Regional samverkan kring ungas uppväxt

Transkript

1 Styrelsen Regional samverkan kring ungas uppväxt Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottet att under åren erbjuda kommunerna: Samordning av Lupp 2018 och jämförelser med andra statistiska undersökningar. Insatser för unga kring trygghet, jämställdhet, hälsa, attraktivitet och delaktighet. Erbjudande om metodhjälp för att anordna dialogmöten med ungdomar. Arbete kring barnkonventionen med anledning av förslaget om att barnkonventionen ska bli lag och implementering av densamma. Samordning av insatser inom socialtjänst och i angränsande område hälsooch sjukvård samt skola kring ungdomspolitiska frågor. Möjligheten till att teckna avtal om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Fryshuset i Kalmar län och föreningen Kumulus utreds. Finansiering För att finansiera verksamheten föreslår regionförbundet att kommunerna betalar en fast avgift på kronor samt 2 kronor per invånare och år därutöver. Regionförbundet betalar lika mycket i form av regionala projektmedel. Bakgrund Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Så lyder det nationella ungdomspolitiska målet som antogs i januari Den nationella ungdomspolitikens strategi utgår från tre perspektiv ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Att nå det ungdomspolitiska målet är en av samhällets största utmaningar. Det handlar om att skapa ett jämställt och jämlikt samhälle där alla unga har möjlighet att leva självständiga liv och kunna påverka. Idag har många barn och unga i Sverige olika och annan etnisk bakgrund och detta är en utmaning och tillgång som måste beaktas och förvaltas väl ur ett intersektionellt perspektiv. Det kräver nya sätt att arbeta, samverka och utveckla de offentliga institutionerna.

2 2 Det finns ett förslag om att barnkonventionen ska bli lag och om detta blir verklighet kommer högre krav att ställas på bland annat barns inflytande i beslutsprocesser. Detta kräver ökad kunskap och ändrade förhållnings- och arbetssätt gentemot barn. De senaste sex åren har den regionala samverkan kring ungas uppväxt bland länets kommuner samt Eksjö kommun utgått från de Lupp-undersökningar som genomförts 2009, 2012 samt Resultatet från Lupp 2012 har utmynnat i en rad utbildnings insatser inom de fokusområden som identifierades; jämställdhet, delaktighet, integration, normkritiskt tänkande samt den nya ungdomspolitiken som antogs nationellt den 1 januari Olika statistiska undersökningar såsom Lupp, öppna jämförelser, ILFA med flera visar på det faktum att unga upplever en högre grad av stress, otrygghet och psykisk ohälsa än i tidigare mätningar. Flickor är överrepresenterade beträffande stress och psykisk ohälsa. Här krävs krafttag för att förändra situationen. Resultat av arbetet För att bedriva det ungdomspolitiska arbetet i länet finns ett Lupp-nätverk bestående av tjänstepersoner i kommunerna. Nätverket träffas fyra till sex gånger per år och de sista åren har fokus på träffarna varit utbildningsinsatser inom temaområden baserade på Lupp-resultatet. I länet finns också chefsnätverket Det Goda Mötet där cheferna för fritidsgårdarna ingår. Länets ungdomsråd har utbildats i samarbete med Kumulus och Sveriges ungdomsråd. Syftet har varit att stärka ungdomsrådens ställning i kommunerna och ge unga kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Det har också varit ett sätt att bilda kommunöverskridande nätverk för ungdomarna. Fryshuset har etablerat sig i länet och erbjuder sin verksamhet och sina metoder till kommunerna som ett komplement till det arbete som bedrivs gentemot ungdomar. Fryhusetableringen är en följd av projektet Det Goda Mötet som var ett värdegrunds- och kompetensutvecklingsprojekt riktat till länets fritidsledare där Fryshuset deltog som processledare. Den ideella föreningen Kumulus har under treårsperioden bland annat arbetat med internationella utbyten, idépengar till ungas egen organisering, ungdomsmässan Youngster i Borgholm samt delaktighetsprojektet Skaka om. Skaka om är en hemsida där unga kan ge uttryck för sina åsikter och är ett sätt för dem att komma i kontakt med sina kommunpolitiker. Ett metodmaterial för dialog med unga togs fram i projektet och finns att tillgå hos Kumulus. 8 kommuner har medverkat i projektet som finansierades av Allmänna arvsfonden.

3 3 Södra Östersjöprogrammet har beviljat medel till CaSYPoT (Capacity building for Strategic Youth Policy and Transnational cooperation), ett projekt där en enkät liknande Lupp ska genomföras i några regioner i Polen, Kaliningrad, Litauen och Emmaboda kommun. Syftet med projektet är att jämföra ungas levnadsvillkor och lägga grunden för ungdomspolitiska policys och handlingsplaner. Projektet syftar också till kapacitetsbyggande i kommunerna för att arbeta transnationellt. Arbetet med Lupp och den regionala samverkan kring ungas uppväxt har lyft de ungdomspolitiska frågorna på den politiska dagordningen i kommunerna och fler kommuner har idag ungdomsansvariga politiker och tjänstepersoner, policys och handlingsplaner för ungdomsfrågor samt forum för dialog med unga. Nuläge Våren 2016 var ett nytt Lupp-resultat klart och 13 rapporter presenterades av Linnéuniversitetet. Resultatet visar att vi fortsatt behöver fokusera på ungas delaktighet, jämställdhet och fritid, men att ungas hälsa och trygghet också kommer att vara väldigt viktiga områden kommande treårsperiod. Aktörer Idag sker ett tätt samarbete med Kumulus och Fryshuset samt diverse nationella instanser såsom Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, SKL och Reglab för att stötta kommunernas arbete. Utmaningar Individnivå Trygghet, Delaktighet, Jämställdhet, Hälsa, Identitet/tillhörighet Verksamhetsnivå Fler forum för dialog med unga, fler mötesplatser, kollektivtrafiken, fler kontakter för unga som mår dåligt En väg in. Organisationsnivå Forum för unga och politiker, kontaktpolitiker i kommunerna, tjänstemän med ansvar för ungdomsfrågor, Ungdomsråd, handlingsplaner. Policynivå Målbilder i RUS, målbilder lokalt för ungas uppväxt, målbilder i verksamhetsplaner. Regional samverkan kring ungas uppväxt Lupp 2018 Kunskapen vi får via Lupp lägger grunden för det ungdomspolitiska arbetet och pekar ut temaområden och vilken inriktning arbetet ska ha. Enkäten har genomförts med treårsintervaller sedan 2009 och för att få en longitudinell studie

4 4 och fortsätta se trender krävs att vi fortsätter att göra enkäten blir i så fall nästa gång och det är viktigt att resultatet från Lupp vägs samman med resultat från andra liknande undersökningar och studier. Resultatet utgör ett beslutsunderlag för kommunerna och lämnar förslag på förbättrings- och utvecklingsområden för att stärka ungas levnadsvillkor. Attraktivitet Många unga lämnar regionen för arbete, studier eller för att pröva något nytt. Cirka 80 procent av länets unga i årskurs 2 på gymnasiet uppgav 2015 att de tror att de kommer att flytta från sin kommun. För att få fler unga att stanna kvar eller flytta tillbaka till Kalmar län och för att locka ungdomar från andra delar av landet och världen hit krävs att vi är attraktiva. Vi behöver erbjuda ett gott klimat att växa upp i som är tryggt och jämlikt där det finns möjlighet att utöva sina intressen. Vi behöver bli bättre på att visa vad som finns här och tillsammans skapa en tydligare identitet för länet. Hälsa I Lupp 2015 och andra undersökningar ser vi att ungas psykiska försämras. Såväl förebyggande som akuta insatser behöver hänga ihop bättre. Samverkan kring unga är nödvändigt för att uppnå detta. En del av arbetet med ungas hälsa kommer att ske inom ramen för länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, men förebyggande hälsoarbete kommer också att bedrivas inom ramen för Regional samverkan kring ungas uppväxt. Detta kan exempelvis ske i dialoger med unga och via utbildningsinsatser för tjänstepersoner som arbetar unga. Trygghet Lupp 2015 visar att ungas upplevelse av trygghet har minskat markant i såväl hemmen, som i skolan, på väg till och från skolan, i kollektivtrafiken och i centrum. Detta bör vi undersöka närmare i form av dialoger med unga och vi behöver också hitta metoder för att arbeta med att öka känslan av trygghet. Delaktighet Såväl barnkonventionen som ungdomspolitiken pekar på vikten av att barn och unga får vara delaktiga och kan påverka sin situation. Fler kommuner bör ha forum för dialog med unga och här kan vi vara katalysatorer. Samverkan med de politiska partiernas ungdomsförbund kommer att återupptas och stöd till unga politiker är aktuellt då vi ser att fler unga än äldre väljer att lämna politiken. Det är också viktigt att nå ungdomar som väljer att inte organisera sig i ungdomsråd eller politiska partier eller andra föreningar. Forum för detta bör också skapas.

5 5 Partnerskap Förutom samverkan kommunerna emellan kring ungas uppväxt vill vi också skapa andra typer av partnerskap med såväl Landstinget som idéburen sektor. Vi behöver hitta nya former för partnerskap som exempelvis Idéburet offentligt partnerskap (IOP). IOP är en samverkansform med civilsamhällets organisationer utan krav på upphandling eller andra modeller som bygger på konkurrens mellan kommersiella aktörer. De idéburna organisationerna är outnyttjade resurser inom välfärdsområdet och kan med hjälp av IOP få en nyckelroll. Målet är att inför kommande treårsperiod undersöka möjligheten med att teckna IOP med Fryshuset i Kalmar län och föreningen Kumulus. Finansiering För att driva det ungdomspolitiska arbetet krävs en ansvarig person som utför arbetet. Idag betalar kommunerna 3 kr per invånare och år för arbetet. Vi föreslår nu att kommunerna betalar en fast avgift på kronor samt 2 kronor per invånare och år därutöver. Det blir sammanlagt kronor per år, förutsatt att alla kommuner är med. Handläggare: Cilla Ilhammar, cilla.ilhammar@rfkl.se,