Styrgruppsmöte överenskommelsen

Transkript

1 Styrgruppsmöte Överenskommelsen Minnesanteckningar 1 (8) Styrgruppsmöte överenskommelsen Plats och tid Knutsalen, Rådhuset, Lund, klockan 10:00-11:45 Ledamöter Övriga Elin Gustafsson (S) ordf. Philip Sandberg (L) Inga- Kerstin Eriksson (C) Emma Berginger (MP) Ulrika Dagård, demokratiutvecklare, kommunkontoret Johan Larsson Boström, utvecklingschef, socialförvaltningen Annika Eklund, kulturchef, kultur- och fritidsförvaltningen Emma Borrie, enhetschef, vård- och omsorgsförvaltningen Eva-Marie Johnsson, kommunikatör, kommunkontoret Tora Törnquist, Nätverket idéburen sektor Skåne Fredrik Lager, landsbygdsutvecklare, Kristianstad kommun Andreas Landin, praktikant Liberalerna

2 Styrgruppsmöte Överenskommelsen Minnesanteckningar 2 (8) 1 Information om överenskommelsen Tora Törnquist för Nätverket idéburen sektor i Skåne informerar om syftet och nyttan med en gemensam överenskommelse. Fredrik Lager informerar om Kristianstads process med att arbeta fram en överenskommelse tillsammans med civilsamhället/idéburen sektor. Nätverket Idéburen sektor Skåne är en intresseorganisation för den idéburna sektorn i Skåne. Nätverket arbetar med kunskapsutveckling, omvärldsanalys och påverkansarbete och skapar förutsättningar för idéburna organisationer att tillsammans med den offentliga sektorn, näringslivet, akademin och enskilda engagerade medborgare att kunna ta ansvar för den miljömässiga, sociala, ekonomiska och kulturella utvecklingen i region Skåne. Nätverket var med och tecknade den första överenskommelsen i Sverige mellan Region Skåne och ett antal idéburna organisationer år Den regionala överenskommelsen ska bidra till att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskapet i Skåne. Sedan dess har 4 lokala överenskommelser tecknats i Skåne mellan kommuner och den idéburna sektorn i respektive kommun, så som i Trelleborg, Kristianstad, med flera. Samhället har förändrats över tid och det innebär att inte enbart det offentliga kan lösa och hantera komplexa samhällsfrågor. För att kunna involvera flera parter handlar en av utmaningarna om hur medborgarna och civilsamhällets organisationer ska få inflytande i lokala/regionala besluts- och utförarprocesser. Med hjälp av frivilligorganisationer, sociala företag och andra idéburna utförare finns det många olika sätt att utveckla det lokala samhället. Civilsamhällets organisationer har ofta specifika kunskaper och inom ramen för en överenskommelse kan det offentliga föra dialog med en samlad idéburen part och därmed utveckla olika samverkansområden. Konkret är en överenskommelse en gemensam viljeyttring mellan det offentliga och den idéburna sektorn för samverkan och engagemang. En överenskommelse utgår ofta från följande 6 principer: Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet och insyn Mångfald De flesta överenskommelser som har tecknats i Sverige tar sin utgångspunkt från ovanstående principer. Principerna är inte ett krav men kan

3 Styrgruppsmöte Överenskommelsen Minnesanteckningar 3 (8) fungera som en mall för att avgöra vilka behov som finns i det lokala sammanhanget. Att arbeta fram en överenskommelse innebär att arbeta med en process för att skapa en gemensam målbild. Även om själva dokumentet Överenskommelsen är viktig så är det ofta processen i sig som skapar samverkan och engagemang. Det är viktigt att inledningsvis under samlingsfasen skapa en målbild och att kommunen tillsammans med den idéburna sektorn identifierar: vad som fungerar kring samverkan idag, vilka behov som finns och vad som behöver utvecklas. Det är även viktigt att kommunen inledningsvis bjuder in brett och försöker involvera alla parter från den idéburna sektorn för att identifiera vilka parter som har intresse och möjlighet att delta mer engagerat i processen för att teckna en överenskommelse. Det är viktigt att det finns resurser avsatta till den idéburna sektorn så att de har möjlighet att delta och engagera sig. På sikt kan det vara lämpligt att en överenskommelse tecknas med paraplyorganisationer. Fallgropar som är viktiga att undvika är: att det finns en bristande politisk förankring, att processen berör ett för smalt samverkansområde, att processen och överenskommelsen blir personberoende. Kristianstad kommun har tecknat en överenskommelse med den idéburna sektorn i Kristianstad. Processen började år 2012 och intiativtagare var Furuboda Folkhögskola. Processen har drivits och ägts av Furuboda

4 Styrgruppsmöte Överenskommelsen Minnesanteckningar 4 (8) Folkhögskola Sensus studieförbund och IFK Kristianstad som sökte och fick stöd av MUCF för sitt arbete. Samtidigt har det funnits en intern arbetsgrupp med tjänstepersoner i Kristinstad kommun som har fungerat som samverkanspart och som har ansvarat för själva skrivprocessen av överenskommelsen. Kristianstads överenskommelse är bred och berör många av kommunens verksamhetsområden. Överenskommelsen är knuten till Kristianstads kommuns vision och det var slutligen kommunfullmäktige som fattade beslut om överenskommelsen. Det har varit viktigt att ha med jurister i processen framförallt i det skedet när IOP (Idéburet offentligt partnerskap) ska genomföras efter att en överenskommelse är tecknad. En annan erfarenhet är att det är viktigt att det finns resurser för den idéburna sektorn så att de kan engagera sig i överenskommelsen. Kristianstad har upplevt problem med engagemanget från föreningarna när projektpengarna från MUCF tog slut, samt för att nyckelpersoner har slutat.

5 Styrgruppsmöte Överenskommelsen Minnesanteckningar 5 (8) 2 Lunds kommuns process för överenskommelsen Demokratiutvecklare Ulrika Dagård informerar om den planerade processen för Lunds kommuns överenskommelse. Kommunstyrelsen har fattat beslut om Lunds kommuns process för att arbeta fram en överenskommelse med den idéburna sektorn i Lund. Detaljer i processen kan komma att ändras efterhand utifrån hur processen utvecklas och beroende av vad styrgruppen beslutar. Den beslutade processen ser ut enligt följande: Styrgrupp: Förtroendevalda från KS AU. Cirka 5 personer. Efterhand personer från den idéburna sektorn. Cirka 5 personer. Processledare: En person utses som processledare. Eventuellt en processledare från idéburensektor. Arbetsgrupp: Processledare och tjänstepersoner från ett urval av förvaltningarna. Efterhand personer från den idéburna sektorn. Cirka 5 personer. Process för Lunds överenskommelse Förarbete Ansvar: Styrgrupp och arbetsgrupp 1. Identifiera idéer och formulera vilka samverkansområden som kan utvecklas och förbättras i samverkan med den idéburna sektorn. 2. Börja kartlägga och ta kontakt med den idéburna sektorn.

6 Styrgruppsmöte Överenskommelsen Minnesanteckningar 6 (8) Arbetsgruppen har identifierat följande samverkansområden utifrån det kommunala perspektivet som kan vara möjliga att ingå en fördjupad samverkan kring med den idéburna sektorn i Lund; kvinnojouren, träffpunkter för seniorer, familjecentral/äldrecentra, nyanlända, sociala problem, generationsöverskridande mötesplatser, fritidsgårdar, volontärsamordnare, organisering av volontärer, förebyggandearbete, välkomsten information om samhällskunskap, jämställdhet, normkritiskt förhållningsätt. Samlingsfas Ansvar: Styrgrupp/arbetsgrupp 1. Genomför 1-2 inledande större möten med den idéburna sektorn kring gemensamma värden och samverkansområden. Visa på konkreta exempel från andra kommuner/regioner. 2. Sätta samman styr- och arbetsgrupp där båda parter ingår. 3. Utse processledare för den idéburna sektorn. 4. Gör en kommunikationsplan. Förslag på första inledande möte 29 oktober 2017 i stadshallen Lund Deltagare: Styrgrupp och arbetsgrupp, företrädare för förvaltningarna, föreningslivet i Lund, max 2 representanter för varje förening. Konsultera extern processledare till mötet. Information om överenskommelsen. Exempel andra kommuner. Information om Lunds process om en överenskommelse Workshop kring principer och välfärdsområden Formuleringsfas 1. Fortsätt dialogprocessen i styr- och arbetsgruppen. 2. Formulera en överenskommelse. 3. Kommunicera förslaget till överenskommelse med den idéburna sektorn. Förankrings- och beslutsfas 1. Beslut om överenskommelsen fattas i kommunfullmäktige. 2. Överenskommelsen signeras av båda parterna. Genomförandefas 1. En handlingsplan tas fram med utgångspunkt från överenskommelsen. 2. Arbetet påbörjas (eventuellt söka projektpengar).

7 Styrgruppsmöte Överenskommelsen Minnesanteckningar 7 (8) Uppföljningsfas 1. Arbetet med utgångspunkt från överenskommelsen följs upp och utvärderas varje/vartannat år.

8 Styrgruppsmöte Överenskommelsen Minnesanteckningar 8 (8) 3 Nästa styrgruppsmöte Nästa möte med styrgruppen hålls tisdagen den 15 augusti 2017 kl. 10:00 i Knutsalen, Rådhuset, Lund.