Ove Svenson, utvecklingsstrateg Mötesanteckningar Barn och Ungdomsberedningen (BoU)

Transkript

1 Ove Svenson, utvecklingsstrateg Mötesanteckningar Barn och Ungdomsberedningen (BoU) Datum: Tid: Plats: VKL Närvarande ledamöter Roger Eklund, ordförande Ingrid Noord Silversten Pia Tinoco Boiardt Christina Aspenryd Bengt Jansson (ers) Kommun Köping Arboga Fagersta Hallstahammar Sala Frånvarande ledamöter Lars Kallsäby, vice ordförande Taito Arkkukangas Ulf Olofsson Lena Lovén-Rolén Kennet Hedlund Vasiliki Tsouplaki Barbara Conté Christina Ahlman Eva Stenberg Västerås Kungsör Norberg Skinnskatteberg Surahammar Västerås Landstinget Västerås Sala Europeiska socialfonden (Esf) Eva-Karin Wedin Länsstyrelsen Den nya programperioden för EU:s strukturfonder sträcker sig från har ägnats åt skrivning och godkännande av regelverk för fonderna, först 2015 kan utlysningar och ansökningar förväntas. Sverige är indelat i sk Nuts-regioner, Västmanland ingår i Östra mellansverige (ÖMS) tillsammans med Östergötland, Örebro, Sörmland och Uppsala län. Eva-Karin Wedin presenterade hur socialfonden är tänkt att fungera denna programperiod. Utvärderingar av förra programperioden har gett ansvariga myndigheter anledning att omarbeta processen runt ansökningar. Det visade sig i tidigare projekt att implementering saknades i flertalet projekt en sak man nu vill försäkra sig om sker i större omfattning. Projekten ska leda fram till strukturell påverkan och förändring. Programperioden kommer att bestå av tematiska utlysningar. De två först identifierade tematiska områdena är ungdomar som inte slutför sin gymnasieutbildning (Drop Outs) samt nyanlända barn och ungdomar. Inom ÖMS pågår sedan våren 2014 ett arbete att förbereda sig för utlysningen runt drop out. Representanter från samtliga av länets kommuner ingår i arbetsgruppen samt en representant för länet i ÖMS-gruppen. OH-bilder från föredraget bifogas. Beredningen tackade för föredragningen. Inför kommande regionkommunbildning Monika Eriksson Bertilsson, direktör VKL Landstinget, som ansvarar för ansökan till regeringen, kommer att återuppta arbetet i styrgruppen för regionkommunbildning. Enligt uppgift behövs inga nya beslut från länets kommuner utan beslut kan lämnas genom VKL:s styrelse. Tidsplanen för genomförande är inte fastställt, en spekulation är att övergången sker till VKL:s kansli har, i uppdrag av styrelsen, att gå igenom beredningarnas arbete och föra ett samtal om behoven utifrån beredningarnas ämnesområde i den framtida regionkommunen. OH-bilder bifogas. BoU-beredningen framhöll tydligt behovet av att området skola finns med i regionkommunens ansvar framöver. Skolan är den obligatoriska arenan där barn och ungdom formas inför sin framtid.

2 Ove Svenson, utvecklingsstrateg Hela regionen (Västmanland) engagemang i MKL MKL, Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande är en del av Samhällskontraktet (samproduktionsavtal mellan MDH, Västerås och Eskilstuna). MKL har presenterats vid ett antal tillfällen genom åren, presidiekonferenser och skolchefsträffar. En ambition är att såväl Sörmland som Västmanlands övriga kommuner blir engagerade i MKL. Frågan om övriga Västmanländska kommuners delaktighet i MKL har konkretiserats under hösten, frågan har diskuterats i skolchefsnätverket, BoU- och LoA-beredningen samt i en arbetsgrupp av skolchefer. Resultatet är ett förslag att under 2 år ägna fokus åt förstelärare. Hur uppehåller försteläraren sin position samt hur leder det till bättre resultat i skolan? Ett annat perspektiv att beforska är förstelärarens roll i förhållande till rektor och arbetslagsledare. Ambitionen är att detta projekt även ska knyta långsiktiga och varaktiga förhållanden mellan länets kommuner och Mälardalens högskola, skolans innehåll och arbetsmetoder ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I vårt läns regionala utvecklingsplan (RUP) finns en tydlig inriktning att främja skolutveckling och MKL betonas som en viktig arena för detta. Det möjliggör möjligheter till ekonomiskt projektstöd från de regionala utvecklingsmedlen. Kostnaden för projektet beräknas till 1 Mkr och kommer att äskas från VKL:s styrelse och belasta VKL:s kapital. BoU-beredningen beslutade att ställa sig positivt till förslaget. Beslut i VKL:s styrelse den 19 december. Presidiekonferens under våren BoU-beredningen vill genomföra en presidiekonferens under våren. Förslag på teman är hemmasittare och nyanländas lärande. Hemmasittare är ett bekymmer för flertalet kommuner och temat ska innehålla positiva och beprövade exempel. Nyanländas lärande är även det en synnerligen viktig fråga i våra kommuner. BoU-beredningen föreslår två alternativ för presidiekonferensen 5 6 mars och mars. Datumförslagen tas upp i LoA-beredningen den 12 december och mailas ut som förslag till samtliga presidium för respons. BoU-beredningens möten vt-14 Som beredningsledamot kvarstår man till att ny beredning tillsätts av VKL:s styrelse. Detta kan tidigast ske efter förbundsmötet den 24 april. BoU-beredningens nästa möte blir alternativt 2/2 kl alt 6 februari kl Förfrågan på mötesalternativ sker per mail med ledamöterna Övriga frågor Christina Aspenryd, Hallstahammar meddelade att hon slutar sina politiska uppdrag från årsskiftet och får interim ersättare fram till styrelsen utser beredningsledamöter. Beredningen tackade Christina för ett gott arbete i BoU-beredningen. För anteckningarna Ove Svenson

3 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och i samverkan med aktörer i länet, en förstudie för att besvara den frågan. Förstudien pågår under 2014.

4 EU 2020 strategi SMART tillväxt, genom effektivare investeringar i utbildning, forskning och innovation HÅLLBAR tillväxt, genom övergång till koldioxidsnål ekonomi INKLUDERANDE tillväxt, genom tydliga satsningar på nya jobb och fattigdomsminskning

5 Europa 2020-målen 1. Sysselsättning 75 % av åringarna ska arbeta. 2. FoU 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU. 3. Klimatförändring och hållbar energiförsörjning Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 % lägre än 1990 (eller till och med 30 %, om förhållandena är gynnsamma). 20 % av energin ska komma från förnybara energikällor. Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 %. 4. Utbildning Andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än 10 %. Minst 40 % av åringarna ska ha högre utbildning. 5. Kamp mot fattigdom och social utestängning Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner.

6 Regionalt utvecklingsprogram (RUP) God livsmiljö Rätt kompetens Dynamiskt näringsliv Effektiva kommunikationer Effektiv energianvändning Stark regional attraktivitet

7 Rätt kompetens Skolutveckling Västmanland Samverkan utbildning arbetsliv Vägledning Västmanland Vuxenutbildning Västmanland Validering Västmanland

8 Effekter av socialfondssatsningar Effekter hos individer Olika insatser inom projekten Effekter i organisationer Regional utveckling Effekter på strukturell och systemnivå

9 Process Förstudie ESF jan dec 2014 KARTLÄGGNING UTMANINGAR GAP-analys KARTBILD FÖRSLAG Erfarenheter av ESF-projekt Identifiera områden där insatser behövs Vad krävs för att nå resultat? Insatser, åtgärder. Behov av ESF-medel Fortsatt arbete efter förstudien jan-mar mars-april april-nov nov-dec dec Seminarier per utmaning mars-aug Dialogmöten Kartbild okt-nov Referensgrupper Styrgrupp

10 Utmaningar Målgrupper: Elever utan fullständiga betyg och unga arbetslösa Utrikesfödda/nyanlända Personer med funktionsnedsättning Projektdesign: Samverkan/samhandling Implementering av projekt Tillgänglighet Jämställdhet Kontakter med arbetslivet

11 Förslag till handlingsprogram för socialfonden ÖMS Två prioriterade områden för utlysning är drop outs och utrikesfödda/nyanlända inom programområde 2 Förslag till nya arbetssätt för ökad strategisk och strukturell påverkan

12 Strukturfonderna Östra Mellansverige Förslag till roll och ansvarsfördelning mellan Strukturfondspartnerskapet (SFP), länsstyrelser och ESF/TVV. Att arbeta strategiskt betyder att a. kombinera olika typer av satsningar b. bygga vidare på tidigare initiativ c. hantera olika faser samtidigt d. lära kring projekten och samarbetsformer SFP, lst och ESF/TVV behöver därför a. forum och tillfällen för lärande b. inventera och mobilisera mer c. samarbeta nära och effektivt d. kommunicera långsiktig inriktning

13 Arbetssätt Prioritet Projekt som syftar till att förändra ordinarie arbetssätt och strukturer Projektägare som kan ta ansvar för både utveckling och implementering Omvänd process Mobilisering utlysning riggning ansökan Ny organisering Från projektlogik till partnerskap tight samarbete och dialog mellan länsstyrelser, ESF/TVV och SFP

14 Arbetssätt ÅRSPLAN Lst kopplar RUS/RUP till strukturfonderna och gör avvägningar mellan läns- och ÖMS-intressen Lst, ESF/TVV och projektaktörerna samlas C. Uppföljning Gemensamt lärande och utvärderingar med fokus på effekter i länet. Lst agerar proaktivt och koordinerande utifrån årsplan A. Innan utlysning Samla upp idéer för strukturell påverkan, inom prio-områden Stödja projektdesign med fokus på konkreta satsningar Mobilisera aktörer (lokalt, län, ÖMS) som kan finansiera och äga Påvisa kopplingar till andra program och finansieringskällor ESF/ TVV beslutar SFP prioriterar, och samordnar med övriga program regionalt. Projektaktörerna riggar och ansöker B. Utlysning, ansökan ESF/TVV utlyser/upphandlar Lst och ESF/TVV ger information och vägledning

15 Arbetssätt ÅRSPLAN Prioriteringar handlingsplan ÖMS Prioriteringar RUP Lst, VKL, ESF och projektaktörerna samlas C. Uppföljning Gemensamt lärande och utvärderingar med fokus på effekter i länet. Lst och VKL samlar ihop repr från länen via skolchefs-gruppen. ÖMS-grupp arbetar, information sprids, kunskapsseminarium A. Innan utlysning Samla upp idéer för strukturell påverkan, inom prio-områden Stödja projektdesign med fokus på konkreta satsningar Mobilisera aktörer (lokalt, län, ÖMS) som kan finansiera och äga Påvisa kopplingar till andra program och finansieringskällor ESF beslutar SFP prioriterar, och samordnar med övriga program regionalt. Projektaktörerna riggar och ansöker B. Utlysning, ansökan ESF utlyser/upphandlar under 2015 alt 2016 Lst och ESF ger information och vägledning

16 Översyn av VKL:s beredningar Gemensamma strategiska prioriteringar Effektivare arbetssätt Lokal förankring av regionalt arbete Beredningsöverskridande uppdrag/ärenden Regional samverkan ska ge framgång Samverkansområden mellan huvudmän Förberedelse inför regionbildning Kommunalt engagemang i regionala och nationella frågor Regional positionering Styrning och ledning i tjänstemannanätverken

17 Beredningarnas uppdrag Bereda ärenden till styrelsen och föreslå beslut Informera styrelsen om viktiga frågor Utföra uppdrag från styrelsen i aktuella ärenden Beredningarna kan hantera ärenden som ledamöternas nämnd eller styrelse lokalt ser möjligheter att göra gemensamt Beredningarna hanterar ärenden av länsgemensam/regional karaktär Beredningarna bevakar frågor och ärenden inom sitt ansvarsområde Respektive ledamot har ett ansvar att återföra kunskap och information om ärendet till sitt beslutsorgan och sin förvaltning Upprätthålla kunskap inom aktuellt område

18 Handlingsplan VKL:s presidium = styrgrupp Kontinuerlig rapportering i styrelsen av resultat Dialog med beredningarna Enkät beredningar och styrelse Dialog med medlemmarnas chefsnätverk Dialog VKL:s LG och chefer Redovisa resultat Beredningarnas uppdrag 21 november Beslut om ev förändringar 19 december eller 30 januari 2015 i styrelsen Ramverk för arbetsformer politik och kansli

19 UTKAST: Underlag till Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) rörande samverkan med Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL) 1 (3) Bakgrund Mälardalens högskola (MDH) och Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) tecknade våren 2014 en avsiktsförklaring om samverkan. I avsiktsförklaringen framhålls bland annat gemensamma och praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt som ett tänkbart samverkansområde. Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL) nämns som exempel på struktur för samverkan. MDH har även sedan januari 2014 en avsiktsförklaring om samverkan med Länsstyrelsen i Västmanland. Utgångspunkten för samverkan är högskolans forsknings- och utbildningsstrategi samt bl.a. den regionala strategin Växa i Västmanland. Våren 2014 beslutade länsstyrelsen om ett Regionalt utvecklingsprogram (RUP) för Västmanlands län Ett av programmets insatsområden har rubriken Rätt kompetens, vilket t.ex. handlar om att utveckla skolan så att alla elever når skolans mål och sin egen fulla potential. Som en av handlingsstrategierna fastslås att MKL ska utvecklas så att det säkerställer insatser i hela länet. En fördjupad samverkan mellan MKL och VKL i frågor om forskning och utbildning kopplat till skolutveckling är därmed helt i linje med tidigare strategiska beslut. En närmare dialog om vad det i praktiken kan innebära har påbörjats genom möten mellan bl.a. ordförande och verksamhetsledare för MKL respektive företrädare för VKL och länets kommuner, främst genom skolchefsnätverket. Även vetenskapliga ledare inom utbildningsvetenskap vid Mälardalens högskola har medverkat. Mot denna bakgrund föreslås en satsning på fördjupad samverkan i form av ett 2-årigt forsknings- och utvecklingsprojekt med start 1 januari Utgångspunkten för projektet är förstelärarreformen med t.ex. utvecklingen av förstelärarrollen i relation till verksamhetschef, rektor och arbetslagsledare samt förstelärarens uppdrag inom det systematiska kvalitetsarbetet. Projektet kommer dels stödja kommunerna i det systematiska kvalitetsarbetet, dels stärka forskningsbasen till lärarutbildningen vid MDH. Sammantaget strävar satsningen mot det övergripande målet för MKL om att alla barn och unga ska ges möjlighet att nå skolans mål och sin fulla potential. Det ligger också i linje med RUP:ens målsättning om att erbjuda insatser i hela länet. Utgångspunkter Regeringens reform Nya karriärvägar för lärare syftar till att förbättra elevernas måluppfyllelse och att höja läraryrkets status och attraktionskraft. När reformen är fullt utbyggd kommer den att omfatta ungefär förstelärartjänster. Reformen bygger på att det är huvudmännen som skapar, utformar och tillsätter tjänsterna och att finansieringen sker utifrån höjda

20 statsbidrag. Det gör att det finns en variation vad gäller antal förstelärare, tjänsternas utformning, tillsättning av tjänster och resultat. Det bekräftas bl.a. i Skolverkets rapport Vem är försteläraren? som utkom i februari (3) Enligt Skolverkets statistik från 1 juni 2014 finns det utrymme för totalt 327 förstelärare i Västmanland enligt följande fördelning. Huvudman Beviljat antal förstelärartjänster Norbergs kommun 6 Kungsörs kommun 9 Surahammars kommun 11 Fagersta kommun 13 Hallstahammars kommun 20 Arboga kommun 20 Sala kommun 31 Köpings kommun 40 Västerås stad 177 Systematiskt kvalitetsarbete åligger alla skolhuvudmän enligt Skollagen. Det innebär att alla som arbetar i förskolan och skolan systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Idén om att utveckla samverkan i form av ett forsknings- och utvecklingsprojekt kring förstelärare har diskuterats vid möten med VKL:s skolchefsnätverk hösten Det har vid mötena uttryckts intresse för att knyta aktuell forskning till det praktisk-pedagogiska arbetet. Frågor som lyfts har t.ex. varit: - Hur kan förstelärarna bidra till ökad måluppfyllelse? - Hur kan försteläraren arbeta i förhållande till andra lärare? - Hur gör försteläraren skillnad för eleverna? - Vilken är förstelärarens roll i det systematiska kvalitetsarbetet? - Hur ser ansvarsfördelning och relationer ut mellan rektor, förstelärare och arbetslagsledare? Ur MDH:s perspektiv är det relevant med kunskap om förstelärarens roll och arbete bland annat för lärarutbildningen och rektorsutbildningen. I och med att reformen om förstelärare nyligen införts, behövs en kunskapsuppbyggnad genom ny forskning där kunskap hämtas från fältet. Det är även ur ett forskningsperspektiv av intresse för MDH att bygga upp kunskap om systematiskt kvalitetsarbete, och att kunna stödja skolorna i detta arbete genom t.ex. seminarieserier. Upplägg och tidplan Inom projektet erbjuds 3 kommuner möjlighet att delta i ett utvecklingsprogram med 5 träffar för förvaltningschefer, verksamhetschefer, rektorer och förstelärare. Träffarna innehåller föreläsningar om systematiskt kvalitetsarbete utifrån aktuell forskning samt övningar individuellt och i grupp. Mellan träffarna får deltagarna uppgifter att utföra i den egna organisationen. MDH tillhandahåller material såsom frågebatterier och analysscheman.

21 Utvecklingsprogrammet föreslås ha inriktning dels på matematik, dels på läs och skriv. 3 (3) Parallellt beforskas det systematiska kvalitetsarbetet. Forskningen kopplas till utvecklingsprogrammet, vilket används som empiriskt underlag. Det medför en möjlighet att också löpande och i samspel med forskningen utveckla programmet i sig. I en separat studie studeras även frågor om ansvars- och uppgiftsfördelning ur ett ledarskapsperspektiv. En preliminär tidplan är att våren 2015 inleda arbetet med vetenskapliga studier och samtidigt planera utvecklingsprogrammet. Hösten 2015 inleds utvecklingsprogrammet, som avslutas våren Hösten 2016 görs en sammanfattande rapport samt vetenskapliga publikationer. En gång per år 2015 resp bjuder MKL in till konferens på MDH i Västerås för förstelärare och andra intressenter i Västmanland, där resultat från projektet och andra frågor med koppling till forskning och skolutveckling presenteras och diskuteras. Finansiering För den förslagna satsningen ansöker MKL om kronor från VKL. Andra finansieringsmöjligheter kommer att undersökas i syfte att utvidga projektet. Fortsatt arbete Ove Svenson, strateg och sammankallande för VKL:s skolchefsnätverk och Cecilia Vestman, verksamhetsledare för MKL ansvarar tillsammans för fortsatt planering, genomförande och uppföljning av ett forsknings- och utvecklingsprojekt i enlighet med den inriktning som beskrivs i föreliggande underlag. De vetenskapliga studierna förankras med högskolans vetenskapliga ledare i utbildningsvetenskap. Projektet som helhet avrapporteras löpande i VKL:s skolchefsnätverk samt efter önskemål i VKL:s styrelse eller andra beslutande organ. Även fortsättningsvis kommer samarbetet mellan MKL och de västmanländska kommunerna säkras genom regelbundna träffar mellan i första hand MKL:s verksamhetsledare och VKL:s skolchefsnätverk. Västerås Ove Svenson, strateg VKL Cecilia Vestman, verksamhetsledare MKL