Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (8) Projektnamn Vigor Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Storumans kommun är en liten kommun med cirka invånare. Avstånd till utbildningsorter för individ och näringsliv är stort. För de flesta betyder kompetensutveckling långa, dyra resor och avbräck i produktion men flera företag förstod dock att utbildning är viktigt för utveckling och tillväxt av bygden och insatser som kompetensutveckling för individ och näringsliv är därför av stor betydelse. Storumans kommun avsåg därför att söka medel för att driva ett branschöverskridande inlandsprojekt där framförallt små företag skulle delta. Storumans kommun sökte och blev beviljad under 2009 medel till förprojektering för att kartlägga kompetensbehov hos näringslivet i Storuman kommun. Förprojekteringen gav så gott resultat att en ansökan för genomförande av diverse utbildningar till företagen skrevs och skickades in. Vid ansökningsomgången var lågkonjunkturen påtaglig för dessa företag. Den innebar att flera av företagen fick skära ner på personal och förlorade därmed viktig kompetens. Ett av företagen gick till och med i konkurs men hade dock startat upp sin verksamhet igen innan projektet beviljades. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 I förprojekteringen framkom det att företagen behövde kompetenshöjning för att stå sig bland konkurrensen och i många fall kräver beställarna att företaget ska vara certifierat för att de överhuvudtaget ska få åta sig arbetet. Flera av företagen var dessutom i behov av samma utbildning varav ett samarbete kring detta var möjligt och flera utbildningsinsatser var tänkt att ha på hemmaplan p g a att slippa produktionsbortfall och det blir även mer kostnadseffektivt (frånkom resa och boendekostnader). Då de företag som medverkade i ansökan är små underlättade detta upplägg mycket för deras dagliga verksamhet men även kostnadsmässigt. Ytterligare ett gemensamt, uttalat behov bland de deltagande företagen var en ökad kunskap i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. De insåg vikten av en stimulerande arbetsmiljö med tillgång till lärande för att de anställda ska känna välbefinnande, utvecklas och må bra. I projektet utgick vi från förprojekteringens resultat, att genomföra de uttalade behov som finns hos företagen så nära dem som bara är möjligt. Men då behoven inte såg likadant ut vid projektets beviljande som vid förprojektering så har vissa justeringar av utbildningsinsatser gjorts. Projektet har genomförts i form av bl a 7 föreläsningar, 32 kortare och längre kurser/ utbildningar (varav 9 resulterat i någon typ av certifiering för sammanlagt 43 personer), 6 mässbesök, 1 studiebesök och 9 andra aktiviter så som bl a företagsgala och information kring tillgänglighet. Målet var att 80 personer skulle få ta del av någon form av kompetenshöjande aktiviteter, 104 personer har deltagit (84 män och 20 kvinnor). För de företag som deltagit har aktiviteterna haft stor betydelse på både grupp- och individnivå. Man upplever att man lärt sig mer om de komplexa frågor och utmaningar man dagligen står inför och på individnivå känner man att man står på en tryggare grund. Kompetensutvecklingen har varit välbehövlig då stor del av företagens personal hade föråldrad och/eller endast korta utbildningar sedan tidigare. Vi ser också att nätverket mellan

2 Sid 2 (8) företagen har stärkts och några företag har till och med startat ett samarbete. Flera av företagen nyttjar lärcentrum även nu efter projektslut för fortsatta utbildningsinsatser. Då det gäller mer kunskap kring förebyggande av långtidssjukskrivningar så anser flertalet att de genom våra aktiviteter/utbildnigsinsatser fått mycket insikt i bl a bakomliggande orsaker, hur man ska förhålla sig för att inte bli stressad (förebyggande) m m. De uppger att de kommer att arbeta vidare med den frågan i sitt företag, de behöver både mer/kontinuerlig info och hålla sig uppdaterad för att minimera sjukskrivningarna. De anser dock inte att projektet medfört minskad sjukskrivningsantal inom företaget då de redan innan projektet hade låg sjukfrånvaro. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Det fanns ett behov (enl förprojekteringen) av kompetensförsörjning samt att utbildning/ kompetensutveckling identifieras som avgörande för att kunna stärka företagens konkurrenskraft. Exempelvis uppgavs olika certifieringstyper som direkt avgörande vid affärer/upphandling. Avstånd till utbildningsorter är långt vilket innebär långa, dyra resor och avbräck i företagens produktion, hur skulle vi lösa det? Projektet erbjöd i de flesta fall utbildning på orten då utbildare bjöds in till Storuman och fler företag kunde då få utbildning - kostnadseffektivt både då det handlade om upphandling av utbildare men även i form av reseoch boendekostnader om vi skickat dem till andra orter. Samtidigt som det bildades nya nätverk bland våra företag i och med utbildningstillfällena där miljön bestod av flera företag med olika erfarenheter att bidra med. På så vis har det ständigt pågått ett "lärande" och samverkan/ökad kontakt för och mellan företagen. De har agerat draghjälp åt varandra, träffats och utbytt erfarenheter och påverkat varandra på ett positivt sätt. Behov fanns även för mer/bättre kunskap i ämnet/området att förebygga långtidssjukskrivningar, där arbetsledningen såg bristande kompetens. Här ser vi att individerna, genom projektet, fått insikt om vikten av kompetensutveckling och betydelsen av att skapa en miljö som förebygger långtidssjukskrivning. Mår individen bra så mår hela företaget bra. Som exempel kan nämnas att de utvecklat sitt sätt att arbeta med medarbetarsamtal och de strävar efter att skapa en kommunikativare arbetsplats i syfte att förbättra arbetsmiljön. Ett annat är att de utökat personalens ansvarsområden i syfte att skapa större delaktighet. Det fanns även behov av att få ökade kunskaper om hur man kan erbjuda en bra och stimulerande arbetsmiljö i och med att skapa en lärande organisation i sitt företag (hänger ihop med båda punkterna ovan). Företag med samma kompetensbehov innebar samverkan och en lärande miljö med ett ge och ta koncept. Flera företag har även vidgat/utökat/hittat nya marknader i och med projektet och chansen att tillföra mer/annan kompetens till företaget. Företagen har verkligen sett vikten av medverkan i projektet och låtit sina medarbetare växa genom att få ta del av utbildningsinsatser av varierande art. Allt eftersom projektet fortlöpte så tillkom fler företag med samma utbildningsbehov. Vi ansåg att då vi anlitade utbildare på plats i Storuman så öppnade vi så klart upp för andra kommunföretag att delta. För samma

3 Sid 3 (8) kostnad nådde vi fler som fick höja sin kompetens. Enligt utvärderingen så framkom det att projektet inneburit ökad konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för deras respektive företag/verksamhet. De har fått verktyg att möta olika myndighetskrav, fått bättre ledningskompetens. Projektet har även medfört framtidstro, att man kan och har förutsättningar att skapa en framtid samt att man fått inspiration och ökad arbetsglädje. Vår referensgrupp har haft ett par möten under projekttiden. Vi har främst anlitat dem som rådgivare/bollplank vid aktiviteter kring förebyggande för långtidssjukskrivning. Vi har även informerat dem om jämställdhet och tillgänglighet. Vår styrgrupp, kommunstyrelsen, har dock inte varit aktivt inblandad i projektet. De har endast fått löpande redovisning om projektets fortskridande. Om det tillstött problem eller om projektledarna behövt stöttning så hade så klart styrgruppen blivit informerad och rådfrågad. I efterhand var nog inte kommunstyrelsen rätt instans att ha som styrgrupp. Det skulle varit en mer operativ samling människor med ett annat driv och engagemang (enligt utvärderingsrapporten). Projektledarna har kontinuerligt följt upp varje insats med utvärderingar och möten för att se om de varit till belåtenhet, om behoven är tillgodosedda och om utbildarna håller kvalité. De har även tittat på attityder och hur aktiviteterna kring jämställdhet och tillgänglighet påverkat/påverkar dem i det fortsatta arbetet. Externa utvärderare har också nyttjats. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet har varit att skapa en fungerande modell för kompetensutveckling för kommunens näringsliv och en god aktörssamverkan mellan kommunala enheter och näringsliv. Via projektet har utbildningsinsatser erbjudits till ett antal (i förväg identifierade) företag, tillhörande olika branscher, i syfte att ge dem möjlighet att stärka sin ställning på marknaden. Ambitionen har varit att visa deltagande företag att det går att utbilda individer/företag i en glesbygdskommun och på så vis skapa en framtidstro hos företagarna så att dessa väljer att stanna på orten. Vidare har man även haft en ambition att locka till mer utbildning i framtiden. Få dem att förstå att studera är roligt, utvecklande för både dem själv och företaget och därigenom även hela bygden. Projektet skulle även främja lärande miljöer genom att projektet bedrivs vid Lärcentrum vilket erbjuder möjligheter i form av anpassade lokaler, bibliotek m m. Ett lärande ska också ske i den referensgrupp som bildats. Samverkan ska också främjas via ett antal gemensamma träffar (utbildningar, diskussioner) där deltagarna erbjuds möjligheter att lära av varandra, knyta kontakter, hitta nya samarbetspartners och även därmed utvecklas både individuellt och företagsmässigt. 1. Skapa möjligheter för företagens anställda att vidareutbilda sig, höja sin kompetens och därmed utvecklas - Detta kan mätas i antal certifieringar för de utbildningar där detta krävts, antal genomgångna kurser och mässbesök enligt de behov som lyfts fram i kartläggningen/ förprojekteringen. 2. Ökad kunskap hos företagen om hur de förebygger långtidssjukskrivningar - Företagen hade ett stort behov av ökad kunskap om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. Sjukskrivningstalen var redan relativt låg innan projektstart och få anser att de sett sjunkande siffror men att de kunskaper som projektet gett i ämnet är till stor förebyggande, nytta för

4 Sid 4 (8) Arbetssätt framtiden. 3. Under projekttiden ska cirka 80 anställda ta del av någon form av kompetenshöjande aktivitet/utbildning - Totalt utbildades 104 personer. 4. Flera nätverk kommer att skapas mellan företag inom samma bransch men även över branscherna. Sedan kommer de även att få ett bra kontaktnät med utbildningsanordnare - Se under punkten projektets resultat. 5. Samordning av insatser, gemensamma utbildningar (kostnadseffektivitet) - se under punkten projektets resultat. De avvikelser som funnits under projekttiden är att aktiviteterna ändrats efter hand. Det tog lång tid från förprojektering, att ansökan skrevs och skickades in, till beviljande så de behov som fanns från början hade ändrats vid beslut och genomförande. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Nedan följer en beskrivning av projektets arbetssätt som det angavs i projektansökan. Efter varje utbildningsinsats kommer en utvärdering att göras där vi kommer att fråga företagen om utbildningen varit till belåtenhet. Dels för att se om deras behov är tillgodosedda och dels för att se om de utbildare som anlitats håller bra kvalité (kvalitetssäkring) - Det har genomförts och resultatet är mycket gott. Utvärderingen ska även inkludera andra effekter än rent utbildningsmässigt. Vi tittar på attityder, jämställdhet, tillgänglighet och hur det går med deras arbete kring förbyggande av långtidssjukskrivningar - även det har gjort dels av oss själva men även av extern utvärderare/följeforskare. Långsiktigt lärande - Att ha 22 företag från olika branscher har varit en framgångsfaktor då de har olika erfarenheter och i och med projektet kunnat kunnat delat och delgett dessa till varandra. Det har även öppnat upp för framtida utbildningsinsatser, efter projektslut, då företagen insett att kunskap är ett framgångskoncept. Lokaltidningen - Vigor har förekommit i Lokaltidningen, som utkommer i inlandskommunerna. Där presenterades projektet med dess mål/syfte och det exemplifierades aktiviteter som förekom och vad dessa lett till för företagen. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Industriberget AB Power Up i Sverige AB Plåt- och Byggspecialisten AB SO Macken Ola Ludvigsson Bensin & Service AB TG:s Schakt AB

5 Sid 5 (8) Byströms Åkeri i Storuman AB Härgestams Åkeri AB Nära Dig, Slussforsboa Linjalen AB Miljötjänst Nord AB Elteamet AB Slussfors Transport och Service AB Ralf Arklöf Byggservice AB Laisbäck Gräv & Såg AB Berglunds Järnia Hållplats Storuman AB IT4U Sweden AB Storumans Bil och El AB Tärna Vilt AB Bengts El AB E12 Bygg AB ElmiljöNord Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vid möten med referensgruppen och företag har frågor tagits upp kontinuerligt angående attityder, jämställdhet och jargong. Vi har även haft diskussioner med dem om att ett av våra mål är att arbeta med att locka fler kvinnor till till deras företag. Vid utvärdering så ansåg företagen inom traditionellt "manliga" branscher att de gärna ser fler kvinnor anställda i företagen men att det som hindrar det i dag är just att det inte finns några kvinnor med rätt kompetens, ofta p g a arbetets art. Med denna möjlighet till utbildning så tror/trodde vi att fler kvinnor sporras att söka sig till dessa företag i framtiden, då de ser att företagsledningen satsar på sin personal och utbildningsinsatser för sin personliga utveckling (och därmed företagets). Det här är svårt att se något resultat av i dagsläget då projektet varade under en kort period (1,5 år) men förhoppningsvis kommer det att visa sig i framtiden. Genom projektet ville vi även visa att oavsett kön så inverkar en bra kompetenshöjning på individens utveckling. Genom att skapa attraktiva arbetsplatser som tillhandahåller kompetensutveckling för både kvinnor och män blir Storumans kommun en mer attraktiv kommun där alla, oavsett kön, vill leva och arbeta. I utvärderingen framkommer det att projektet även lyckats här då deltagarna ser en personlig utveckling via bl a KBT-utbildning och mindfullness. Vigor har skapat ny framtidstro då deltagarna sett att de kan och har förutsättningar att skapa en framtid, de har fått inspiration och ökat sin arbetsglädje. Män i inlandet har lägre utbildningsnivå än kvinnorna, därför såg vi det viktigt att stötta männen och få dem att förstå vikten av vidareutbildning. Resultatet blev att av de 104 som deltagit är 84 män. Vid avstämning (16 dec) med våra företag togs följande frågor upp: 1. Vad betyder jämställdhet för dig? Pratas det om det i företaget? (könsroller, attityder, jargong) Finns behov kring info/utbildning/hjälpmedel? Svar: - Manliga arbetsplatser vill gärna ha in fler kvinnor men hindras p g a tungt arbete - Jämställdhet = jämlikhet - Hur behandlar vi varandra/våra kunder? (behov av socialkompetens kurs, så de förstår bl a kundvård)

6 Sid 6 (8) Vid projektledarnas egna slututvärdering så framkom det att få företag ansåg att de fått ny kunskap/nya insikter inom området men det framkom att det material de fått har varit bra. Den kunskap de hade innan har bara bekräftats i och med det. Företagen kommer dock, enligt utvärderingen att jobba vidare med frågan: - Ja, ha med kunskapen i utvecklingen av företaget. - Med mer involvering av personal. - Vi pratar om att kontinuerligt jobba med attityder och värderingar. 2. Hur har du upplevt projektet/genomförda aktiviteter utifrån ett jämställdhetsperspektiv (representation av män/kvinnor, fördelning av samtalsutrymme för alla osv.)? Svar: Det har varit bra fördelning mellan män/kvinnor. Har inte sett någon skillnad mellan män och kvinnor. Material som deltats ut till deltagande företag (skickats ut till dem som var frånvarande) är bl a: - Så hanterar du härskarteknikerna - Dragkraft, Om jämställdhetsintegrering och ESF Jämt. - Jämställdhet, kvinnor och män i Sverige - Jämställdhetsintegrering, vad krävs för att lyckas? - Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet, diskriminerings ombudsmannen Projektledningen har vidtalat de externa utbildningsanordnarna vid upphandlingen hur de ser på jämställdhet och tillgänglighet. Samtliga har haft en sund syn på detta och där det gått att få in det i de önskade behoven har dessa ämne så klart tagits upp. De aktiviteter/kurser som vi kan relatera till och där ämnet jämställdhet tagits upp är: Kick-off i Storuman och Hemavan med deltagande företag Redovisning av projektet inför kommunstyrelsen Ledarskap, coaching Möten med referensgruppen Föreläsning, Det du irriterar dig på hos andra säger något om dig själv. Träff med företagarna 16 dec Föreläsning, Lasse Gustavson, Dina tankar Dina möjligheter Medarbetarsamtal I vår planering av aktiviteter har vi aktivt arbetat med att ha både kvinnliga och manliga föreläsare/kursledare. I vår referensgrupp var fördelningen 2 kvinnor och tre män. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Processtödet, Barbro Lindgren, utbildade/informerade projektledarna i inledningskedet av projektet så att de hade en grund att stå på inför vidare arbete i frågan under projekttiden. Projektledarna informerade i sin tur inledningsvis av projektet att information och metodik vid samtliga utbildningsinsatser/aktiviteter skulle anpassas så att alla skulle kunna delta. Att det fanns stöd och verktyg för att arbeta kring tillgänglighetsfrågor. De lokaler som använts har varit anpassade efter deltagarna. Vi måste dock tala om att ingen deltagare har haft svårigheter med ljus eller ljud. Däremot har vi haft icke svenskfödda med i någon kurs men det åtgärdades genom muntliga prov i stället för skriftliga. Utvärdering under projekttiden visar på att företagen arbetar med tillgänglighet och de

7 Sid 7 (8) försöker anpassa verksamheten så att alla människor kan vara delaktiga. Manliga arbetsplatser vill gärna ha in fler kvinnor men hindras p g a tungt arbete och de har lärt sig vilka krav som kan ställas på deras verksamhet då det gäller just tillgänglighet. De flesta anser dock att de inte fått mer insikt/ny kunskap i ämnet i och med projektet. Förklaringar till detta är att en del anser att de inte har behov att jobba med sådana frågor (än) eller att de redan innan projektet hade stor kunskap. Ett fåtal har dock lär sig mer/fått ny insikt. Material som deltats ut till deltagande företag (skickats ut till dem som var frånvarande) är bl a: - Funktionsnedsättning och arbetsmarknad - Besöksinformation för alla, råd till kommuner och företag som informerar om tillgänglighet - Ord som taggar - om funktionshinder De aktiviteter/kurser som vi kan relatera till och där ämnet jämställdhet tagits upp är: Kick-off i Storuman och Hemavan med deltagande företag Redovisning av projektet inför kommunstyrelsen Ledarskap, coaching Möten med referensgruppen Träff med företagarna 16 dec Föreläsning, Lasse Gustavson, Dina tankar Dina möjligheter Medarbetarsamtal Utbildning av Barbro Lindgren, processtöd, till projektledningen Truckutbildning där deltagare med brister inom svenska språket kunde delta p g a anpassad studienivå/teknik. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektet har inte riktat in sig på att arbeta med några särskilda regionala prioriteringar. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektet omfattar företag i Storumans kommun som sträcker sig 25 mil från sydöstra hörnet till norska gränsen i väster. Företag ur olika branscher och från olika delar av kommunen har skapat nya nätverk för erfarenhetsutbyten. Detta har skett genom ett lokalt perspektiv där lokala aktörer från från olika verksamheter funnits representerade i projektets aktiviteter. Det har även skett ur ett regionalt perspektiv genom studiebesök och utbildningsinsater på annan ort. Vi har förmedlat information om projektet till kommunstyrelsen, via Storumanbladet och det har publicerats en artikel om Vigor i Lokaltidningen som ges ut i inlandets kommuner. Lokalt har projektet blivit känt och fler företag hade velat delta. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vi har under projektet haft extern utvärdering. Denne har haft i uppdrag att gå igenom och analyserar projektets interna dokumentation och uppföljningar. Resultatet av denna genomgång har återförts och diskuterats med projektledning. För att få input till utvärderingen anordnades en workshop med samtliga parter (deltagande företag, styrgrupp,

8 Sid 8 (8) projektledning och referensgrupp) där upplevd nytta och måluppfyllelse kopplades till projektets målformuleringar, både mätbara mål och mer långsiktiga (effekt)mål, fokuserades. Den externa utvärderingen har genererat, förutom muntlig återföring enligt ovan, en skriftlig slutrapport. De har även varit projektledningen behjälplig vid utformning av frågeställningar till företagen i dec Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vi har kontinuerligt utvärderat aktiviteterna som genomförts i projektet genom enkäter, möten och workshops. utfallet av utvärderingarna har förmedltats till kommunstyrelsen (ledningsgruppen) och företagen. Vid mötena har även diskussioner om fortsatta aktiviteter, förändringar/anpassningar m m tagits upp. Utvärderingarna från deltagarna har varit både skriftliga och muntliga. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Ett och ett halvt år är kort tid för att få ut någon riktig konkret och stadigvarande förändring i den nuvarande verksamheten. För det första så tar det en bra stund att implementera projektet hos företagen och i kommunen och komma i gång med arbetet, det blir oftast en lång startsträcka. Sedan är det svårt att ändra redan invanda mönster och ett och ett halvt år är nog för kort tid för att påverka och få dem att rutinmässigt bli bättre på att i framtiden satsa på kompetensutveckling. Det är svårt att fått tag i föreläsare/utbildare i uppstarten då de oftast är uppbokade för den närmaste tiden redan, så det blir lite "dötid" inledningsvis. Vi genomförde aktiviteter som både var individuella/företagsvis och gemensamma för samtliga och just de sistnämnda var det svårt att få till tid som passade alla p g a olika högsäsonger inom olika branscher. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Anna Ludvigsson, SO Macken Ola Ludvigsson Bensin & Service, Jessica Bergfors, Nära Dig, Slussforsboa, Leif Holgersson, Elteamet AB, Peder Viklund, Plåt- och Byggspecialisten AB, Madeleine Sundin, projektledare, Ann-Christine Jonsson, projektledare,