöver du registrera ett nytt användarkonto. Konton som används i "gamla" projektrummet kan inte användas för nya projektrummet. Eventuella bilagor samt missiv skickas antingen per post till Svenska ESF-rådet, Box , Stockholm eller via e-post till esf@esf.se. Vid frågor kring denna utlysning kontaktas Johan Nordqvist och Ann-Marie Heikkilä via fornamn.efternamn@esf.se. Å, ä, ö skrivs utan prickar i e-postadressen. Budget De schabloner och enhetskostnader som Svenska ESF-rådet publicerar tillsammans med budgetmallen är tvingande. I denna utlysning ska projektens medfinansieringsgrad uppgå till minst 25 procent. I samband med beredning av ansökan kommer Svenska ESF-rådet att säkerställa och bedöma angiven medfinansiering. Det är därför viktigt att ansökan innehåller aktuella och kompletta kontaktuppgifter till angivna medfinansiärer. Beskrivning av deltagare

9 9 Nationella aktörer som ansvarar för och/eller är delaktiga i etableringsprocessen och rehabiliteringen av nyanlända kvinnor och män.