- rapport från lärande utvärdering

Transkript

1 Projektet LC komp Lärcentra som mäklare i kompetensförsörjning - rapport från lärande utvärdering Ann Lundqvist, European Minds

2 Sammanfattning Projektet LC komp Lärcentra som mäklare i kompetensförsörjning, ägt av APeL Forskning och utveckling, har huvudsakligen riktats till anställd personal på lärcentra/ vuxenutbildningsenheter i 22 kommuner vilka hade sin geografiska spridning i fem län i Östra Mellansverige. Projektet har syftat till att deltagande lärcentrum/ vuxenutbildningsverksamheter ska utveckla den kompetens som krävs för att bli kraftfulla aktörer i en lokal/regional struktur för kompetensförsörjning och därmed bidra till socialfondsprogrammets genomförande. Deltagande organisationer skulle; Lära nytt och utveckla sin verksamhet, Utveckla den mäklande funktionen och Utveckla samverkansstrukturer lärcentra och företag/offentlig verksamhet, mellan lärcentra och olika utbildningsanordnare samt mellan kommuner och regioner Projektet har pågått under perioden (förlängt till ) och har delfinansierats genom Europeiska socialfonden, programområde 1 och avsåg kompetensförsörjning. Utvecklingsarbetet har inneburit utökade relevanta kunskaper hos deltagarna. Utbildningsinsatserna har också i stort motsvarat uppfångade behov och önskningar. Seminarieverksamheten har varit framgångsrik och inneburit att fler deltagit än förväntat, framförallt har fler näringslivsrepresentanter än förväntat deltagit vilket kan ses som ett gott resultat. Utvecklingsarbetet till en mäklande funktion har nått olika långt. Där har verksamheternas olika utgångslägen påverkat men även förankringsfrågor och legitimitetsfrågor har spelat roll. Projektet har varit framgångsrikt i att stärka inre och yttre samverkan. Positivt är att samverkan stärkts mellan ingående verksamheter och att avsikter finns framgent till fortsatt samarbete. Att vara en aktiv part i kompetensförsörjningsarbetet ställer krav på strukturer, kompetens, processer och flöden. Att utveckla den mäklande funktionen har också inneburit nya kundgrupper med andra behov, villkor och synsätt vilket ställt krav på verksamheternas utveckling. Intressant är att flertalet verksamheter under projekttiden har involverats i arbetet att på den kommunala arenan tydliggöra lärcentras roll och funktion i kompetensförsörjningsarbetet. Det finns också intressanta exempel på när lärcentras utveckling tagits tillvara i en större kontext och tydligt kopplats till att tillsammans med andra aktörer utgöra part i att stödja näringslivets utveckling. Projektet har under 18 månader (januari 2010 juni 2011) följts av en extern utvärderare, Ann Lundqvist, European Minds. 2

3 1. BAKGRUND 4 2. OM UPPDRAGET Fokus Metod och förutsättningar 6 3. UTVÄRDERINGEN INSATSER OCH RESULTAT LÄRPROCESSEN Projektets arbetsformer och arbetssätt 7 Styrgruppen Kompetens och kompetensförsörjning 8 Plattformar för utvecklingsarbetet på kommunal nivå 8 Seminarieverksamhet och erfarenhetsutbyte Den mäklande funktionen 9 Att utveckla ett adekvat arbetssätt gentemot näringslivet Samverkan och samarbete 11 Den regionala arenan PROJEKTRESULTATEN 12 Horisontella kriterier; Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet 13 Jämställdhetsintegrering 13 Tillgänglighet 13 Programkriterier ANALYS REKOMMENDATIONER 16 3

4 1. Bakgrund Det finns ett antal väl kända grundproblem som alla berör arbetslivets kompetensförsörjning; hur den ska säkras, hur den ska organiseras och hur den ska effektiviseras. I mångt och mycket adresseras delar av nämnda problemområden kommunala lärcentra och vuxenutbildningsenheter där olika typer av utbildningsinsatser och kompetensstöd genomförs. Många har därför antagit utmaningen att förändra verksamheter i riktning till att mer handla om behovsstyrning och yrkesutbildning än tidigare traditionellt utbud av utbildningar och kursverksamhet. Detta för att på ett mer adekvat och flexibelt sätt vara en part och utgöra stöd i kompetensförsörjningsfrågor. Lärcentra verksamhet har sedan tidigt 1990-tal uttrycks i funktionerna mötesplats, mäklare och motor. Förprojekteringen visade att det också fanns behov av att specifikt utveckla kompetensmäklarrollen för att utveckla service och stöd till företag och offentlig service gällande kompetensutveckling. En utvecklad mäklarroll sågs som möjlig att utveckla i samarbete mellan ingående kommuner och verksamheter. Projektet Lärcentra som mäklare i kompetensförsörjning [LC komp] genomförande skulle präglas av ett koncept som möjliggjorde att generella behov av ny kunskap tillvaratogs, ge möjlighet till anpassning efter de specifika behov som kommit till uttryck i varje kommun och ge möjlighet att initiera praktiskt utvecklingsarbete. Genomförandet byggde på en modell med tre bärande delar; seminarier på olika teman baserat på uttryckt kunskapsbehov, lokalt praktiskt arbete och gränsöverskridande samarbete. Målgrupp var huvudsakligen anställd personal i 17 organisationer. Huvuddelen av deltagarna återfanns i kommunernas lärcentrum/vuxenutbildningsverksamheter och i nedan nämnda utbildningsförbund. Projektets deltagare var lärcentra och vuxenutbildningsenheter i 22 kommuner i de fem länen i strukturfondsregionen Östra Mellansverige. Deltagande organisationer var: Uppsala län: Kommunerna Östhammar, Tierp och Uppsala. Örebro län: Kommunerna Lindesberg, Karlskoga, Ljusnarsberg, Hällefors, Örebro och Sydnärkes utbildningsförbund med ingående kommuner Askersund, Hallsberg och Laxå. Östergötlands län: Kommunerna Kinda och Motala. Sörmlands län: Kommunerna Flen, Nyköping, Strängnäs och Viadidakt med ingående kommuner Katrineholm och Vingåker. Västmanlands län: Sala kommun och Norra Västmanlands utbildningsförbund med kommunerna Skinnskatteberg, Fagersta och Norberg. Samverkanspartner utgjordes enligt ansökan av de fem regionala samverkansorganen i Östra Mellansverige; Regionförbundet i Uppsala län, Regionförbundet Örebro, Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Sörmland och VKL, Västmanlands kommuner och landsting. Som mottagare av projektresultatet sågs politiker och beslutsfattare inom respektive kommun. Avsikten var också att resultaten skulle nyttiggöras för politiker, beslutsfattare och olika yrkesfunktioner vid lärcentra/vuxenutbildningsenheter i 4

5 kommuner som inte deltog i projektet. Vidare avsågs en spridning ske till andra regioner och till beslutsfattare och intresseorganisationer på nationell nivå. Inom offentlig verksamhet och företag var mottagare chefer och utbildningsansvariga samt anställda med HR funktion. Det övergripande syftet med LC-komp var att deltagande lärcentrum/ vuxenutbildningsverksamheter ska utveckla den kompetens som krävs för att bli kraftfulla aktörer i en lokal/regional struktur för kompetensförsörjning. Därmed ska de bidra till socialfondsprogrammets genomförande. Deltagande organisationer skulle: Lära nytt och utveckla sin verksamhet Utveckla den mäklande funktionen Utveckla samverkansstrukturer lärcentra och företag/offentlig verksamhet, mellan lärcentra och olika utbildningsanordnare samt mellan kommuner och regioner Förväntningarna på en övergripande nivå var att; Medverkan i projektets kompetensutvecklingsinsatser skulle resultera i att minst; 180 personer medverkat i kompetensutvecklingsinsatser gentemot arbetslivet på lokal nivå. (Samtliga funktioner) 75 personer deltagit i utveckling av lokala och regionala samverkansstrukturer kring kompetensutveckling. (LC chefer, projektledare, mäklare, näringslivschefer, arbetslivsrepresentanter, politiker) 100 personer medverkat i utformningen av arbetsplatslärande och kompetensstrategier på arbetsplatser. (LC chefer, mäklare, projektledare, lärare) 85 personer deltagit i lokalt utvecklingsarbete om kompetensutveckling. (Samtliga funktioner) Deltagande organisationer upplever att projektets kompetensutvecklingsinsatser har resulterat i att minst; 11 organisationer bättre har utvecklat relationer till företag och arbetsplatser i kompetensutvecklingsarbetet i sina kommuner. 8 organisationer har bättre utvecklat en lokal samverkansstruktur mellan enheter för kompetensutveckling. 13 organisationer har bättre utvecklat sin mäklande funktion gentemot arbetslivet kompetensbehov. 8 organisationer har bättre utvecklat arbetsplatslärande och nya utbildningsmetoder för kompetensutveckling i arbetslivet. 8 organisationer är eller har under projektperioden ansökt/varit projektägare för ESF sammanhållna projekt. 17 organisationer har bättre kunskap om jämställdhetsfrågor/integrering. 17 organisationer har bättre kunskap om tillgänglighetsfrågor. I projektets ansökan fanns även beskrivet hur man avsett arbeta med ESF-programmets horisontella kriterier; tillgänglighet och jämställdhetsintegrering samt med programkriterierna; lärande miljöer, innovativ verksamhet, främjande av samverkan och strategiskt påverkansarbete. 5

6 APeL Forskning och utveckling i Örebro har varit projektägare. APeL har fungerat som projektledning och processtöd genom fyra övergripande projektledare samt administrativ resurs. 17 lokala samordnare har drivit de lokala processerna och aktiviteterna och dessa två nivåer har tillsammans formerat en projektgrupp. Istället för styrgrupp har två personer utgjort en funktion för strategisk rådgivning till projektet. LC komp har pågått under perioden till och med (förlängt till ). Projektet delfinansierades genom Europeiska socialfonden, programområde 1 och avsåg kompetensförsörjning. 2. Om uppdraget 2.1 Fokus Utvärderingen behandlar hur och i vad mån projektet stödjer kommunala lärcentra/vuxenutbildningsenheter för att bli kraftfulla aktörer i en lokal/regional struktur för kompetensförsörjning med bakgrund i projektets beskrivna mål. Utvärderingen har haft tre fokusområden; kompetens och kompetensförsörjning, samverkan och samarbete samt den mäklande funktionen. 2.2 Metod och förutsättningar Utvärderingsuppdraget, i form av en lärande utvärdering, har genomförts under perioden januari 2010 och avslutades juli Projektet hade pågått ca 6 mån vid tidpunkten för utvärderingens påbörjande och uppdragets ram har varit begränsat till 340 timmar. Erfarenheterna från utvärderingsuppdraget har i första hand kommunicerats och diskuterats med de fyra övergripande projektledarna. Diskussionen kring projektet och överföringen av det gemensamma lärandet har också skett via analysseminarie och workshops med projektgruppen där de lokala projektsamordnarna ingått. Projektet har använt sig av en projektportal för att underlätta och vidareutveckla kommunikation, för rapportering och för hantering av projektdokumentation. European Minds [EM] utvärderingsmodell ansluter till och har som utgångspunkt de riktlinjer från Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet kring Följeforskning/Lärande utvärdering som nu genomsyrar de flesta utvärderingsaktiviteter och modeller inom ramen för både ERUF och ESF-programmen i Sverige och i EU. Syftet med utvärderingen har varit att, utifrån projektets målbeskrivning och process, bidra till att tydliggöra de eventuella oklarheter som funnits i projektlogik och projektorganisation; dvs. projektets framgångsfaktorer och svagheter. Vår utgångspunkt är att projektet är en arena för kreativitet och utmaning, och att uppsatta mål är önskade riktvärden snarare än absoluta sanningar. Mål kan förändras över tid, påverkas av nya kunskaper, förutsättningar och insikter, varför själva resan ofta är en lika viktig insats att bevaka som ett alltför blint och ensidigt stirrande på nivån av uppfyllelse av den ursprungliga målbeskrivningen För att kunna genomföra uppdraget har utvärderaren haft tillgång till material och löpande dokumentation från projektet. Utvärderaren har också haft möjlighet att delta vid projektmöten och sammankomster. 6

7 3. Utvärderingen insatser och resultat Utvärderingens resultat bygger på studier av befintlig dokumentation från projektets interna uppföljningar och redovisningar till Europeiska Socialfonden (ESF). Vidare har utvärderingsaktiviteterna omfattat: - Enkät och intervjuer med lokala projektsamordnare, intervju med övergripande projektledare och projektägare. - Återförande och utvecklande inslag av typen workshops, analysseminarie och löpande projektsamordnarträffar. - Granskning av projektet uppföljning, dvs den kontinuerliga insamlingen av data rörande resultat och process. - Studier av övrig befintlig dokumentation Utvärderingsinsatserna planerades och genomfördes i relation till projektets rytm och aktiviteter. Till exempel nyttjades inplanerade seminarier/träffar till en del också för utvärderingens räkning, för materialinsamling eller för att skapa lärande i projektet utifrån genomförda insatser. Resultatet av insatserna redovisas under rubrikerna Lärprocessen och Projektresultat 3.1 Lärprocessen Projektets arbetsformer och arbetssätt APeL Forskning och utveckling var projektägare och fyra utvecklingsledare vid verksamheten har haft en funktion som övergripande projektledare. På den kommunala nivån fanns 17 lokala samordnare för projektet. Flertalet av de lokala samordnarna upplevde projektstarten som delvis rörig då det fanns oklarheter om roller och ansvar mellan nivåerna. Det fanns också oklarheter rörande projektets syfte och mål som helhet. Dock menar de flesta att projektets arbetssätt och process med tiden avsevärt förbättrades och en viktig del i detta var att de fyra övergipande projektledarna indelade ingående 17 verksamheter mellan sig vilket ledde till en bättre dialog och kommunikation. Man ansåg också att förbättring skett när det gällde återkoppling, man såg gärna att den skulle vara stöttande men även utmanande. De gemensamma träffarna i projektgruppen ansågs ha bidragit till erfarenhetsspriding samt till att klargöra roller och ansvar. Vidare fanns en samstämmighet bland lokala samordnare att relevanta behov har fångats upp och i möjligaste mån omsatts till aktiviteter inom tex seminarieverksamheten. Man menar också att telefonkontakter och mejlkommunikation har varit vanligt förekommande. Övergripande projektledare har genomfört besök i olika kommuner och verksamheter för att underlätta och hjälpa verksamheter in i projektet. Man har också deltagit och stöttat lokala aktiviteter på idéstadiet men även i 7

8 genomförandet under projektets gång, vilket på den lokala nivån ansågs ha varit värdefullt. Seminarieverksamheten lyfts av flertalet lokala samordnare som viktiga arenor för erfarenhetsspridning mellan dem själva och mellan övriga deltagare. Vidare menade de flesta att de regelbundna träffarna i projektgruppen också bidragit till fördjupande diskussioner om projektet, dess framgångar och utmaningar. Man värdesatte högt att få tips och råd från andra. Avsikten (en rekommendation) vid uppstartsfasen av projektet var att ingående verksamheter skulle utarbeta ett förslag till inriktning på lokalt praktiskt arbete. Syftet var dels att knyta ihop nyvunna kunskaper med en praktik och dels att projektinternt kunna stötta och följa den utvecklingen på lokal nivå. I de verksamheter där detta togs fram (n=11), menade lokala samordnare, att planen blev ett verktyg att samtala kring kunskap och kompetensfrågor, dess utmaningar och möjligheter. Styrgruppen Styrgruppen skulle för projektet fylla en funktion för hantering av styr- och strategiska frågor samt ha funktioner/personer som fanns inplacerade på länsnivå. För detta fanns en logik då initiativ till projektet tidigare skett utifrån behov som förts fram på regional nivå. Under tiden som förflöt mellan projektets förstudie och genomförande skedde ett antal förändringar på länsnivå som påverkade bildandet av styrgruppen. Svårigheter i bildandet hänfördes till ändrade förutsättningar i form av förändrad organisation med påföljande oklara uppdrag samt personförändringar. Oklarheter uppstod i och med detta både hur gruppen skulle arbeta och vilka funktioner som skulle ingå. I något fall fanns också bedömning på länsnivå att antal ingående kommuner i projektet var lågt för att motivera representation i en styrgrupp. Ett antal aktiviteter från projektägaren och övergripande projektledare genomfördes för att om möjligt hitta vägar för att lösa projektets behov av styrgrupp. Arbetet resulterade i att två engagerade och välrenommerade personer utgjorde en funktion för strategisk rådgivning till projektet Kompetens och kompetensförsörjning Plattformar för utvecklingsarbetet på kommunal nivå Generellt visade sig projektet ha en vid spridning av grundförutsättningar för kommunala lärcentra/vuxenutbildningsverksamheter med bäring på utvecklingsarbetet. Flertalet beskrev en etablerad verksamhet sedan flertalet år tillbaka och att de var kända hos innevånare och i näringslivet. Uppdragen varierade men upplevdes som relativt tydliga och involvering av medarbetare förekom när förändringar skulle ske. Dock fanns en variation i beskrivningen av den lokala förankringen från att det fanns resurser och stöd från beslutande nivåer och politisk ledning till tveksamhet runt någon av dessa. Några beskrev en situation som påverkade projektets möjligheter till framgång. Den beskrevs i termer av organisationsförändringar, byte av personer på viktiga poster i kommunen alternativt på lärcentra/i vuxenutbildningsverksamhet och/eller 8

9 ekonomiska sparkrav. Några ansåg därför att förankringsarbetet för projektet tog mer tid än rimligt och ständigt måste pågå vilket ansågs ha lett till att andra projektaktiviteter fördröjdes. I något fall upplevdes förutsättningarna för att bedriva ett utvecklingsarbete ha påverkats i så hög grad att deltagande i projektet mest troligt inte skulle kunna ske. I denna grupp kvarstod begränsningarna under projekttiden. En aspekt som också framkom var att sårbarheten upplevdes som hög när för få personer fanns att tillgå för utvecklingsarbetet. Valsituationer uppstod utifrån den ordinarie verksamhetens behov och projektets behov av aktiviteter. Huvuddelen av lokala samordnare upplevde projektarbetet som inspirerande och motiverande både på ett personligt och professionellt plan. Man ansåg också att projektgruppen fungerade utifrån en öppen och kommunikativ attityd. Seminarieverksamhet och erfarenhetsutbyte Det fanns en samstämmighet bland lokala samordnare att genomförda seminarier hade fungerat bra och gett ett kunskapstillskott för deltagande personer. Uppskattat var processen att tema för seminarier hade tagits fram i samverkan mellan övergripande projektledare och lokala samordnare. Flertalet ansåg att behoven fångats upp på ett bra sätt. Dock fanns några som ansåg att insatserna borde ha utvecklas vidare då man upplevt av dessa varit av mer grundläggande karaktär eller inte passat målgrupper utanför lärcentra/vuxenutbildningsverksamheter. Vidare uppkom under projektets gång farhågor om att tillvaratagande och integrering av den nyvunna kunskapen inte kunde ske inom en närliggande tidsperiod vilket då kunde leda till bristande tillämpning och att önskad utveckling fördröjdes. Erfarenhetsutbytet sågs som en givande och viktig del under hela utvärderingsperioden. Flertalet lokala samordnare lyfte fram vikten av att tid getts för erfarenhetsutbyte vid seminarier och träffar. I och med att nya frågor väckts fanns en upplevelse av att ett lärande skett och att den lärande miljön i projektet utvecklats och stärkts. Reflektionens betydelse lyftes och dess värde utifrån att det skett inom egen verksamhet och med externa aktörer. Där fanns dock en önskan att fler externa aktörer, som i sitt dagliga värv inte var verksamma vid lärcentra/vuxenutbildningsverksamhet, skulle motiveras till att delta i projektets aktiviteter Den mäklande funktionen Att ingående kommunala lärcentra/vuxenutbildningsverksamheter skiljde sig åt när det gäller organisering och verksamhet var känt redan under förprojekteringen. För många lokala samordnare var rollen ny som mäklare med betydelse servicefunktion medan några redan hade ett utvecklat arbetssätt gentemot näringslivet. Det fanns också olika utgångspunkter i synsätt beroende på den ordinarie verksamhetens inriktning. Många beskrev ett tydligt utbildningsfokus med tillhörande organisering och verksamhet medan andra arbetade utifrån ett tillväxtorienterat näringslivsfokus och kunde sägas ha ett mer coachande förhållningssätt vid tex näringslivskontakter. 9

10 Övervägande del av lokala samordnare uttryckte under projektets gång en vilja till och ansåg att det var av stor betydelse för tillväxten på kommunal nivå att en servicefunktion (mäklande funktion) gentemot näringslivet utvecklades eller fortsatt var en viktig part i kompetensförsörjningsfrågor. Många såg det som en rejäl utmaning att matcha behov med rätt format, rätt nivå och tillräcklig kvalitet i kompetensutvecklingsinsatsen. Flertalet vittnade om att utvecklingsarbetet hade gett en förändrad syn på vad lärcentra/vuxenutbildningsverksamhet kan ta för roll, funktion och placering i kompetensförsörjningsarbetet lokalt. Många konstaterade också att det under projektets gång visat sig att det fanns brister i kopplingen mellan lärcentras önskade utveckling i relation med kommunens strategi eller mål för näringslivets utveckling. Man menade vidare att den återkoppling man fått av externa parter visade på att dessa välkomnat lärcentrats ökade tydlighet och förändrade arbetssätt. Generell projektkunskap för kommunala aktörer angavs som en framgångsfaktor i utvecklingsarbetet. Motiven till detta var flera; att just den mäklande funktionen lättare skulle kunna utvecklas om ekonomiska resurser fanns som smörjmedel för kompetensutveckling, att utvecklingen av verksamheten i sig lättare kunde ske med externt tillskott i en krympande ekonomi, att utvecklad samverkan mellan olika pågående projekt enligt tidigare erfarenheter lett till uppväxling av personella resurser, ekonomiska resurser och aktiviteter. Ett antal aktiviteter under projekttiden har också stött behovet av kunskap om projekt som arbetsform med koppling till projekt finansierade av ESF. Att utveckla ett adekvat arbetssätt gentemot näringslivet Många lokala samordnare menade att de på ett individuellt plan fått ökade kunskaper bla nämndes; förståelse för företagens villkor, ett coachande förhållningssätt i relation till att vara utförare, marknadsföringens betydelse för kommunikation och positionering av lärcentra, om att genomföra behovsinventeringar. Några uttryckte dock tveksamhet om den nyvunna kunskapen skulle komma till användning och man hade en farhåga att för lång tid skulle förflyta innan detta skedde. Orsaker till detta angavs att utvecklingsarbetet lokalt inte hade gått i den takt som avsågs. Lokala samordnare beskrev att anordnade seminarier varit ett verktyg under projekttiden för att skapa intresse för och motivera till det förändringsarbete som skulle ske eller pågick på den lokala arenan. Man menade att det var en fördel när en bred skara av aktörer deltog dvs företagare, andra kommunala aktörer och politiker. Då utgjorde seminarierna, i vissa fall en startpunkt och för andra en fortsättning till nya diskussioner och insikter, nätverk och till ett fortsatt förankringsarbete. Man menade att relationsskapande i sig var en framgångsfaktor när det gällde utveckling av den mäklande funktionen i kommunerna. Flertalet lyfte att utvecklingsarbetet i sig haft betydelse till en förändring när det gäller attityder till/synen på kompetensutveckling. Eller som en av projektsamordnarna formulerade saken Nu tycker jag att fler har en positiv inställning till kompetens - Att se fördelar i att kompetens är en del i en större process. Att se fördelar i att kompetensutveckling kopplas till andra processer när det gäller näringslivets utveckling. 10

11 3.1.4 Samverkan och samarbete Bilden är tydlig att det fanns en överensstämmelse hos lokala samordnare att samverkan och samarbete har haft stor betydelse för projektets utfall. Fördelar som goda exempel, att nyttja resurser, att få en tydligare struktur och mer resultat som effekt av projektarbetet poängterades. Hur samverkan och samarbetet utfördes har en spännvidd från utökade kontakter lärcentra/vuxenutbildningsverksamhet emellan till några exempel på deltagande i länsövergripande samarbete. Dock menades att det lokala utvecklingsarbetet var starkt beroende på att arbetsformer och arbetssätt utvecklats mellan kommunala aktörer som näringslivsenheter, tillväxtenheter (motsv.) och lärcentrum/vuxenutbildningsverksamhet. Man menade att nätverkande generellt hade ökat under projektets gång. När det gäller samverkan och samarbete med näringslivet beskrevs erfarenheter där betydelsen av att skapa relationer lyftes fram som en viktig framgångsfaktor samt uppfyllande av de förväntningar som uppkom. Ytterligare en aspekt var vikten att visa på vilken nytta som olika insatser kunde leda till och att lärcentra utvecklade sin externa kommunikation. Nätverksbyggande och att underhålla nätverk ansågs också här som ett tydligt verktyg i det fortsatta arbetet. När det gäller kompetensutveckling i näringslivet menade några att ett fortsatt viktigt inslag var att förstå företagens villkor på lokal nivå vilket fick betydelse i allt arbete (arbetssätt och metoder), i kontakter, i behovsinventeringar mm. Flertalet vittnade om att det under projektets gång skett mycket när det gäller samarbete och samverkan; att man arbetar mer tillsammans, att former utvecklats och att nya kontakter och nätverk etablerats. Den regionala arenan I projektets övergripande syfte fanns att deltagarna skulle utveckla den kompetens som krävs för att bli kraftfulla aktörer också i en regional struktur för kompetensförsörjning. Trots att initiativet till projektet kom från regionala aktörer kan man se att vid genomförande av projektet fanns ett flertal otydligheter. Det speglades dels i en syn att LC komp i första hand skulle arbeta för en lokal utveckling. Det fanns också en tveksamhet om vad som menades med regional arena och vad projektet skulle arbeta med på den nivån. Frågan om agerande på regional nivå innehöll till en början huvudsakligen beskrivningar av möjligheter framgent och några exempel utifrån tidigare kontakter eller upparbetade strukturer. Några menade att ingående verksamheters spridda förutsättningar inom LC komp har påverkat projektets utveckling på den regionala nivån. När de lokala förutsättningarna ändrats eller upplevdes begränsande kom fokus med automatik ändå att handla om möjligheter för lokal utveckling. Några av samordnarna signalerade också att intresset för projektet LC komp från deras sida varit lågt. Man har helt enkelt inte sett värdet utifrån en upplevelse att arenorna var så spridda och att många ingående verksamheter varit i början av en utvecklingsfas. Valet i ett läge med snäva resurser har då lett till att aktiviteten LC komp inte prioriterats vilket påverkat också utvecklingen regionalt och möjligheter att ta större tag. 11

12 3.2 Projektresultaten Utvärderingen av de önskade resultaten sammanfattas nedan som resultatet av den input utvärderarna fått via de uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsinsatser som skett. Sammanfattningen omfattar angivna projektmål och indikatorer, både kvantitativa och kvalitativa, som finns inom ramen för beskrivningen av projektet. I utvärderarens kommentarer tas ställning till graden av uppfyllelse av respektive mål/indikator. Det övergripande syftet med LC-komp var att deltagande lärcentrum/ vuxenutbildningsverksamheter ska utveckla den kompetens som krävs för att bli kraftfulla aktörer i en lokal/regional struktur för kompetensförsörjning. Därmed ska de bidra till socialfondsprogrammets genomförande. Deltagande organisationer skulle: Lära nytt och utveckla sin verksamhet Utveckla den mäklande funktionen Utveckla samverkansstrukturer lärcentra och företag/offentlig verksamhet, mellan lärcentra och olika utbildningsanordnare samt mellan kommuner och regioner Projektet förväntades på en övergripande nivå leda till att: Medverkan i projektets kompetensutvecklingsinsatser skulle resultera i att minst; 180 personer medverkat i kompetensutvecklingsinsatser gentemot arbetslivet på lokal nivå. (Samtliga funktioner) 75 personer deltagit i utveckling av lokala och regionala samverkansstrukturer kring kompetensutveckling. (LC chefer, projektledare, mäklare, näringslivschefer, arbetslivsrepresentanter, politiker) 100 personer medverkat i utformningen av arbetsplatslärande och kompetensstrategier på arbetsplatser. (LC chefer, mäklare, projektledare, lärare) 85 personer deltagit i lokalt utvecklingsarbete om kompetensutveckling. (Samtliga funktioner) Utvärderarens kommentar: Projektets uppföljning har inte i detalj följt ovanstående kriterier. En av anledningarna var att projektets insatser och deltagare både på lokal och övergripande nivå inte på ett genomskinligt sätt kunde kopplas till ovanstående formuleringar. Projektet har därför följts upp utifrån numerärer vid de gemensamma träffarna och det lokala praktiska arbetet. Generellt kan ses att projektet nått framgång och överträffat förväntningar och nivåer i antalet personer som deltagit i kompetensutvecklingsinsatser, att en kärngrupp bestående av lokala samordnare och övergripande projektsamordnare deltagit på flertalet insatser, att fler lärare och utbildare samt näringslivsrepresentanter deltagit i relation till vad som avsågs i ansökan. Dock har färre numerär än förväntat av studie/yrkesvägledare och övrig personal deltagit. Projektets uppföljning visar att 11 av 17 verksamheter har bedrivit ett lokalt praktiskt arbete medan det i 6 verksamheter inte skett. 12

13 Deltagande organisationer upplever att projektets kompetensutvecklingsinsatser har resulterat i att minst; 11 organisationer bättre har utvecklat relationer till företag och arbetsplatser i kompetensutvecklingsarbetet i sina kommuner Uppfyllt, 13 organisationer anger att detta skett i någon grad eller i hög grad. 8 organisationer har bättre utvecklat en lokal samverkansstruktur mellan enheter för kompetensutveckling Uppfyllt, 9 organisationer anger att detta skett i någon grad eller i hög grad. 13 organisationer har bättre utvecklat sin mäklande funktion gentemot arbetslivet kompetensbehov Delvis uppfyllt, 12 organisationer anger att detta skett i någon grad. 8 organisationer har bättre utvecklat arbetsplatslärande och nya utbildningsmetoder för kompetensutveckling i arbetslivet. Delvis uppfyllt, 6 organisationer anger att detta skett i någon grad eller i hög grad. 8 organisationer är eller har under projektperioden ansökt/varit projektägare för ESF sammanhållna projekt. Uppfyllt, 8 organisationer anger att de antingen medverkat till en ansökan, varit projektägare eller varit involverade i projektgenomförande. 17 organisationer har bättre kunskap om jämställdhetsfrågor/integrering. Se nedanstående avsnitt Horisontella kriterier 17 organisationer har bättre kunskap om tillgänglighetsfrågor. Se nedanstående avsnitt Horisontella kriterier Utvärderarens mening sammantaget är att flertalet av kriterierna är fyllda och att projektet levererat resultat i varierande grad. Inom ett antal verksamheter har projektet levererat resultat i hög grad medan utvecklingsarbetet i andra verksamheter varit mindre framgångsfullt. Det betyder att i ett långsiktigt perspektiv behöver uppnådda projektresultat säkras och utvecklingen behöver fortgå för att nå fullständig måluppfyllelse. Horisontella kriterier; Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet Jämställdhetsintegrering Hälften av lokala samordnare tycker att de fått bättre kunskap om jämställdhetsintegrering under projekttiden. Det är dock tydligt att jämställdhetskriteriet uppmärksammats och betonats under projektets gång genom uppföljningar av insatser, varit fokus för workshops och att flera lokala samordnare använt sig av processtöd Jämställdhet. Det är också flertalet som använder sig av kommunala handlingsplaner i arbetet sedan tidigare. Uppföljande statistik inom projektet finns fördelat på man och kvinna. Dock når projektet inte målnivån vilket förklaras av dem som inte anser att de fått bättre kunskap med aspekter som i hög grad visar på att projektet inte tillfört nya aspekter andra än redan kända och att arbetssätt och metoder varit implementerade sedan tidigare i olika verksamheter. Tillgänglighet Det fanns i projektet överlag en vana att tänka i tillgänglighetsfrågor. Flera av deltagande organisationer hade kunskaper och erfarenheter av att anpassa 13

14 undervisning, kommunikation och mötesformer efter olika typer av funktionshinder samt tillgång fanns till specialkompetens (pedagogisk) och erfarenheter genom SFIverksamhet. Utvärderingen kan på ett övergripande plan konkludera att tillgänglighetsaspekter har inkluderats i workshops, seminarier och mötestillfällen. Detta har omfattat flera aspekter som fysisk tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet, informativ tillgänglighet men även aspekter som av behov av särskild kost och undvikande av starkt doftande hygienartiklar. Ungefär en tredjedel av lokala projektsamordnare tycker att de i någon grad fått ett kunskapstillskott medan ca 40% tycker att detta inte skett. Detta kan man se i ljuset av att kunskaper och erfarenheter fanns i hög grad vid projektets start och att detta perspektiv inte tydliggjorts eller varit i fokus. Programkriterier Projektet har i ansökan beskrivit hur projektet avsett att samtliga programkriterier ska främjas; lärande miljöer, innovativ verksamhet, samverkan och strategiskt påverkansarbete. Utvärderingsaktiviteterna visar att, ur lokala samordnares perspektiv har lärande miljöer, samverkan och strategiskt påverkansarbete varit tydligast. Man menar att de två förstnämnda har genomsyrat projektaktiviteter på lokal nivå och vid mer övergripande aktiviteter, eller som en av dem uttryckte det är ju det vi har arbetat med hela tiden. Lärande och samverkan har på så sätt genomsyrat workshops, seminarier, möten och träffar genom att skapa ett kunskapstillskott utifrån innehåll, genom att skapa arenor för dialog, genom att fånga upp och möta behov, genom att stödja kommunikation parter emellan, genom att stödja relationer och nätverkande. Projektgruppens möten har också inneburit en arena för utveckling. Att strategiskt påverkansarbete pågått under projekttiden beskrivs i huvudsak utifrån en lokal arena. Utvecklingsarbetet har på så sätt utmanat rådande strukturer och synsätt vilket ställt krav på förankring och kommunicering av resultat. Behov har funnits att utveckla och tydliggöra lärcentras framtida roll och funktion på den lokala nivå i kompetensutvecklingsarbetet och något exempel finns där detta skett utifrån ett sammanhang på regional nivå. Man kan också se att det vid projektgruppens träffar diskuterats bl a hur och till vem man ska/bör informera om det resultat om projektet tagit fram liksom erfarenheter av framgångsfaktorer i spridningsarbetet. Betydelsefullt påverkansarbete har också gjorts genom den slutkonferens, Hur kan en kommun hjälpa företagen med deras kompetensbehov? som genomfördes i juni För lokala samordnare har det innovativa perspektivet i projektet inte varit tydligt på så sätt att det följts upp eller definierats på ett tydligt sätt. Det råder inte någon tvekan om att utveckling, förbättringar eller anpassningar har skett men vad som ska betecknas som innovativt har inte klarlagts eller en gemensam syn på tillämpning av kriteriet. 14

15 4. Analys Projektet har utvecklats från start vilket varit positivt. När det gäller de utbildningstillfällen som genomförts har projektet lyckats väl i att utforma innehåll utifrån fångade behov och skapa olika former i genomförandet vilket lockat ett högt antal deltagare. Det är också viktigt att en kärngrupp bestående av lokala samordnare har deltagit i flertalet träffar och att fler representanter från näringslivet deltagit än vad som förväntades i ansökan. En utmaning under projektets gång har varit att skapa spridningseffekter utifrån tillskottet av kunskap på individnivå för att nyvunnen kunskap på så sätt skulle kunna omsättas inom ingående verksamheter och för att en vidare spridning skulle ske utanför den egna organisationen. En tydlig förutsättning för utvecklingsarbetet har varit det engagemang och drivkraft som utvärderaren på olika sätt tagit del av i projektgruppen. Aktivteter i utvecklingsarbetet har genomförts trots upplevda brister både vad gäller resurser och förankring. Flertalet indikatorer är uppfyllda vilket betyder att uppnådda projektresultat i ett långsiktligt perspektiv dock behöver säkras och utveckling behöver fortgå för att nå fler resultat och mer långsiktiga effekter. Utvecklingsarbetet har växt fram i den lokala kontexten och med lokala förutsättningar som ram. Troligt är att upparbetade nätverk, kontakter och relationer på så sätt blivit mer hållbara. En utmaning blir framgent att se över former och förutsättningar för fortsatt utveckling också på den regionala arenan. I projektets övergripande syfte fanns att deltagarna skulle utveckla den kompetens som krävs för att bli kraftfulla aktörer också i en regional struktur för kompetensförsörjning. Trots att initiativet till projektet kom från regionala aktörer kan man se att vid genomförande av projektet fanns ett flertal otydligheter. Bedömningen är att utvecklingsarbetets avtryck har varit begränsat generellt på den regionala nivån. Otydligheterna har rört vilket fokus som skulle avspeglas i projektet, lokal och/eller regional nivå, vad och hur utvecklingsarbetet skulle genomföras på regional nivå. En annan del av problematiken torde ha bestått av att ingående verksamheter hade en mycket stor geografisk spridning. Det betydde att den regionala arenan bestod av flera arenor och nivåer, med mer eller mindre tydliga aktörer och verksamheter. Ytterligare del som mest troligt också påverkat var de ingående verksamheters spridda förutsättningar i utgångsläget. När de lokala förutsättningarna ändrades eller upplevdes begränsande kom fokus med automatik att handla om möjligheter för lokal utveckling. Det fanns också tecken på att där utvecklingsarbetet nått långt redan innan projektstart var engagemanget relativt lågt för LC komp då man på den egna regionala arenan hade pågående utvecklingsarbete och strategiska diskussioner. Frånvaro av styrgrupp kan också ha påverkat det begränsade avtrycket då den ursprungliga avsikten varit att ledamöter skulle återfinnas i strukturer som fanns på läns/regional nivå. Påverkansarbetet på läns/regional nivå blev därför mer begränsat än avsett. En fungerande styrgrupp med rätt mandat och rätt legitimitet spelar en stor roll däri. Att utvecklingsarbetet har utmanat rådande strukturer och synsätt har varit tydligt utifrån ett flertal utvärderingsaktiviteter. För utvecklingsarbetet i sig har det inneburit att förankrings- och legitimitetsfrågor varit aktuella en stor del av projekttiden. Även om det under projektets inledning ansågs att utvecklingsarbetet hade stöd i politiken 15

16 och/eller på beslutfattande nivåer fanns hinder i det operationella arbetet. Det har ställt krav på projektets förmåga att i relevanta fora och på lämpliga nivåer göra projektet synligt och kommunicera projektets resultat kontinuerligt. Intressant är att flertalet verksamheter under projekttiden har arbetat för att tydliggöra och utveckla lärcentras roll och funktion, dvs vilket bidrag verksamheten kan ge i kompetensförsörjningsarbetet. Man har utvecklat uppdrag och planer samt tydliggjort önskvärd inriktning på placering i den kommunala organisationen. Det finns också intressanta exempel på när lärcentras utveckling tagits tillvara i en större kontext och tydligt kopplats till att tillsammans med andra aktörer utgöra part i att stödja näringslivets utveckling. Troligt är att utvecklingsprocessen i och med projektarbetet bidragit till denna utveckling. Projektet har genomsyrats av samverkan, att förstärka inre och yttre samverkan. På den lokala nivån har lokala samordnare verkat för att utöka kontakter, relationer, mötesplatser och sammankomster i grupper. Grupper lär känna varandra, nätverk bildas. Att kompetensutveckling där är en viktig byggsten är ingen nyhet i sig utan utmaningen har mer legat i att i det vardagliga arbetet forma samsyn runt uppdrag, arbetsprocesser och flöden. I det sammanhanget är det av fortsatt stor betydelse att den politiska nivån pekar ut färdriktningen men det är också av stor betydelse att fattade beslut och intentioner operationellt får genomslag. Inom projektet måste värdet av erfarenhetsutbyte poängteras. Det har varit ett lycksamt sätt att stärka projektgruppen, att utbyta erfarenheter och dela lärdomar om vad som åstadkommits samt hur och vad som kunnat göras annorlunda. Att också skapa en arena för reflektion har varit en annan tydlig del. Utvärderingens bedömning är att fortsatt samverkan och samarbete är en grund för att utvecklingen fortsatt ska gå i önskad riktning. Att möta och fånga behov av kompetensutveckling i näringslivet ställer krav på strukturer, kompetens, processer och flöden. Utvärderingen kan konstatera att en del av utvecklingsarbetets framgångar däri ligger i den samverkan och i de samarbeten som skapats. Men att utveckla den mäklande funktionen har inneburit nya kundgrupper med andra behov, villkor och synsätt. Även i de fall där kundgruppen varit känd så har kraven på att utveckla sin egen kompetens, forma ansiktet utåt, nyttja gängse arenor, skapa andra arenor för att utveckla adekvata arbetssätt och strukturer gentemot näringslivet varit tydligt. Relationers betydelse, närhet till kunden och upparbetade förtroenden torde också spela roll för denna kundgrupp. Detta ställer krav på att lärcentras nytta och relevans fortsatt hålls synligt i form av tydlig marknadsföring men också att upparbetade arbetssätt och metoder kan fortleva samt att kontinuitet finns på lokal nivå. 5. Rekommendationer De avslutande rekommendationerna, är avsedda i första hand till funktioner med mandat avseende beslut och resursfördelning på den lokala nivån. Rekommendationerna handlar i första hand om att säkra projektresultatens överlevnad och fortsatta utveckling. Utvecklingsarbete och individuellt likväl som organisatoriskt 16

17 lärande är inte något som bäst sker planerat; det är, eller borde vara, en ständig och naturlig process i varje organisation. Vågspelet med utvecklingsprojekt är att de inte ges sin rättmätiga status, sina rättmätiga resurser eller sitt rättmätiga stöd och därför underproducerar ( vem bryr sig egentligen om vad vi gör..? ) eller underlevererar (det finns ingen där som tar emot och förvaltar resultatet; resultatet bara försvinner, tas ej i bruk inom ramen för ordinarie verksamhet/-er). Detta projekt har producerat resultat och lärande på flera nivåer och med flera olika aktörer också utanför den egna organisationen. Det betyder att förväntningar skapats på fortsatt arbete och kontinuitet både internt och externt. Därför rekommenderas starkt att lokala mottagare av resultat tydliggör avsikter med och förutsättningar för att projektets resultat långsiktigt säkras. Vidare att de kunskaper och erfarenheter som genererats hos de medarbetare som tjänstgjort i projektet fortsatt nyttjas för utvecklingsinsatser. Allt annat är slöseri med resurser både EU:s och den egna organisationens. 17