PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv

Transkript

1 PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna i Västernorrland Version: 1.1 Skriven av: Malin Heimer, Stefan Paulsson Datum: Godkänd av: Styrgruppen Datum: Projektwebbplats: UTSKRIFTSDATUM:

2 1(11) Innehållsförteckning FÖRÄNDRINGSHISTORIK... 2 RELATERADE DOKUMENT INLEDNING BAKGRUND BESTÄLLARE MÅL OCH STRATEGIER MÅL EFFEKTMÅL PROJEKTMÅL AVGRÄNSNINGAR UTGÅNGSPUNKTER INTRESSENTER BEROENDE OCH PÅVERKAN RISKER KOSTNADS- OCH NYTTOKALKYL FINANSIERING TIDSPLAN ORGANISATION RESURSER KVALITETSSÄKRING ÖVERTAGANDE OCH ACCEPTANS AVSLUTSKRITERIER HEMTAGNINGSANSVARIG ÖVRIGA DIREKTIV... 10

3 2(11) Förändringshistorik Version Datum Status och eventuell förändringsorsak Utfärdare Första versionen av arbetsdokument Malin Heimer Andra versionen av arbetsdokument efter Malin Heimer synpunkter från styrgruppen Stefan Paulsson Fastställt dokument Malin Heimer Reviderat fastställt dokument (ändringar I Text relaterade dokument) Text Text Text Text Relaterade dokument Version Datum Benämning Beslutsinstans Januari Beslut, ansökan om regionala medel LST Västernorrland 2012 Länstyrelsen Augisti 2011 Ansökan om regionala medel - LST Västernorrland Länsstyrelsen Maj 2011 Prakikplatsen.sebilaga till slutrapport LST Västernorrland projektet e-länet bra företagsklimat 2009 Skolverkets allmänna råd om studie- och Skolverket yrkesorientering 2011 Skolinspektionens granskning av yrkesförberedande program Skolinspektionen

4 3(11) 1 Inledning I kommunerna jobbar vi hårt inom olika enheter för att skapa goda förutsättningar för meningsfull praktik oavsett om det är formell eller informell utbildning. I detta sammanhang är kommunerna inte bara beställare av praktikplatser utan också en stor arbetsgivare med många arbetsplatser som kan erbjuda bra praktikplatser. Genom att samordna all slags praktik inom kommunerna skulle vi kunna stärka det livslånga lärandet och minska konkurrensen mellan olika enheter. Vi skulle också kunna samordna kvalitetshöjande insatser som exempelvis intern och extern information/kommunikation och handledarutbildningar som vi är skyldiga att erbjuda 1.1 Bakgrund Ett bra samarbete mellan skola och näringsliv behövs för att trygga den framtida kompetensförsörjningen inom privata näringslivet och den offentliga sektorn. Det finns flera goda exempel på sådant samarbete inom vår region. För att ta tillvara möjligheterna till ytterligare utveckling av samarbetet behöver det finnas tydliga incitament och praktisk organisering hos såväl kommunen som samverkande arbetsgivare. Hanteringen av matchning mellan praktikplatser och individer kräver ett stort pedagogiskt grepp om hela processen, inklusive förberedelsearbete och efterarbete. För att stödja den processen har webbportalen utvecklats och etablerats i Västernorrlands län inom ramen för projektet e-länet, bra företagsklimat Det var ett successivt utvecklingsarbete som utgick från de befintliga kontakter som finns mellan arbetslivet och respektive program/skola. För bästa effekt i fortsatt kvalitetsförbättring bör naturligtvis samtliga utbildningar där det ingår praktik registrera sina företagskontakter i systemet. Det bidrar till en bra kartläggning dels över behovet av praktikplatser, dels vilka företag och arbetsplatser som samverkar på olika nivåer. Framgångsfaktorer i arbetet med praktikverksamhet inom projektet e-länet bra företagsklimat: Matchningen av praktikplatser har starkare koppling till utbildningen. Företagen kan själva välja vilken målgrupp respektive praktikplats ska vända sig till. Samma företag kan ha flera olika praktikplatser som vänder sig till olikamålgrupper. Praktiken blir mer rättssäker och jämlik ur ett jämställdhetsperspektiv. Samverkande organisationer/arbetsplatser och skolor har kontakten kvar även om speciella kontaktpersoner lämnar aktiv roll isamverkan. En ökad regional samverkan mellan utbildning och arbetsliv går att se. De flesta arbetsplatser tar emot praktikanter från olika kommuner. Administrativt stöd åt arbetsplatserna och samordnare från olika organisationer att skapa sig en överblick över samtliga kontaktersom arbetsplatsen har. Det skapar i sin tur bättre förutsättningar för olika samarbetsformer för att öka kvalitén i samverkan och vårda relationernamellan kommuner och näringsliv i hela vår region. Skolans engagemang att starkare knyta verksamheten till praktikperioder har ökat elevers motivation för praktiken och därmed stärkt ungdomars utveckling. Elevers entreprenöriella egenskaper förstärkts genom en strategisk och kvalitetsmässigt strakare samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

5 4(11) 1.2 Beställare Projektet beställs av Kommunförbundet Västernorrland på uppdrag av skolcheferna i deltagande kommuner. 1.3 Mål och strategier I de formella utbildningarnas styrdokument står det mycket starkt skrivet om hur skolan ska arbeta med ett entrepenöriellt förhållningssätt och bidra till att eleverna utvecklar sina entreprenöriella egenskaper. Kreativitet och företagaranda är också en av EU:s nyckelkompetenser och anses nödvändiga för den individuella utvrcklingen till var och ens fulla potential och en etablering på arbetsmarknaden. Arbetet med att skapa en struktur och en kvalitetssäkring av praktikverksamheter kan kopplas till nya skollagen med tonvikt på kvalitetskraven för APL inom yrkesprogrammen och skolverkets allmänna råd om Studie- och yrkesvägledning. Projektet skan bidra till att skapa nya lärande miljöer och lärande organisationer

6 5(11) 2 Mål Att ytterst bidra till ungas integration i samhället och etablering på arbetsmarknaden Att varje individ utvecklar sina entreprenöriella förmågor och tar ansvar för sitt eget lärande. 2.1 Effektmål Ökad integration och bättre samarbete mellan arbetsmarknad, näringsliv och grundskola/gymnasium/vuxenutbildning. Ökad kreativitet, initiativförmåga och företagaranda hos enskilda individer Fler praktikplatser som erbjuds till rätt individ och vid rätt tillfälle Bättre möjligheter för kompetensförsörjnings hos företag /arbetsplatser. Kvalitetssäkrad och rättssäkrad praktik/apu/apl och LIA Bättre förutsättningar för länets skolor att kunna möta de nya kraven i styrdokumenten kring entreprenörskap i skolan Att skapa konsensus kring värdet av kontakter med det omgivande samhället för näringsliv, arbetsliv och skolvärlden 2.2 Projektmål 1. Att kvalitetssäkra lärandet i arbetslivet genom att stärka kompetensen hos medarbetare inom grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Dvs utveckla och implementera hållbara rutiner för förberedelser, genomförande, uppföljning, bedömning och dokumentation av praktik som är anpassade för respektive målgrupp. 2. Att organisera regional plattform för kontakter mellan kommun-näringsliv (utbildning-arbetsliv) där funktioner för drift, underhåll, support och utveckling av webbportalen ingår 3. Ett större och mer varierat utbud av praktikplatser för länets elever (grundskola, gymnasium, vuxenutbildning) 4. Att utveckla stödfunktioner för lärare, SYV-are och skolledare i arbetet inom lokala programråd samt implementering av skolverkets allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering 5. Arrangera seminarier, work shops och ERFA-träffar för medarbetare i skolan och samverkande arbetsplatser som ett stöd till arbetet enligt projektmål Att medverka till att lärare, SYV-are och skolledare erbjuds kompetensutveckling för att kunna utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan 7. Kvalitetssäkringen av praktikverksamhet ska implementeras i kommunernas ordinarie verksamhet Ett exempel på detta är att målsättningen och måluppfyllelse med respektive enhets praktikverksamhet går att utläsa i verksamhetsplaner och kvalitetsredovisningar och att kostnaderna ryms inom budget.

7 6(11) 3 Avgränsningar I projektet ingår endast utveckling av det entreprenöriella lärandet och kvalitetssäkring av utbildningen utifrån perspektivet samverkan grundskola/gymnasieskola/vuxenutbildning och arbetsliv. 4 Utgångspunkter Inom grundskolan finns inget krav på praktik men väl tydliga målformuleringar om studieoch yrkesorientering inom utbildningen. Det finns tendenser till att praktikverksamhet bedrivs som någon slags balkongverksamhet där några få personer från skolan (ofta en SYV-are ska administrera platserna för ett stort antal elever.) Många grundskolor lägger in obligatorisk a praktikveckor men utgår från att alla elever ska skaffa sina praktikplatser själva. Det ger inte alla elever samma möjlighet till praktik då alla har olika förutsättningar beroende av de sociala nätverken de finns i. Man kan också ifrågasätta vad syftet med praktiken är och hur man följer upp elevernas lärande i arbetslivet. En befogad fråga i sammanhanget är om praktiken är till för att skapaandningshål för lärarna eller om den är till för elevernas lärande. Det visar sig vara stora skillnader i hur väl man har lyckats integrera praktiktiden ielevens individuella utvecklingsprocess. För gymnasiets och vuxenutbildningens yrkesprogram är kraven på arbetsplatsförlagt lärande tydligt reglerat i styrdokumenten. Tyvärr syns idag stora skillnader mellan program, skolor, klasser och enskilda lärare i såväl arbetssätt gällandeintegrering i utbildning som bedömning och utvärdering av lärandet iarbetslivet. Naturligtvis finns det praktikplatser som mycket väl uppfyllerkraven för APU/APL och där skolan gör ett bra jobb för att det ska integreras i elevens lärande. Det är dock för stora olikheter för att det generellt ska upplevas som av god kvalité. På flera håll saknas det klara och tydliga målformuleringar som beskriver syfte, mål och innehåll i denarbetsplatsförlagda utbildningen. Vidare sker praktikplatsanskaffningen till allt för stor del genom att eleven ordnar fram sin plats själv. Detta medför att man på flera praktikplatser handleder praktikanter utan att ha tillräcklig kunskap om den aktuella elevens utbildning och vad som förväntas ingå i praktiktiden.i pågående kvalitetsutvecklingsarbete har vi också kunnat konstatera flera fall där elever gör APU/APL på en arbetsplats som inte alls är relevant till den utbildning som eleven går. Det blir mer av en arbetslivspraktik än en utbildning i arbetslivet. Flera handledare ute i arbetslivet uttrycker att de saknar information från skolan om vad som förväntas av dem och av arbetsplatsen i varje specifikt fall. Dessutom visar det sig i diskussioner att man efterlyser man mer kontakt med skolan under praktiktiden.

8 7(11) 5 Intressenter Förvaltningsledningar, rektorer och verksamhetschefer, lärare, SYV-are, elever, politiker, privata näringslivet, branschorganisationer och övriga intresserade. 6 Beroende och påverkan Praktiksamordning och gemensamma insatser för att vårda relationerna mellan kommunen och det regionala näringslivet måste stärkas. Utvecklas detta kan vi motverka arbetslöshet och samtidigt bidra till att matchningen av ungas val av utbildning, utbildningens innehåll och arbetslivets behov av kompetens förbättras. För att lyckas med det behöver vi: Skapa en organisation för praktiksamordning med en tydlig struktur (syfte och mål) Tydliggöra ansvar och rutiner (uppdragsbeskrivning och arbetsfördelning) Koppla praktiksamordningen till kommunens struktur (ansvarig chef/förvaltning/nämnd) Skapa utrymme (kompetens och resurser) för skolorna i arbetet med att åtgärda de brister som finns i kvalitén i lärandet i arbetslivet. 7 Risker Risk finns att inget utvecklingsarbete sker om projektmedarbetarna i kommunerna inte är tillgängliga i projektarbetet. Risk finns att utvecklingsarbetet stöter på hinder pga kulturella motsättningar och arbetsorganisatoriska faktorer. Risk finns att negativa attityder påverkar projektets resultat i fel riktning om det inte kommuniceras på alla nivåer i de lärande organisationerna Risk finns att budgetkalkylen inte håller om de samverkande kommunerna inte bidrar med den medfinnansiering de åtagit sig att göra.

9 8(11) 8 Kostnads- och nyttokalkyl Total budget kronor. Offentlig finansiär, pengar År 2011 År 2012 År 2013 Totalt % Tot Länsstyrelsen ,58% Offentlig finansiär, eget arb. Sundsvalls kommun, eget arb (1,5tj) ,32% Örnsköldsviks kommun, eget arb (0,75tj) ,66% Kramfors kommun (0,5tj) ,11% Sollefteå kommun, eget arbete (0,5tj) ,11% Ånge kommun, eget arbete (0,5tj) ,11% Härnösands kommun, eget arb (0,5tj) ,11% SUMMA Finansiering ,00% Genom länssamverkan synkroniseras kostnader och effekter för bästa måluppfyllelse på operativ, taktisk och strategisk nivå. 9 Finansiering Deltagande kommuner medfinnansierar projektet med kr under hela projekttiden genom investering i form av arbetstid. Under senare delen av projektet kan det dock bli aktuellet med att ersätta en del av arbetstiden med kontant medfinnansiering. Detta för att öka förutsättningarna för långsiktig hållbarhet i samband med beställarens vidare hantering av beslut efter projektavslutet. Länsstyrelsen västernorrland delfinnansierar med kr under hela projekttiden. Pengar betalas ut från lst efter att projektägaren skickat in och fått sina rekvisitioner godkända. Budget och planerade aktiviteter kan justeras på årsbasis efter beslut av styrgruppen. 10 Tidsplan 1 September december 2011:Kontinuerligt utvecklingsarbete av praktikplatsen.se i Västernorrland. Tillsättande av projektledare och projektmedarbetare i arbetsgruppen. Fastställande av projektplan och aktivitetsplaner. 1 januari december 2013:Kontinuerligt utvecklingsarbete enligt projektplan och aktivitetsplaner. Kontinuerlig rapportering och spridning av aktiviteter, resultat och effekter.

10 9(11) 11 Organisation Beställare: Kommunförbundet i Västernorrland tillsammans med länets skolchefer. Styrgrupp: Deltagande kommuners skolchefer Projektägare: Sundsvalls kommun Projektledare: Malin Heimer, Sundsvalls kommun Arbetsgrupp: Minst en huvudadministrtör från varje deltagande kommun som tillsammans med projektledaren utgör den regionala arbetsgruppen. Fler projektmedarbetare kommer att finnas och knyts till det okala utvecklingsarbetet i respektive kommun som bedrivs enligt projektdirektiven. Referensgrupper: Utses av arbetsgruppen 12 Resurser Egen personal: Projektledare 100%, administration 20% 2011, 10% Arbetsgrupp och övriga medarbetare från kommunerna som medverkar i projektets genomförandeaktiviteter ska uppgå till100% av total medfinnansiering för respektive kommun Investeringar Vad ska den bestå av Vad kostar den Externa tjänster Vem/Vilka Summa Hyra Praktikplatsen.se Gotit Utbildning Praktikplatsen Gotit Övrigt Beräknat Materielkostnader Resekostnader(prjledaren) Utbildningskostnader,(hyra av lokal, material, förtäring) Handledarseminarium samverkande arbetsplatser Omvärldsbevakning, externa konferenser m.m Entreprenörskapsfrämjande aktiviteter, ERFA-träffar, seminarier Summa

11 10(11) 13 Kvalitetssäkring Projektet redovisar löpande sina resultat till styrgruppen för granskning och uppföljning 14 Övertagande och acceptans Beställaren ansvarar för övertagande av leverans och fortsatt hantering 14.1 Avslutskriterier Projektet anses vara avslutat när slutrapporten och ekonomisk slutredovisning är granskad och godkänd av dels styrgrupp, dels länsstyrelsen i Västernorrland Hemtagningsansvarig För att på bästa sätt hämta hem förväntade nyttoeffekter och övertagande av fortsatt drift av den gemensamma webbportalen efter projektet behöver ansvariga person i respektive kommun utses och utforma en implemetteringsplan parallellt med utevcklinsarbetet i projektet. 15 Övriga direktiv