Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå Anna Berg Jansson, European Minds

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds"

Transkript

1 Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå Anna Berg Jansson, European Minds

2 Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden under perioden till Målgrupp för projektet har varit sysselsatta personer mellan 1664 år. När det gäller deltagandet så har sammanlagt 104 personer tagit del av projektets aktiviteter; 84 män och 20 kvinnor. Denna utvärderingsrapport inleds med en beskrivning av projektets syfte, mål och bakgrund. Därefter presenteras utvärderingsuppdraget och de aktiviteter som genomförts i utvärderingssyfte. Avslutningsvis presenteras utvärderingens resultat och ett antal sammanfattande reflektioner och slutsatser. Projektet syfte, mål och bakgrund Projektets syfte har varit att skapa en fungerande modell för kompetensutveckling för kommunens näringsliv och en god aktörssamverkan mellan kommunala enheter och näringsliv. Via projektet har utbildningsinsatser till ett antal (i förväg identifierade) företag, tillhörande olika branscher, erbjudits i syfte att ge dem möjlighet att stärka sin ställning på marknaden. Ambitionen har varit att visa deltagande företag att det går att utbilda individer/företag i en glesbygdskommun och på så vis skapa en framtidstro hos företagarna så att dessa väljer att stanna på orten. Vidare har man även haft en ambition att främja lärande miljöer och samverkan. När det gäller lärande ska detta främjas genom att projektet bedrivs vid Lärcentrum vilket erbjuder möjligheter i form av anpassade lokaler, bibliotek osv. Ett lärande ska också ske i den referensgrupp som bildats för projektets räkning. Samverkan ska främjas via ett antal gemensamma träffar (utbildningar, diskussioner) där deltagarna erbjuds möjligheter att lära av varandra, knyta nya kontakter, hitta nya samarbetspartners och därmed utvecklas både individuellt och företagsmässigt. Den förprojektering som utgör projektets bakgrund har visat på ett stort behov av kompetensförsörjning samt att utbildning/kompetensutveckling identifieras som avgörande för att kunna stärka företagens konkurrenskraft. Exempelvis uppges olika typer av certifiering som direkt avgörande vid affärer/upphandlingar. Möjligheten att certifiera sig upplevs därför som mycket betydelsefull. Förprojekteringen visade även att många företag har ett behov av ökad kunskap om hur långtidssjukskrivning kan förebyggas. Ett annat behov är ökade kunskaper om hur man kan skapa lärande i arbetet (en lärande organisation) och på så vis erbjuda de anställda en stimulerande arbetsmiljö. Projektet ska därför bidra till att anställda vid deltagande företag inser vikten av kompetensutveckling och betydelsen av att skapa en miljö som förebygger långtidssjukskrivning. Kartläggningen visar även på ett tydligt mervärde i samverkan kring kompetensutvecklingsinsatser då detta innebär att utbildningar i ökad utsträckning kan genomföras på hemmaplan och genomföras på ett mer kostnadseffektivt sätt då flera kan nyttja samma utbildning. Följande målsättningar för projektet har formulerats.

3 1. Skapa möjligheter för företagens anställda att vidareutbilda sig, höja sin kompetens och därmed utvecklas. Detta kommer att kunna mätas i antal certifieringar för de utbildningar där detta krävs, antal genomgångna kurser och mässbesök enligt de behov som lyfts fram i kartläggningen (förprojekteringen). 2. Ökad kunskap hos företagen om hur de förebygger långtidssjukskrivningar. Ses i ev. antal minskade sjukskrivningar. Målsättningen är att sjukskrivningen två år efter genomförd utbildning ska ha sjunkit med 7,5 %. 3. Under projekttiden ska cirka 80 anställda ta del av någon form av kompetenshöjande aktivitet/utbildning. 4. Flera nätverk kommer att skapas mellan företag inom samma bransch men även över branscherna. Sedan kommer de även att få ett bra kontaktnät med utbildningsanordnare. 5. Samordning av insatser; gemensamma utbildningar (kostnadseffektivitet) Utvärderingsuppdrag och syfte Syftet med utvärderingen är att, med bakgrund i projektets mål, fokusera upplevd nytta och resultat. Utvärderingen har genomförts i samverkan med de två projektledarna och haft ett externt perspektiv. Då uppdraget varit relativt begränsat i tid så baseras den bedömning som presenteras i denna rapport till stor del på projektets egen uppföljning och dokumentation (lägesrapporter). Med utgångspunkt i ovan beskrivna syfte och mål så behandlar utvärderingen hur och i vad mån projektet bidragit till att höja kompetensen hos deltagande företag och därigenom gett dem möjligheter att öka sin konkurrenskraft och möta framtida behov. Utöver detta fokuseras även i vad mån projektet bidragit till att skapa ökad kunskap om hur man förebygger långtidssjukskrivning samt främjat nätverk/samverkan inom och mellan branscher i kommunen. Följande utvärderingsinsatser, förutom inläsning och dialog med projektledning, har genomförts. Genomgång av intern uppföljning/utvärdering och lägesrapporter: utvärderaren har gått igenom projektets interna dokumentation och uppföljningar och utifrån denna fört diskussion med projektledarna. Workshops med fokus på upplevd nytta och måluppfyllelse: för att få input till utvärderingen genomfördes i mars 2012 två workshops (en workshop med representanter för deltagande företag och en workshop med projektledning och representanter för styrgrupp och referensgrupp) där upplevd nytta och måluppfyllelse fokuserades.

4 Resultat projektorganisation och intern dokumentation Med utgångspunkt i den dialog som förts med de två projektledarna, genomgång av lägesrapporter och annan dokumentation samt den workshop 1 som genomförts med projektorganisationen så framträder följande. Projektet har kännetecknats av en jämn och stabil aktivitet. Uttryck för detta är bland annat att det mål som formulerats gällande deltagarantal uppfylldes i februari 2012 samt att planerat antal deltagare per aktivitet i stort överensstämmer med faktiskt utfall. Enligt uppgift från projektledarna har totalt 32 utbildningar genomförts. Av dessa utbildningar så har 9 stycken resulterat i någon typ av certifiering för sammanlagt 43 personer. Vidare har 6 stycken mässbesök och 7 stycken föreläsningar genomförts inom ramen för projektet. Under projekttiden har även en del övriga aktiviteter (ca 10 stycken) såsom en företagsgala, information kring tillgänglighet osv genomförts. En del aktiviteter med koppling till målet att öka kunskapen om hur långtidssjukskrivning kan förebyggas har också genomförts, t ex en föreläsning om stress och en föreläsning om självkännedom. Projektledningen upplevde till en början en viss utmaning gällande vilka aktiviteter man skulle erbjuda inom detta tema, något som också diskuterades med referensgruppen. De två projektledarna upplever dock att intresset för dessa aktiviteter ökade med tiden. Utvärderingen tyder också på att processen kännetecknats av en viss flexibilitet som möjliggjorts av projektledarnas dialog med deltagande företag samt via halvtidsavstämning och löpande uppföljning. Utbudet av utbildningar/mässor har förändrats under tiden då företagens önskemål och förutsättningar förändrats. Den workshop som genomförts med deltagande företag i utvärderingssyfte visar också att denna flexibilitet uppskattas av deltagarna (diskuteras mer utförligt nedan). Vidare har projektledningen genomfört aktiviteter i syfte att följa upp projektet, man har följt upp enskilda aktiviteter och genomfört två mer övergripande och sammanfattande uppföljningar. Ett exempel på det sistnämnda är att projektledarna i december 2011 genomförde en halvtidsavstämning med deltagande företag då företagens upplevelse av projektet, förbättringsmöjligheter, plus/minus diskuterades. Enligt lägesrapporter diskuterades även jämställdhet och tillgänglighet vid denna träff. En viktig punkt vid detta tillfälle var även att få företagens syn på och önskemål gällande aktiviteter kopplat till förebyggande av långtidssjukskrivning. Utvärderingen visar även en del aktiviteter med fokus på jämställdhet och tillgänglighet. Projektledningen har tagit del av processtöd jämställdhet och uppger även att man spridit en del material till referensgrupp och företag. I lägesrapporter beskrivs också hur projektets mer specifika jämställdhetsmål tydliggjorts och diskuterats med företagen utifrån följande frågeställningar; vad betyder jämställdhet för dig? Pratas det om jämställdhet och tillgänglighet (könsroller, attityder och jargong) i ditt företag? Utifrån de utvärderingsinsatser som genomförts av projektet själv framgår att 1 Vid denna deltog en representant för projektets styrgrupp, två representanter för referensgrupp samt de två projektledarna.

5 deltagarna anser att projektets aktiviteter varit tillgängliga och även bidragit till jämställdhet, men å andra sidan visar samma utvärdering att ungefär hälften av deltagarna anser att de inte fått ökad kunskap om just tillgänglighet och jämställdhet. Projektledningen uppger även att man kvalitetssäkrat ett tillgänglighetsperspektiv i dialogen med utbildningsanordnare. Samtidigt menar man att det aldrig uppstått något behov av detta eftersom ingen av deltagarna haft några synliga funktionshinder. Här är det dock intressant att reflektera över huruvida eventuella dolda handikapp/funktionsnedsättningar förekommit. Projektledarna uttrycker också hur tillgänglighet varit ett ganska svårt område/tema att jobba med då det handlar om allt från sociala medier till diskriminering. Sammanfattningsvis upplever projektledarna att VIGOR illustrerar en fungerande modell för kompetensutveckling. Projektledarna beskriver hur man började arbeta utifrån en grundidé som sedan utvecklats både gällande innehåll och antal företag. Nyckelord för dem har varit samordning och lyhördhet; företagen har fått uttrycka behov och man har sedan arbetat för att uppfylla dessa. Under processen har dock projektledningen upplevt en viss utmaning när det gäller att få samtliga företag att delta vid de gemensamma utbildningar/träffar som genomförts. Orsaken till detta upplevs vara att företagen tillhört olika branscher och därför haft olika högperioder vilket gjort det svårt att hitta datum som passat alla. Detta kan till viss del antas ha påverkat målet om samverkan på ett negativt sätt. Den workshop som genomförts i utvärderingssyfte tyder dock på att viss samverkan och mervärden skapats via de gemensamma aktiviteter som genomförts (diskuteras mer utförligt nedan). Projektorganisationen har, förutom de två projektledarna, bestått av en styrgrupp som utgjorts av kommunstyrelsens arbetsutskott och en ansvarig ekonomiassistent på Storumans kommun samt en referensgrupp. Referensgruppen har bestått av totalt 4 personer, de två projektledarna samt två företagsrepresentanter. De två projektledarna har arbetat 20% var med VIGOR och utgått från Lärcentrum, Storumans kommun. När det gäller styrgruppens roll framträder inte denna tydligt. Det framstår snarare som att de två projektledarna drivit projektet utan någon större aktivitet från styrgruppens sida. Under den workshop som genomförts i utvärderingssyfte beskrivs också styrgruppens roll som blygsam och någon nämner även att det hade varit fördelaktigt om styrgruppen hade bildat sig själv. Sammantaget tyder detta på en låg aktivitet i styrgruppen. Under den workshop som genomförts med representanter för projektorganisationen framhålls dock vikten av att resultatet (processen) av VIGOR måste leva kvar. Referensgruppen har träffats vid två tillfällen. Under dessa träffar har man diskuterat upplägg och innehåll i de aktiviteter som syftat till att öka kunskapen om hur man minskar långtidssjukskrivningar/skapar en positiv och lärande arbetsmiljö. Enligt lägesrapporter har man även diskuterat och gått igenom en del material med fokus på jämställdhet och tillgänglighet under dessa träffar.

6 Resultat av projektets egen utvärdering Projektgruppen har även, som tidigare nämnts, genomfört en egen utvärdering med ett antal frågeställningar som gått ut till de deltagande företagen/organisationerna. Denna visar på några saker, bl a annat att man generellt sett är mycket positiva till kommunens initiativ och projektet, och att man även anser att det är kommunen som är bäst lämpad att driva denna typ av insatser. Vidare svarar även de flesta att de är beredda att avsätta egna ekonomiska resurser om kommunen tar på sig rollen som anordnare. Svaren visar också på att projektet väl uppfyllt de mål och förväntningar som företagen/organisationerna själva gick in med i projektet. Dessutom anger de flesta att de mer kortsiktiga effekterna, såsom samverkan, kompetenshöjning, bättre struktur och ledning, större fokus på kompetensutveckling m m, är mycket positiva för såväl individ som företag/organisation. De långsiktiga effekterna förefaller vara svårare att bedöma för de tillfrågade deltagarna. Huvuddelen av de svarande anger även att de anser att projektet och dess insatser bidragit till det hälsofrämjande arbetet, men anger även att de ej kan bedöma hur projektet påverkar/t sjuktalet vid företaget/organisationen. De största förväntningarna vad gäller bestående effekter och resultat förefaller vara nätverk, utvecklad samverkan och ett fortsatt fokus från kommun och näringsliv på kompetensutvecklingsfrågor. Sammantaget visar projektets egen utvärdering på ett uppskattat projekt som motsvarat förväntningarna hos deltagarna. Resultat deltagande företag Nedan redovisas resultatet av den workshop som genomförts i utvärderingssyfte med representanter för deltagande företag. Har projektet främjat ökad samverkan/nätverkande inom och mellan branscher? På frågan om projektet främjat samverkan/nätverkande svarar majoriteten av deltagarna ja. Man menar att gemensamma utbildningar på orten och den samordning som projektledningen levererat har skapat ökad kontakt mellan företag på orten; man har agerat draghjälp åt varandra, träffats och utbytt erfarenheter och påverkat varandra på ett positivt sätt. Under workshopen framkommer dock inga exempel på samverkan men enligt lägesrapporter har några enstaka företag inlett samverkan som en följd av VIGOR. Under workshopen beskriver dock några av deltagarna hur man via projektet hittat bollplank och samarbetspartners som man kommer att fortsätta samverka med i framtiden även utanför VIGOR. Någon nämner även att man via VIGOR har fått kontakt med utbildningsföretag som man kommer att nyttja i framtiden.

7 En av de personer som deltar menar dock att kundunderlaget inom en del av branscherna är så pass litet att det inte går att samverka då man så att säga slåss om samma kunder. Ökad kunskap kring förebyggande av långtidssjukskrivning? Deltagarna menar att de via de aktiviteter som erbjudits har ökat sin kunskap om förebyggande av långtidssjukskrivning. Här framhålls t ex. mindfullness, kunskaper om stress, vikten av att vara ledig, återhämtning och hur man kan jobba för ökad trivsel hos personalen. På frågan om denna ökade/nya kunskap fått några effekter i deras respektive organisationer dvs. lett till några konkreta förändringar, svarar en av deltagarna att man utvecklat sitt sätt att jobba med medarbetarsamtal och strävar efter att skapa en kommunikativare arbetsplats i syfte att förbättra arbetsmiljön. En annan deltagare beskriver hur denna utökat personalens ansvarsområden i syfte att skapa större delaktighet. Har projektet bidragit till utvecklingsmöjligheter för ditt/ert företag? Flertalet av de personer som medverkar vid workshopen menar att projektet inneburit ökad konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för deras respektive företag/verksamhet; möjlighet att möta olika myndighetskrav, bättre ledningskompetens struktur och effektivare ansvarsfördelning, är några av de svar som förekommer. Några av deltagarna vid workshopen uppger även att VIGOR skapat ny framtidstro då projektet bekräftat att man kan och har förutsättningar att skapa en framtid samt att man via projektet fått inspiration och ökad arbetsglädje. Ökad förståelse för vikten av personlig utveckling, nätverkande och nya kontakter samt nya affärsområden nämns också som resultat av deltagandet i VIGOR. Illustrerar VIGOR en fungerande modell för kompetensutveckling? De personer som medverkar vid workshopen menar att VIGOR illustrerar en fungerande modell för kompetensutveckling. Modellen har erbjudit en möjlighet för små företag att kompetensutvecklas och skapat mervärden i form av en ökad vikänsla och nätverksbyggande. Enligt deltagarna är styrkor med modellen/arbetssättet följande; utbildningstillfällen lokalt på orten, flexibilitet och blandningen av olika branscher. De förbättringsmöjligheter som identifieras är följande. För det första önskas större valmöjligheter utifrån en egen satt budget dvs. att företagen själva kan gå in och finansiera utbildningen. Vidare menar deltagarna att det vore fördelaktigt med en än mer flexibel tidsplan och att man inför planeringen av utbildningar fick hjälp med behovsanalys och förslag på olika typer av utbildningar. Deltagarna är överens om att det finns ett framtida behov av liknande kompetensutveckling/utbildning, exempelvis på grund av att vissa certifieringar är

8 tidsbegränsade dvs. kräver återkommande utbildningar. Följande citat illustrerar ett annat skäl. Man behöver ständigt utvecklas, få inspiration och nätverka! PMIövning Avslutningsvis får deltagarna lista plus (=styrkor/positivt med projektet, vad har funkat bra?), minus (=svagheter/negativt med projektet) och intressant (något oväntat, särskilt spännande/lärorikt). Svaren presenteras nedan i punktform. Plus: flexibel utbildning på företagens villkor nätverket blivit påmind om saker och ting större nätverk dels på orten och dels via i länet/landet/utomlands via mässor, kurser osv. En person berättar hur kursen diplomerad redovisningsekonom inneburit att hon haft mkt större utbyte med en annan VIGORdeltagare då hon via denna utbildning fått mer insyn i dennes kompetens/arbetsområde inventering av kompetens på orten. Personlig utveckling via KBTutbildning, mindfullness Mkt hjälp av projektledarna Minus: tid (att hitta tid för aktiviteterna) lite mer flexibilitet i planering lite väl snabba ryck ibland Intressant: projektet har väckt tankar kring bemötande osv., fått inspiration som ledare och personligen personlig utveckling Deltagarna beskriver hur de uppskattar att man haft cirka 5 gemensamma träffar. De nämner också att en betydande styrka med projektet varit att projektledarna hjälpt till med att boka resor, boende osv. vilket sparat mycket tid för deltagarna. Sammanfattande reflektioner och slutsatser Under utvärderingen framkommer följande upplevda styrkor och svagheter/utmaningar. Det faktum att man haft klara målformuleringar upplevs som en styrka. Även företagens engagemang och vilja att delta i de aktiviteter som erbjudits upplevs som positivt av projektledarna. Ett uttryck för ovanstående är också att man lockat fler deltagare än planerat. Via tidigare projekt har också en av projektledarna haft god kännedom om

9 målgruppen vilket underlättat genomförandet av projektet. Både projektledare och deltagare identifierar också den flexibilitet som kännetecknat processen som en styrka projektledarna har prioriterat eftersom, tagit in nya företag och fortsatt att undersöka företagens önskemål. Samtidigt identifieras ökad flexibilitet som en förbättringsmöjlighet inför framtida satsningar/processer. Vidare har projektledningen upplevt vissa utmaningar när det gäller genomförandet av de aktiviteter som syftat till att öka kunskapen om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. Närmare bestämt kring hur de skulle leverera detta tema och få företagen att bli intresserade av dessa aktiviteter. Så småningom identifierades stress som en slags minsta gemensamma nämnare dvs. något som samtliga deltagare kunde relatera till. De aktiviteter som genomförts upplevs också ha tagits emot på ett positivt sätt. Vidare upplevs även geografin (långa avstånd) ha utgjort ett visst hinder då det varit svårt att förlägga utbildningar på en plats som passat alla. När det gäller mål och resultat så visar utvärderingen att projektet innehållit en mängd aktiviteter som i huvudsak uppskattats av deltagarna. Totalt så har 104 personer tagit del av de aktiviteter som genomförts därmed har man också överträffat målsättningen om att nå 80 personer. Man har också utökat antalet deltagande företag under projekttiden. Det övergripande målet om att skapa möjligheter för företagens anställda att vidareutbilda sig kan därför sägas vara uppfyllt. När det gäller målet om att via projektet bidra till ökad kunskap om hur man förebygger långtidssjukskrivningar så tyder den workshop som genomförts med representanter för deltagande företag på en upplevelse av att man fått ökad kunskap. Det är dock svårt att bedöma huruvida detta kommer att omsättas i reella förändringar/förändrade arbetssätt vid de respektive företagen och i förlängningen till lägre sjukskrivningstal. Det finns inte heller någon tydlig plan för hur man ska mäta sjukskrivningstalet två år efter projektavslut vilket är problematiskt då detta är ett mål med VIGOR. När det gäller målet om ökad samverkan/nätverkande inom och mellan branscher så tyder utvärderingen på att projektet till viss del främjat framtida samverkan/nätverkande och ökad kontakt med utbildningsanordnare. Det framkommer dock få konkreta exempel på nya nätverk/samverkan. När det gäller målet om samordning av insatser under projekttiden så har projektledningen genomfört ett antal (för företagen) gemensamma aktiviteter samt samordnat utbildningar. Även detta mål bedöms därför vara uppfyllt. Utvärderingen tyder dock på en låg aktivitet i styrgruppen vilket begränsar möjligheterna till mer långsiktiga effekter. Projektledarna har drivit projektet framåt på ett tydligt sätt men har därför också haft fullt upp med aktivitetsnivån i projektet. Därmed har viktiga processer kopplat till långsiktighet och tillvaratagande av projektresultat inte fokuserats på ett tydligt sätt under projekttiden. Samtidigt tycks det finnas en vilja att ta vara på projektets resultat och de lärdomar man gjort i samband med VIGOR.

10 Avslutningsvis är det intressant att konstatera att projektledarna upplever att projektet skapat mer (större) engagemang i samhället då deltagande företag via VIGOR kommit samman och lärt känna varandra. Inför framtiden är det även intressant att konstatera att VIGOR upplevs ha tydliggjort både behovet av och möjligheterna för en aktör som mäklar utbildningar av olika slag. De båda projektledarna menar också att projektet tydliggjort vinster och möjligheter med samordning av utbildningsinsatser. Det är därför betydelsefullt att man hittar ett sätt att ta tillvara dessa lärdomar samt förvalta och utveckla den modell som VIGOR illustrerar. Luleå Anna Berg Jansson, utvärderare, European Minds Sweden AB

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tre medarbetare från Ovako har gått

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Monoflex och tre

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

besöksnäring i utveckling

besöksnäring i utveckling besöksnäring i utveckling Ett ett projekt i utveckling För att utveckla besöksnäringen och stärka samarbetet behövs inspiration, kunskap och tillfällen till möten mellan branschkollegor. Projektet Besöksnäring

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: januari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio personer från Wiederströms

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 3

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 3 Projekt Konkurrenskraft i samverkan Nyhetsbrev 3 2012 08 01 2012 09 30 Projektinformation ESF-projektet Konkurrenskraft i samverkan har nu varit igång sedan 1 februari 2012 och kommer att fortgå till och

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 4

Projekt Konkurrenskraft i samverkan. Nyhetsbrev 4 Projekt Konkurrenskraft i samverkan Nyhetsbrev 4 2012 10 01 2012 12 31 Projektinformation ESF-projektet Konkurrenskraft i samverkan har kommit halvvägs och fortgår till och med den sista juni 2013. 14

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(7) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Lärande skapar utveckling!

Lärande skapar utveckling! Lärande skapar utveckling! strategisk kompetensförsörjning Genom kunskap om företagets vision och affärsidé känner vi ökat engagemang vilket också är en grund för att vilja lära nytt. Ett jämställt samhälle

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Extern utvärdering av projektet HP5

Extern utvärdering av projektet HP5 Extern utvärdering av projektet HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Delrapport II 2010-08-01 2011-02-28 1. Bakgrund... 1-2 Problem och utgångsläge... 1 Jämställdhetsintegrering... 1 Tillgänglighet för personer

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23

Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23 Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 ORGANISATION... 3 3 DEFINITIONER... 3 3.1 Definition av mångfald... 3 3.2

Läs mer

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2011-03-21

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2011-03-21 Verksamhetsplan för Ronneby Kunskapskälla 2011-03-21 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Syfte... 4 Nulägesbeskrivning... 4 Mission 2012... 5 Vision december 2012... 5 Verksamhetsidé, värdegrund och målgrupp...

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

RAPPORT FÖRETAGSLYFTET - LÄRANDE UTVÄRDERING SLUTRAPPORT. Sweco Eurofutures AB

RAPPORT FÖRETAGSLYFTET - LÄRANDE UTVÄRDERING SLUTRAPPORT. Sweco Eurofutures AB RAPPORT FÖRETAGSLYFTET - LÄRANDE UTVÄRDERING Sweco Eurofutures AB OLOF LINDE DECEMBER 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 EU-PROJEKTET FÖRETAGSLYFTET I ÖSTHAMMAR 3 1.2 SWECOS UTVÄRDERINGSUPPDRAG

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Bulten

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Hela personalen på Westerqvarns

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer