Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Transkript

1 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för Östra Mellansverige "Kompetensutveckling inom affärsutveckling för Solo- och mikroföretag" Utlysning Nu kan ni söka stöd inom programområde 1, Kompetensförsörjning. Mål 1.1. Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. Svenska ESF-rådet avsätter 64 miljoner kronor till projekt som ska bedrivas i Östra Mellansverige (Södermanland-, Uppsala-, Västmanland-, Örebro-, och/eller Östergötlands län). Medfinansieringen ska uppgå till 25 %. Satsningar inom denna utlysning ska dels bidra till att stärka deltagande individers ställning på arbetsmarknaden samt tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens. Insatserna i beviljade projekt ska sättas i en större kontext för ökad måluppfyllelse, strukturell påverkan samt förbättra förutsättningarna för att nå mer bestående effekter. Målgruppen i projekten ska i huvudsak bestå av solo- och mikroföretag med upp till nio anställda. Möjlighet finns att ha med företag med upp till 20 anställda. Maximal projektlängd i utlysningen är 36 månader. Projekten kan starta tidigast den 1 januari 2016 och senast den 1 mars Projekten ska avslutas senast den 28 februari Svenska ESF-rådet kan dock pröva frågan om förändrad projekttid, efter ansökan från projektet eller på eget initiativ. Utlysningen pågår mellan den 3 augusti 2015 och den 21 september kl

2 2 Beskrivning Det svenska operativa programmet för Socialfonden genomförs som en del av Europa strategin, EU:s strategi för smart, inkluderande och hållbar tillväxt. Fondmedlen ska användas till att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken samt bidra till Europa 2020-strategins uppfyllande. Inom ramen för programgenomförandet ska de horisontella kriterierna jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering användas som drivkrafter och verktyg för ett bättre och effektivare arbete. För att nå dit krävs att de horisontella principerna i projekten omsätts till konkreta mål och aktiviteter för att inte reduceras till något som läggs till i efterhand. Aktuell utlysning avser programområde 1, kompetensförsörjning. Projekten ska bedrivas i regionen Östra Mellansverige som omfattar Sörmland, Västmanland, Uppland, Östergötland samt Örebro län. Målgruppen i projekten ska i huvudsak bestå av solo- och mikroföretag med upp till nio anställda. Möjlighet finns att ha med företag med upp till 20 anställda. Satsningar inom denna utlysning ska dels bidra till att stärka deltagande individers ställning på arbetsmarknaden samt tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens. Insatserna i beviljade projekt ska sättas i en större kontext för ökad måluppfyllelse, strukturell påverkan samt förbättra förutsättningarna för att nå mer bestående effekter. Nationella och regionala utmaningar Av det nationella Socialfondsprogrammet framgår att investeringar i utbildning och kompetensutveckling är avgörande för framtida konkurrenskraft och välfärd. Utgångspunkten är både individens och arbetsmarknadens behov av och möjligheter till utveckling. Kompetensutveckling inom små och medelstora företag lyfts som ett särskilt betydelsefullt område att stödja. Sysselsättningen i Sverige blir alltmer beroende av mindre företag och arbetsmarknaden har under en tid gått in i vad som brukar beskrivas som en pågående strukturförändring. De mindre företagen har ökat sina andelar av antalet företag och sysselsättning samtidigt som de största företagen minskat antalet anställda. En stor andel av nystartade företag slås ut under de första tre åren vilket visar på vikten av att övervinna hinder i samband med att verksamheten kommer igång och utvecklas. Den globaliserade ekonomin innebär ett ökande tryck på förändring och utveckling i arbetslivet. Det handlar om ständiga förnyelser i produktion, teknik och kunskap i företag och organisationer. För att företag och organisationer ska kunna möta upp dessa utmaningar är det viktigt att både ägare, företagsledare och medarbetare får möjlighet till kompetensutveckling med fokus på företagarkompetensen, exempelvis marknad, affärsplan, bokföring/ekonomi, ledar- och medarbetarkompetens, IT samt möjlighet att ingå i dynamiska miljöer som främjar tillväxt. För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i företaget och det som främst avgör om företaget är konkurrenskraftigt. Tillgången på kompetens är därför en viktig förutsättning för tillväxt i företag och för hela näringslivet.

3 3 Kraven på kompetens i arbetslivet ökar eftersom kunskapsinnehållet i de varor och tjänster som företagen producerar stiger. Utvecklingen medför att det blir allt viktigare för individer att fortsätta att utbilda sig även under det pågående arbetslivet. Det är viktigt att kompetensförsörjningen anpassas till arbetsplatsernas olika karaktär och nischer samt dess olika förutsättningar. En utmaning här är att få utbildningsutbudet mer tillgängligt inom de sammanhang där Socialfondens olika grupper finns. Att etablera ett samarbete mellan arbetsmarknaden och utbildningsanordnare skulle öka möjligheten till att främja ett livslångt lärande samt flexibla utbildningsvägar - tillgång till rätt utbildning i rätt tid. Vidare är utbudet av kompetent arbetskraft och utbildningssamordnare av olika skäl inte lika omfattande på mindre lokala arbetsmarknader vilket ger mer begränsade förutsättningar för den enskilde individen till långsiktig kompetensförsörjning. I högkonjunktur är det svårt för företagen att erbjuda personal kompetensutveckling vilket på sikt drabbar företagens produktion och utveckling. Avsaknaden av vikarier med rätt kompetens försvårar den anställdes möjlighet till kompetensutveckling och på sikt en chans att stå starkare på arbetsmarknaden En annan utmaning är den kommande generationsväxlingen på arbetsmarknaden som hänger samman med en åldrande befolkning. Då medarbetare/ägare med värdefull och viktig kompetens lämnar arbetsmarknaden finns risk för kompetensbrist om man inte lyckas matcha efterfrågan på rätt kompetens. Detta är en viktig aspekt utifrån att många unga idag har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och få den nödvändiga erfarenheten och de nödvändiga kontakterna och nätverken som krävs. Tillgång till rätt kompetens och kunskap är en avgörande faktor för att behålla och utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv sett ur ett såväl regionalt, nationellt som internationellt perspektiv. Förväntade resultat och effekter av projekten Aktuell utlysning efterfrågar projekt som ska bidra till sysselsättning, tillväxt och ett hållbart arbetsliv genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. Satsningarna ska bidra till att ställningen på arbetsmarknaden stärks för deltagande kvinnor och män och att arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens tillgodoses. Det handlar om att stärka arbetsplatsens långsiktiga konkurrenskraft och kompetensförsörjning och att utveckla mer flexibla former för ett livslångt lärande som bättre svarar mot individens och arbetslivets behov. Vart och ett av projekten ska även presentera en plan för hur deltagande aktörer kan bredda sin rekryteringsbas, i syfte att i förlängningen skapa en mer inkluderande arbetsmarknad. Utifrån handlingsplanen finns för regionens följande kvalitativa målvärden: Att kompetensutvecklingen utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov Att målgruppens ställning på arbetsmarknaden stärks Att arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens tillgodoses

4 4 Prioritet kommer att ges till projekt som: säkrar ett regionalt lärande och spridning av resultat och effekter syftar till att bryta könsstereotypa mönster Projekt kan omfatta kvinnor och män i de grupper som är prioriterade i programområde 2 i syfte att dessa personer, genom att delta i kompetensutvecklingsinsatser, ökar sina förutsättningar för tillgång till relevanta kunskaper, arbetslivserfarenhet, referenser och arbetsrelevanta nätverk. Samtidigt kan dessa insatser underlätta för deltagande företag att få tillgång till arbetskraft med rätt kompetens. Utifrån detta kommer även prioritet ges till projekt som: breddar vägarna in på arbetsmarknaden för personer som saknar relevant yrkeserfarenhet och som hör till de prioriterade grupperna. (Stöd till sådana kompetensutvecklingsinsatser kan, med hänsyn till EU:s statsstödsregler, enbart avse initiativ som riktar sig till personer som inte redan omfattas av det ekonomiska stödet för yrkesintroduktionsanställningar.) Samtliga uppsatta mål kommer att följas upp av Svenska ESF-rådet under projekttidens gång genom såväl fysiska besök som genom skriftlig rapportering, i syfte att stötta projekten att uppnå de resultat och de effekter som angetts i ansökan. Integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering vilka också benämns horisontella principer Hållbar utveckling genom horisontella principer De horisontella principerna om jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering har en dubbel funktion. Principerna ska dels bidra till en breddad syn på kompetens hos arbetsgivare och främjandeaktörer, dels fungerar de som krav på genomförandet av projekten i syfte att säkerställa att vissa grupper inte exkluderas. Lika möjligheter och icke-diskriminering Frihet från diskriminering är en mänsklig rättighet. I svensk lagstiftning finns skydd mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Det finns också krav på att arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter vad gäller kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Det innebär att det i projekten ska finnas en god kunskap om förekomst av och mekanismer bakom diskriminering och att denna kunskap används i utformning och genomförande av projekten. Verksamheterna ska tillämpa rutiner och metoder som främjar lika möjligheter och säkerställer att diskriminering inte förekommer. Målet är att projekten främjar icke-diskrimineringsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om diskriminering används i utformning och genomförande av projekten. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Regeringen har som mål att skapa ett samhälle utan hinder för delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Insatserna ska bekämpa

5 5 diskriminering och ge flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Det konkreta tillgänglighetsarbetet behöver fokuseras på att identifiera och undanröja hinder för personer med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i arbetslivet. Insatser som bidrar till att förändra och bredda arbetsmarknaden för att rymma fler är också nyckeln till en hållbar samhällsutveckling som skapar inkludering, delaktighet och tillväxt. Tillgänglighet ska tillämpas som horisontell princip och inriktas på att bidra till förutsättningar för en mer inkluderande arbetsmarknad som kan öppna möjligheter för fler personer med funktionsnedsättning att få arbete på lika villkor. Målet är att projekten ska främja tillgänglighetsperspektivet i sin verksamhet genom att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet, och på så sätt möjliggör för kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar att bli delaktiga i projektets insatser. Jämställdhet Socialfondens projekt ska främja jämställdhet med utgångspunkt i programmets mål, målgrupper och prioriteringar genom att projektet har jämställdhetskompetens internt eller genom externt stöd, att en jämställdhetsanalys ingår i projektets problemanalys och att aktiviteter i projektet beaktar jämställdhetsperspektiv i enlighet med analysen. Målet är att projekten främjar jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet genom att kunskap om kvinnors och mäns olika förutsättningar och villkor på arbetsmarknaden används i analyser och vid genomförande av projekten. För att få godkänt på ansökan vad gäller jämställdhet ställer myndigheten krav på att punkterna 1-6 nedan finns beskrivna i ansökan, i enlighet med Standarden för jämställdhetsintegrering: Analys 1. En jämställdhetsanalys av projektets fokusområde ska ingå i problembeskrivningen där könsmönster finns beskrivna med kvantitativa och kvalitativa data. Analysen ska göras med utgångspunkt i de jämställdhetsmål som fastställs utifrån projektets problemområde och målgrupp. Genom att arbeta utifrån sin kontext ska projekten bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Vi rekommenderar metoden 4R som stöd i genomförandet av analysen. Mål och indikatorer 2. Projektet ska ange egna jämställdhetsmål som visar hur projektet bidrar till jämställdhet inom projektets fokusområde. 3. Projektet ska ange förväntade resultat och specificera indikatorer för att kunna följa upp sina jämställdhetsmål. Aktiviteter/Genomförande 4. Aktiviteter i genomförandet ska finnas angivna i syfte att lösa de i projektansökan identifierade jämställdhetsproblemen. Det finns en logisk koppling mellan analys, mål, aktiviteter, resultat och effekter.

6 6 Jämställdhetskompetens 5. Projektet måste ha tillgång till en jämställdhetskompetens, antingen internt eller externt. Uppföljning 6. Projektet beskriver i rapporter hur mål för jämställdhet ska följas upp internt och åtgärdas om de inte följer planen. I Standarden för jämställdhetsintegrering, kan du läsa mer om hur du ska göra och vilka krav som ställs för att du ska få godkänt på din ansökan. Ej uppfyllda krav enligt Standarden för jämställdhetsintegrering kan ge avslag på ansökan. För ytterligare hjälp finns möjlighet att kontakta ESIsupport, finansierat av Europeiska socialfonden, Projekt OBS! Att arbeta med jämställdhet inom Europeiska socialfonden är ett skall krav, vilket betyder att jämställdhetsperspektivet ska vara integrerat i allt arbete, från förberedelser av program till projektens genomförande. Projektgenomförandet delas in i tre olika delar: - Analys- och planeringsfas - Genomförandefas - Avslutsfas Endast en ansökan görs för hela projektperioden och dess tre faser. Det ska tydligt framgå i ansökan hur lång tid projektet bedömer att de behöver för respektive fas. Analys- och planeringsfasen är obligatorisk och kan pågå högst nio månader. Avslutsfas kan pågå som längst i tre månader. Till ansökan ska bifogas en tids- och aktivitetsplan för analys- och planeringsfasen. För att övergå från Analys- och planeringsfas till Genomförandefas måste följande kriterier vara uppfyllda: Projektpersonal är rekryterad Analys av deltagande företags förutsättningar, möjligheter och behov. Analysen ska kompletteras med en beskrivning av hur samtliga anställda har gjorts delaktiga i analysarbetet. En tydlig beskrivning av kopplingen mellan budgeterade kostnader och planerat antal deltagande företag Utarbetade mål, indikatorer samt förväntade resultat och effekter Uppdaterad tid- och aktivitetsplan där aktiviteterna tydligt kopplas till projektets förväntade restultat och effekter En plan för projektets arbete med jämställdhetsintegrering En plan för projektets arbete med tillgänglighet En plan för projektets arbete med icke-diskriminering En avropad/upphandlad utvärderare Formering av projektets styr- och referensgrupp Beskrivning av projektets kommunikationsarbete Beskrivning av eventuellt transnationellt arbete Beskrivning av eventuella regionalfondsinsatser

7 7 Avstämning kommer att ske efter analys- och planeringsfasen. Verksamheten ska redovisas till Svenska ESF-rådet i form av en avstämningsrapport där redovisning av ovanstående punkter ska ingå. Följande insatser kan genomföras i en Avslutsfas: Färdigställande av slutrapport Färdigställande av utvärderares rapport Ekonomisk slutredovisning av projektet Avslutskonferens Uppföljning av resultat och effekter För att få ut mesta möjliga effekt ur ESI-fonderna (Europeiska regionalfonden, Europeiska Socialfonden, Landsbygdsfonden och Havs- och fiskerifonden) styrs de från och med denna programperiod av ett gemensamt regelverk. Syftet är bland annat att underlätta för kombinerade insatser i form av projekt ur flera fonder samtidigt. För att skapa mervärde och en effektiv användning av resurser bör möjligheten till fondsamordning och synergier mellan ESI-fonderna och EU:s sektorsprogram undersökas. För att underlätta samordningen för projekt med kombinerade insatser kan ett projekt avsätta delar av budgeten till insatser ur de respektive ESI-fonderna. Regionalt beviljade projekt förväntas även indirekt bidra till måluppfyllelse inom övriga ESI-fonder. Transnationellt samarbete Projekt i denna utlysning kan arbeta transnationellt, det vill säga ha gränsöverskridande aktiviteter tillsammans med aktörer från andra länder, då primärt andra EU-länder. En målsättning med transnationellt samarbete är att överföra kunnande och god praxis mellan projekt, regioner och medlemsstater. Ett projektgenomförande som rymmer transnationellt samarbete och kunskapsutbyte mellan aktörer i olika EU-länder förväntas ge ömsesidig nytta och mervärde. Insatser inom Europeiska regionalfonden, ERUF Projekt i denna utlysning kan innehålla aktiviteter som faller inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden. För mer information om regionalfonden, se Utvärdering Projektutvärdering i utlysning Alla insatser som finansieras av medel från Europeiska socialfonden följs upp och utvärderas. Nedan ges en kortfattad information om det övergripande syftet med uppföljning och utvärdering i Socialfonden samt information kring vad som behöver framgå av en projektansökan i denna utlysning. 1. Uppföljningen med socialfondens indikatorer syftar till att vara ett underlag för styrning av och information om satsningarna i socialfonden, både på program- och projektnivå. Uppföljningen syftar också till att skapa underlag för utvärderingen av program och projekt. För uppföljning gäller att projekten ska följas upp med socialfondens indikatorer. För projekten innebär det att projektledaren är ansvarig för att rapportera in uppgifter om deltagarna till SCB. När deltagarna börjar ska projektet rapportera vem som anvisat deltagaren, personnummer och startdatum, därefter månatligen antal timmar som deltagarna deltagit. I ansökan ska det framgå att projektet har kapacitet att hantera rapporteringen.

8 8 2. Projektutvärderingarna har två primära syften: - Att bidra med kunskap till projektledningen om projektets utveckling och till projektägare/styrgrupp om hur resultaten dockar in i organisationernas utvecklingsbehov. - Att bidra med kunskap till ESF-rådet och dess uppdragsgivare om hur projekten bidrar till utlysningarnas syften via sina påvisade resultat och effekter. Eftersom projekten i socialfondsprogrammet kan ha många olika mål, målgrupper och projektupplägg kommer även utvärderingen skilja sig mellan projekt. Oavsett typ av projekt gäller dock följande: - Utvärderingen ska bidra till kunskapsbehov och nytta på flera olika nivåer. Det är både utvärderarens och projektledningens ansvar att säkerställa att relevanta intressenter får nytta av utvärderingen. - Utvärderingen ska kunna studera både processer och effekter/resultat från projektet, kopplat till utlysningen. Det konkreta utvärderingsupplägget för ett projekt utformas efter bifall i samband med att projektet i samråd med ESF-rådet beställer en utvärdering. Sökanden behöver således inte beskriva ett exakt utvärderingsupplägg för projektet vid ansökningstillfället. Sökande bör däremot översiktligt beskriva: - Resurser avsatta för utvärdering och återföring. - Hur utvärderingen och dess resultat ska användas och hur den bidrar till genomförandet av projektet samt att stärka utvecklingsarbetet i de deltagande organisationerna. Projektutvärderingen ska som huvudregel avropas från Svenska ESF-rådets ramavtal. Syftet med ramavtalet är att kvalitetssäkra upphandlingen och förenkla samt att leverantörerna av utvärdering håller god kvalité. Upphandling utanför ramavtalet är möjligt om särskilda skäl föreligger, detta ska då stämmas av med ESF-rådet i förväg. I händelse av att Svenska ESF-rådets ramavtal inte finns på plats då projekten får bifall gäller att projekten får upphandla utvärdering utanför ramavtalet. Projekten ska i så fall använda de kvalitetskrav och förutsättningar som Svenska ESF-rådet anger. Ytterligare riktlinjer och vägledning gällande uppföljning och utvärdering tillkommer i samband med bifall. TÄNK PÅ att avsätta medel för projektutvärdering (personal och/eller köp av tjänst). Klusterutvärdering Utlysningen kan komma att utvärderas med hjälp av en klusterutvärdering under förutsättning att flera projekt beviljas stöd i denna utlysning. Denna utvärdering sker i samverkan med de projektutvärderare som är kopplade till projektens egna utvärderare. För projektens del innebär en klusterutvärdering att tid måste avsättas för nätverksmöten och gemensamt arbete med att specificera gemensamma utvärderingsfrågor. Det kan handla om 3-5 arbetsdagar per projekt. ESF-rådet avropar klusterutvärderingen från ESF-rådets ramavtal. För denna utlysning avsätts två miljoner kronor.

9 9 Socialfondens nationella urvalskriterier Nationella urvalskriterier Inom socialfonden finns ett antal urvalskriterier. Dessa ska bidra till att de projekt som har bäst förutsättningar att uppfylla det nationella Socialfondsprogrammets mål väljs ut. Kriterierna som är aktuella i denna utlysning är: - Projektet ska bidra till utlysningens och programmets mål och förväntade resultat. Ansökan ska även beskriva hur projektet utgått från målgruppens och aktörernas behov i sin problemformulering. - Projekt som direkt eller indirekt bidrar till att byta könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden eller att motverka demografiska obalanser bör prioriteras. - Det ska finnas relevant kapacitet och kompetens hos projektorganisationen. - Projektet ska uppfylla kraven som ställs vid ansökningstillfället gällande principer för lika möjligheter. För jämställdhet ska även standarden för jämställdhetsintegrering följas. - Projektet ska grunda sig i en problem- och behovsanalys. - Projektet ska vara väl förankrat och ha säkrat ägarskap och utpekade mottagare för resultat. - Projekt som involverar för projektmålen relevant samverkan och då särskilt samverkan med Arbetsförmedlingen ska prioriteras. - Projektet och dess resultat ska vara kostnadseffektiva. - Projektet och dess resultat ska vara utvärderingsbara. Utlysningens framtagande i samråd med Strukturfondspartnerskapet Strukturfondspartnerskapet, förvaltande myndighet och regionalt tillväxtansvariga har för den nya programperioden valt att utforma strukturfondsarbetet på ett nytt sätt. Alla tre parter har kommit överens om att följa en gemensam arbetsprocess där varje part har sitt ansvarsområde. Denna arbetsprocess är inte reglerad i lag utan bygger på en gemensam överenskommelse parterna emellan. Den nya arbetsprocessen styrs av en årsplan och omfattar de satsningar parterna vill se prioriterade under aktuellt år. Planen ger därmed, med viss framförhållning, bättre planeringsförutsättningar till de aktörer som avser att söka medel från strukturfonderna.

10 10 Beskrivning av deltagare Huvudsaklig målgrupp Anställda och företagare inom solo- och mikroföretag (upp till nio anställda) med tillväxtpotential eller tillväxtambitioner. Möjlighet finns att ha med företag med upp till 20 anställda. Deltagande företag ska ha varit verksamma så länge att de har lämnat minst en och helst två deklarationer eller årsredovisningar. Deltagande företagare ska vara verksamma minst 50 % i sitt företag. Deltagande företag ska vidare betala en deltagaravgift på kr. Det finns även förutsättningar för kvinnor och män som ingår i målgruppen för programområde 2 att delta i kompetensutvecklingsinsatserna, om det kan bidra till att dessa personer kan komma in på eller närma sig arbetsmarknaden. Dessa insatser kan samtidigt underlätta för de deltagande organisationerna och arbetsgivarna vad gäller tillgång till arbetskraft med rätt kompetens. Här gäller att de projekt som vänder sig till målgrupper inom programområde 2, ska förankra projektet hos Arbetsförmedlingen och/eller Försäkringskassan, beroende på vilka målgrupper projektet vänder sig till. Förutsättningar för projektets genomförande Utlysningen Utlysningen öppnar den 3 augusti 2015 och stänger klockan den 21 september Ansökan Observera att endast en ansökan görs för samtliga tre faser, Analys- och planeringsfas, Genomförandefas samt Avslutsfas. Det ska tydligt framgå i ansökan hur lång tid projektet bedömer att de behöver för respektive fas. Analys- och planeringsfas ska pågå i minst en månad och som längst nio månader. Avslutsfas kan pågå i en till tre månader. Projektperiod Maximal projektlängd är 36 månader. Projekten kan starta tidigast den 1 januari 2016, dock senast den 1 mars Projekten ska avslutas senast den 29 februari Budget För budget finns en särskild budgetmall som fastställts av Svenska ESF-rådet för den nya programperioden, se Observera att de projekt som beviljas stöd ska budgetera med de schabloner och enhetskostnader som Svenska ESF-rådet publicerar tillsammans med budgetmallen. Säkerställande av medfinansiering I denna utlysning ska projektens medfinansieringsgrad uppgå till 25 procent. Medfinansieringen kan bestå av privata och/eller offentliga kontanta medel samt offentligt och/eller privat bidrag i annat än pengar (deltagarnas deltagande i kompetensutvecklingsinsatser samt övriga kostnader som t ex externa tjänster, lokaler och administration, resor och logi samt utrustning och material). Se mer på

11 11 I projektansökan ska anges hur medfinansieringen kommer att säkerställas och vad den kommer att bestå av. I samband med beredning av ansökan kommer ESF-rådet att säkerställa och bedöma angiven medfinansiering. Det är därför viktigt att ansökan innehåller aktuella och kompletta kontaktuppgifter till angivna medfinansiärer. Kostnadseffektivitet och lagen om offentlig upphandling (LOU) Samtliga stödsökande ska vid köp av varor och tjänster verka för att kostnadseffektivitet uppnås. Stödsökande som är upphandlande enheter enligt LOU ska även tillämpa denna lag inom projektverksamheten. Stödsökande i den ideella och privata sektorn är normalt inte berörda av LOU. Här krävs istället att man kan visa att man har agerat på i övrigt affärsmässiga villkor, vilket i normalfallet innebär att köp av varor och tjänster ska utsättas för konkurrens och att principerna om likvärdighet, icke diskriminering, öppenhet, ömsesidigt godkännande samt proportionalitet beaktas så att kostnadseffektivitet uppnås. En preliminär upphandlingsplan och eventuella samverkansavtal ska bifogas ansökan om stöd. Projektägarskap Projekten ska ägas och bedrivas av en organisation som har såväl administrativ kapacitet som vana och erfarenhet av att hantera och tillvarata resultat och effekter av genomförda insatser. Viktigt är att projektägaren har legitimitet i regionen gentemot de deltagande företagen. Kompetensutveckling All kompetensutveckling inom projektet ska vara kopplat till Affärsutveckling och utgå från en analys av verksamhetens förutsättningar, möjligheter och behov. Rena yrkesutbildningar kommer inte att godkännas. Vikten av förankring hos relevanta aktörer Det är av yttersta vikt att i ansökan beskriva och påvisa hur projektidén är förankrad hos relevanta aktörer. För de projekt som vänder sig till målgrupper inom programområde 2 ska förankring av projektet även ske hos Arbetsförmedlingen och/eller Försäkringskassan, beroende på vilka målgrupper projektet vänder sig till. Statsstöd Ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden omfattas av EU:s regler om statsstöd. Statsstödsreglerna ska garantera att EU:s inre marknad fungerar, dvs att det finns gemensamma regler för konkurrens, offentlig upphandling och statsstöd. Möjligheterna att lämna ekonomiskt stöd till företag regleras och bedöms enligt gällande fördrag och förordningar. Som företag betraktas samtliga enheter som bedriver ekonomisk verksamhet oavsett juridisk form. Det är viktigt att du som stödmottagare beaktar regelverket då reglerna innebär att det finns en högsta tillåtna stödnivå. Övrigt Ansökan med budget görs i Projektrummet på Eventuella bilagor skickas via e-post till ostramellansverige@esf.se.