Sessionssalen, kommunhuset i Hultsfred. Sammanträdet är öppet för allmänheten. 3 Behov av simlärare i Hagadal och Virserums Badhus - KS

Transkript

1 Kallelse 1 (1) Ersättarna för kännedom Kommunstyrelsen Tid för sammanträde tisdagen den 17 januari 2017 kl. 14:00 Spara dina handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde Lokal Sessionssalen, kommunhuset i Hultsfred Lars Rosander Ordförande Britt Idensjö Sekreterare Sammanträdet är öppet för allmänheten Ärenden 1 Val av protokolljusterare samt godkännande av dagordning 2 Finansiering Stålhagsgården KS 2016/150 3 Behov av simlärare i Hagadal och Virserums Badhus - KS 4 Regional samverkan kring ungas uppväxt i Kalmar län - KS 5 Rätt till heltid inom socialnämndens verksamheter - KS 2016/ / /166 6 Socialjour - arvode 2017/6 7 Förslag till gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden 2016/138 8 Varuförsörjningsplan Hultsfreds kommun 2016/162 9 Begäran om tilläggsanslag år 2016 på grund av nya löneavtal 2016/ Anmälningsärenden /4

2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (2) KSAU 243/2016 Dnr 2016/ Finansiering Stålhagsgården Förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att vara medfinansiär i Stålhagen tillsammans med AB Hultsfreds Bostäder för att bedriva Stålhagsgården. Fördelningen av kostnaden är 40 % för Hultsfreds kommun och 60 % för AB Hultsfreds Bostäder. Totalbeloppet som delas är kr per år i tre år, höjning av lönekostnaderna kommer att ske enligt kollektivavtal. Finansiering föreslås ske ur kommunstyrelsens anslag ur asylpengarna omgång 2. Sammanfattning Hultsfreds Bostäder och Hultsfreds kommun har för avsikt att fortsätta med integrationsprojektet i Stålhagen med Stålhagsgården under ytterligare tre år. Ärendebeskrivning Stålhagsgården Hultsfreds Bostäder och Hultsfreds kommun kommer att med gemensamma medel fortsätta att aktivt arbeta för Stålhagsgården och för en bra integration. Hultsfreds Bostäder har under en period av tre år bedrivit en verksamhet för att få ett lugnare område och en bättre integration ut i samhället. Kostnaderna för verksamheten har tidigare delats med Migrationsverket, men som nu dragit sig ur samarbetet och svarar inte längre för några kostnader i projektet. Det är två personer som arbetar i Stålhagsgården. Deras arbete har också bidragit till att de asylsökande fått praktikplatser och arbete. Stöds verksamheten kan den även öppnas upp i Virserum. Det har varit ett starkt önskemål från de asylsökande och även den lokala hyresgästföreningen. Hyresgästföreningen ställer gärna upp och deltar i verksamheten i Virserum. Verksamheten som bedrivs är undervisning i svenska, information om olika kulturer, informerar om vad som sker i kommunen, allemansrätten, besök i affärer mm. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2

3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (2) Tillsammans ska Hultsfreds Bostäder och kommunen göra det lättare för de nyanlända som kommer till kommunen eller vill flytta hit. Hultsfreds Bostäder ansvarar för ledningen för projektet. Projektet som har pågått några år är en ledstjärna bland flera kommunala bolag i landet, och samarbetet med de boende har uppmärksammats på många håll som ett gott exempel på en väldigt bra integration och nytta för de nyanlända. Förslag Om man räknar med en avtalshöjning med ca 3 % blir det följande: År Totalt kronor varav ABHB Kommunen År År År Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Nicke Wainebro, VD Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3

4 Tjänsteskrivelse AB Hultsfreds Bostäder Nicke Wainebro Finansiering av verksamhet i Stålhagsgården Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att vara medfinansiär i Stålhagen tillsammans med AB Hultsfreds Bostäder för att bedriva Stålhagsgården. Fördelningen av kostnaden är 40 % för Hultsfreds kommun och 60 % för AB Hultsfreds Bostäder. Totalbeloppet som delas är kr per år i tre år, höjning av lönekostnaderna kommer att ske enligt kollektivavtal. Sammanfattning Hultsfreds Bostäder och Hultsfreds kommun har för avsikt att fortsätta med integrationsprojektet i Stålhagen med Stålhagsgården under ytterligare tre år. Ärendebeskrivning Stålhagsgården Hultsfreds Bostäder och Hultsfreds kommun kommer att med gemensamma medel fortsätta att aktivt arbeta för Stålhagsgården och för en bra integration. Hultsfreds Bostäder har under en period av tre år bedrivit en verksamhet för att få ett lugnare område och en bättre integration ut i samhället. Kostnaderna för verksamheten har tidigare delats med Migrationsverket, men som nu dragit sig ur samarbetet och svarar inte längre för några kostnader i projektet. Det är två personer som arbetar i Stålhagsgården. Deras arbete har också bidragit till att de asylsökande fått praktikplatser och arbete. Stöds verksamheten kan den även öppnas upp i Virserum, det har varit ett starkt önskemål från de asylsökande och även den lokala hyresgästföreningen. Hyresgästföreningen ställer gärna upp och deltar i verksamheten i Virserum. Verksamheten som bedrivs är undervisning i svenska, information om olika kulturer, informerar om vad som sker i kommunen, allemansrätten, besök i affärer mm. Se även det bifogade inlägget från de som deltar i verksamheten har skrivit. 4

5 Tjänsteskrivelse AB Hultsfreds Bostäder Nicke Wainebro Tillsammans ska Hultsfreds Bostäder och Hultsfreds Kommun göra det lättare för de nyanlända som kommer till kommunen eller vill flytta hit. Hultsfreds Bostäder ansvarar för ledningen för projektet. Projektet som har pågått några år är en ledstjärna bland flera kommunala bolag i landet, och samarbetet med de boende har uppmärksammats på många håll som ett gott exempel på en väldigt bra integration och nytta för de nyanlända. Förslag Om man räknar med en avtalshöjning med ca 3 % blir det följande: År Totalt kronor varav ABHB Kommunen År År År Nicke Wainebro VD AB Hultsfreds Bostäder 5

6 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (1) KSAU 256/2016 Behov av simlärare i Hagadal och Virserums badhus Förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att godkänna ytterligare personalförstärkning genom en heltidstjänst som simlärare vid Hagadals simhall och Virserums badhus. Finansieringen med kronor föreslås ske ur FRI 500, integrationspengar, från år Sammanfattning Med anledning av rådande förhållanden och en ökad tillströmning av besökare, främst barn och unga till kommunens badhus ansöker kultur- och fritidsförvaltningen om att få tillsätta en simlärartjänst för att bibehålla och klara simundervisningen. Ärendebeskrivning Kultur- och fritidschefen Peter Adolfsson har meddelat att det har blivit en ökad belastning på verksamheten i Hagadal. För att upprätthålla en god miljö behövs ytterligare en simlärare anställas. Kostnad för tjänsten är beräknad till kronor. Tjänsten skulle delas mellan Hultsfred och Virserum. Med en ökad arbetsbelastning på Hagadal och ett ökat behov av simundervisning i kommunen ser vi att det under kommande år blir svårt att klara skolans krav på simkunnighet. Det finns ett stort behov av att förstärka verksamheten med kompetent och utbildad personal/simlärare för att säkra och förbättra verksamheten och skolans krav. Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6

7 Tjänsteskrivelse Kultur- och Fritidsförvaltningen Peter Adolfsson Kommunstyrelsen Behov av personal/simlärare på Hagadal och i Virserums Badhus Förslag till beslut Att kommunstyrelsen beslutar att bevilja Kultur och Fritid tillsätta en heltidstjänst som simlärare vid Hagadals simhall och Virserums Badhus. Att kronor kan rekvireras från FRI 500, integrationspengar, från år Sammanfattning Med anledning av rådande förhållanden och en ökad tillströmning av besökare, främst barn och unga till våra badhus ansöker Kultur och Fritid om att få tillsätta en simlärartjänst för att bibehålla och klara simundervisningen i Hultsfreds kommun. Ärendebeskrivning Med en ökad arbetsbelastning på Hagadal och ett ökat behov av simundervisning i kommunen ser vi att det under kommande år blir svårt att klara skolans krav på simkunnighet. Vi har också en ökad sjukfrånvaro, även långtidssjukskrivningar, vilket man sannolikt kan koppla till den ökade tillströmningen av besökare och en allmänt stökigare miljö i vår anläggning på Hagadal. Därav ser vi ett stort behov av att förstärka verksamheten med kompetent och utbildad personal/simlärare för att säkra och förbättra vår verksamhet och skolans krav. Vi önskar därför att kommunstyrelsen från FRI 500 beviljar kronor årligen från och med 2017 till en heltidstjänst som simlärare på Hagadal och Virserums badhus. Peter Adolfsson Kultur och Fritidschef 7

8 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (3) KSAU 262/2016 Dnr 2016/159 Regional samverkan kring ungas uppväxt i Kalmar län Förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om att vara med i regional samverkan kring ungas uppväxt i Kalmar län. Vidare föreslås att finansiering sker genom att kronor som finns avsatta i budget 2017 höjs till kronor i ombudgeteringen samt för åren 2018 och 2019 läggs kronor in i ram. Sammanfattning Regionförbundet erbjuder möjlighet att vara med i regional samverkan kring ungas uppväxt i Kalmar län. Ärendebeskrivning Regionförbundet erbjuder möjligheter till Regional samverkan kring ungas uppväxt Det innebär: Samordning av Lupp 2018 och jämförelser med andra statistiska undersökningar. Insatser för unga kring trygghet, jämställdhet, hälsa, attraktivitet och delaktighet. Erbjudande om metodhjälp för att anordna dialogmöten med ungdomar. Arbete kring barnkonventionen med anledning av förslaget om att barnkonventionen ska bli lag och implementering av densamma. Samordning av insatser inom socialtjänst och i angränsande område hälso- och sjukvård samt skola kring ungdomspolitiska frågor. Möjligheten till att teckna avtal om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Fryshuset i Kalmar län och föreningen Kumulus utreds. Finansiering För att finansiera verksamheten föreslår regionförbundet att kommunerna betalar en fast avgift på kronor samt 2 kronor per invånare och år därutöver. Regionförbundet betalar lika mycket i form av regionala projektmedel. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8

9 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (3) Svar på Regionförbundets erbjudande om Regional samverkan kring unga uppväxt önskas senast den 31 december Bakgrund Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Så lyder det nationella ungdomspolitiska målet som antogs i januari Den nationella ungdomspolitikens strategi utgår från tre perspektiv ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Att nå det ungdomspolitiska målet är en av samhällets största utmaningar. Det handlar om att skapa ett jämställt och jämlikt samhälle där alla unga har möjlighet att leva självständiga liv och kunna påverka. Idag har många barn och unga i Sverige olika och annan etnisk bakgrund och detta är en utmaning och tillgång som måste beaktas och förvaltas väl. Det kräver nya sätt att arbeta, samverka och utveckla de offentliga institutionerna. Det finns ett förslag om att barnkonventionen ska bli lag och om detta blir verklighet kommer högre krav att ställas på bland annat barns inflytande i beslutsprocesser. Detta kräver ökad kunskap och ändrade förhållnings- och arbetssätt gentemot barn. De senaste sex åren har den regionala samverkan kring ungas uppväxt bland länets kommuner samt Eksjö kommun utgått från de Luppundersökningar som genomförts 2009, 2012 samt Resultatet från Lupp 2012 har utmynnat i en rad utbildnings insatser inom de fokusområden som identifierades; jämställdhet, delaktighet, integration, normkritiskt tänkande samt den nya ungdomspolitiken som antogs nationellt den 1 januari Olika statistiska undersökningar såsom Lupp, öppna jämförelser, ILFA med flera visar på det faktum att unga upplever en högre grad av stress, otrygghet och psykisk ohälsa än i tidigare mätningar. Flickor är överrepresenterade beträffande stress och psykisk ohälsa. Här krävs krafttag för att förändra situationen. Nuläge Våren 2016 var ett nytt Lupp-resultat klart och 13 rapporter presenterades av Linnéuniversitetet. Resultatet visar att vi fortsatt behöver fokusera på ungas delaktighet, jämställdhet och fritid, men att ungas hälsa och trygghet också kommer att vara väldigt viktiga områden kommande treårsperiod. Aktörer Idag sker ett tätt samarbete med Kumulus och Fryshuset samt diverse nationella instanser såsom Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, SKL och Reglab för att stötta kommunernas arbete. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9

10 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (3) Utmaningar Individnivå Trygghet, Delaktighet, Jämställdhet, Hälsa, Identitet/tillhörighet Verksamhetsnivå Fler forum för dialog med unga, fler mötesplatser, kollektivtrafiken, fler kontakter för unga som mår dåligt En väg in. Organisationsnivå Forum för unga och politiker, kontaktpolitiker i kommunerna, tjänstemän med ansvar för ungdomsfrågor, Ungdomsråd, handlingsplaner. Policynivå Målbilder i RUS, målbilder lokalt för ungas uppväxt, målbilder i verksamhetsplaner. Förslag Styrgruppen för LUPP har haft frågan uppe och föreslår att kommunen deltar i regionala samverkan kring ungas uppväxt i Kalmar län. Hultsfreds kommun har tidigare varit med i länssamverkan varför det finns kronor inlagt i budget Den nya samverkan skulle innebära en höjning till ca kronor. Detta baserar sig då på ett invånarantal på personer. Beslutsunderlag Erbjudande från Regionförbundet i Kalmar län Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10

11 Kommunstyrelsen Regional samverkan kring ungas uppväxt Regionförbundet erbjuder möjligheter till Regional samverkan kring ungas uppväxt Det innebär: Samordning av Lupp 2018 och jämförelser med andra statistiska undersökningar. Insatser för unga kring trygghet, jämställdhet, hälsa, attraktivitet och delaktighet. Erbjudande om metodhjälp för att anordna dialogmöten med ungdomar. Arbete kring barnkonventionen med anledning av förslaget om att barnkonventionen ska bli lag och implementering av densamma. Samordning av insatser inom socialtjänst och i angränsande område hälsooch sjukvård samt skola kring ungdomspolitiska frågor. Möjligheten till att teckna avtal om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) med Fryshuset i Kalmar län och föreningen Kumulus utreds. Finansiering För att finansiera verksamheten föreslår regionförbundet att kommunerna betalar en fast avgift på kronor samt 2 kronor per invånare och år därutöver. Regionförbundet betalar lika mycket i form av regionala projektmedel. Svar på Regionförbundets erbjudande om Regional samverkan kring unga uppväxt önskas senast den 31 december Bakgrund Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Så lyder det nationella ungdomspolitiska målet som antogs i januari Den nationella ungdomspolitikens strategi utgår från tre perspektiv ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa. Att nå det ungdomspolitiska målet är en av samhällets största utmaningar. Det handlar om att skapa ett jämställt och jämlikt samhälle där alla unga har möjlighet att leva självständiga liv och kunna påverka. Idag har många barn och unga i Sverige olika och annan etnisk bakgrund och detta är en utmaning och tillgång som måste 11

12 2 beaktas och förvaltas väl ur ett intersektionellt perspektiv. Det kräver nya sätt att arbeta, samverka och utveckla de offentliga institutionerna. Det finns ett förslag om att barnkonventionen ska bli lag och om detta blir verklighet kommer högre krav att ställas på bland annat barns inflytande i beslutsprocesser. Detta kräver ökad kunskap och ändrade förhållnings- och arbetssätt gentemot barn. De senaste sex åren har den regionala samverkan kring ungas uppväxt bland länets kommuner samt Eksjö kommun utgått från de Lupp-undersökningar som genomförts 2009, 2012 samt Resultatet från Lupp 2012 har utmynnat i en rad utbildnings insatser inom de fokusområden som identifierades; jämställdhet, delaktighet, integration, normkritiskt tänkande samt den nya ungdomspolitiken som antogs nationellt den 1 januari Olika statistiska undersökningar såsom Lupp, öppna jämförelser, ILFA med flera visar på det faktum att unga upplever en högre grad av stress, otrygghet och psykisk ohälsa än i tidigare mätningar. Flickor är överrepresenterade beträffande stress och psykisk ohälsa. Här krävs krafttag för att förändra situationen. Resultat av arbetet För att bedriva det ungdomspolitiska arbetet i länet finns ett Lupp-nätverk bestående av tjänstepersoner i kommunerna. Nätverket träffas fyra till sex gånger per år och de sista åren har fokus på träffarna varit utbildningsinsatser inom temaområden baserade på Lupp-resultatet. I länet finns också chefsnätverket Det Goda Mötet där cheferna för fritidsgårdarna ingår. Länets ungdomsråd har utbildats i samarbete med Kumulus och Sveriges ungdomsråd. Syftet har varit att stärka ungdomsrådens ställning i kommunerna och ge unga kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Det har också varit ett sätt att bilda kommunöverskridande nätverk för ungdomarna. Fryshuset har etablerat sig i länet och erbjuder sin verksamhet och sina metoder till kommunerna som ett komplement till det arbete som bedrivs gentemot ungdomar. Fryhusetableringen är en följd av projektet Det Goda Mötet som var ett värdegrunds- och kompetensutvecklingsprojekt riktat till länets fritidsledare där Fryshuset deltog som processledare. Den ideella föreningen Kumulus har under treårsperioden bland annat arbetat med internationella utbyten, idépengar till ungas egen organisering, ungdomsmässan Youngster i Borgholm samt delaktighetsprojektet Skaka om. Skaka om är en hemsida där unga kan ge uttryck för sina åsikter och är ett sätt för dem att komma i kontakt med sina kommunpolitiker. Ett metodmaterial för dialog med unga togs 12

13 3 fram i projektet och finns att tillgå hos Kumulus. 8 kommuner har medverkat i projektet som finansierades av Allmänna arvsfonden. Södra Östersjöprogrammet har beviljat medel till CaSYPoT (Capacity building for Strategic Youth Policy and Transnational cooperation), ett projekt där en enkät liknande Lupp ska genomföras i några regioner i Polen, Kaliningrad, Litauen och Emmaboda kommun. Syftet med projektet är att jämföra ungas levnadsvillkor och lägga grunden för ungdomspolitiska policys och handlingsplaner. Projektet syftar också till kapacitetsbyggande i kommunerna för att arbeta transnationellt. Arbetet med Lupp och den regionala samverkan kring ungas uppväxt har lyft de ungdomspolitiska frågorna på den politiska dagordningen i kommunerna och fler kommuner har idag ungdomsansvariga politiker och tjänstepersoner, policys och handlingsplaner för ungdomsfrågor samt forum för dialog med unga. Nuläge Våren 2016 var ett nytt Lupp-resultat klart och 13 rapporter presenterades av Linnéuniversitetet. Resultatet visar att vi fortsatt behöver fokusera på ungas delaktighet, jämställdhet och fritid, men att ungas hälsa och trygghet också kommer att vara väldigt viktiga områden kommande treårsperiod. Aktörer Idag sker ett tätt samarbete med Kumulus och Fryshuset samt diverse nationella instanser såsom Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, SKL och Reglab för att stötta kommunernas arbete. Utmaningar Individnivå Trygghet, Delaktighet, Jämställdhet, Hälsa, Identitet/tillhörighet Verksamhetsnivå Fler forum för dialog med unga, fler mötesplatser, kollektivtrafiken, fler kontakter för unga som mår dåligt En väg in. Organisationsnivå Forum för unga och politiker, kontaktpolitiker i kommunerna, tjänstemän med ansvar för ungdomsfrågor, Ungdomsråd, handlingsplaner. Policynivå Målbilder i RUS, målbilder lokalt för ungas uppväxt, målbilder i verksamhetsplaner. 13

14 4 Regional samverkan kring ungas uppväxt Lupp 2018 Kunskapen vi får via Lupp lägger grunden för det ungdomspolitiska arbetet och pekar ut temaområden och vilken inriktning arbetet ska ha. Enkäten har genomförts med treårsintervaller sedan 2009 och för att få en longitudinell studie och fortsätta se trender krävs att vi fortsätter att göra enkäten blir i så fall nästa gång och det är viktigt att resultatet från Lupp vägs samman med resultat från andra liknande undersökningar och studier. Resultatet utgör ett beslutsunderlag för kommunerna och lämnar förslag på förbättrings- och utvecklingsområden för att stärka ungas levnadsvillkor. Attraktivitet Många unga lämnar regionen för arbete, studier eller för att pröva något nytt. Cirka 80 procent av länets unga i årskurs 2 på gymnasiet uppgav 2015 att de tror att de kommer att flytta från sin kommun. För att få fler unga att stanna kvar eller flytta tillbaka till Kalmar län och för att locka ungdomar från andra delar av landet och världen hit krävs att vi är attraktiva. Vi behöver erbjuda ett gott klimat att växa upp i som är tryggt och jämlikt där det finns möjlighet att utöva sina intressen. Vi behöver bli bättre på att visa vad som finns här och tillsammans skapa en tydligare identitet för länet. Hälsa I Lupp 2015 och andra undersökningar ser vi att ungas psykiska försämras. Såväl förebyggande som akuta insatser behöver hänga ihop bättre. Samverkan kring unga är nödvändigt för att uppnå detta. En del av arbetet med ungas hälsa kommer att ske inom ramen för länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, men förebyggande hälsoarbete kommer också att bedrivas inom ramen för Regional samverkan kring ungas uppväxt. Detta kan exempelvis ske i dialoger med unga och via utbildningsinsatser för tjänstepersoner som arbetar unga. Trygghet Lupp 2015 visar att ungas upplevelse av trygghet har minskat markant i såväl hemmen, som i skolan, på väg till och från skolan, i kollektivtrafiken och i centrum. Detta bör vi undersöka närmare i form av dialoger med unga och vi behöver också hitta metoder för att arbeta med att öka känslan av trygghet. Delaktighet Såväl barnkonventionen som ungdomspolitiken pekar på vikten av att barn och unga får vara delaktiga och kan påverka sin situation. Fler kommuner bör ha forum för dialog med unga och här kan vi vara katalysatorer. Samverkan med de politiska partiernas ungdomsförbund kommer att återupptas 14

15 5 och stöd till unga politiker är aktuellt då vi ser att fler unga än äldre väljer att lämna politiken. Det är också viktigt att nå ungdomar som väljer att inte organisera sig i ungdomsråd eller politiska partier eller andra föreningar. Forum för detta bör också skapas. Partnerskap Förutom samverkan kommunerna emellan kring ungas uppväxt vill vi också skapa andra typer av partnerskap med såväl Landstinget som idéburen sektor. Vi behöver hitta nya former för partnerskap som exempelvis Idéburet offentligt partnerskap (IOP). IOP är en samverkansform med civilsamhällets organisationer utan krav på upphandling eller andra modeller som bygger på konkurrens mellan kommersiella aktörer. De idéburna organisationerna är outnyttjade resurser inom välfärdsområdet och kan med hjälp av IOP få en nyckelroll. Målet är att inför kommande treårsperiod undersöka möjligheten med att teckna IOP med Fryshuset i Kalmar län och föreningen Kumulus. För ytterligare information i ärendet kontakta ungdomssamordnare Cilla Ilhammar via e-post, cilla.ilhammar@rfkl.se, eller telefon, Helena Nilsson Regiondirektör 15

16 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (2) KSAU 12/2017 Dnr 2016/ Rätt till heltid inom socialnämndens verksamheter Förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ge socialnämnden uppdraget att införa Rätt till Heltid. Sammanfattning Socialnämnden har beslutat att verksamheten ska ta fram hållbara riktlinjer för att införa Rätt till Heltid samt en plan för genomförandet. Genom omvärldsbevakning, analys av verksamheten samt en riskbedömning har det visat sig att det skulle trygga arbetskraftsförsörjningen, ge bättre kontinuitet för brukarna och göra vårdarbetet mer attraktivt. Detta som ett led i satsningen Attraktiv arbetsgivare, där fokus ligger på att befintliga medarbetare trivs och vill stanna och att potentiella medarbetare skulle vilja arbeta hos kommunen. Ärendebeskrivning Under en längre period har kommunen haft svårt att tillsätta vakanta tjänster och vikariat. En kartläggning av befintlig personal och framtida behov genomfördes över hela organisationen. Kartläggningen visade att det redan nu råder personalbrist men att det framförallt i framtiden kommer vara stor brist på undersköterskor. I slutet av förra året fick samtliga medarbetare inom vård och omsorg besvara en enkät om deras önskemål kring hur de vill arbeta. Frågeställningarna som analyserades var; nuvarande sysselsättningsgrad, vilken sysselsättningsgrad man skulle vilja ha, flexibilitet och vad den främsta anledningen är om man inte vill arbeta heltid. Enkäten visade att om samtliga medarbetare får önska sin sysselsättningsgrad skulle verksamheten få ett tillskott på 15,4 årsarbetare vilket inte räcker för att täcka framtida behov. I riskanalysen visar det sig att det i genomsnitt är ca 40 årsarbetare frånvarande per år. I den uträkningen ingår sjukfrånvaro, semester utöver huvudsemester och vård av barn. Det tyder på att varje medarbetare inom vård och omsorg behöver arbeta i så hög sysselsättningsgrad som möjligt. Skulle alla medarbetare erbjudas Rätt till Heltid och önska sin sysselsättningsgrad så kommer det inte täcka personalbehovet i framtiden. För att kunna attrahera och rekrytera nya Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16

17 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (2) medarbetare måste vi kunna erbjuda Rätt till Heltid. Genom att anställa flera ledare till Hultsfreds Kommun ges förutsättningar för ett verksamhetsnära ledarskap. Samtliga ledare ska på uppdrag av socialnämnden driva frågan om Rätt till heltid, vilket kommer att innebära ett motivationsarbete, samarbete och en tydlig helhetsbild för ökad flexibilitet hos medarbetarna. En projektledare skulle öka förutsättningarna för att samordna chefer, medarbetare, kommunal och andra berörda för att på ett så effektivt sätt som möjligt implementera Rätt till Heltid. Uppdraget för projektledaren blir att hitta samverkansformer, nätverka och rapportera tillbaka till verksamheten. Projektledaren behöver också se över vilka utbildningsinsatser som kan vara aktuella. Att införa Rätt till Heltid kommer att innebära kostnader för projektledare, eventuella utbildningsinsatser samt digitala stödsystem. Det skulle kunna uppstå en merkostnad innan formerna för flexibilitet hos medarbetare och organisation har fallit på plats. Förväntade positiva effekter av Rätt till Heltid och önskad sysselsättningsgrad är; Flera heltider Färre timvikarier Minskad sjukfrånvaro Stabilare grupper Bättre kontinuitet Underlätta rekrytering Socialnämnden beslutade föreslå kommunstyrelsen besluta att ge socialnämnden uppdraget att införa Rätt till Heltid. Under förutsättning att kommunstyrelsen beslutar enligt ovan kommer socialnämnden att tillsätta en projektledare för implementering av Rätt till Heltid. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Socialnämndens arbetsutskott 75/2016, Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17

18 Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (2) SN 105/2016 Dnr 2016/99 Rätt till heltid Beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att: - ge socialnämnden uppdraget att införa Rätt till Heltid Socialnämnden beslutar att tillsätta en projektledare för implementering av Rätt till Heltid förutsatt att kommunstyrelsen beslutar enligt socialnämndens förslag. Sammanfattning Socialnämnden har beslutat att verksamheten ska ta fram hållbara riktlinjer för att införa Rätt till Heltid samt en plan för genomförandet. Genom omvärldsbevakning, analys av verksamheten samt en riskbedömning har det visat sig att det skulle trygga arbetskraftsförsörjningen, ge bättre kontinuitet för brukarna och göra vårdarbetet mer attraktivt. Detta som ett led i satsningen Attraktiv arbetsgivare, där fokus ligger på att befintliga medarbetare trivs och vill stanna och att potentiella medarbetare skulle vilja arbeta hos kommunen. Ärendebeskrivning Under en längre period har kommunen haft svårt att tillsätta vakanta tjänster och vikariat. En kartläggning av befintlig personal och framtida behov genomfördes över hela organisationen. Kartläggningen visade att det redan nu råder personalbrist men att det framförallt i framtiden kommer vara stor brist på undersköterskor. I slutet av förra året fick samtliga medarbetare inom vård och omsorg besvara en enkät om deras önskemål kring hur de vill arbeta. Frågeställningarna som analyserades var; nuvarande sysselsättningsgrad, vilken sysselsättningsgrad man skulle vilja ha, flexibilitet och vad den främsta anledningen är om man inte vill arbeta heltid. Enkäten visade att om samtliga medarbetare får önska sin sysselsättningsgrad skulle verksamheten få ett tillskott på 15,4 årsarbetare vilket inte räcker för att täcka framtida behov. I riskanalysen visar det sig att det i genomsnitt är ca 40 årsarbetare frånvarande per år. I den uträkningen ingår sjukfrånvaro, semester utöver huvudsemester och vård av barn. Det tyder på att varje medarbetare inom vård och omsorg behöver arbeta i så hög sysselsättningsgrad som möjligt. Skulle alla medarbetare erbjudas Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18

19 Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (2) Rätt till Heltid och önska sin sysselsättningsgrad så kommer det inte täcka personalbehovet i framtiden. För att kunna attrahera och rekrytera nya medarbetare måste vi kunna erbjuda Rätt till Heltid. Genom att anställa flera ledare till Hultsfreds Kommun ges förutsättningar för ett verksamhetsnära ledarskap. Samtliga ledare ska på uppdrag av socialnämnden driva frågan om Rätt till heltid, vilket kommer att innebära ett motivationsarbete, samarbete och en tydlig helhetsbild för ökad flexibilitet hos medarbetarna. En projektledare skulle öka förutsättningarna för att samordna chefer, medarbetare, kommunal och andra berörda för att på ett så effektivt sätt som möjligt implementera Rätt till Heltid. Uppdraget för projektledaren blir att hitta samverkansformer, nätverka och rapportera tillbaka till verksamheten. Projektledaren behöver också se över vilka utbildningsinsatser som kan vara aktuella. Att införa Rätt till Heltid kommer att innebära kostnader för projektledare, eventuella utbildningsinsatser samt digitala stödsystem. Det skulle kunna uppstå en merkostnad innan formerna för flexibilitet hos medarbetare och organisation har fallit på plats. Förväntade positiva effekter av Rätt till Heltid och önskad sysselsättningsgrad är; Flera heltider Färre timvikarier Minskad sjukfrånvaro Stabilare grupper Bättre kontinuitet Underlätta rekrytering Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Socialnämndens arbetsutskott 75/2016, Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19

20 Tjänsteskrivelse 1 (3) Socialförvaltningen Ann-Gret Sillén Socialchef Rätt till Heltid inom vård- och omsorg i Hultsfreds kommun Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden besluta att - Föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott att ge socialnämnden uppdraget att införa Rätt till Heltid. - Tillsätta en projektledare för implementering av Rätt till Heltid. Sammanfattning Socialnämnden har beslutat att verksamheten ska ta fram hållbara riktlinjer för att införa Rätt till Heltid samt en plan för genomförandet. Genom omvärldsbevakning, analys av verksamheten samt en riskbedömning har det visat sig att det skulle trygga arbetskraftsförsörjningen, ge bättre kontinuitet för brukarna och göra vårdarbetet mer attraktivt. Detta som ett led i satsningen Attraktiv arbetsgivare, där fokus ligger på att befintliga medarbetare trivs och vill stanna och att potentiella medarbetare skulle vilja arbeta hos kommunen. Ärendebeskrivning Under en längre period har kommunen haft svårt att tillsätta vakanta tjänster och vikariat. En kartläggning av befintlig personal och framtida behov genomfördes över hela organisationen. Kartläggningen visade att det redan nu råder personalbrist men att det framförallt i framtiden kommer vara stor brist på undersköterskor. I slutet av förra året fick samtliga medarbetare inom vård och omsorg besvara en enkät om deras önskemål kring hur de vill arbeta. Frågeställningarna som analyserades var; nuvarande sysselsättningsgrad, vilken sysselsättningsgrad man skulle vilja ha, flexibilitet och vad den främsta anledningen är om man inte vill arbeta heltid. Enkäten visade att om samtliga medarbetare får önska sin sysselsättningsgrad skulle verksamheten få ett tillskott på 15,4 årsarbetare vilket inte räcker för att täcka framtida behov. I riskanalysen visar det sig att det i genomsnitt är ca 40 årsarbetare frånvarande per år. I den uträkningen ingår sjukfrånvaro, semester utöver huvudsemester och vård av barn. 20

21 Tjänsteskrivelse 2 (3) Socialförvaltningen Ann-Gret Sillén Det tyder på att varje medarbetare inom vård och omsorg behöver arbeta i så hög sysselsättningsgrad som möjligt. Skulle alla medarbetare erbjudas Rätt till Heltid och önska sin sysselsättningsgrad så kommer det inte täcka personalbehovet i framtiden. För att kunna attrahera och rekrytera nya medarbetare måste vi kunna erbjuda Rätt till Heltid. Genom att anställa flera ledare till Hultsfreds Kommun ges förutsättningar för ett verksamhetsnära ledarskap. Samtliga ledare på socialförvaltningen förväntas driva frågan, vilken kommer att innebära, motivationsarbete, samarbete och tydlig helhetsbild för ökad flexibilitet hos medarbetarna. En projektledare skulle öka förutsättningarna för att samordna chefer, medarbetare, kommunal och andra berörda för att på ett så effektivt sätt som möjligt implementera Rätt till Heltid. Uppdraget för projektledaren blir att hitta samverkansformer, nätverka och rapportera tillbaka till verksamheten. Projektledaren behöver också se över vilka utbildningsinsatser som kan vara aktuella. Att införa Rätt till Heltid kommer att innebära kostnader för projektledare, eventuella utbildningsinsatser samt digitala stödsystem. Det skulle kunna uppstå en merkostnad innan formerna för flexibilitet hos medarbetare och organisation har fallit på plats. Förväntade positiva effekter av Rätt till Heltid och önskad sysselsättningsgrad är; Flera heltider Färre timvikarier Minskad sjukfrånvaro Stabilare grupper Bättre kontinuitet Underlätta rekrytering 21

22 Tjänsteskrivelse 3 (3) Socialförvaltningen Ann-Gret Sillén Ann-Gret Sillén Johanna Bälter Lise-Lotte Bertilsson Socialchef Personalkonsult Verksamhetschef 22

23 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (1) KSAU 17/2017 Dnr 2017/6 Socialjour - timarvode Förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att då uppdragen kvarstår för socialnämndens ordförande och vice ordförandena ska ersättning utbetalas med timarvode och reseersättning för tidsåtgång vid varje tillfälle. Sammanfattning I och med socialjour med tjänstemän kommer ersättningen för socialjour att tas bort enligt tidigare beslut, dock kvarstår uppdragen att vara tillgänglig för ordförandebeslut. Förslag lämnas om att det då ska kunna utbetalas timarvode för uppdrag. Ärendebeskrivning I och med att socialjouren nu lyfts över till tjänstemän från presidiet i socialnämnden har också ersättningen tagits bort enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige 160/ Dock kvarstår den beredskap då det krävs ordförandebeslut i enskilda ärenden. I de gemensamma bestämmelserna är det fastställt att delegation ingår i arvodet som ordförande, förste och andre vice ordförande. Detta innebär då att de inte ska få något utöver årsarvodet enligt listan över uppdrag som ingår för en ordförande. Då det är ett antal uppdrag i veckan som kräver insatser av ordförande föreslås att socialnämndens ordförande och vice ordförandena undantas och får timarvode för uppdragets insats. Det blir alltså ersättning för varje utfört uppdrag. Utvärdering kan ske efter ett halvår för att se hur förslaget har fungerat och om justering av detsamma behövs. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunkansliet Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23

24 Tjänsteskrivelse 1 (1) Kommunkansliet Britt Idensjö Komplettering till ersättningsbestämmelser för förtroendevalda - socialjour punkt Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att då uppdragen kvarstår för socialnämndens ordförande och vice ordförandena ska ersättning utbetalas med timarvode och reseersättning för tidsåtgång vid varje tillfälle. Sammanfattning I och med socialjour med tjänstemän kommer ersättningen för socialjour att tas bort enligt tidigare beslut, dock kvarstår uppdragen att vara tillgänglig för ordförandebeslut. Förslag lämnas om att det då ska kunna utbetalas timarvode för uppdrag. Ärendebeskrivning I och med att socialjouren nu lyfts över till tjänstemän från presidiet i socialnämnden har också ersättningen tagits bort enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige 160/ Dock kvarstår den beredskap då det krävs ordförandebeslut i enskilda ärenden. I de gemensamma bestämmelserna är det fastställt att delegation ingår i arvodet som ordförande, förste och andre vice ordförande. Detta innebär då att de inte ska få något utöver årsarvodet enligt listan över uppdrag som ingår för en ordförande. Då det är ett antal uppdrag i veckan som kräver insatser av ordförande föreslås att socialnämndens ordförande och vice ordförandena undantas och får timarvode för uppdragets insats. Det blir alltså ersättning för varje utfört uppdrag. Utvärdering kan ske efter ett halvår för att se hur förslaget har fungerat och om justering av detsamma behövs. 24

25 25

26 26

27 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (2) KSAU 14/2017 Dnr 2016/138 Förslag till gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden Förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att anta förslaget för sin del samt att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta det gemensamma reglementet för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har godkänt reglementet för sina delar samt den gemensamma delen och har skickat vidare för beslut i kommunfullmäktige. Sammanfattning Förslag till gemensamt reglemente har tagits fram. Ärendebeskrivning Ett gemensamt reglemente har tagits fram och har godkänts av barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Därmed inväntas förslag till beslut om godkännande hos kommunstyrelsen. I bilaga finns det tidigare antagna reglementet med noteringar om var det finns i nya förslaget. Följande kan vara värt att uppmärksamma: - I arbetsutskottet får ersättare endast närvara vid tjänstgöring. Detta är praxis. Undantag göras på förslag från ordförande eller att arbetsutskottet är eniga vid särskilda tillfällen. - Tillsyn av läkemedel finns inte inskrivet under kommunstyrelsen då det ännu inte är klart var uppdraget kommer att hamna. Förslaget är utskickat till kommunstyrelsens förvaltningar. Särskilt har kommunicering skett med personalkontoret och ekonomikontoret. Efter antagande av gemensamt reglemente kommer en revidering av delegationsordningen att ske. Arbetet är påbörjat tillsammans med förbundschefen Helena Grybäck, Östra Smålands Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27

28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (2) Kommunalteknikförbund. Då detta är ett nytt upplägg kommer dokumentet att få extra uppmärksamhet för att skyndsamt kunna korrigera dokumentet så det fungerar i praktiken. Beredning Förslag och tjänsteskrivelse från nämndsekreterarna Barn- och utbildningsnämnden 105/2016 Socialnämnden 79/2016 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse och förslag till reglemente Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28

29 Tjänsteskrivelse 1 (2) Kommunkansliet Britt Idensjö Kanslichef Förslag till gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden kommentarer för kommunstyrelsens del Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta det gemensamma reglementet för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har godkänt reglementet för sina delar samt den gemensamma delen och har skickat vidare för beslut i kommunfullmäktige. Sammanfattning Förslag till gemensamt reglemente har tagits fram. Ärendebeskrivning Ett gemensamt reglemente har tagits fram och har godkänts av barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Därmed inväntas förslag till beslut om godkännande hos kommunstyrelsen. I bilaga finns det tidigare antagna reglementet med noteringar om var det finns i nya förslaget. Följande kan vara värt att uppmärksamma: - I arbetsutskottet får ersättare endast närvara vid tjänstgöring. Detta är praxis. Undantag göras på förslag från ordförande eller att arbetsutskottet är eniga vid särskilda tillfällen. - Tillsyn av läkemedel finns inte inskrivet under kommunstyrelsen då det ännu inte är klart var uppdraget kommer att hamna. Förslaget är utskickat till kommunstyrelsens förvaltningar. Särskilt har kommunicering skett med personalkontoret och ekonomikontoret. 29

30 Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltningsnamn Britt Idensjö Kanslichef Efter antagande av gemensamt reglemente kommer en revidering av delegationsordningen att ske. Arbetet är påbörjat tillsammans med förbundschefen Helena Grybäck, Östra Smålands Kommunalteknikförbund. Då detta är ett nytt upplägg kommer dokumentet att få extra uppmärksamhet för att skyndsamt kunna korrigera dokumentet så det fungerar i praktiken. Beredning Förslag och tjänsteskrivelse från nämndsekreterarna Barn- och utbildningsnämnden 105/2016 Socialnämnden 79/

31 Gemensamt reglemente 1 (20) Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden Detta reglemente har antagets av kommunfullmäktige /2016 och träder i kraft 2016-X-X. A. För styrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser Uppdrag och verksamhet 1 Styrelsen och nämnder ska inom sina respektive verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att styrelsen/nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. Styrelse och nämnder styrs i huvudsak av följande lagar: Kommunallagen (KL) Förvaltningslagen (FL) Personuppgiftslagen (PuL) Arkivlagen (ArkivL) Offentlighets- och sekretesslag (OSL) Arbetsmiljölagen (AML) Styrelsen och nämnder ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheterna har en god ekonomisk hushållning. Organisation inom verksamhetsområdet 2 Styrelsen och nämnder ansvarar för att organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. Personalansvar 3 Styrelsen är anställningsmyndighet. Styrelsen och nämnder har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sina respektive verksamhetsområden med undantag av de frågor som anges i 36 (Personalpolitiken) i detta reglemente. 31

32 Gemensamt reglemente 2 (20) Personuppgifter 4 Styrelsen och nämnder är personuppgiftsansvariga för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens och nämndernas verksamheter. Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 5 Styrelsen och nämnder ska kontinuerligt följa upp sina verksamheter. Styrelsen och nämnder ska två gånger per år redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort de uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem i reglemente, genom finansbemyndigande. Styrelsen och nämnder kan vid redovisningen även redogöra för hur uppdrag som delegerats till dem har fullgjorts. Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag. Information och samråd 6 Styrelsen, nämnder och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån från nämnd få den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnder ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. Självförvaltningsorgan 7 Nämnden får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och tidsperiod för uppdraget. 32

33 Gemensamt reglemente 3 (20) Processbehörighet 8 Styrelsen och nämnderna får själva eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av kommunfullmäktige. Mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut kan styrelsen själv eller genom ombud föra talan i målet, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet. Arkiv 9 Styrelsen och nämnderna ska följa de föreskrifter om arkivvård som finns i arkivlagen och arkivreglementet. Arbetsformer Tidpunkt för sammanträden 10 Styrelsen och nämnderna sammanträder på dag och tid som styrelsen och nämnderna bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av styrelsens och nämndernas ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras hos ordföranden om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. Kallelse 11 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i styrelsen eller nämnden längst tid göra detta 33

34 Gemensamt reglemente 4 (20) (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet ska ha tillgång till kallelsen senast 5 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse sker elektroniskt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. Ordförande kan bestämma om kallelse ska ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Offentliga sammanträden 12 Nämnden får besluta om offentliga sammanträden. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat 85/2006 om att styrelsens sammanträden är offentliga. Närvarorätt 13 Styrelsens ordförande har rätt att närvara vid nämndernas sammanträden och delta i överläggningarna. Nämnd får därutöver, om särskilda skäl föreligger för detta, medge ledamot av styrelsen denna rätt. Den förtroendevalde har i den utsträckning nämnden beslutar rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Härutöver får styrelsen eller nämnd medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen/nämnden att närvara vid sammanträde med styrelsen eller nämnd för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om styrelsen eller nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Sammansättning 14 Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden består vardera av 9 ledamöter och 9 ersättare. Ordföranden 15 Det åligger ordföranden att 34

35 Gemensamt reglemente 5 (20) 1. leda styrelsen eller nämndens arbete och sammanträden, 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente, 3. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i styrelsen eller nämnden vid behov är beredda, 4. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i styrelsen eller nämnden, 5. bevaka att styrelsens eller nämndens beslut verkställs. Härutöver åligger det styrelsens ordförande att under styrelsen 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning, 2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor, 3. främja samverkan mellan styrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt 4. representera styrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. Presidium 16 Styrelsens och nämndernas presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 17 Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen eller nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Om ordföranden eller annan i presidiet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen eller nämnden utse en annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Kommunalråd 18 I samband med val av styrelse utser fullmäktige ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. 35

36 Gemensamt reglemente 6 (20) Ordförande för styrelsen är tillika kommunalråd. Kommunalrådet ska ägna hela sin arbetstid åt uppdrag för kommunen. Kommunstyrelsens andre vice ordförande är oppositionsråd. Uppdragen för kommunalråd och oppositionsråd finns noterade i Bestämmelser om ersättningar till kommunalt förtroendevalda. Förhinder 19 När en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Det är ledamoten som snarast kallar den ersättare som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. Ersättares tjänstgöring 20 Varje ledamot har en personlig ersättare som kan kallas in i förstahand. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe. Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättare i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna men kan inte komma med förslag eller få sin mening antecknad till protokollet. En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen. Jäv, avbruten tjänstgöring 21 En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna. 36

37 Gemensamt reglemente 7 (20) Reservation 22 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska, om möjligt, lämnas till sekreteraren i slutet av sammanträdet men senast före justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Justering av protokoll 23 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot när det gäller nämnd. Styrelsens protokoll justeras av ordföranden och två ledamöter. Styrelsen och nämnderna kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska då redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot hos nämnd och ordförande samt två ledamöter när det gäller styrelsen. Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m. 24 Styrelsen och nämnderna ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Nämnderna ska underrätta styrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig. Delgivningsmottagare 25 Delgivning med styrelsen eller nämnden sker med ordföranden, kommunchefen, förvaltningschefen eller annan anställd som styrelsen eller nämnden beslutar. Undertecknande av handlingar 26 Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen och nämnder ska på styrelsens och nämndernas vägnar undertecknas av ordföranden, eller vid förhinder av förste eller andre vice ordförande och kontrasigneras av anställd som styrelsen eller nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer styrelsen och nämnderna vem som ska underteckna handlingar. Utskott 27 Inom styrelsen ska finnas ett arbetsutskott. Arbetsutskottet ska bestå av 5 ledamöter och 5 ersättare. 37

38 Gemensamt reglemente 8 (20) Arbetsutskotten för barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden ska bestå av 4 ledamöter och 4 ersättare. Styrelsen eller nämnden får därutöver inrätta ytterligare utskott. Styrelsen och nämnderna utser ledamöter och ersättare i arbetsutskottet. Bland utskottets ledamöter väljer styrelsen eller nämnden en ordförande samt en förste och en andre ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen eller nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av styrelsen/nämnden vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskottet sammanträder på dag och tid som utskott, styrelsen eller nämnden bestämmer. Sammanträde ska också hållas när ordföranden anser att det behövs. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av styrelsen eller nämnden i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning behövs. Ordföranden överlämnar sådana ärenden till utskottet. Ordföranden bestämmer föredragningslistan till utskottet. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. Styrelse för Hultsfreds Kommunala Industri AB 28 Kommunstyrelsens arbetsutskott ska även utgöra styrelse för Hultsfreds Kommunala Industri AB. 38

39 Gemensamt reglemente 9 (20) B. Styrelsens uppgifter Allmänt om styrelsens uppgifter 29 Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion). Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda det arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen/landstinget (styrfunktion). Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fastställda målen och återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion). Styrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter samt sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). Härutöver ansvarar styrelsen för de uppgifter som framgår av kommunallagen (1991:900) och annan lagstiftning. Ledningsfunktionen och styrfunktionen Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen 30 Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdragning mellan nämndernas kompetens. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ändamålsenlig organisation upprätthålls. Styrelsens övergripande uppgifter 31 Styrelsen ska 1. leda och samordna utveckling av den kommunala demokratin 2. leda och samordna mark- och bostadspolitik. Se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas. 39

40 Gemensamt reglemente 10 (20) 3. leda den övergripande väg- och trafikplaneringen, vilken omfattar dels trafikfrågor av stor betydelse som väsentligt påverkar kommunen och regionen, dels betydande kollektivtrafikfrågor 4. leda den övergripande energipolitiken vilket omfattar frågor av stor betydelse för kommunen. 5. leda det övergripande arbetet med ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet 6. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd, 7. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut, 8. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen, 9. ha hand om kommunens personaladministrativa system, ekonomisystem, dokument- och ärendesystem, e-postsystem, ITsystem, kommunikationssystem, informationssystem, skaderapporteringssystem, passersystem och förtroendemannaregister, 10. leda och samordna kommunens insatser inom eftergymnasial utbildning 11. leda och samordna åtgärder för att främja sysselsättningen och näringslivet 12. leda fritids- och kulturpolitiken samt verka för en god fritids- och kulturverksamhet i kommunen 13. leda biblioteksverksamheten 14. leda kost- och städverksamheten samt verksamhetsvaktmästeri 15. leda och samordna informationsverksamheten 16. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs, 17. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder, 18. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar, 19. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna, 20. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare, 21. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med KL, 22. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. 40

41 Gemensamt reglemente 11 (20) Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. Företag och stiftelser 32 Styrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen tas och kontinuerligt hålls uppdaterade, 3. ansvara för regelbundna möten mellan styrelsen och företagsledningarna eller stiftelseledningarna, 4. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap b KL är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i, 5. årligen, senast den 30 juni i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast i samband med årsredovisning. Finner styrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, 6. svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. Kommunalförbund 33 Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i. Ekonomi och medelsförvaltning 34 Styrelsen ska 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar, 41

42 Gemensamt reglemente 12 (20) 2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att - underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom, - se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, - handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden, 3. upprätta förslag till budget i enlighet med KL, 4. se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning, 5. upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning, 6. i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser. Delegering från fullmäktige 35 Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden: 1. upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt, 2. inom driftbudgeten omfördela medel som anslagits till styrelsen inom den budgeterade driftbudgeten och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer, 3. inom investeringsbudgeten omfördela medel upp till 2 miljoner kronor. 4. utarrendera, hyra ut eller på annat sätt upplåta kommunen tillhörig fast egendom upp till 15 år, 5. intill ett högsta belopp i varje särskilt fall av kronor vad gäller köp, försäljning, byte och avtal om fastighetsreglering, allt inom av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt. 6. i mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal, 7. med den begränsning som för särskilt fall kan vara föreskriven i lag eller fastställd av kommunfullmäktige, besluta om avskrivning av sådan kommunens fordran, som hänför sig till kommunstyrelsens förvaltningsområde 8. utse ombud för kommunen vid förrättning hos fastighetsbildningsmyndighet, och enligt lagen m enskilda vägar med behörighet att på kommunens vägnar ansöka om sådan förrättning och 42

43 Gemensamt reglemente 13 (20) att företräda kommunen vid förrättningen med den behörighet i övrigt som anges i 12 kap 14 rättegångsbalken 9. utse ombud som vid tomtindelning företräder kommunen som markägare 10. genom avtal eller tillämpning av bestämmelserna i byggnadslagen, fastighetsbildningslagen, anläggningslagen eller ledningsrättslagen tillförsäkra kommunen rätt till servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt i annan tillhörig fastighet och medverka till ändring eller upphävande av sålunda tillkommen rätt 11. genom avtal eller tillämpning av bestämmelserna i fastighetsbildningslagen, anläggningslagen eller ledningsrättslagen belasta kommunens mark med servitut, ledningsrätt eller nyttjanderätt för ledning, rätt till väg eller rätt till anläggning enligt fastställd detaljplan och medverka till ändring eller upphävande av sålunda tillkommen rätt, utom när det gäller elektrisk högspänningsledning ovan jord 12. medge utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder 13. utöva kommunens beslutanderätt i ärenden som gäller registrering och tillståndsprövning enligt lotterilagen 14. tillstånd att använda kommunens vapen, 15. avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460). 16. utöva kommunens beslutanderätt i ärenden rörande registrering och tillståndsprövning enligt lotterilagen. Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av fullmäktige. Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet. (Uppgifter som tidigare hanterades av kommunstyrelsens tekniska kontor, hanteras sedan av Östra Smålands Kommunalteknikförbund, bilaga 1) Personalpolitiken 36 Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bl.a. att: 1. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare, 43

44 Gemensamt reglemente 14 (20) 2. förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområden, 3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare; 4. besluta om stridsåtgärd, 5. lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Arbetsutskottet utgör personalorgan. Uppföljningsfunktionen Styrelsens uppföljning 37 Styrelsen ska 1. övervaka att av fullmäktiges fastställda kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna, 2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt, 3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna, 4. två gånger per år rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret, 5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program och direktiv, 6. lämna en redovisning två gånger per år till fullmäktige över de motioner som kommit in till fullmäktige och som inte slutligt handlagts av fullmäktige. Särskilda uppgifter Krisledning och höjd beredskap 38 Styrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (krisledningsnämnd). 44

45 Gemensamt reglemente 15 (20) Krisledningsnämndens verksamhet regleras i särskilt reglemente (Krishanteringsplan). Arbetsutskottet utgör krisledningsnämnd. Kommunfullmäktige utser krisledningsnämnd i särskilt beslut. Styrelsen har rätt att utse ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). Arbetslöshetsnämnd 39 Styrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Civilförsvarsnämnd och beredskapsnämnd 40 Styrelsen är civilförsvarsnämnd och beredskapsnämnd. Räddningsnämnd 41 Styrelsen är räddningsnämnd. Kommunstyrelsen ansvarar för räddningstjänsten och de övriga uppgifter kommunen ska sköta enligt lagen om skydd mot olyckor med undantag för tillsynen. Miljö- och byggnadsnämnden fullgör för kommunens uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor och explosiva varor vad gäller tillsyn och tillståndsgivning. Strategisk fysisk planering 42 Styrelsen fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet vad gäller fysisk strategisk planering. Miljö- och byggnadsnämnden hanterar övriga uppgifter inom plan- och byggväsendet. Tillståndsgivning och tillsyn av serveringstillstånd 43 Kommunstyrelsen är ansvarig för tillståndsgivning och tillsyn av serveringstillstånd enligt Alkohollagen (2010:1622), beslut om varning alternativt förbud mot detaljhandel eller servering av öl samt tillsyn över försäljning av tobak. Arkivmyndighet 44 Styrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i av fullmäktige antaget arkivreglemente. Anslagstavla och webbplats 45 Styrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Styrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats. 45

46 Gemensamt reglemente 16 (20) Författningssamling 46 Styrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form. 46

47 Gemensamt reglemente 17 (20) C. Särskilda uppgifter för barn- och utbildningsnämnden Allmänt om nämndens uppgifter 47 Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna. Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt bestämmelserna i detta reglemente. Till nämndens ansvar hör: Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Musikskola Fristående skolor och enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser 48 Nämnden fullgör också de uppgifter skollagen ger kommunen i uppdrag när det gäller fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser. Nämnden svarar för att, efter ansökan från enskilt bolag, förening, registrerat trossamfund, stiftelse eller enskild individ, godkänna verksamhet i form av förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg om den har god kvalitet och säkerhet samt uppfyller de krav som lagen föreskriver. Nämnden svarar också för tillsyn av verksamhet som godkänts. Samverkan 49 Barn- och utbildningsnämnden ska främja samverkan mellan skola socialnämnd fritid för stöd och hjälp till ungdomar. All verksamhet inom barn- och utbildningsnämnden ska ha tydligt barn- och elevperspektiv med korrekt bemötande. Styrning och reglering av nämnden 50 Nämndens ansvarsområde styrs och regleras i huvudsak av: Skollagen Diskrimineringslagen Skolförordningen 47

48 Gemensamt reglemente 18 (20) Gymnasieförordningen Vuxenutbildningsförordningen Läroplaner 48

49 Gemensamt reglemente 19 (20) D. Särskilda uppgifter för socialnämnden Allmänt om nämndens uppgifter 51 Nämnden fullgör kommuns uppgifter inom socialtjänsten samt övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom socialtjänstens område. Till nämndens ansvar hör: Äldreomsorg Omsorg om personer med funktionsnedsättning Kommunal psykiatri Individ- och familjeomsorg Kommunal hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Flyktingmottagning Socialnämnden ansvarar även för mottagandet av ensamkommande barn samt arbetsmarknadsfrågor. Socialnämnden ansvarar även för det kommunala pensionärsrådet. Privata utförare av hemtjänst 52 Socialnämnden fullgör också de uppgifter lagen om valfrihetssystem ger kommunen i uppdrag när det gäller privata leverantörer av hemtjänst. Socialnämnden svarar för att, efter ansökan från privat utförare, godkänna verksamhet i form av hemtjänst om den har god kvalitet och säkerhet och uppfyller de krav som fastställts av nämnden och som lagen föreskriver. Socialnämnden svara också för tillsyn av verksamhet som godkänts. Samverkan 53 Socialnämnden ska främja samverkan mellan socialnämnd skola fritid för stöd och hjälp till barn och ungdomar. All verksamhet inom socialnämnden ska ha tydligt brukarperspektiv med korrekt bemötande. Styrning och reglering av nämnden 54 Nämndens ansvarsområde styrs och regleras i huvudsak av: Socialtjänstlagen (SoL) Lag om vård av missbrukare (LVM) Lag om vård av unga (LVU) Lagen om särskilt stöd och service (LSS) Socialförsäkringsbalken (LASS) 49

50 Gemensamt reglemente 20 (20) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 50

51 Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (2) SN 79/2016 Dnr 2016/74 Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden Beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det gemensamma reglementet för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, med följande justering i 53: Socialnämnden ska främja samverkan mellan socialnämnd skola fritid för stöd och hjälp till barn och ungdomar. Sammanfattning Ett förslag till gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden har tagits fram. Ärendebeskrivning Ett förslag till gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har tagits fram. Den del som berör den sammanträdestekniska biten är gemensam för styrelsen och nämnderna. Därutöver finns en separat del för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Då sammanträdesadministrationen genomförs på samma sätt finns en möjlighet att ha samma underlag. Det innebär att vid kommande revideringar kan fokus läggas på respektives del. Den gemensamma delen kommer givetvis också att ses över. Där kommer fler ögon att vaka över att nämnderna i möjligaste mån har liknande rutiner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett förslag till gemensamt reglemente och det har legat som grund i arbetet. Nämndsekreterarna har gått igenom den gemensamma delen och även samtliga delar för respektive nämnd då det är första gången som ett gemensamt reglemente tas fram. Fördelar Genom att ha ett reglemente som är enhetligt upplagt kan flera fördelar uppnås: - Igenkänningsfaktorn - Rutiner för sammanträdesadministrationen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 69

52 Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (2) - Fördelningen av styrelsens och nämndens uppdrag - Samarbete vid revideringar Strävan med att arbeta så lika som möjligt i ärendehanteringssystemet och mötesmodulen pågår. Det går inte att komma ifrån att nämndsekreterarna arbetar lite olika med tanke på att det är olika områden. I möjligaste mån försöker sekreterarna att göra lika. Det innebär också att det är enklare att kunna vikariera för varandra vid behov. Med ett gemensamt reglemente ökas samarbetet ytterligare genom att se hur det fungerar i praktiken och vid de olika sammanträdena. På det viset blir det ett mer levande dokument som ständigt hålls så aktuellt som möjligt. Beslutsunderlag Beslut socialnämndens arbetsutskott , 56 Tjänsteskrivelse Förslag till gemensamt reglemente reviderat av personalkontoret Reglemente för socialnämnden KF 57/2011, reviderat KF 124/2014 Skickas till Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 70

53 Barn- o utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (3) BUN 105/2016 Dnr 2016/ Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta det gemensamma reglementet för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Sammanfattning Ett förslag till gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden har tagits fram. Ärendebeskrivning Ett förslag till gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har tagits fram. Den del som berör den sammanträdestekniska biten är gemensam för styrelsen och nämnderna. Därutöver finns en separat del för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Då sammanträdesadministrationen genomförs på samma sätt finns en möjlighet att ha samma underlag. Det innebär att vid kommande revideringar kan fokus läggas på respektives del. Den gemensamma delen kommer givetvis också att ses över. Där kommer fler ögon att vaka över att nämnderna i möjligaste mån har liknande rutiner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett förslag till gemensamt reglemente och det har legat som grund i arbetet. Nämndsekreterarna har gått igenom den gemensamma delen och även samtliga delar för respektive nämnd då det är första gången som ett gemensamt reglemente tas fram. Fördelar Genom att ha ett reglemente som är enhetligt upplagt kan flera fördelar uppnås: - Igenkänningsfaktorn - Rutiner för sammanträdesadministrationen - Fördelningen av styrelsens och nämndens uppdrag - Samarbete vid revideringar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 71

54 Barn- o utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (3) Strävan med att arbeta så lika som möjligt i ärendehanteringssystemet och mötesmodulen pågår. Det går inte att komma ifrån att nämndsekreterarna arbetar lite olika med tanke på att det är olika områden. I möjligaste mån försöker sekreterarna att göra lika. Det innebär också att det är enklare att kunna vikariera för varandra vid behov. Med ett gemensamt reglemente ökas samarbetet ytterligare genom att se hur det fungerar i praktiken och vid de olika sammanträdena. På det viset blir det ett mer levande dokument som ständigt hålls så aktuellt som möjligt. Framtagande av förslag och samråd inför beslut Täta kontakter har skett mellan kommunkansli och barn-och utbildningskontoret. Även den nya nämndsekreteraren hos socialnämnden involverad. Samråd har skett med personalkontoret för att säkerställa innehållet i förslaget vad gäller personalbiten. Det framtagna förslaget samt tjänsteskrivelsen har delgetts kommunstyrelsens ordförande, barn- och utbildningsnämndens samt socialnämndens ordförande. Likaså har nämndernas förvaltningschefer tagit del av förslaget. Beslutsgång Kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden ska besluta om förslag till antagande vad gäller den gemensamma delen samt om respektives del efter sedvanlig prövning. När så har skett kommer förslaget att lämnas vidare för beslut i kommunfullmäktige. Berörda styrdokument Kommunstyrelsens reglemente antaget av kf 96/2014 Barn- och utbildningsnämndens reglemente antaget av KF 152/2013 Socialnämndens reglemente antaget av kf 57/2011 Samtliga reviderade av kommunfullmäktige med avseende på antalet ledamöter och ersättare kf 124/2014 Personalkontoret har lämnat en synpunkt på 3 i det gemensamma reglementet att det är kommunstyrelsen som är anställningsmyndighet. En justering har gjorts i förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Britt Idensjö, Lena Carlsson och Josephine Larsson Förslag till gemensamt reglemente Arbetsutskottet 52/2016 Skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 72

55 Barn- o utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (3) Socialnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 73

56 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (1) KSAU 7/2017 Dnr 2016/ Varuförsörjningsplan Hultsfreds kommun Förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ny varuförsörjningsplan antas och att tidigare plan för perioden , som antogs av kommunfullmäktige , upphör att gälla. Sammanfattning Varuförsörjningsplan har reviderats. Ärendebeskrivning En revidering har gjorts av varuförsörjningsplanen (den senaste täcker perioden ). Varuförsörjningsplanen ska utgöra underlag för bedömning av den aktuella situationen för dagligvaru- och drivmedelsförsörjningen i kommunens glesbygd. Planen beskriver servicestruktur vad gäller livsmedel, drivmedel, apoteksvaror samt grundläggande betaltjänster. Vidare redogörs för stödmöjligheter för kommersiell service i glesbygd och Hultsfreds kommuns riktlinjer för varuhemsändning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse samt reviderat förslag Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 74

57 Tjänsteskrivelse 1 (1) Utvecklingskontoret Conny Karlsson Örnros Samordnare Varuförsörjningsplan Hultsfreds kommun Förslag till beslut Föreslås att ny varuförsörjningsplan antas och att tidigare upphör att gälla. Sammanfattning Varuförsörjningsplan har reviderats. Ärendebeskrivning En revidering har gjorts av varuförsörjningsplanen (den senaste täcker perioden ). Varuförsörjningsplanen ska utgöra underlag för bedömning av den aktuella situationen för dagligvaru- och drivmedelsförsörjningen i kommunens glesbygd. Planen beskriver servicestruktur vad gäller livsmedel, drivmedel, apoteksvaror samt grundläggande betaltjänster. Vidare redogörs för stödmöjligheter för kommersiell service i glesbygd och Hultsfreds kommuns riktlinjer för varuhemsändning. Conny Karlsson Örnros Utvecklingskontoret Bilagor: Förslag till varuförsörjningsplan Rutin för hemsändningsbidrag Service- och varuförsörjningsplan för Hultsfreds kommun

58 Varuförsörjningsplan 1 (6) Utvecklingskontoret Conny Karlsson Örnros Samordnare Varuförsörjningsplan Kommunen vill verka för att säkerställa en god kommersiell service och tillfredsställande försörjning av dagligvaror till kommuninvånarna och om möjligt bevara befintligt butiksnät. Varuförsörjningsplanen ska utgöra underlag för bedömning av den aktuella situationen för dagligvaru- och drivmedelsförsörjningen i kommunens glesbygd. Planen ska också vara ett verktyg för fortsatt planering och beslut om stödinsatser. Varuförsörjningsplanen utgör ett komplement till kommunens översiktsplan Med kommersiell service avses dagligvaror, drivmedel, post, apotek och grundläggande betaltjänster. Avgränsning: Varuförsörjningsplanen omfattar inte verksamheter som via lagstiftning är ålagda kommunen (t ex vatten och avlopp m m). Grundläggande styrdokument är kommunens översiktsplan 2009 där kommunens mål och strategier framgår. Ett av målen har bäring på kommersiell service: Hultsfred ska kunna erbjuda en bra allmän och kommersiell service på landsbygden, i de mindre orterna och i centralorten. I översiktsplanen anges också följande strategi för att nå målet: -Basservicen på landsbygden och de mindre orterna ska beaktas och i möjligaste mån ges förutsättningar för fortlevnad. -Mark reserveras i strategiska lägen för viktiga serviceanläggningar samt för verksamheter med koppling till service. -Försörjning av samhället med vatten, avlopp, värme, el och tele- och dataförbindelser säkerställs. Tekniska serviceanläggningar är viktiga för samhället, men de får samtidigt inte riskera samhällets hälsa och säkerhet (dessa servicefunktioner behandlas inte i föreliggande varuförsörjningsplan). 76

59 Varuförsörjningsplan 2 (6) Utvecklingskontoret Conny Karlsson Örnros Lägesbeskrivning Befolkningstal I kommunen finns nio tätorter varav Hultsfred är centralorten och är också störst, sett till invånarantal. Kommunen har en stor andel glesbygdsboende. Vidare är ca 27 % av befolkningen 65 år eller äldre (motsvarande siffra för riket är 20%). Tätort Befolkning Hultsfred Lönneberga 168 Målilla Vena 370 Virserum Järnforsen 525 Mörlunda 854 Rosenfors 292 Silverdalen 590 Glesbygd Totalt Figur 1: Befolkningsfördelning i kommunens tätorter Källa SCB. 77

60 Varuförsörjningsplan 3 (6) Utvecklingskontoret Conny Karlsson Örnros Servicestruktur (exklusive centralorten) Livsmedel Dagligvarubutiker finns i Målilla, Mörlunda, Silverdalen och Virserum. Hultsfreds kommun har avtal med butikerna om varuhemsändning i respektive butiks naturliga kundupptagningsområde. Undantag från denna huvudprincip är att i Silverdalen med omnejd och i Vena med omnejd utförs varuhemsändning av ICA Nära (Mathuset), Hultsfred. Varuhemsändningsservicen i Järnforsen delas av ICA Nära (Krysset), Virserum och COOP, Virserum. Butik Ombudsfunktion Antal öppettimmar/vecka ICA Nära (Krysset), Virserum COOP, Virserum ICA Nära (Sundbergs), Mörlunda COOP, Målilla Frendo, Målilla ATG, Svenska spel, PostNord, Schenker, Systembolaget. Möjlighet att sätta in pengar på ICAbanken. Varuhemsändning ca kunder/vecka. Svenska spel (lotter). Varuhemsändning ca kunder/vecka. ATG, Svenska spel, PostNord, Schenker, DHL, Systembolaget, HultsfredsTvätten. Uttagautomat.. Möjlighet att sätta in pengar på ICAbanken. Varuhemsändning ca 17 kunder/vecka. Svenska spel, PostNord, apoteksombud (receptbelagda). Varuhemsändning ca 20 kunder/vecka. DHL, Schenker, Svenska spel (lotter). Tempo, Silverdalen Svenska spel (lotter)

61 Varuförsörjningsplan 4 (6) Utvecklingskontoret Conny Karlsson Örnros Drivmedel Drivmedel finns att tillgå i Målilla, Mörlunda, Järnforsen, Virserum, Vena samt Silverdalen. Apotek Apotek finns Virserum och Mörlunda. COOP i Målilla är ombud för apoteket avseende receptbelagda läkemedel. Grundläggande betaltjänster Med grundläggande betaltjänster avses kontantuttag, betalning av räkningar och deponering av dagskassa. Normalt är det i butikerna möjligt att ta ut kontanter från bankonto anslutet till betalkort, t ex i samband med köp. De butiker som redovisas i föreliggande serviceplan tillhandahåller kontanter med vissa beloppsbegränsningar och med reservation med aktuell kontanttillgång i kassan. När det gäller möjligheten att sätta in kontanter på bankkonto och betala räkningar är möjligheterna mer begränsade i vår kommun (centralorten inkluderad). De fristående sparbankerna och Handelsbanken erbjuder betaltjänster till sina kunder. I övrigt saknas det i kommunen aktör som erbjuder grundläggande betaltjänster. Länsstyrelserna har Statens uppdrag att kartlägga behovet av och tillgången till grundläggande betaltjänster. Via Länsstyrelserna kan staten ge stöd till aktör som tillhandahåller grundläggande betaltjänster i sådant fall där det konstaterats att behov finns och marknadsmässiga lösningar saknas. Formerna för stödet regleras i förordningen (2014:139) om statligt stöd till tillhandahållare av grundläggande betaltjänster. Stöd till kommersiell service i glesbygd. Det finns statliga stöd i syfte att främja upprätthållandet av vardagsservice i serviceglesa områden. Förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service reglerar vilka stödmöjligheter som staten erbjuder. De olika stödformerna är investeringsstöd, servicebidrag, hemsändningsbidrag och särskilt driftsstöd. 79

62 Varuförsörjningsplan 5 (6) Utvecklingskontoret Conny Karlsson Örnros Investeringsstöd (bidrag och/eller lån): Lämnas direkt till företagaren för t ex anskaffning, nybyggnad, tillbyggnad eller reparation av inredning eller lokaler. Ansökan handläggs av Länsstyrelsen. Servicebidrag: Lämnas direkt till företagaren och kan lämnas om det finns särskilda skäl t ex för att täcka en tillfällig likviditetsbrist. Handläggs av Regionförbundet. Hemsändningsbidrag: Ett kommunalt stöd som delvis finansieras av statliga medel. Det statliga stödet lämnas till kommunen om kommunen ekonomiskt bidrar till en butiks hemsändning av dagligvaror till hushåll (se kommunens regler och rutiner nedan). Kommunen kan i efterhand rekvirera bidrag från Regionförbundet. Särskilt driftsstöd till dagligvarubutik i sårbara lägen: En av förutsättningarna är att försäljningsstället är beläget minst 15 km från annat försäljningsställe. Ansökan handläggs av Regionförbundet. Hultsfreds kommuns riktlinjer för hemsändning (SN 104/2015): * Köpmannen åtar sig att ombesörja hemsändning av dagligvaror inom sitt kundområde. * Hemsändning bör i första hand ske med köpmannens eget fordon. * Hemsändningen ges till permanent boende i kommunen där ingen i hushållet kan ta sig till butiken på grund av att man inte har bil eller körkort (detta gäller för äldre eller funktionshindrade), eller att man på grund av ålder eller funktionshinder inte har möjlighet att själv göra sina inköp. * Hemsändningsbidrag utgår för högst en leverans per hushåll och vecka. * Köpmannen avgör själv om en avgift per leverans ska betalas av kunden till köpmannen. * Hemsändningsbidraget utbetalas en gång per år. Bidraget är dels ett förskott för det beräknade antalet leveranser under första halvåret nästkommande år, dels en sluträkning avseende det gångna året. *Hemsändning sker efter förbeställning i butiken. *Varubussar undantages från hemsändningsbidraget. *Köpmännen antecknar utförda leveranser på särskild lista som köpmannen lämnar in till kommunen en gång per kvartal. *Köpman som planerar att upphöra med sin verksamhet skall snarast möjligt varsla kommunen om detta. Avsikten med varsel är att ge kommunen möjlighet att i god tid vidta åtgärder för att trygga dagligvaruservicen för de invånare som bor inom kundområdet. 80

63 Varuförsörjningsplan 6 (6) Utvecklingskontoret Conny Karlsson Örnros Revidering Varuförsörjningsplanen revideras vid ändrade förhållanden. 81

64 1 (1) Socialförvaltningen RUTIN FÖR HEMSÄNDNINGSBIDRAG Avtal om hemsändning och nedläggningsvarsel ska finnas med handlaren. Köpmannen lämnar in redovisning en gång per kvartal som visar till vilka man levererat varor och antalet leveranser. För att säkerställa att handlaren levererar till berättigade personer ska även förteckning bifogas med personens namn och personens första 6 siffror i personnumret. Efter kontroll görs en sammanställning och ansökan om utbetalning som skickas till Regionförbundet. Vid ansökan ska kommunen redogöra för vilka rutiner kommunen har i samband med utbetalning av hemsändningsbidrag till handlarna. Av rutinerna skall framgå ansvarig handläggare, hur ofta handlaren lämnar sin redovisning och på vilket sätt som kommunen säkerställer att handlarens hemsändningar görs till berättigade personer. Utbetalning görs till respektive handlare i slutet av januari. 82

65 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (1) KSAU 8/2017 Dnr 2016/ Begäran om tilläggsanslag år 2016 på grund av nya löneavtal Förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att kostnaden för löneökningarna ,9 tkr finansieras genom att ianspråkta detta belopp av kommunfullmäktiges reserverade medel för löneökningar år 2016 (14 796,0 tkr). Sammanfattning Förslag till finansiering av tilläggsanslag 2016 på grund av nya löneavtal. Ärendebeskrivning Personalkostnaderna i budgeten för år 2016 är beräknade med utgångspunkt från löneläget per Enligt uppgift från personalkontoret blev nivåhöjningen respektive ca 3,4 %. Dock påverkas inte vissa ersättningar av höjningen varför ökningen av de totala lönekostnaderna blir något mindre. När lönerna höjs ökar inte bara de löpande löneutbetalningarna utan också värdet av kommunens skuld för de anställdas semesterlöner samt pensionsavgift och löneskatt. Dock påverkas inte vissa ersättningar av höjningen. Kostnaden för löneökningen inklusive personalomkostnadspålägg uppgår till ,1 tkr. Av detta finansieras 83,2 tkr av statsbidrag. Återstår att finansiera är då ,9 tkr, vilket föreslås ske genom att beloppet belastar kontot för kommunfullmäktiges reserverade medel för löneökningar. För detta finns avsatt ,0 tkr i 2016 års budget, vilket medför ett överskott på 1 806,1 tkr med motsvarande förbättring av 2016 års budgeterade resultat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från ekonomikontoret Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 110

66 Tjänsteskrivelse 1 (2) Ekonomikontoret Begäran om tilläggsanslag år 2016 på grund av nya löneavtal Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att kostnaden för löneökningarna ,9 tkr finansieras genom att ianspråkta detta belopp av kommunfullmäktiges reserverade medel för löneökningar år 2016 (14 796,0 tkr). Ärendebeskrivning Personalkostnaderna i budgeten för år 2016 är beräknade med utgångspunkt från löneläget per Enligt uppgift från personalkontoret blev nivåhöjningen respektive ca 3,4 %. Dock påverkas inte vissa ersättningar av höjningen varför ökningen av de totala lönekostnaderna blir något mindre. När lönerna höjs ökar inte bara de löpande löneutbetalningarna utan också värdet av kommunens skuld för de anställdas semesterlöner samt pensionsavgift och löneskatt. Dock påverkas inte vissa ersättningar av höjningen. Kostnaden för löneökningen inklusive personalomkostnadspålägg uppgår till ,1 tkr. Av detta finansieras 83,2 tkr av statsbidrag. Återstår att finansiera är då ,9 tkr, vilket föreslås ske genom att beloppet belastar kontot för kommunfullmäktiges reserverade medel för löneökningar. För detta finns avsatt ,0 tkr i 2016 års budget, vilket medför ett överskott på 1 806,1 tkr med motsvarande förbättring av 2016 års budgeterade resultat. 111

67 Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (3) SN 106/2016 Dnr 2016/98 Trygghetslägenheter i nära anslutning till Särskilt boende Beslut Socialnämnden beslutar att Anta förvaltningens förslag av definitionen på Trygghetslägenheter i nära anslutning till särskilt boende Anta förvaltningens förslag på kriterierna som ska gälla för att förtur ska vara aktuellt. Socialnämnden föreslår vidare AB Hultsfreds Bostäders styrelse att tillämpa förtur till Trygghetslägenheter i nära anslutning till särskilt boende utifrån de kriterier som socialnämnden antagit. Socialnämnden beslutar att anmäla beslutet till kommunstyrelsen för kännedom. Sammanfattning Äldreomsorgen bör ges möjlighet att till AB Hultsfred Bostäder (ABHB) begära förtur till trygghetslägenhet utifrån kriterier i enskilda ärenden. Ärendebeskrivning Trygghetsbostäder är en boendeform för den som inte längre känner sig trygg och bekväm i sin nuvarande bostad, men inte har behov av särskilt boende. Äldreomsorgen bör ges möjlighet att till AB Hultsfred Bostäder (ABHB) begära förtur till trygghetslägenhet utifrån kriterier i enskilda ärenden. Socialnämnden och ABHB behöver enas om att socialnämnden i vissa fall ska kunna få förtur till Trygghetslägenheter som ligger i nära anslutning till särskilt boende. Det ger möjligheter till samordning, tillgång till lagad mat och aktiviteter som anordnas för hyresgästerna på särskilt boende och i de närbelägna trygghetslägenheterna. Tillgång till Trygghetslägenheter är ett betydande alternativ till särskilt boende. Det ger ytterligare valmöjlighet. Förslag på ny definition av Trygghetslägenheter i Hultsfreds kommun: Lägenheter tillhörande ABHB som är aktuella för förtur i dagsläget är 20 lägenheter vid särskilt boende Lundagården, Doktorsvägen i Mörlunda samt 8 lägenheter vid Klockargården, Skördevägen i Vena. Dessa bostäder är sedan tidigare Trygghetslägenheter. I framtiden gäller denna skrivelse Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 113

68 Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (3) även de lägenheter som planeras i nära anslutning till särskilda boenden. Det finns möjlighet att öka tryggheten genom närhet till hemtjänst och personal på särskilt boende. - Att personen eller make/maka/sambo är 70 år eller äldre. - Närhet till särskilda boendets personal vid larm nattetid. - Det ska finnas förutsättningar att få tillgång till särskilda boendets restaurang, gemensamhetslokaler och aktiviteter. - Det ska finnas en värd eller värdinna som är tillgänglig vissa tider. - Bemanningen ska vara flexibel utifrån hyresgästernas behov. - Den enskilde väljer var man vill äta sina måltider, i lägenhet eller i restaurangen. Det går att få lagad mat från restaurangen på särskilda boendet levererat till trygghetslägenhet om man så önskar. - Tillgång till aktuell information och erbjudande till aktiviteter som anordnas. - Det ska finnas ett Boråd med representanter från hyresgästerna. Förturen ska kunna ske utifrån vissa överenskomna kriterier. Förslag på kriterier till förtur. - Att personen har anmält eller anmäler intresse för Trygghetslägenhet till AB Hultsfreds Bostäder (ABHB). Ett eller flera av följande kriterier ska dessutom vara uppfyllda: - Då behovet av trygghet kräver närhet till boende och personal. - Som alternativ till omoderna bostäder som ligger ensligt i glesbygd. - Då det krävs omfattande bostadsanpassning för att kunna bo kvar och då trygghetsboende är ett alternativ. - Då man vistas på korttidsenheten och då det inte är möjligt att gå tillbaka till sitt boende. - Det finns ett biståndsbeslut gällande behov av stöd och hjälp i hemmet. - Om man har make eller maka som bor på särskilt boende och man vill bo nära. En valmöjlighet istället för att bo tillsammans på särskilt boende. Beslutsunderlag Reviderat förslag till beslut Tjänsteskrivelse Socialnämndens arbetsutskott 76/2016 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 114

69 Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum (3) Skickas till AB Hultsfreds Bostäder Kommunstyrelsen Chefer vård och omsorg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 115

70 Revisionsrapport Granskning av åtgärder till följd av Skolinspektionens tillsynsbeslut Viktor Prytz Certifierad kommunal revisor Hultsfreds kommuns revisorer 22 november