Workshop med Det Goda Mötet i Vimmerby 12 september 2013.

Transkript

1 1 Workshop med Det Goda Mötet i Vimmerby 12 september Plats & tid: Vimmerby folkhögskola kl Syftet med dagen var att lyfta värdefulla projektresultat och erfarenheter från ESF projektet Det Goda Mötet till den ordinarie verksamheten, för att de ska användas även på längre sikt. Deltagare var de sk budbärarna och cheferna ifrån de 12 kommunerna, styrgruppen för projektet samt samarbetspartners: Fryshuset, Kumulus och Vimmerby folkhögskola. Baserat på utvärderingsrapporter, projektrapporter och samtal med projektledningen, hade det framkommit att samarbete på och mellan olika nivåer är betydelsefullt för att kunna ta tillvara erfarenheter, lärdomar och resultat från projektet. Samarbetet kan delas in i internt och externt. Det externa, t ex med föräldrar, omgivande landsbygd etc., fanns inte tid att ta upp denna gång. Det interna kan delas upp i två delar: Horisontellt samarbete mellan de som jobbar direkt i verksamheten: fritidsledare/fritidsgårdar i kommuner och mellan kommuner och t ex Fryshuset. Det handlar bl a om nätverk, lärande, kunskap, metoder alltså både om form och innehåll. Vertikalt samarbete mellan olika nivåer och maktstrukturer, ex fritidsledare, tjänstemän, politiker.

2 2 Syftet var därmed avgränsat till att identifiera, för den ordinarie verksamheten, vilka projektresultat som är värdefulla och realistiska att överföra och använda i ordinarie verksamhet, samt vilka av dessa som projektet ska prioritera i återkopplingen till kommunerna. Deltagardiskussioner i fem blandade gruppen kring borden: Horisontellt: Vad har projektet gjort för värdefullt? Vad vill och kan vi ta vara på? Öppenhet Kontakt Vi Våga umgås Stärkt gruppen Tydliggjort uppdraget Nya idéer Skapar diskussioner Förståelse för varandra Bekräftelse Värdegrund Delaktig i större arrangemang Synliggjort rollen + arbetslaget Stärkt självförtroende, yrkesstolthet Reflektion över vad vi gör, sätta ord på vad vi gör 4 rum Tydliggjort kompetens Fryshusandan (hur sprida?) // nästa spalt: Öppna dörrar kontakt med Fryshuset Nätverk, arrangemang (vem tar vidare) Möten Gemensamma arrangemang gårdar emellan Mandat från fritidsledare till chefer Gemensam fortbildning Budbärarrollen Handledare Metodutbildning (hållbar?) Transnationellt utbyte Mats reflekterar Form Fryshuskontakt (tel, möten, arr, riksnätverk medlem) Budbärarna, ev. med framtida styrelse, nätverk Temadagar Chefsnätverk Fritidsledarnätverk Verktygslåda? innehåll 4 rum? värdegrund erfarenhetsutbyte

3 3 Transnationellt utbyte Facebook Mötesplatser Prioritering av former för horisontell samverkan Deltagarna fick var och en välja den form för horisontell samverkan, som de personligen tycker är viktigast för långsiktig hållbarhet efter projektslut. Chefsnätverk, budbärarnätverk och mötesplatser, ansågs som de viktigaste formerna för att skapa en bättre horisontell samverkan med ungdomsfrågorna/fritidsgårdarna i Kalmar län. Innehållet erfarenhetsutbyte och värdegrund ansågs viktigast. Se vidare nedan. Chefsnätverk 11 Budbärarnätverk, framtida styrelse 6 Mötesplatser, temadagar 5 Fritidsledarnätverk 2 Fryshuskontakter (telefon, möten, arr, medlem riksnätverk) 0 Transnationellt utbyte 0

4 4 Deltagardiskussioner i fem blandade gruppen kring borden: Vertikal samverkan: Vad har projektet gjort för värdefullt? (lärdomar, insikter, identifierat behov) som vi vill och kan ta tillvara? Ansvarstagande politiker förankring Brobyggare/ predikanter synas i media Avsiktsförklaring strategiska chefer delaktighet i LUPPen Mötesplatser Återkoppling från fritidsledarna till politiker (presidiet) Styrdokument som stöd i samverkan Socioekonomiska beräkningar (kommunekonom?) Prioritering av former för vertikal samverkan Vilken är den viktigaste framgångsfaktorn för framtiden (efter projektet)? Deltagarna fick var och en välja den form för vertikal samverkan, som de personligen tycker är viktigast för långsiktig hållbarhet efter projektslut. Förankring, ansvarstagande politiker och mötesplatser ansågs viktigast att prioritera för att skapa en bättre vertikal samverkan med ungdomsfrågorna/fritidsgårdarna i Kalmar län. Se vidare nedan. Förankring 13 Ansvarstagande politiker 5 Mötesplatser 4 Delaktighet i LUPP 2 Brobygge1 Styrdokument (bl a värdegrund, arbetsbeskrivning) 1 Socioekonomiska beräkningar 1 Återkoppling 0 Avsiktsförklaring 0 Synas i media 0

5 5 Implementering hur man kan gå vidare och förverkliga det önskvärda i kommunerna? De prioriterade punkterna ovan (både horisontellt och vertikalt), bör användas i återkopplingen med kommunerna för att ta tillvara projektresultaten i vardagsverksamheten, för att gå från ord till handling i kommunerna. Hur skulle det gå till konkret? Förankring: Cheferna behöver träffas mer och stötta varandra för att i sin egen kommun kunna föra fram sina ståndpunkter. Chefsnätverk: med mandat från politiken Mötesplats: regelbundna återkommande, mellan kommuner, med beslutsfattare (både chefer och politiker) inom ungdomsverksamheten, budbärare (kontaktpersoner) och ungdomsrepresentanter Man behöver ha möten hemma, innan man kan bli bra på möten med andra kommuner. Hållbar budbärarfunktion: med mandat i chefsnätverket genom förtroendevalda fritidsledare /kontaktpersoner Kontaktpolitiker Kontinuerliga inbjudningar av politiska nämnder till ungdomsverksamheten i kommunen LUPPen är också ett verktyg för att skapa ökad förankring.

6 6 Nu: bryta ner ovanstående till en handlingsplan: vem ska göra vad och när? Projektet behöver sätta ord på detta och sätta ihop en slags guide. Detta bör projektet arbeta med under sina besök hos kommunerna, som ska genomföras nu i höst. När projektet gör återkoppling på kommunnivån och tar med det generella, kan man få till en tydlighet och en plan för genomförande i varje kommun. Planen kan bli olika i varje kommun men bygger på gemensamma projektlärdomar. De prioriterade resultaten ovan kan förklaras mer i ett dokument som sedan användas i en utvecklingsdiskussion på varje kommun med syftet att förändra verksamheten och ta tillvara de goda projektresultaten efter projekten är slut. Här kan SPELs mottagarworkshop vara ett stöd. Vi kan komma ut och först visa den i någon kommun, så kan projektet lära och köra själv i de andra. Kanske kan man också inrätta en långsiktig utvecklingsgrupp för ungdomsverksamheten på kommunnivå? Margareta Ivarsson och Mats Holmquist, SPeL ESF:s processtöd för strategisk påverkan och lärande.