Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå Anna Berg Jansson, European Minds

Transkript

1 Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå Anna Berg Jansson, European Minds

2 Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden under perioden till Målgrupp för projektet har varit sysselsatta personer mellan 1664 år. När det gäller deltagandet så har sammanlagt 104 personer tagit del av projektets aktiviteter; 84 män och 20 kvinnor. Denna utvärderingsrapport inleds med en beskrivning av projektets syfte, mål och bakgrund. Därefter presenteras utvärderingsuppdraget och de aktiviteter som genomförts i utvärderingssyfte. Avslutningsvis presenteras utvärderingens resultat och ett antal sammanfattande reflektioner och slutsatser. Projektet syfte, mål och bakgrund Projektets syfte har varit att skapa en fungerande modell för kompetensutveckling för kommunens näringsliv och en god aktörssamverkan mellan kommunala enheter och näringsliv. Via projektet har utbildningsinsatser till ett antal (i förväg identifierade) företag, tillhörande olika branscher, erbjudits i syfte att ge dem möjlighet att stärka sin ställning på marknaden. Ambitionen har varit att visa deltagande företag att det går att utbilda individer/företag i en glesbygdskommun och på så vis skapa en framtidstro hos företagarna så att dessa väljer att stanna på orten. Vidare har man även haft en ambition att främja lärande miljöer och samverkan. När det gäller lärande ska detta främjas genom att projektet bedrivs vid Lärcentrum vilket erbjuder möjligheter i form av anpassade lokaler, bibliotek osv. Ett lärande ska också ske i den referensgrupp som bildats för projektets räkning. Samverkan ska främjas via ett antal gemensamma träffar (utbildningar, diskussioner) där deltagarna erbjuds möjligheter att lära av varandra, knyta nya kontakter, hitta nya samarbetspartners och därmed utvecklas både individuellt och företagsmässigt. Den förprojektering som utgör projektets bakgrund har visat på ett stort behov av kompetensförsörjning samt att utbildning/kompetensutveckling identifieras som avgörande för att kunna stärka företagens konkurrenskraft. Exempelvis uppges olika typer av certifiering som direkt avgörande vid affärer/upphandlingar. Möjligheten att certifiera sig upplevs därför som mycket betydelsefull. Förprojekteringen visade även att många företag har ett behov av ökad kunskap om hur långtidssjukskrivning kan förebyggas. Ett annat behov är ökade kunskaper om hur man kan skapa lärande i arbetet (en lärande organisation) och på så vis erbjuda de anställda en stimulerande arbetsmiljö. Projektet ska därför bidra till att anställda vid deltagande företag inser vikten av kompetensutveckling och betydelsen av att skapa en miljö som förebygger långtidssjukskrivning. Kartläggningen visar även på ett tydligt mervärde i samverkan kring kompetensutvecklingsinsatser då detta innebär att utbildningar i ökad utsträckning kan genomföras på hemmaplan och genomföras på ett mer kostnadseffektivt sätt då flera kan nyttja samma utbildning. Följande målsättningar för projektet har formulerats.

3 1. Skapa möjligheter för företagens anställda att vidareutbilda sig, höja sin kompetens och därmed utvecklas. Detta kommer att kunna mätas i antal certifieringar för de utbildningar där detta krävs, antal genomgångna kurser och mässbesök enligt de behov som lyfts fram i kartläggningen (förprojekteringen). 2. Ökad kunskap hos företagen om hur de förebygger långtidssjukskrivningar. Ses i ev. antal minskade sjukskrivningar. Målsättningen är att sjukskrivningen två år efter genomförd utbildning ska ha sjunkit med 7,5 %. 3. Under projekttiden ska cirka 80 anställda ta del av någon form av kompetenshöjande aktivitet/utbildning. 4. Flera nätverk kommer att skapas mellan företag inom samma bransch men även över branscherna. Sedan kommer de även att få ett bra kontaktnät med utbildningsanordnare. 5. Samordning av insatser; gemensamma utbildningar (kostnadseffektivitet) Utvärderingsuppdrag och syfte Syftet med utvärderingen är att, med bakgrund i projektets mål, fokusera upplevd nytta och resultat. Utvärderingen har genomförts i samverkan med de två projektledarna och haft ett externt perspektiv. Då uppdraget varit relativt begränsat i tid så baseras den bedömning som presenteras i denna rapport till stor del på projektets egen uppföljning och dokumentation (lägesrapporter). Med utgångspunkt i ovan beskrivna syfte och mål så behandlar utvärderingen hur och i vad mån projektet bidragit till att höja kompetensen hos deltagande företag och därigenom gett dem möjligheter att öka sin konkurrenskraft och möta framtida behov. Utöver detta fokuseras även i vad mån projektet bidragit till att skapa ökad kunskap om hur man förebygger långtidssjukskrivning samt främjat nätverk/samverkan inom och mellan branscher i kommunen. Följande utvärderingsinsatser, förutom inläsning och dialog med projektledning, har genomförts. Genomgång av intern uppföljning/utvärdering och lägesrapporter: utvärderaren har gått igenom projektets interna dokumentation och uppföljningar och utifrån denna fört diskussion med projektledarna. Workshops med fokus på upplevd nytta och måluppfyllelse: för att få input till utvärderingen genomfördes i mars 2012 två workshops (en workshop med representanter för deltagande företag och en workshop med projektledning och representanter för styrgrupp och referensgrupp) där upplevd nytta och måluppfyllelse fokuserades.

4 Resultat projektorganisation och intern dokumentation Med utgångspunkt i den dialog som förts med de två projektledarna, genomgång av lägesrapporter och annan dokumentation samt den workshop 1 som genomförts med projektorganisationen så framträder följande. Projektet har kännetecknats av en jämn och stabil aktivitet. Uttryck för detta är bland annat att det mål som formulerats gällande deltagarantal uppfylldes i februari 2012 samt att planerat antal deltagare per aktivitet i stort överensstämmer med faktiskt utfall. Enligt uppgift från projektledarna har totalt 32 utbildningar genomförts. Av dessa utbildningar så har 9 stycken resulterat i någon typ av certifiering för sammanlagt 43 personer. Vidare har 6 stycken mässbesök och 7 stycken föreläsningar genomförts inom ramen för projektet. Under projekttiden har även en del övriga aktiviteter (ca 10 stycken) såsom en företagsgala, information kring tillgänglighet osv genomförts. En del aktiviteter med koppling till målet att öka kunskapen om hur långtidssjukskrivning kan förebyggas har också genomförts, t ex en föreläsning om stress och en föreläsning om självkännedom. Projektledningen upplevde till en början en viss utmaning gällande vilka aktiviteter man skulle erbjuda inom detta tema, något som också diskuterades med referensgruppen. De två projektledarna upplever dock att intresset för dessa aktiviteter ökade med tiden. Utvärderingen tyder också på att processen kännetecknats av en viss flexibilitet som möjliggjorts av projektledarnas dialog med deltagande företag samt via halvtidsavstämning och löpande uppföljning. Utbudet av utbildningar/mässor har förändrats under tiden då företagens önskemål och förutsättningar förändrats. Den workshop som genomförts med deltagande företag i utvärderingssyfte visar också att denna flexibilitet uppskattas av deltagarna (diskuteras mer utförligt nedan). Vidare har projektledningen genomfört aktiviteter i syfte att följa upp projektet, man har följt upp enskilda aktiviteter och genomfört två mer övergripande och sammanfattande uppföljningar. Ett exempel på det sistnämnda är att projektledarna i december 2011 genomförde en halvtidsavstämning med deltagande företag då företagens upplevelse av projektet, förbättringsmöjligheter, plus/minus diskuterades. Enligt lägesrapporter diskuterades även jämställdhet och tillgänglighet vid denna träff. En viktig punkt vid detta tillfälle var även att få företagens syn på och önskemål gällande aktiviteter kopplat till förebyggande av långtidssjukskrivning. Utvärderingen visar även en del aktiviteter med fokus på jämställdhet och tillgänglighet. Projektledningen har tagit del av processtöd jämställdhet och uppger även att man spridit en del material till referensgrupp och företag. I lägesrapporter beskrivs också hur projektets mer specifika jämställdhetsmål tydliggjorts och diskuterats med företagen utifrån följande frågeställningar; vad betyder jämställdhet för dig? Pratas det om jämställdhet och tillgänglighet (könsroller, attityder och jargong) i ditt företag? Utifrån de utvärderingsinsatser som genomförts av projektet själv framgår att 1 Vid denna deltog en representant för projektets styrgrupp, två representanter för referensgrupp samt de två projektledarna.

5 deltagarna anser att projektets aktiviteter varit tillgängliga och även bidragit till jämställdhet, men å andra sidan visar samma utvärdering att ungefär hälften av deltagarna anser att de inte fått ökad kunskap om just tillgänglighet och jämställdhet. Projektledningen uppger även att man kvalitetssäkrat ett tillgänglighetsperspektiv i dialogen med utbildningsanordnare. Samtidigt menar man att det aldrig uppstått något behov av detta eftersom ingen av deltagarna haft några synliga funktionshinder. Här är det dock intressant att reflektera över huruvida eventuella dolda handikapp/funktionsnedsättningar förekommit. Projektledarna uttrycker också hur tillgänglighet varit ett ganska svårt område/tema att jobba med då det handlar om allt från sociala medier till diskriminering. Sammanfattningsvis upplever projektledarna att VIGOR illustrerar en fungerande modell för kompetensutveckling. Projektledarna beskriver hur man började arbeta utifrån en grundidé som sedan utvecklats både gällande innehåll och antal företag. Nyckelord för dem har varit samordning och lyhördhet; företagen har fått uttrycka behov och man har sedan arbetat för att uppfylla dessa. Under processen har dock projektledningen upplevt en viss utmaning när det gäller att få samtliga företag att delta vid de gemensamma utbildningar/träffar som genomförts. Orsaken till detta upplevs vara att företagen tillhört olika branscher och därför haft olika högperioder vilket gjort det svårt att hitta datum som passat alla. Detta kan till viss del antas ha påverkat målet om samverkan på ett negativt sätt. Den workshop som genomförts i utvärderingssyfte tyder dock på att viss samverkan och mervärden skapats via de gemensamma aktiviteter som genomförts (diskuteras mer utförligt nedan). Projektorganisationen har, förutom de två projektledarna, bestått av en styrgrupp som utgjorts av kommunstyrelsens arbetsutskott och en ansvarig ekonomiassistent på Storumans kommun samt en referensgrupp. Referensgruppen har bestått av totalt 4 personer, de två projektledarna samt två företagsrepresentanter. De två projektledarna har arbetat 20% var med VIGOR och utgått från Lärcentrum, Storumans kommun. När det gäller styrgruppens roll framträder inte denna tydligt. Det framstår snarare som att de två projektledarna drivit projektet utan någon större aktivitet från styrgruppens sida. Under den workshop som genomförts i utvärderingssyfte beskrivs också styrgruppens roll som blygsam och någon nämner även att det hade varit fördelaktigt om styrgruppen hade bildat sig själv. Sammantaget tyder detta på en låg aktivitet i styrgruppen. Under den workshop som genomförts med representanter för projektorganisationen framhålls dock vikten av att resultatet (processen) av VIGOR måste leva kvar. Referensgruppen har träffats vid två tillfällen. Under dessa träffar har man diskuterat upplägg och innehåll i de aktiviteter som syftat till att öka kunskapen om hur man minskar långtidssjukskrivningar/skapar en positiv och lärande arbetsmiljö. Enligt lägesrapporter har man även diskuterat och gått igenom en del material med fokus på jämställdhet och tillgänglighet under dessa träffar.

6 Resultat av projektets egen utvärdering Projektgruppen har även, som tidigare nämnts, genomfört en egen utvärdering med ett antal frågeställningar som gått ut till de deltagande företagen/organisationerna. Denna visar på några saker, bl a annat att man generellt sett är mycket positiva till kommunens initiativ och projektet, och att man även anser att det är kommunen som är bäst lämpad att driva denna typ av insatser. Vidare svarar även de flesta att de är beredda att avsätta egna ekonomiska resurser om kommunen tar på sig rollen som anordnare. Svaren visar också på att projektet väl uppfyllt de mål och förväntningar som företagen/organisationerna själva gick in med i projektet. Dessutom anger de flesta att de mer kortsiktiga effekterna, såsom samverkan, kompetenshöjning, bättre struktur och ledning, större fokus på kompetensutveckling m m, är mycket positiva för såväl individ som företag/organisation. De långsiktiga effekterna förefaller vara svårare att bedöma för de tillfrågade deltagarna. Huvuddelen av de svarande anger även att de anser att projektet och dess insatser bidragit till det hälsofrämjande arbetet, men anger även att de ej kan bedöma hur projektet påverkar/t sjuktalet vid företaget/organisationen. De största förväntningarna vad gäller bestående effekter och resultat förefaller vara nätverk, utvecklad samverkan och ett fortsatt fokus från kommun och näringsliv på kompetensutvecklingsfrågor. Sammantaget visar projektets egen utvärdering på ett uppskattat projekt som motsvarat förväntningarna hos deltagarna. Resultat deltagande företag Nedan redovisas resultatet av den workshop som genomförts i utvärderingssyfte med representanter för deltagande företag. Har projektet främjat ökad samverkan/nätverkande inom och mellan branscher? På frågan om projektet främjat samverkan/nätverkande svarar majoriteten av deltagarna ja. Man menar att gemensamma utbildningar på orten och den samordning som projektledningen levererat har skapat ökad kontakt mellan företag på orten; man har agerat draghjälp åt varandra, träffats och utbytt erfarenheter och påverkat varandra på ett positivt sätt. Under workshopen framkommer dock inga exempel på samverkan men enligt lägesrapporter har några enstaka företag inlett samverkan som en följd av VIGOR. Under workshopen beskriver dock några av deltagarna hur man via projektet hittat bollplank och samarbetspartners som man kommer att fortsätta samverka med i framtiden även utanför VIGOR. Någon nämner även att man via VIGOR har fått kontakt med utbildningsföretag som man kommer att nyttja i framtiden.

7 En av de personer som deltar menar dock att kundunderlaget inom en del av branscherna är så pass litet att det inte går att samverka då man så att säga slåss om samma kunder. Ökad kunskap kring förebyggande av långtidssjukskrivning? Deltagarna menar att de via de aktiviteter som erbjudits har ökat sin kunskap om förebyggande av långtidssjukskrivning. Här framhålls t ex. mindfullness, kunskaper om stress, vikten av att vara ledig, återhämtning och hur man kan jobba för ökad trivsel hos personalen. På frågan om denna ökade/nya kunskap fått några effekter i deras respektive organisationer dvs. lett till några konkreta förändringar, svarar en av deltagarna att man utvecklat sitt sätt att jobba med medarbetarsamtal och strävar efter att skapa en kommunikativare arbetsplats i syfte att förbättra arbetsmiljön. En annan deltagare beskriver hur denna utökat personalens ansvarsområden i syfte att skapa större delaktighet. Har projektet bidragit till utvecklingsmöjligheter för ditt/ert företag? Flertalet av de personer som medverkar vid workshopen menar att projektet inneburit ökad konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för deras respektive företag/verksamhet; möjlighet att möta olika myndighetskrav, bättre ledningskompetens struktur och effektivare ansvarsfördelning, är några av de svar som förekommer. Några av deltagarna vid workshopen uppger även att VIGOR skapat ny framtidstro då projektet bekräftat att man kan och har förutsättningar att skapa en framtid samt att man via projektet fått inspiration och ökad arbetsglädje. Ökad förståelse för vikten av personlig utveckling, nätverkande och nya kontakter samt nya affärsområden nämns också som resultat av deltagandet i VIGOR. Illustrerar VIGOR en fungerande modell för kompetensutveckling? De personer som medverkar vid workshopen menar att VIGOR illustrerar en fungerande modell för kompetensutveckling. Modellen har erbjudit en möjlighet för små företag att kompetensutvecklas och skapat mervärden i form av en ökad vikänsla och nätverksbyggande. Enligt deltagarna är styrkor med modellen/arbetssättet följande; utbildningstillfällen lokalt på orten, flexibilitet och blandningen av olika branscher. De förbättringsmöjligheter som identifieras är följande. För det första önskas större valmöjligheter utifrån en egen satt budget dvs. att företagen själva kan gå in och finansiera utbildningen. Vidare menar deltagarna att det vore fördelaktigt med en än mer flexibel tidsplan och att man inför planeringen av utbildningar fick hjälp med behovsanalys och förslag på olika typer av utbildningar. Deltagarna är överens om att det finns ett framtida behov av liknande kompetensutveckling/utbildning, exempelvis på grund av att vissa certifieringar är

8 tidsbegränsade dvs. kräver återkommande utbildningar. Följande citat illustrerar ett annat skäl. Man behöver ständigt utvecklas, få inspiration och nätverka! PMIövning Avslutningsvis får deltagarna lista plus (=styrkor/positivt med projektet, vad har funkat bra?), minus (=svagheter/negativt med projektet) och intressant (något oväntat, särskilt spännande/lärorikt). Svaren presenteras nedan i punktform. Plus: flexibel utbildning på företagens villkor nätverket blivit påmind om saker och ting större nätverk dels på orten och dels via i länet/landet/utomlands via mässor, kurser osv. En person berättar hur kursen diplomerad redovisningsekonom inneburit att hon haft mkt större utbyte med en annan VIGORdeltagare då hon via denna utbildning fått mer insyn i dennes kompetens/arbetsområde inventering av kompetens på orten. Personlig utveckling via KBTutbildning, mindfullness Mkt hjälp av projektledarna Minus: tid (att hitta tid för aktiviteterna) lite mer flexibilitet i planering lite väl snabba ryck ibland Intressant: projektet har väckt tankar kring bemötande osv., fått inspiration som ledare och personligen personlig utveckling Deltagarna beskriver hur de uppskattar att man haft cirka 5 gemensamma träffar. De nämner också att en betydande styrka med projektet varit att projektledarna hjälpt till med att boka resor, boende osv. vilket sparat mycket tid för deltagarna. Sammanfattande reflektioner och slutsatser Under utvärderingen framkommer följande upplevda styrkor och svagheter/utmaningar. Det faktum att man haft klara målformuleringar upplevs som en styrka. Även företagens engagemang och vilja att delta i de aktiviteter som erbjudits upplevs som positivt av projektledarna. Ett uttryck för ovanstående är också att man lockat fler deltagare än planerat. Via tidigare projekt har också en av projektledarna haft god kännedom om

9 målgruppen vilket underlättat genomförandet av projektet. Både projektledare och deltagare identifierar också den flexibilitet som kännetecknat processen som en styrka projektledarna har prioriterat eftersom, tagit in nya företag och fortsatt att undersöka företagens önskemål. Samtidigt identifieras ökad flexibilitet som en förbättringsmöjlighet inför framtida satsningar/processer. Vidare har projektledningen upplevt vissa utmaningar när det gäller genomförandet av de aktiviteter som syftat till att öka kunskapen om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. Närmare bestämt kring hur de skulle leverera detta tema och få företagen att bli intresserade av dessa aktiviteter. Så småningom identifierades stress som en slags minsta gemensamma nämnare dvs. något som samtliga deltagare kunde relatera till. De aktiviteter som genomförts upplevs också ha tagits emot på ett positivt sätt. Vidare upplevs även geografin (långa avstånd) ha utgjort ett visst hinder då det varit svårt att förlägga utbildningar på en plats som passat alla. När det gäller mål och resultat så visar utvärderingen att projektet innehållit en mängd aktiviteter som i huvudsak uppskattats av deltagarna. Totalt så har 104 personer tagit del av de aktiviteter som genomförts därmed har man också överträffat målsättningen om att nå 80 personer. Man har också utökat antalet deltagande företag under projekttiden. Det övergripande målet om att skapa möjligheter för företagens anställda att vidareutbilda sig kan därför sägas vara uppfyllt. När det gäller målet om att via projektet bidra till ökad kunskap om hur man förebygger långtidssjukskrivningar så tyder den workshop som genomförts med representanter för deltagande företag på en upplevelse av att man fått ökad kunskap. Det är dock svårt att bedöma huruvida detta kommer att omsättas i reella förändringar/förändrade arbetssätt vid de respektive företagen och i förlängningen till lägre sjukskrivningstal. Det finns inte heller någon tydlig plan för hur man ska mäta sjukskrivningstalet två år efter projektavslut vilket är problematiskt då detta är ett mål med VIGOR. När det gäller målet om ökad samverkan/nätverkande inom och mellan branscher så tyder utvärderingen på att projektet till viss del främjat framtida samverkan/nätverkande och ökad kontakt med utbildningsanordnare. Det framkommer dock få konkreta exempel på nya nätverk/samverkan. När det gäller målet om samordning av insatser under projekttiden så har projektledningen genomfört ett antal (för företagen) gemensamma aktiviteter samt samordnat utbildningar. Även detta mål bedöms därför vara uppfyllt. Utvärderingen tyder dock på en låg aktivitet i styrgruppen vilket begränsar möjligheterna till mer långsiktiga effekter. Projektledarna har drivit projektet framåt på ett tydligt sätt men har därför också haft fullt upp med aktivitetsnivån i projektet. Därmed har viktiga processer kopplat till långsiktighet och tillvaratagande av projektresultat inte fokuserats på ett tydligt sätt under projekttiden. Samtidigt tycks det finnas en vilja att ta vara på projektets resultat och de lärdomar man gjort i samband med VIGOR.

10 Avslutningsvis är det intressant att konstatera att projektledarna upplever att projektet skapat mer (större) engagemang i samhället då deltagande företag via VIGOR kommit samman och lärt känna varandra. Inför framtiden är det även intressant att konstatera att VIGOR upplevs ha tydliggjort både behovet av och möjligheterna för en aktör som mäklar utbildningar av olika slag. De båda projektledarna menar också att projektet tydliggjort vinster och möjligheter med samordning av utbildningsinsatser. Det är därför betydelsefullt att man hittar ett sätt att ta tillvara dessa lärdomar samt förvalta och utveckla den modell som VIGOR illustrerar. Luleå Anna Berg Jansson, utvärderare, European Minds Sweden AB