Slutrapport för pilotprojekt

Transkript

1 EU-projektet LEGS Local Employment and Growth Strategies Slutrapport för pilotprojekt Projektnamn Affärsskola Projektansvarig kommun Mjölby Övriga deltagande kommuner Diarienr EUROPEISKA UNIONEN Sociala fonden Artikel 6 Innovativa Åtgärder 1. Sammanfattning och slutsatser. 2. Projektbeskrivning, uppfyllelse av syfte, mål och målgrupp. Beskriv eventuella avvikelser mot projektbeskrivningen avseende genomförande, tidplan, budget, m m. 3. Projektets övriga resultat och effekter på längre sikt. 4. Koppling till kommunens/kommunernas strategier och handlingsplaner. 5. Resultatrapportering samt information internt inom kommunen, till lokala partnerskapet för LEGS, till övriga kommuner inom LEGS. Till slutrapporten ska annan relevant dokumentation om pilotprojektet bifogas som kan vara värdefullt för övriga kommuner inom LEGS och andra intressenter att ta del av som t ex trycksaker, informationsmtrl, tidningsartiklar m m. Underteckad intygar att ovanstående redovisning är fullständig och riktig:... Ort och datum Underskrift... Namnförtydligande

2 Pilotprojekt Affärsskola Mjölby Sammanfattning och slutsatser Sammanfattning Framtagning av intervjumodell i samråd med en beteendevetare. 13 företag har intervjuats. Samtliga företag anser att kompetensutveckling kan bidra till ökad tillväxt och konkurrenskraft (trots att inte alla känner ett primärt behov av ökad kunskap). De intervjuade företagens kompetensbehov har kartlagts och legat till grund för ett beslutsunderlag och förslag på upplägg av Affärsskola. Slutsatser Intervjumodellen har fungerat mycket bra och kan användas framgent även inom andra områden. Underlaget har varit lite för tunt för att kunna göra en säker analys av hur man bäst ska tillgodose utbildningsbehovet. Med ytterligare intervjuer efter projektslut kan vi få ett bättre underlag för beslut. öretagens brist på tid är en mycket starkt hämmande faktor för kompetensutveckling. Det finns ett dolt utbildningsbehov hos många företag där vi med intervjun startat en process som kan mynna ut i ett mer strategiskt tänkande hos desamma. Projektbeskrivning Fas ett: Djupintervjuer har skett med 13 små och medelstora företag. För att företagen skulle få chans att förbereda sig inför intervjun skickades ett underlag ut i förväg, se bilaga 1. Utifrån underlaget gjordes intervjun. Intervjuaren har haft ett matrisliknande underlag för att kunna styra intervjun och få ut önskvärd information, se bilaga 2. Tanken med den lösningen har varit att inte servera svaren utan att intervjupersonen själv fritt ska berätta och intervjuaren fångar upp utbildningsbehoven vartefter de kommer upp. Syftet har även varit att säkerställa att de behov som nämnts har koppling till företagets utveckling och tillväxt. Intervjuerna har tagit cirka 2 timmar per företag. Efter avslutade intervjuer har materialet sammanställts enligt det underlag som sänts ut till företagen. Fas två, tre och fyra: Utifrån sammanställt resultat har ett exempel på upplägg av en möjlig framtida affärsskola tagits fram, bilaga 3. Detta har även per telefon diskuterats med några av de intervjuade företagen. Ett preliminärt beslutsunderlag har tagits fram, se bilaga 4. Uppfyllelse av syfte Syftet med projektet har uppnåtts ifråga om att utröna om de intervjuade företagen känner att de kan utvecklas med ökad kompetens. Underlaget (13 ftg) har dock varit något klent för att kunna säga att syftet med att utröna framtida behov av affärsskola ska kunna faststallas med säkerhet. Den tänkta målgruppen har också nåtts om än inte i tänkt utsträckning.

3 Avvikelser mot projektbeskrivningen Målet har varit högt satt med mycket kort projekttid varför följande avvikelser noteras: Antalet intervjuade företag nådde inte upp till beräknade 20. Fas två, tre och fyra har slagits samman till en med en lite mindre analys än planerat. Budgeten har underskridits pga minskat antal timmar i projektet Effekter på längre sikt Projektets främsta resultat består i utformning och test av en intervjumodell för kompetensanalys. Modellen har fungerat mycket bra och kan med fördel användas fortsättningsvis på fler företag. Modellen kan även kompletteras med fler områden och användas i andra syften än förstudie avseende kompetens. Ambitionen är att fortsätta intervjuerna även efter projektslut för att få ett större underlag. Det medför att ett ännu bättre resultat vad gäller själva analysen av intervjuerna kan nås på sikt. Koppling till kommunens strategier och handlingsplaner. I Mjölbys LEGS-program anges nytänkande och utvecklingsarbete hos företag som ett område som bör utvecklas ytterligare. Att det genom projektet har varit möjligt att ta fram ett verktyg som kan användas även framgent har förbättrat möjligheterna att få ett bra resultat inom området. Resultatrapportering På grund av den knappa projekttiden har ingen information ännu spridits. Fortsatta intervjuer ska i första hand genomföras så att resultaten blir säkrare. Därefter kan resultat och modell t.ex. spridas via kommunens och Företagscentrums hemsidor, samt näringslivschefernas kontaktnät i länet.

4 Bilaga 1. Intervjuförberedelse projekt Affärsskola När vi nu träffas för att diskutera Ert företag vill jag att Du förbereder en beskrivning hur Du upplever företaget idag samt hur Du vill att företaget skall se ut/utvecklats till om 5 år. Till din hjälp har Du nedanstående kriterier och de frågeställningar som finns under varje kriterie. Export Hur jobbar Ni med export idag? Hur vill Du att det skall se ut om 5 år. Vad ser Du behövs tillföras företaget för att lyckas med målbilden om 5 år? MARKNAD och VARUMÄRKE Hur jobbar Ni med marknadsbearbetning idag? Hur vill Du att Ni skall jobba med marknadsbearbetning om 5 år. Hur jobbar Ni med att bygga och stärka Ert varumärke idag? Hur starkt varumärke vill Ni ha om 5 år? Vad anser Du behöver tillföras företaget för att lyckas med marknadsbearbetning och att stärka ert varumärke inom 5 år? KVALITET och MILJÖ Hur upplever Du kvaliteten i Er produktionsprocess idag? Hur vill Du att produktionsprocessen skall ut om 5år vad det gäller kvalitet? (ISO certifiering?) Hur upplever Du företagets miljöarbete idag? Hur vill Du att företagets miljöarbete skall se ut om 5 år? Vad behöver Ert företag för hjälp för att utvecklas till de målbilder Du har avseende kvalitets- och miljöarbete? HR HUMAN RESOURCE Hur upplever Du effektiviteten och arbetsglädjen idag hos Dina ledare och Din personal? Hur vill Du att den skall se ut om 5 år. Vad behöver Du för stöd och hjälp för att utveckla ledare och personal till den målbild Du har om 5 år? ADMINISTRATION Hur upplever Du den administrativa processen idag inom företaget? Hur vill Du att den fungerar om 5 år? Vad behöver Du för stöd och hjälp för att utveckla administrationsprocessen till den målbild Du har om 5 år? IT Hur upplever Du IT-funktionaliteten och IT användandet inom företaget idag? Hur vill Du att de skall vara om 5 år? Vad behöver Du för stöd och hjälp för att utveckla IT-funktionaliteten och IT användandet till den målbild Du har om 5 år?

5 Bilaga 2. Exempel på stödunderlag för intervjuaren MARKNAD o VARUMÄRKE Nuläge Framtid Stödord Konkurrentanalys Positionering Reklam Säljstödssystem Säljutb Presentationsteknik Telemarketing Kundvård Marknadsundersökning Demo/visningar Utställningar/mässor Pressreleaser Kundundersökningar Image o profilering Kundtidningar Hemsidor Noteringar Övrigt

6 Bilaga 3. Förslag på upplägg Affärsskola Nedanstående förslag är baserat på 13 intervjuer av små och medelstora företag i Mjölby Kommun. Behovet av utbildning har varit mycket skiftande och därför bör utbudet vara ganska brett. Företagen har dessutom mycket begränsat med tid att sätta av för utbildning. Utbildningen bör därför delas in i olika huvudområden som också delas in i mindre underområden. Exempelvis kan huvudområdet Ekonomi delas upp i bokföring, bokslut, läsa resultatrapporter, kalkyler osv. Då möjliggör man för företagen att bara välja de områden där man har ett konkret behov. För att kunna genomföra ett sådant upplägg bör det finnas en lokal samordnare som fungerar som kursadministratör. Då finns möjligheten att bjuda in ett flertal olika leverantörer av utbildning som var och en är specialist inom sitt område, men ändå få en sammanhållen Affärsskola. Utbildningen kan med fördel omfatta fler kommuner än Mjölby. Då uppnås även synergier i form av möjlighet att knyta nya regionala affärskontakter och informella nätverk mellan företagen. Exempel på upplägg MARKNAD och VARUMÄRKE Låt oss säga att vi beslutat att dela upp huvudområdet marknad och varumärke i följande underkategorier Reklam Layout Kundvård Patent o varumärkesskydd Hemsidor Pressreleaser Mm De olika delkurserna schemaläggs i par om två per dag (dag- eller kvällstid) så att företagen kan välja den ena eller båda kurserna efter behov. Att schemalägga fler än två delkurser per dag är tveksamt då det kan få effekten av håltimme. Datum Datum Datum Reklam Pressreleaser Kundvård Layout Hemsidor Patent o varumärkesskydd Schemat kan rulla en eller flera gånger beroende på antalet anmälda till kurserna. Längden på de olika avsnitten kan varieras efter behov. På detta sätt avverkas ett huvudområde i taget. Det här exemplet ger företagen maximal valmöjlighet, men ställer ganska stora krav på resurser hos kurssamordnaren en avvägningsfråga! Valmöjligheten för företagen är dock central med tanke på tidsbristen.

7 Bilaga 4. Preliminärt beslutsunderlag Affärsskola Beslutsunderlaget är baserat på 13 genomförda intervjuer med små och medelstora företag i Mjölby Kommun. På grund av det ringa antalet intervjuade företag bör inte alltför stor vikt läggas vid beslutsunderlaget. För att få ett säkrare underlag behövs komplettering med fler intervjuer. Dessa faktorer talar för någon form av framtida affärsskola: Samtliga företag anser att kompetensutveckling kan bidra till ökad tillväxt och konkurrenskraft (trots att inte alla känner ett primärt behov av ökad kunskap). Det finns uttalade utbildningsbehov inom ett antal olika områden. Det finns dessutom ett dolt utbildningsbehov hos många företag där man med en utbildningssatsning har möjlighet att påverka företaget att tänka mer strategiskt i sin verksamhet. Dessa faktorer talar mot någon form av framtida affärsskola: Företagen har mycket begränsad tid att avsätta för utbildning. Behoven kan vara spretiga och svåra att samordna inom en affärsskola. Samordning av en affärsskola är mycket resurskrävande För att en affärsskola ska kunna startas behöver de tre mot-punkterna bemötas. Den första är ett motstånd från företagens sida. Hur kan vi få företagen att upptäcka sitt dolda utbildningsbehov? Hur får vi företagen att trots tidsbrist prioritera en utbildning? Den andra punkten är dels en organisationsfråga som också påverkar intresset från företagen. Hur kan vi få ett lockande utbildningsutbud till rimlig kostnad och arbetsinsats? Den tredje punkten kräver att man undersöker närmare vilka kostnader en affärsskola skulle generera och vilken finansiering som är möjlig. I övrigt hänvisas till bilaga 3, Förslag till upplägg av Affärsskola samt till Slutrapport av pilotprojekt Affärsskola.