Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet
|
|
- Ulla Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1
2 2
3 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå. Kompetens är en kombination av vad man vet, kan, vill och vågar. Vet står för teoretisk kunskap. Kan för praktisk erfarenhet. Vill för ambitioner och inställning. Vågar för självförtroende och självkänsla. Kompetensen är det som uppstår när det allt detta kombineras. Kunskaperna måste omsättas i konkret verksamhet och det kräver både engagemang och självkänsla, att man vill och vågar. Vad har företaget för behov? Den viktigaste frågan man måste ställa sig är vilket kompetensbehov företaget och de anställda är i behov av, på kort sikt, inom den närmaste framtiden och på lång sikt. KORT SIKT - Finns det arbetsuppgifter som bara en person kan utföra? - Finns det arbetsuppgifter som ingen kan utföra? INOM DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN - Vilka pensionsavgångar kommer att ske inom de närmaste åren? - Har företaget beslutat om att införa ny teknik? I så fall, vilka krav på förändrad kompetens krävs för den nya tekniken? STRATEGISK UTVECKLING - Hur kommer det att se ut i företaget på års sikt? - Vilka arbetsmetoder kommer att användas? - Vilken tekniknivå kommer det att vara? - Vilka produkter kommer att tillverkas? - Vilka krav kommer vi att ställa på de som anställs i framtiden? Det mest effektiva sättet att hantera frågorna på kort sikt och inom den närmaste framtiden, är genom kompetensutveckling av den personal som redan är anställd. När det gäller strategisk utveckling och kompetensbehovet på lång sikt handlar det, förutom att ge förutsättningar för den befintliga personalen, mycket om att påverka gymnasieutbildningen på orten. Det handlar också om att ge en positiv bild av industrin, så att de som går i grundskolan i dag söker sig till gymnasieutbildningar som kan ge en grund för anställning. Kompetensutveckling Det krävs ett systematiskt arbete för att kompetensutvecklingen på företaget ska fungera. Detta arbete ska ske i samverkan mellan företaget, det lokala facket och arbetstagarna. Grunden för kompetensutvecklingen är att behoven är identifierade och att det avsätts både tid och resurser. Hanteras kompetensutvecklingen på rätt sätt, är det en investering som ger väldigt mycket tillbaka. 3
4 KOMPETENSMATRISER En enkel kompetensmatris är grunden för arbetet. På varje avdelning i företaget skriver man ned vilka arbetsuppgifter som finns och vad varje anställd kan arbeta med. På så sätt ser man var det kan uppstå problem och man alltså behöver sätta in resurser. PERSON A PERSON B PERSON C PERSON D PERSON E MASKIN A MASKIN B MASKIN C TRUCKKÖRNING FU PACKNING PROGRAMMERING KVALITET MATERIALHANTERING I detta exempel har varje person på avdelningen en unik kunskap i ett visst arbetsmoment. Det innebär att när någon person är frånvarande, t ex sjuk, VAB, kompledig, så kan just den arbetsuppgiften inte utföras. Företaget skulle vinna väldigt mycket på att alla på avdelningen lär sig fler arbetsuppgifter. Att arbeta systematiskt med kompetensutveckling Bilda en partsgemensam grupp som har i uppdrag att arbeta med frågan. I gruppen bör det ingå personalansvarig, produktionsledare och företrädare för den lokala fackliga organisationen. Gruppen kan kompletteras med ytterligare personer, beroende på behov. Att arbeta med kompetensutveckling är inte ett avgränsat projekt, utan ett kontinuerligt arbete som bör genomsyra hela verksamheten. Kompetensutveckling är en viktig fråga för företagens överlevnad. Att investera i personalens kunskaper är minst lika viktigt som att investera i ny teknik. Det är viktigt att planeringen av utbildning är genomförd innan företaget har fastställt budgeten. 1. DEFINIERA FÖRETAGETS BEHOV Arbetet börjar med att de lokala parterna definierar företagets behov av kompetensutveckling på kort och lång sikt. Dessa behov sammanställs och anpassas sedan till varje avdelning på företaget. STRATEGISK UTVECKLING PRODUKTIONS- BEHOV UTVECKLINGS- SAMTAL PARTS- GEMENSAM STYRGRUPP Kompetensutveckling! UPPFÖLJNING INDIVIDENS BEHOV 4
5 2. GENOMFÖR UTVECKLINGSSAMTALEN Det är arbetsledningens ansvar att genomföra utvecklingssamtalen. För att samtalen ska upplevas som meningsfulla, krävs det att det finns en dagordning, att man diskuterar individens utveckling och att det faktiskt blir ett resultat av samtalet. Det är också viktigt att utvecklingssamtalen är en prioriterad del av företagets verksamhet. Den som ska leda utvecklingssamtalen bör ha utbildning i hur de ska genomföras. Utvecklingssamtalet börjar med en uppföljning av det föregående samtalet; vad kom vi överens om då och har det vi kom överens om genomförts? Sedan diskuteras vilket behov av utveckling företaget har behov av på kort och lång sikt och vad individen skulle kunna vara intresserad av utifrån detta. Individens behov av kompetensutveckling för att klara nuvarande arbetsuppgifter ska också gås igenom. Under utvecklingssamtalen uppdateras också kompetensmatriserna. Resultatet av utvecklingssamtalet blir en personlig utvecklingsplan. 3. SAMMANSTÄLL RESULTATET AV UTVECKLINGSSAMTALEN När alla utvecklingssamtal är genomförda ska alla utvecklingsplaner sammanställas. Då syns det totala behovet av kompetensutveckling på företaget. 4. PLANERA UTBILDNINGEN När resultatet från alla utvecklingssamtal är sammanställda finns det en samlad bild av företagets behov av kompetensutveckling. Då kan utbildningen av personalen planeras. Utbildning kan ske på olika sätt, till exempel genom att företaget köper in utbildning från någon utbildningsanordnare. Det kan gälla t.ex. truckutbildning, datautbildning och liknande. Den vanligaste formen av utbildning är att en person står bredvid och lär sig arbetet av någon annan på företaget. Vid större investeringar är det vanligt att maskintillverkaren erbjuder viss utbildning. Ställ gärna krav på detta vid upphandlingen. Vilken typ av utbildning som är bäst beror på hur det samlade behovet är och på vilka krav som ställs för den kompetens som efterfrågas. 5. GENOMFÖR KOMPETENSUTVECKLINGEN All utbildning, även av typen stå bredvid och lära sig jobbet, kräver att man faktiskt planerar in den och tidssätter när personen ska gå ifrån produktionen och vara med och lära sig. Görs inte det finns det en risk för att utbildningen prioriteras ned eller inte blir av. Att lära sig nya arbetsuppgifter på lediga stunder innebär att man inte lär sig något, då de lediga stunderna sällan infinner sig. Det är också viktigt att man funderar över vilka personer som är lämpliga att lära ut sina kunskaper. Det är inte säkert att den som är duktigast på jobbet också är den som är bäst på att lära ut. 6. FÖLJ UPP UTBILDNINGSINSATSERNA När kompetensutvecklingsinsatserna är genomförda bör det ske en uppföljning av hur effektiva de har varit. Här har utvecklingssamtalen en viktig funktion att fylla. Att attrahera den framtida arbetskraften Många ungdomar ser inte industrin som ett framtida yrkesval. Bilden av industrin är att arbetet är tungt, smutsigt, stressigt, enformigt och att det inte finns någon möjlighet till personlig utveckling. I de fall där den bilden stämmer, har parterna ett ansvar att ändra arbetsorganisationen för att skapa mer attraktiva arbetsplatser. Det är ett arbete som både företaget och de anställda tjänar på i längden. Oftast är den sanna bilden av arbetet inom industrin det motsatta. Industrin erbjuder intressanta arbetsuppgifter, där möjligheterna till en personlig utveckling är en förutsättning för att säkra företagets fortsatta konkurrenskraft. Det gäller att visa att den bilden är den riktiga. Vi ser i dag att det blir färre och färre som går ut skolan och kommer ut i arbetslivet. Samtidigt har många arbetsplatser stora pensionsavgångar framöver och personalbehovet inom vård och omsorg kommer att öka. Det finns en risk för att det blir brist på arbetskraft i framtiden. Av den anledningen måste industrin börja arbeta med att attrahera framtidens arbetskraft. 5
6 Företagen tjänar på att ha en kontakt med skolorna i närområdet. Att erbjuda skolklasser att komma på studiebesök, att erbjuda praoplatser m m. Det kan upplevas som besvärligt och att det tar resurser i anspråk, men det innebär också att många skolungdomar kan få upp ögonen för industriarbetet. Samma sak gäller när det handlar om att erbjuda sommarjobb. Sommarjobb är inte bara ett sätt för industrin at klara av att producera även under semesterperioden. Det kan också ses som en investering i en framtida rekryteringsprocess. I vissa lägen kan det finnas behov av att ta in arbetskraft som inte har någon relevant utbildning. I det fallet kan parterna träffa avtal om yrkesintroduktionsanställning för att kunna anställa ungdomar under 25 år som behöver lära sig yrket. Påverka gymnasieskolan När det gäller gymnasieutbildningar anpassade till den här branschens behov, är det svårt att driva den frågan på ett nationellt plan. Många av industrierna inom Gemensamma metallavtalets område är ganska små och många är dessutom väldigt specialiserade. I många fall är det en allsidig verkstadskompetens som efterfrågas och därefter klarar företagen själva av att internutbilda de nyanställda. Det är därför ofta en bättre strategi att samverka med skolorna i närområdet, än att kräva en förändrad gymnasieskola nationellt. GYMNASIESKOLORNAS PROGRAMRÅD De flesta yrkesinriktade gymnasieskolor har i dag ett programråd, som ansvarar för samarbetet med näringslivet. I programråden finns det representanter för både näringslivet och de fackliga organisationerna. Ofta har skolorna problem med att få tag på representanter från näringslivet och även från den fackliga organisationen. Här finns det alltså ett gyllene tillfälle att kunna påverka utbildningarna så att de får en bättre relevans för industrin. Kontakta gymnasieskolorna för att ta reda på vilka programråd som finns i närområdet och vilka som sitter med där. TEKNIKCOLLEGE Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen är i behov av skickliga medarbetare som har kvalificerad utbildning, både på gymnasial och eftergymnasial nivå. För att öka andelen sökande till tekniskt inriktade utbildningar på olika nivåer, har Industrirådet tillsammans engagerat sig för att utveckla Teknikcollege. Teknikcollege är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i utbildningar så att det passar industrins framtida behov. Teknikcollegecertifierade utbildningar har granskats och kvalitetssäkrats utifrån tio kriterier som teknikoch industriföretag tagit fram. Både gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar kan certifieras. Bakom konceptet står Industrirådets följande medlemmar: Teknikföretagen, IF Metall, Livsmedelsföretagen, Träoch Möbelföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM Innovations- och kemiindustrierna, Skogsindustrierna, GS Facket, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Dessa organisationer är de som driver Teknikcollegekonceptet tillsammans med certifierade regioner. Finns det ett Teknikcollege på orten, så kan företaget ganska enkelt få ett inflytande över vad som ska ingå i utbildningen. För mer information, se Teknikcolleges hemsida: 6
7 Avtalet om yrkesintroduktion IF Metall och IKEM Innovations- och kemiindustrierna (tidigare Industri och KemiGruppen) träffade i november 2010 ett avtal om yrkesintroduktion. Avsikten med avtalet är att trygga industrins behov av arbetskraft. Samtidigt som industrin står inför ett generationsskifte och har behov av att anställa personal, så är många ungdomar drabbade av arbetslöshet och har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Anledningen till att många unga inte kommer in på arbetsmarknaden är att många inte har den utbildning som efterfrågas. Utvecklingen av industrins kompetenskrav ökar också långsiktigt. Det ställs i dag högre krav på både praktiska och teoretiska förkunskaper, liksom på förmåga att ta ett bredare ansvar, kunna delta i systematiskt förbättringsarbete etc. RAMAVTAL Avtalet om yrkesintroduktion är ett ramavtal som gör det möjligt för klubbar och avdelningar att träffa lokala avtal med ett företag, eller en grupp av företag, om att anställa ungdomar enligt avtalets regler. Avtalet kan tillämpas för ungdomar som är under 25 år och saknar relevant yrkeserfarenhet. Vad som är relevant yrkeserfarenhet får bedömas från fall till fall utifrån de arbetsuppgifter som är tänkta att utföras efter fullföljd yrkesintroduktion samt den enskilde arbetstagarens tidigare arbetslivsbakgrund. NÅGRA PUNKTER ATT BEAKTA NÄR LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TRÄFFAS ÄR: - Klubben eller avdelningen ska träffa en lokal överenskommelse för varje enskild yrkesintroduktionsanställning. - Yrkesintroduktionen ska användas för arbetsuppgifter vid företaget som normalt förutsätter genomgången yrkesutbildning och viss yrkeserfarenhet. - Yrkesintroduktionsanställning är en visstidsanställning med följande särskilda regleringar. - Varje yrkesintroduktionsanställning ska förenas med handledning och individuell utvecklingsplan beträffande arbetsuppgifter, utbildnings- och introduktionsinsatser. - Kan överenskommas upp till 12 månader och vid behov förlängas i ytterligare upp till 12 månader. Observera att förlängning alltid kräver lokal överenskommelse. - Överenskommelse om yrkesintroduktion strider inte mot företrädesrätten enlig lag eller avtal. - Yrkesintroduktionsanställningen löper med ömsesidig uppsägningstid om en månad. - Övergår med automatik till en tillsvidareanställning om inte parterna senast en månad innan utlöpningstiden meddelar att de önskar avbryta anställningen. - Övergår inte per automatik till en tillsvidareanställning om det finns tidigare anställda med företrädesrätt till anställning. Sådan övergång förutsätter lokal överenskommelse. - De yrkesintroduktionsanställda utgör en egen turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Syftet är att de yrkesintroduktionsanställda ska kunna ha möjlighet att gå klart yrkesintroduktionen, även vid en arbetsbristsituation, och få tjänstgöringsintyg för att på så sätt stärka sin anställningsbarhet. - Under yrkesintroduktionen tillämpas löneform enligt riksavtalet (månadslön/timlön). Denna får inte understiga 75 procent av riksavtalets lägsta lön. - Om anställningen inte övergår till en tillsvidareanställning ska ett tjänstgöringsintyg utfärdas som innefattar uppgift om anställningens längd och förekommande arbetsuppgifter. Intyget ska också innefatta vitsord, om den yrkesintroduktionsanställde inte särskilt undanber sig det. (Förslag till tjänstgöringsintyg i bilaga). Avtalet om yrkesintroduktion finns som bilaga till denna skrift. 7
8 8
Utbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merBra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.
Bra lönebildning Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära
Läs merFörhandlingsprotokoll Sågverk. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen. Tid: den 12 december 2011. Alternativt löneavtal
Förhandlingsprotokoll Sågverk Art: Parter: Förbundsförhandling Föreningen Sveriges Skogsindustrier Unionen Tid: den 12 december 2011 Plats: Ärende: Närvarande: Stockholm Alternativt löneavtal Föreningen
Läs merEN MODERN SAMVERKANSFORM
EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merTEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi
Läs merSlutrapport från partsgemensam nämnd 2015-12-08
Slutrapport från partsgemensam nämnd 2015-12-08 Slutrapport från partsgemensam nämnd Nämndens uppdrag har varit att samla information och kunskap om anställningsprocesserna i samband med upphandling.
Läs merDin anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor
Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Myndighetsvärlden är ofta föremål för förändring. Det kan röra sig om neddragningar, utlokaliseringar eller andra former av situationer
Läs merFörhandlingsprotokoll Massa/Papper. Förbundsförhandling. Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer. Tid: den 10 april 2010
Förhandlingsprotokoll Massa/Papper Art: Parter: Förbundsförhandling Föreningen Sveriges Skogsindustrier Sveriges Ingenjörer Tid: den 10 april 2010 Plats: Ärende: Närvarande: Stockholm Alternativt löneavtal
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merRegionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland
Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Regionalt kunskapslyft... 3 Bakgrund... 4 Vår politik för ett regionalt
Läs merSamverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-
Läs merHANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE
HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen
Läs merFemton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och
Läs merFrågor och svar Teknikcollege november 2014
Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen
Läs merTEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.
Läs merFÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 38 Regionalt Vård- och Omsorgscollege i Sörmland - särskild
Läs merPraktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt.
Praktik med yrkeskompetensbedömning. Helt enkelt. Det här är KFS Ett väl fungerande samhälle behöver sådant som el, vatten, avlopp, kommunikationer, avfallshantering, besöksmål, skola, vård och omsorg.
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs merYrkesintroduktion. En väg till kompetensförsörjning och arbete
Yrkesintroduktion Agenda Hur ser avtalet ut? Vem kan anställas på yrkesintroduktion? Vad är fördelarna med yrkesintroduktion för arbetsgivare och anställd? Att tänka på när man fattar en lokal överenskommelse
Läs merEn samverkansform för utbildning
En samverkansform för utbildning Bakgrund Generationsväxling Personalbrist 2015 2020 Över 20% går i pension Efterfrågan på personal inom vård- och omsorg med utbildning både på gymnasial nivå kommer att
Läs merLönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen
Lönsam syn på lön är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? Inga potter och garantier och inga begränsningar Många ser alltjämt lön
Läs merHur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?
Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Underlag till Tillväxtverket 17 februari 2015 Henrik Malm Lindberg Ratio Näringslivets forskningsinstitut Stora omvärldsförändringar Globalisering,
Läs merI-avtalet 2016 2019. Lönebildningsavtal. Giltighetstid 2016-04-01 2019-03-31
I-avtalet 2016 2019 Lönebildningsavtal Giltighetstid 2016-04-01 2019-03-31 Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Unionen Ledarna AiF, Akademiker förbunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges
Läs merAVTAL2012-2013 Avtalskommentarer
Förbundets kommentarer inför lokal löneförhandling 2012-2013 Årets avtalsförhandlingar har varit komplicerade. De har präglats av diskussioner om det ekonomiska läget i Sverige och i vår omvärld och dess
Läs merDagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer
Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för
Läs merVård- och omsorgscollege
på väg mot Vård- och omsorgscollege för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan Vård- och omsorgsprogrammet om människor och hälsa ligger dig varmt om hjärtat Du får lära dig
Läs merHandledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal
Handledning alternativa lönemodellen En handledning skapad av SLA och Kommunal Innehåll Handledning alternativa lönemodellen... 1 En handledning skapad av SLA och Kommunal... 1 1 Hur inför vi den alternativa
Läs merInnehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)
Bilaga 5 1(8) Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling 5 1. Allmänt. 5 2. Medbestämmande och samverkan 6 3. Koncerner och företag med flera driftsenheter. 8 4. Facklig information på betald
Läs merSvar på skrivelse om yrkesintroduktionsanställningar
Arbetsmarknadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-06-02 Handläggare Elizabeth Castañeda Lindahl Telefon: 08-508 35 569 Till Arbetsmarknadsnämnden den 14 juni 2016 Ärende 10 Svar på skrivelse
Läs merAnsvaret för arbetsmiljön
Ansvaret för arbetsmiljön Arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter är det regelverk som ställer minimikraven på arbetsmiljön. Utgångspunkten är att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och
Läs merFörhandlingsprotokoll 2010-11-09. Förhandlingsprotokoll 2000-12-20. Förhandlingsprotokoll 1996-02-01
Överenskommelse av den 24 juli 1996 med ändringar den 20 december 2000 och den 9 november 2010 mellan Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Unionen Fackförbundet SKTF Ledarna AiF, Akademikerförbunden
Läs merKommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87
Kommittédirektiv Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll Dir. 2011:87 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och
Läs merFull fart mot Framtiden
Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merAtt sätta lön vid lönerevision
1 (7) BESLUT 2012-05-16 Dnr SU 609-1594-12 Personalchefen Att sätta lön vid lönerevision Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A 106 91 Stockholm 2 (7) Innehåll Inledning...
Läs merRedovisning av befintlig verksamhet
Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Arbetsförmedlingen Norra Uppland och Tierps kommun november 2015 Redovisning av befintlig verksamhet Grund- och gymnasieskolan I Tierps kommun finns idag elva
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merEn unik möjlighet att anställa unga och trygga branschens framtid
En unik möjlighet att anställa unga och trygga branschens framtid 2 Yrkesintroduktion kan vara ett verktyg som möjliggör den viktiga kompetensförsörjningen Varför yrkesintroduktion FASTIGHETSBRANSCHEN
Läs merLÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Unionen. Giltighetstid: 2013-04-01 2016-03-31
LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Utbildningsföretag Unionen 2013 2016 Giltighetstid: 2013-04-01 2016-03-31 Innehållsförteckning 1 Gemensamma utgångspunkter... 2 2 Företagets utveckling och medarbetarens kompetensutveckling...
Läs merIF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014
IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Agenda Presentation Industrin i Östergötland Källa: Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Östergötlands län, PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Industri-
Läs merKvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege
Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Övergripande En kontaktperson för styrgruppen ska anges: Namn Adress Postadress Fakturaadress, E-postadress Telefon
Läs merINDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN
Difi Driftinskrä kä änkning En praktisk handbok om hur man hanterar driftinskränkningar och uppsägningar på företaget Gäller för Industri- och KemiGruppens medlemsföretag INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL
Läs merÄr vi smarta nog för de nya jobben? Olle Ludvigsson Europaparlamentariker (S)
Är vi smarta nog för de nya jobben? Olle Ludvigsson Europaparlamentariker (S) Göteborg 2013-09-04 Sysselsättningsekvation Flera faktorer bakom hög sysselsättning Stabil finanssektor nyckel till företagsfinansiering
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merBilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret
1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,
Läs merLönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson
Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merSkola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv
Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt
Läs merTILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB
TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merPersonalpolitiskt program
STYRDOKUMENT 1(5) Personalpolitiskt program Område Styrning och ledning Fastställd KF, 2016-04-25, 53 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid 2016-04-25-- 2019-12-31 Plan Riktlinje Reviderad Tjänsteföreskrift
Läs merPressinformation inför bildningsnämndens sammanträde
2013-12-19 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 1 Information
Läs merSka ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar
Läs merEn information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.
Löneavtal Inledning Det traditionella centrala löneavtalet anger hur löneökningarna ska räknas fram, till exempel i kronor, procent och fördelning av potter. Detta avtal är ett alternativ och anger inte
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merGenomlysning Campus Alingsås
Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVår syn på lönebildning
Unionens lönepolitiska plattform 2016-2019 Vår lönepolitik uttrycker våra gemensamma värderingar om löneökningarnas storlek, hur dessa ska fördelas och hur vårt inflytande ska gå till. Lönepolitikens syfte
Läs merDen moderna lärlingen. larlingibutik.se
Den moderna lärlingen Ett försprång mot andra företag när det gäller att få de bästa medarbetarna Gymnasieutbildning med stöd av branschen för ambitiösa framtidsinriktade elever som vill lära sig ett yrke
Läs merKarriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar
Karriär och förälder För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Vilka möjligheter har du som förälder att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Lathund för dig som väntar
Läs merÄn sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.
Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Prop. 2009/10:165 (inför ny skollag) Utdrag ur propositionen:
Läs merPRAOBLANKETT. Vecka 15 & 16 för elev i årskurs 8 på Hagalidskolan i Staffanstorp. Ifylles av eleven och lämnas till handledaren på företaget:
PRAOBLANKETT Vecka 15 & 16 för elev i årskurs 8 på i Staffanstorp Ifylles av eleven och lämnas till handledaren på företaget: Namn: klass: Telefon: E-post: Vårdnadshavare: Telefon vårdnadshavare: Detta
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda
Läs merHANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE
HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen
Läs merGysam Verksamhetsplan 2015
2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen
Läs merAvtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m.
Sida: 1 av 12 Avtal mellan Arbetsförmedlingen och Saco-S Arbetsförmedlingen avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2010-T) Avtalstidens längd 1 Parterna träffar ett tillsvidareavtal
Läs merSvar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammantrades datum 2015-12-08 Blad 16 Ksau 213 Dnr 42/2014-101 Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar I en motion inkommen till
Läs merLöner m m. 1. Löneprinciper. 2. Lönehöjning 2016-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar. Bilaga A. Förstärkt löneprocess BILAGA A LÖNER M M
Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna
Läs merDepartementspromemorian En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
Utbildningsdepartementet Vår referens/dnr: Gymnasie- och vuxenutbildningsenheten SN Dnr 166/2015 Registrator Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Ds 2015:41 2015-11-13 Remissvar Departementspromemorian En
Läs mer1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning
1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett
Läs merGenomlysning Campus Alingsås
Genomlysning Campus Alingsås Innehåll Verksamhet...3 Uppdrag...3 Organisation...3 Utbildningsutbud och antal studerande 2015...3 Yrkeshögskola (YH)...5 Samverkan nationellt...5 Samverkan regionalt...5
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum: Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från Gotlands samordningsförbund. Beskriv nedan under
Läs merVuxenutbildning efter reformerna
Vuxenutbildning efter reformerna Lägesbeskrivning ur SKL perspektiv Gymnasieskola, gymnasiesärskola,särvux Kompetensförsörjning Regionförbundet Västerbotten, Skellefteå 24 feb 2011 mats.soderberg@skl.se
Läs merVerksamhet i samverkan
Bilaga 3 till lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Verksamhet i samverkan Eskilstuna kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna har identifierat samverkansområden
Läs merAvtalsextra 21 april 2016
Avtalsextra 21 april 2016 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade den 20 april 2016 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 maj 2016 31 mars 2017, vilket motsvarar 11 månader. Avtalets
Läs merREMISSYTTRANDE. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Från Stockholms studentkårers centralorganisation. Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2015-11-16 REMISSYTTRANDE Från Stockholms studentkårers centralorganisation En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Sammanfattning Synpunkter
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merUtvecklingssamtal vid Stockholms universitet
1. (7) Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet Inledning Detta dokument är en beskrivning av processen i ett utvecklingssamtal. I dokumentet får du en bild av utvecklingssamtalets syfte och uppbyggnad.
Läs merNässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Läs merFörhållandet mellan mästare och lärling
Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för
Läs merÅstorps kommuns. Kommunikationsstrategi
Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för
Läs merLÖNEAVTAL 2010-2012. Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer
LÖNEAVTAL 2010-2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer...
Läs merMotion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden
01054 1(4) Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-05-28 RS120256 HR-verksamheten Regionfullmäktige Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden Förslag till beslut Regionstyrelsen
Läs merLön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet
Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet Förhandlingsprocessen Övergripande överläggning Lönesamtal Avstämning Utvärdering Övergripande överläggning Ibland skrivelse
Läs merVälkommen in! Sju förslag för en bättre etablering
Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Kontakt TCO Samuel Engblom - Åsa Odin Ekman samuel.engblom@tco.se - asa.odin.ekman@tco.se Välkommen in! TCO Granskar nr Ange nr Ange år Inledning De senaste
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merLönebiLdning i företagen Utbildningsföretag Sveriges ingenjörer. Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31
LönebiLdning i företagen Utbildningsföretag Sveriges ingenjörer Giltighetstid: 2010-04-01 2012-03-31 Innehållsförteckning 1 Gemensamma utgångspunkter... 3 2 Företagets utveckling och medarbetarens kompetensutveckling...
Läs merLokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden
Utgåva 2013-09-13 CD, BN, LEM sid 1/9 Lokal löneprocess på ABB Sverige för medlemmar i Sveriges Ingenjörer/akademikerförbunden Innehåll: 1. Förberedelse och information på förhandlingsenhet/lbu nivå. 2.
Läs mer1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens
Läs merVälja yrke (SOU 2015:97)
1 D nr 2016 YTTRANDE Stockholm 2016-02-26 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Välja yrke (SOU 2015:97) Riksförbundet FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning
Läs merRiktlinjer rörande kompetensutveckling
Riktlinjer rörande kompetensutveckling I ett arbetsliv som präglas av allt snabbare förändringar har kraven på de anställda, att kunna anpassa sig och utvecklas under nya förutsättningar, ökat. Riktlinjer
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merSätta dagordningen Fokus
Sätta dagordningen Fokus DAGS FÖR FLER JOBB I DALARNA INVESTERA FÖR FRAMTIDSTRO OCH ARBETE RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Arbetslösheten biter
Läs merIndividuella utvecklingsplaner
Ett arbetsmaterial för arbetet med Individuella utvecklingsplaner Barn- och ungdomsförvaltningen 2004-09-17 1 Innehåll Inledning, Syfte 3 Mål, Innehåll, Struktur, Uppföljning, Förvaring 4 Överlämnande,
Läs mer