Inredningsalliansen slutrapport Diarienr
|
|
- Lisa Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMMANFATTNING Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat Projektet med Inredningsalliansen startades upp för att kunna möta konkurrensen från lågkostnadsländer i framför allt Asien och Östeuropa. Vi vill på ett säkert sätt kunna trygga arbetstillfällen inom Träindustrin i Regionen. Genom de utbildningsinsatser vi haft under projektet gång har vi kommit en bra bit på vägen inom framför allt arbetet kring effektivisering inom produktion. Vi har fått fram förbättringsgrupper inom flera avdelningar som fortsatt kommer arbeta mot en effektivisering för att fortsatt kunna vara konkurrenskraftiga. PROJEKTETS RESULTAT Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. Att den svenska Träindustrin står under hård konkurrens från lågkostnadsländer, som bla Kina och östeuropeiska länder, har varit påtaglig under senare år. Vi såg därför ett stort behov av att effektivisera arbetet för att kunna leva kvar på marknaden. Den kunskap och yrkesskicklighet som finns inom branschen här i Sverige måste vi som företag ta tillvara på. Det handlar i slutändan om att behålla jobben här i Sverige. Vi har insett att vi måste anpassa organisationen till omvärlden vilket ställer ökade krav på alla medarbetare inom organisationen. I och med detta kompetensutvecklingsprojekt såg vi en möjlighet att höja den totala kompetensnivån på företagen och även säkerställa kompetenser för individerna själva. Några medarbetare saknade tidigare en formell utbildning. Med det i åtanke, ville vi göra en validering av de kompetensnivåer våra medarbetare har. Detta för att se vilken kunskapsnivå vi befinner oss på, vad vi kan förvänta oss av medarbetarna och vad ev utbildningsinsatser inom de olika områdena skulle kunna ge. Vi såg också ett problem i att färre och färre ungdomar söker sig till de trätekniska utbildningarna. För att den svenska Träindustrin ska kunna leva kvar och utvecklas är det av mycket stor vikt att ungdomar intresserar sig av och söker sig till dessa utbildningar. Det är också något som vi vill kunna påverka. Genom att göra arbetsplatserna attraktiva, visa på vilka möjligheter det finns att utvecklas inom träteknik och visa på att det finns en framtid inom träindustribranschen så hoppas vi att det ska bidra till att fler söker sig till dessa utbildningar. Det måste också till en ändrad attityd avseende industriarbete. Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. Problemet med konkurrensen från lågkostnadsländer är inget som vi som enskilt företag i det korta perspektivet har mycket möjlighet att göra något åt. Men däremot tror vi på att vi, genom att effektivisera, minska slöserier och utnyttja den kunskap som finns, på lång sikt kommer att kunna möte den hårdnande med bidrag från ESF-rådet Sida 1
2 konkurrensen. För att nå dit så hoppas vi att genom de utbildningsinsatser som vi under projektets gång genomfört har kunnat komma en bit på vägen. Alla utbildningsdelar som vi har valt att inrikta projektet mot anser vi kan ge stor nytta om vi bara utnyttjar den kunskap som vi har fått till oss. Vi har försökt täcka upp så mycket som möjligt i den värdeskapande kedjan. Inredningsalliansens påverkan på IP Trä: På Träcentrum i Nässjö bedrivs utbildningar som inriktar sig mot trä- och möbelindustrin. För att utbildningarna ska hålla hög klass, vara aktuella och möta industrins behov har ett Programråd startats som ger input till Träcentrum. I detta Programråd sitter representanter från både skola och näringsliv. Indredningsalliansen har varit representerade från alla de tre bolag som ligger i Nässjö Kommun (ITAB Shop Concept Nässjö AB, Malmbäcks-Werken AB och Morgana AB). Roger Johansson, VD för ITAB Shop Concept Nässjö AB, har dessutom utsetts till ordförande för Programrådet. I och med detta kommer Inredningsalliansen även på lång sikt att ha en strategisk och lärande påverkan på utbildningarna. Programrådet ska dessutom arbeta hårt med att göra utbildningen attraktiv. Det kan handla om att byta namn från IP trä till Hantverksprogrammet som gjordes inför hösten 2012 till att kunna vara med och påverka innehållet i utbildingen för att det bättre ska kunna matcha de krav som ställs hos oss som företag. Grundskolan bjuds varje år in till information inför ansökan till gymnasiet. Då har varje program möjlighet att marknadsföra sig. I samband med detta finns personal från Inredningsalliansens företag med och informerar om möjligheterna inom trä- och möbelindustrin. Inredningsalliansens företag ställer upp med praktikplatser för att eleverna ska kunna komma ut i verkligheten och känna på hur det är att arbeta i branschen. För att höja attraktionsvärdet ytterligare erbjuder man sommarjobb, truckkort, stipendier och sommarkurser. Detta är åtgärder som kommit till med hjälp av Programrådet. Ett flertal elever har dessutom fått anställning direkt efter avslutad utbilning. Det man kan se som ett resultat av detta är att man från läsåret 2009/ /2011 ökade antalet elever från 2 till 7. Inför hösten 2012 Träcentrums utbildningar 3:a i landet på antal förstahandsvalssökande med 8 st. Vikten av internutbildning blir också mer och mer viktigt för företagen. Tanken är att alla företag inom Inredningsalliansen även fortsättningsvis ser kompetensutveckling som en viktig del av arbetet. Med tanke på den stora förändringstakten, i allt från teknik till krav från kunder, måste vi kunna möta det genom effektivare och bättre arbetsmetoder. Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? Det resultat som vi kan se i det korta perspektivet är förändringar kring attityder, framför allt på chefsnivå vilket har varit extra tydligt på några av företagen. Projektet har också gjort det möjligt till nytänkt och uppstart av förbättringsarbete framför allt i produktion. Om vi inte hade gått med i detta projekt hade vi som enskilda företag aldrig orkat eller haft ekonomi till att genomföra alla utbildningar. Nu fick vi krav på att genomföra det vi sagt och det har tagits emot mycket positivt från alla företag och medarbetare. med bidrag från ESF-rådet Sida 2
3 Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Vad gäller påverkan och genomslag på olika nivåer inom projektet så anser vi att vi har kommit en bra bit på vägen och höjt nivån på alla plan mer eller mindre. Individnivå här har det gjorts en tydligt kompetensanlys/validering för att säkerställa individens kompetens och att denne har rätt kompetens till vad som krävs. En rad utbildningar har lett till ökad delaktighet och ökat arbetsinnehåll. Individen har fått en ökad yrkesmässig kompetens som stärker individens arbetskraft på arbetsmarknaden, inte bara på nuvarande företag. Organisationsnivå i och med det strategiska val som gjordes av utbildningar, i form av att nå så många delar i organisationen som möjligt, får vi ett stort genomslag på organisationsnivå. Både ledningspersonal och medarbetare har genomgått utbildningar och i vissa fall tillsammans för att nå än större genomslagskraft. Vissa av aktiviteterna har varit företagsspecifika där vi med hjälp av utbildarna har kopplat ihop teori och praktik. De utbildningar som varit företagsspecifika är ledningsgruppsutveckling och Effektiv Produktion till vissa delar. Övriga utbildningar har anpassats till hela organisationen inom Inredningsalliansen vilket gör att vi fått ett stort genomslag genom att också lära av varandra. System- och Strukturnivå - Under projektet har vi arbetat med en kompetensprocess som legat till grund för det fortsatta arbetet inom projektet. Det är utefter denna process som vi nått fram till vilka kompetenshöjande åtgärder vi ville inrikta oss mot. Detta verktyg, som heter Competence Tool, togs som ett strategiskt beslut att arbeta efter och alla inom Inredningsalliansen har fått möjlighet att även efter projektet implementera detta hos de egna företagen. Verktyget bidrar till att stärka kompetensförsörjningen även efter projektets slut. I detta verktyg anger man grundkrav för medarbetare, nuvarande nivå och önskvärd nivå. Se nedan. med bidrag från ESF-rådet Sida 3
4 Verktyget kan sedan användas som stöd i samband med utvecklings- och medarbetarsamtal. I många andra utbildningar har vi också fått ett flertal verktyg till oss som vi själva ska kunna jobba vidare med. Det är t.ex. 5S, SMED, personlighetsbedömningar, medarbetarsamtal, projektmetodik mm. Detta för att vi själva ska kunna fortsätta att driva ett effektivt arbetssätt. SYFTE OCH MÅL MED PROJEKTET Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. Projektet syftade till att: Säkerställa att de anställda har rätt kompetens för att möta framtidens krav. På ett strategiskt sätt kunna höja kompetensen inom branschen för att hänga med i den tuffa konkurrensen Skapa förutsättningar för att anpassa organisationen för ett mer effektivt arbetssätt Förbättra informationen om möjligheten till att utbilda sig till Träarbetare i skolan. Tillsammans med utbildare och kommun utveckla träutbildningarna inom Industriprogramet Dessa syften tillsammans innebär att vi på lång sikt vill ha en modern Träindustri byggd på traditioner. I och med detta projekt såg vi en möjlighet att kunna ta ett samlat grepp om kompetensutbildningen. Vi såg ett stort behov inom många områden och tanken på att flera medarbetare får samma utbildning skulle också öka samsynen och förståelsen mellan varandra. Med tanke på de krav som ställs från kunder och de krav vi i vår tur ställer på underleverantörer såg vi möjligheten i att öka kompetensen i flera led inom företagen men även över flera företag. På detta sätt skulle vi på ett strategiskt och strukturerat sätt kunna höja den generella kompetensen. Det första vi ville göra var att säkerställa nuvarande kompetensnivå hos alla medarbetare. Detta genomfördes under mobiliseringsfasen. Här fick varje chef tillsammans med medarbetare på sin avdelning sätta en rimlig nivå för vad tjänsterna skulle ligga inom olika områden. Chefen satte också nivån på sina medarbetare. I och med denna mätning fick både chefer och medarbetare en tydlig beskrivning av hur den nuvarande kompetensen ligger i förhållande till önskvärd kompetens inom aktuella områden. När alla utbildningar sedan var genomförda skulle en ny mätning av nivåer sättas för att se hur mycket den samlade kompetensnivån ändrat sig. Genom att säkerställa att personalen har rätt kompetens har företagen också möjligheter att ställa vissa krav på medarbetarna. Dessutom, om man ser att en medarbetare saknar någon kompetens har man möjlighet att sätta in åtgärder för detta i ett tidigt skede. I och med att utvecklingen hela tiden går framåt är det viktigt att företagen också hänger med i samma utvecklingstakt för att inte hamna efter. med bidrag från ESF-rådet Sida 4
5 Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. När vi gick in i genomförandefasen hade vi ett antal områden där vi såg att vi behövde öka upp komptensen hos medarbetarna för att de skulle nå upp till de önskvärda krav som fanns för arbetsuppgiften. Med hjälp av Competence Tool såg vi att det fanns ett behov av att totalt fylla 2679 luckor. Under projektets gång har vi nu stängt 955 av dessa gap. Det innebär att 35% av gapen har fyllts med ny kunskap. Det finns fortarande många gap att stänga mot önskvärd nivå vilket vi kommer att arbeta vidare med inom alla företag. Det är dock ett bevis på att vi närmar oss vårt mål med att bli effektivare och höja den generella kunskapsnivån på företagen inom Inredningsalliansen. Totalt har Inredningsalliansen lagt ner timmar på kompetenshöjande åtgärder under projektet. Det är fördelat på totalt 257 personer. I snitt ger detta 51 timmar per person. Nu stämmer det inte att alla har fått lika många timmar eftersom vissa personer har varit mer involverade än andra i kompetenshöjande åtgärder. Det vi har säkerställt är att alla har fått möjlighet att delta minst 2 heldagar i någon form av utbildning. Med hjälp av de verktyg som vi nu fått till oss har vi också möjliget att skapa förutsättningar för att fortsätta driva organisationerna mot ett effektivare arbetssätt för att kunna möta den konkurrens som finns från omvärlden. De allra flesta är positiva till att använda de nya verktygen och det som det framför allt arbetas med är 5S, SMED, Förbättringsgrupper. Det är kul att se att många är positiva till detta nya arbetssätt Inom hela inredningsalliansen har vi sett en attitydförändring mot att arbeta mer effektivt. Visst finns det fortfarande de som tycker att man ska arbeta som man alltid har gjort men generellt sett ser de flesta positivt på de förändringar som gjorts. Man inser att det underlättar ens egen vardag på sikt. Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? Vi har under denna tid fått en insikt i hur viktigt det är att utbilda på alla nivåer inom företagen för att kunna uppnå en hög utbildningseffekt. Om inte ledningen är med på banan så kommer företagen aldrig att lyckas driva igenom förändringar och då missas mycket av poängen med de utbildningsinsatser som gjorts. Genom att utbilda på alla nivåer skapar man en helhetssyn och en förankring i ledningen. Vi har under projekttiden upplevt att det periodvis varit snävt med tiden. När projektet startade så kändes 2 år som en evighet men med tanke på att den ordinarie verksamheten ska skötas som vanligt så drar tiden gärna iväg. Vi upplevde också att trycket på vissa personer i organisationerna blev hårt under vissa perioder. Speciellt hårt tryck blev det på chefer och arbetsledare. Organisationen kunde ibland uppleva att deras chefer var frånvarande lite för mycket. Vi valde att ha ett relativt stort paket av olika utbildningar vilka upphandlades i ett tidigt skede i slutet av mobiliseringsfasen. Det var då svårt att veta exakt vad våra egentliga önskemål var. Det har kommit upp en med bidrag från ESF-rådet Sida 5
6 del önskemål på vägen som vi i samspråk med leverantörerna har försökt uppfylla. Detta har i sin tur medfört att det tagit något längre tid att få fram rätt utbildare för leverantörerna vilket gjort att vissa utbildningar dragit ut på tiden. Men i det stora hela har detta ändå fungerat tillfredsställande. Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. I det stora hela har den planerade verksamheten för projektet flutit på bra och de utbildningar vi från början tänkt oss genomföra har i stort sett blivit genomförda. Vi har totalt sett hamnat något under budget vilket främst beror på att det gått åt några färre dagar för vissa utbildningar än vad som var tänkt från början. Under senare delen av projektet fick vi också några avhopp av vissa medarbetare eftersom tiden blev för knapp. ARBETSSÄTT Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Vi har i projektet arbetat efter den kompetensprocessmodellen som beskrivs nedan. För att vi skulle träffa så rätt som möjligt på de utbildningsinsatser som skulle göras gjordes först en utredning av vilka kompetensbehov som fanns på respektive avdelning. Därefter tog respektive avdelningschef fram den nuvarande kompetensen för dennes medarbetare. Det blev här en skattning eftersom tiden var relativt tajt med bidrag från ESF-rådet Sida 6
7 Det är styrgruppen som gemensamt har valt ut de aktiviteter som skulle genomföras i projektet. I samband med den kompetensanalys som gjordes i mobiliseringsfasen kom ett antal områden fram som vi såg att det fanns stor potential i att utveckla och utbilda. Nedan följer de områden som vi valde att inrikta de kompetenshöjande åtgärderna mot: Ledningsgruppsutveckling Ledarskap ledarskap, arbetsrätt, coachning mm. Effektiv produktion arbetssätt Projektledning Inköpsutbildning Materialkunskap CNC / CadCam Ytbehandling Ritningsläsning / Mätteknik Svetsning Försäljningsteknik Jämställdhet Tillgänglighet Företagsanpassat strategi och målstyrning. Kommunikation, beslutsfattande, arbetssrätt, självkännedom, Förbättringsledning, 5S, SMED, Störningsanalys, Standardiserat Projektarbete, roller, ansvarsfördelning mm Strategiskt och operativt Olika material, limteknik, sammansatta mtrl Företagsanpassat beroende av program Vals, sprutning, slipning Kundvård, försäljning, merförsäljning, förhandlingsteknik I alla utbildningar har vi försökt få med så många som möjligt av medarbetarna just för att flera ska få samma utbildning. De flesta utbildningar har körts gemensamt mellan alla företagen inom Inredningsalliansen vilket har setts som mycket positivt. Detta för att få en samsyn och förståelse hur man arbetar i de olika företagen. Upplevelsen har varit att man kan lära mycket av varandra genom utbyte. Det har blivit lättare med kontakten mellan företagen eftersom medarbetarna känner igen varandra. Där vi direkt kan se tydliga förändringar är inom området Effektiv Produktion. Det är ett stort utbildningspaket som syftar till att effektivisera arbetet och minska slöserier. Utbildningen har pågått under ca 1,5 år till en början med mycket teori och under slutet mycket praktik. Här har vi på varje företag haft ett pilotprojekt som vi har kunnat använda till att testa alla teorier på. Det har också inneburit att den personal som arbetat i själva piloten lärt sig nya arbetssätt och att de i sin tur ska kunna hjälpa till att sprida det nya arbetssättet vidare till övrig personal. Det som är extra tydligt här är arbetet med 5S och förbättringstavlor som nu börjar användas. DELTAGANDE AKTÖRER I PROJEKTET Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? med bidrag från ESF-rådet Sida 7
8 ITAB Shop Concept har varit det företag som från början har drivit igång projektet. Efter information om att det fanns möjlighet att få bidrag till kompetenshöjande åtgärder så togs kontakten med några underleverantörer för att se om det fanns intresse av att medverka i projektet. De företag som valde att haka på var: Malmbäcks-Werken AB, Morgana AB, Bendinggroup AB och Åry Trays AB. Tillsammans skulle vi kalla oss Inredningsalliansen. En styrgrupp tillsattes av representanter från alla företagen: Projektägare: Roger Johansson, ITAB Shop Concept Nässjö AB. Projektledare: Linda Forsman, ITAB Shop Concept Nässjö AB Projektekonom och -administratör: Linda Forsman, ITAB Shop Concept Nässjö AB Intern projektledare; Uno Åkesson, Morgana AB Benny Sundberg, Malmbäcks-Werken AB Tomas Ragnarsson, Bendinggroup AB Tomas Ragnarsson, Åry Trays AB Styrgruppen har försökt samlas för möte varannan månad. På dessa möten diskuterades mycket av de aktiviteter som skulle genomföras. Engagemanget från styrgruppen har varit stort. Under första delen av projektperioden var de stora frågorna just arbetet kring de olika aktiviteterna riktade till målgrupperna på företagen. Under senare delen av projektet gick vi mer och mer över till ett strategiskt och långsiktigt tänkande. Vi har i det här projektet inte haft någon extra utsedd projektgrupp utan det är styrgruppen som mer eller mindre har agerat projektgrupp. Som utbildare valdes efter upphandling följande företag ut: Träcentrum AB valdes till de utbildningar som framför allt rör produktion, material, teknik mm Codeq AB valdes till de utbildningar som rör ledningsgrupp, ledarskap och projektledning Confex AB valdes till de utbildningar som rör försäljningsteknik Industriforum valdes till de utbildningar som rör inköp Vi valde också att använda oss av några av de tjänster som SPel erbjuder, nämligen utbildning inom jämställdhet och tillgänglighet, styrgruppsutbildning samt informationsträffar och seminarium inom spridning, strategisk påverkan och lärande organisation. Träcentrum har också spelat en stor roll i samverkan med skola och politiker. P-O Simonsson, VD för Träcentrum AB, ser ett stort ökat behov av att få fler sökande till träindustriutbildningarna. Träcentrum är nu med i ytterligare ett EU-finansierat projekt som heter Trästrategi Småland. Detta projektet kommer att fortsätta driva frågan om den svenska Träindustrin på ytterligare ett högre plan än vad vi haft möjlighet att göra. Träcentrum kommer fortsättningsvis vara en samarbetspartner vad gäller dessa frågor. med bidrag från ESF-rådet Sida 8
9 Susan Sundqvist Pettersson som varit min projektets kontaktperson på ESF-rådet i Jönköping har varit till stor hjälp under projektets gång. Det har aldrig varit några problem om det dykt upp frågor utan hon har stöttat och gett råd på ett mycket bra sätt. PÅVERKAN OCH UTVÄRDERING JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Under projektet har alla anställda fått en två timmar grundläggande föreläsning/information om vad jämställdhet innebär. Efter detta har all personal med ledaransvar fått en heldagsutbildning av Vanja Carlsson från spel. Hon gick in mer ingående på vad jämställdhet innebär och hur man som företag kan tänka i dessa frågor. Gör vi saker redan idag som vi inte tänker på och vad är det för skillnad på män och kvinnor. Det känns som att alla är ganska medvetna om vad jämställdhet innebär och att det faktiskt inte är så stora skillnader på vad män och kvinnor klarar av. I samband med ledarskapsutbildningen som Codeq höll i hade deltagarna här ytterligare ½ dag med en mer provocerande bild av jämställhet. Detta föll tyvärr inte alla in i smaken men det blev trots allt diskussioner kring ämnet både före och efter vilket bidrar till ytterligare tankar och funderingar på hur vi faktiskt agerar i olika situationer. Genom hela projektet har vi sett till att alla inom ett visst område eller som arbetar med vissa arbetsuppgifter har fått möjlighet att genomgå utbildning. Vi har varit noga med att inte göra skillnad på män och kvinnor utan alla har fått samma möjlighet till kompetenshöjande åtgärder. I projektet har vi totalt haft 257 medarbetare varav 57 st (22%) är kvinnor. Ser man till företagen ur ett jämställdhetsperspektiv så är alla företag inom Inredningsalliansen mansdominerade. Det finns exempelvis inte kvinnor inom alla avdelningar. Det beror dock inte på att företagen har en snedvriden jämställdhetssyn utan snarare att det är få kvinnor som söker sig till Träindustrin. I samband med nyrekryteringar framöver kommer företagen att försöka få fler kvinnliga sökande till platserna. Med tanke på den konjunkturnedgång som nu rått så har det varit svårt att arbeta med dessa bitar just under projektet. Men det här arbetet innebär en långsiktighet och en strävan efter att bli mer och mer jämställt. Ser vi till antal utbildningstimmar så har kvinnorna fått del av 14%. Detta är något lägre än andelen kvinnor. Anledningen till detta är dock att utbildningsinsatserna har riktat sig till framför allt vissa nyckelpersoner inom företagen där det idag inte finns så många kvinnor. Ett av företagen har efter genomgången ledarskapsutbildning tagit fram en ny lönemodell vilket syftar till lika lön för lika arbete och som ska motverka könsdiskriminering. Modellen är kopplad till nuvarande kompetensnivå och befattningsbeskrivning och är tänkt att användas i samband med både utvecklingssamtal och lönesamtal. Varje medarbetare ska veta vad som krävs för att nå upp till en viss nivå och vad man då kan förvänta sig för lön. Modellen är framtagen för att användas för produktionspersonal i första steget. med bidrag från ESF-rådet Sida 9
10 TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Likt jämställdhet har all personal fått en två timmar lång grundföreläsning kring tillgänglighet. Även här höll utbildare från spel, Agneta Lindqvist, i en utbildningsdag för all personal med ledaransvar. Hon gav exempel på vad man på arbetsplatserna kan göra för att underlätta för personer med olika typer av funktionsnedsättning samt hur man kan agerar externt. Dessutom fick de personer som gick ledarskapsutbildningen ytterligare ½ dag där Pär Johansson från Glada Hudik-teatern pratade om sitt arbete med funktionsstörda och normalstörda personer. Denna föreläsning var mycket intressant och han visade på att alla faktiskt kan men att alla inte kan göra saker på samma sätt. Det gäller att hitta genvägar vilket också kan vara till hjälp för oss normalstörda personer. Det vi har arbetat mycket med i projektet är framför allt visualiseringar. Det ska vara tydligt och lätt för alla att få information om de arbetsuppgifter som ska genomföras. Alla företag har gjort en plan för tillgänglighetsarbetet vilket man succesivt kommer att arbeta mot att nå. REGIONALA PRIORITERINGAR Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. I och med att vi var flera företag som gemensamt gick in i projektet så har vi tillsammans arbetat över flera regioner inom Småland nämligen regionen kring Nässjö samt Nybro. Många av de utbildningar som vi haft har genomförts gemensamt med medarbetare från alla 5 företag. Detta för att få en större samverkan mellan företagen och lära och ge av varandra. I samband med den spridning av projektet har vi också nått ut till flera regionen. Framför allt då genom TMF som i tidigt skede gjorde ett reportage om projektet, i deras branschtidning, som spreds till alla företag i branschen över hela landet. SPRIDNING OCH PÅVERKANSARBETE Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? Vi har försökt sprida informationen om Inredningsalliansen på flera sätt. Under första delen av genomförandefasen var vi med i lokaltidningen (bilaga 1). I samma period hade TMF (branschorganisationen för Trä-och Möbelföretagen) (bilaga 2) ett uppslag i sin branschtidning som spreds till alla branschens företag inom landet. I november 2012 hade Inredningsalliansen tillsammans med Träcentrum ett spridningsseminarium där vi bjöd in representanter från näringslivet, branschorganisationer, arbetsförmedling, skola och kommun för att närvara och diskutera kring de resultat och problem som vi känner att vi har stött på under vägen. Vi med bidrag från ESF-rådet Sida 10
11 ville också få upp frågan om hur vi tillsammans kan vara med och påverka träindustrins framtid i kommunen och regionen. Tyvärr var intresset från både politiker, skola och näringsliv mycket litet trots påtryckningar. Frågan är då varför intresset är så litet. Ser man inte vikten av att faktiskt arbeta med dessa bitar på ett högre plan. Anser man att det enbart är Träindustrins egna problem? Det som är intressant är att ett nytt EU projekt Trästrategin Småland har startat upp under hösten och där är det just dessa frågor som kommer att behandlas. I samband med en Näringslivsträff i Malmbäck i september 2011 berättade Benny Sundberg, vd för Malmbäcks-Werken AB, om projektet Indredningsalliansen. Vid träffen fanns ca 150 personer representerade från mängder av olika företag men också politiker och kommunala tjänstemän. Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Det arbetssätt och tankesätt kring de delar som vi berört inom Inredningsalliansen kan implementeras och användas i flera branscher. Det som är viktigt är att ta till sig de delar och verktyg som känns relevanta för just den verksamhet man befinner sig i. Det som vi behöver arbeta med nu efter att projektet är slut är uppföljning på det som gjorts och att vi alla säkerställer att vi använder oss av de verktyg vi har fått till oss. Gör vi inte det är all tid, dvs timmar, rent bortkastad. Det är nu efter projektet gång som vi har möjlighet att påverka vår egen arbetssituation. EXTERN UTVÄRDERING Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vår utvärderare, Agneta Klippvik, har delvis fungerat som ett bollplank. Hon har varit en stöttepelare för projektet och framför allt för projektledaren. Hon har deltagit i några styrgruppsmöten där hon med sin erfarenhet från andra ESF-projekt har kunnat ge input och konkreta förslag på hur vi som projektgrupp måste tänka. Hon har hjälpt oss att komma ut ur projektbubblan och tänka mer strategiskt och långsiktigt. EGENUTVÄRDERING Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vi har på bästa sätt försökt följa projektets gång för att få input från deltagare om hur det har gått i de olika utbildningsdelaran. Vi har haft nära kontakt med utbildarna där vi fått mycket positiv feedback. Många tycker att engagemanget från deltagarna har varit mycket bra. med bidrag från ESF-rådet Sida 11
12 Uppfattningen är att de allra flesta har varit positiva till de utbildningsinsatser som gjorts och man är villig att praktisera de kunskaper som man har fått till sig. KOMMENTARER OCH TIPS Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Det man ska vara klar med när man går in ett projekt likande detta, är att det tar resurser främst då i form av tid hos alla inblandade företag. Det är viktigt att ledningen i företagen är införstådd i detta och avsätter tid och ser vinsten och möjligheten med projektet på längre sikt än vad projektperioden varar. Var klara över mål och syfte alla som är engagerade i styrgruppen måste vara väl medvetna om de mål och det syfte som är uppsatt för projekten. Vad är anledning till att projektet startade, vad ville vi uppnå. Det är mycket lätt att hamna i aktivitetsbubblan, dvs att få igenom alla utbildningar och aktivitetet för personalen som finns på agendan. Styrgruppen måste agera strategiskt. Tänk också på att planera aktiviteterna över hela projekttiden, detta för att undvika att vissa personer blir fullbokade av diverse aktiviteter. Trots allt är det så att det blir några nyckelpersoner som blir inblandade i många delar. Det var i alla fall ett problem som vi upptäckte I början känns allt med rapportering och arbetsgång väldigt osäkert. Det är relativt stora krav som ställs framför allt på det administrativa. Utnyttja de resurser som finns genom ESF-rådet och spel. Vi tog hjälp av spel för utbildningar inom jämställdhet och tillgänglighet samt styrgruppsutbildning. Det vi ser efteråt att vi skulle gjort annorlunda var att ta med dem betydligt tidigare i projektet. Vi var i stort sett halvvägs in i projektet när dessa lyftes in. Hade vi gjort det tidigare hade vi lättare kunnat hamna på rätt spår med det strategiska tänket. Avsätt tid för administration tar mer tid än man tror KONTAKTPERSONER Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Kontaktpersoner för projektet är: Roger Johansson, Projektägare (ITAB Shop Concept Nässjö AB) Linda Forsman, Projektledare och Projektekonom (ITAB Shop Concept Nässjö AB) Benny Sundberg, Intern projektledare (Malmbäcks-Werken AB) Uno Åkesson, Intern projektledare (Morgana AB) Tomas Ragnarsson, Intern projektledare (Bending group AB / Åry Trays AB) med bidrag från ESF-rådet Sida 12
Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.
PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning
Läs merSlutrapport genomförande
Sid 1 (11) Projektnamn RAPS Region Skånes Arbetsmarknadspolitiska Satsning Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Ge en sammanfattande
Läs merSlutrapport genomförande
Sid 1 (8) Projektnamn Ventus Art Lunge Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. "VAL är ett utvecklingsprojekt för kulturarbetare och
Läs merSlutrapport genomförande
Sid 1 (8) Projektnamn Vigor Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Storumans kommun är en liten kommun med cirka 6 400 invånare.
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merMall för slutrapport av projekt
1(10) Promemoria Diarienummer 2010-03-02 2009-3080028 Agneta Nordin 0941-14000 Mall för slutrapport av projekt Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och
Läs merESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Läs merSlutrapport. 1. Sammanfattning
Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merSlutrapport genomförande
Sid 1 (7) Projektnamn Karriär i Halland Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [1348052608867] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Karriär i
Läs merPLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013
PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela
Läs merLägesrapport. 1. Verksamheten i projektet
Sid 1 (5) Lägesrapport Projektnamn KUB Redovisningsperiod (månad(er) och år) 2012-10-2012-12 Redovisnings-ID -005 1. Verksamheten i projektet Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?
Läs merFörstudie till Kullaleden
Förstudie till Kullaleden Slutrapport Återstående planerade etapper är: Etapp 2 Genomförande av Kullaleden Etapp 3 Marknadsföring av Kullaleden Förstudie till Kullaleden Slutrapport 1. Projektfakta Projektnamn:
Läs merTILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever PRAO I PRAKTIKEN 1 Vägen till besöksnäringen börjar hos dig Dagens elever är framtidens medarbetare och
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merExtern utvärdering av projektet. HP1 genomförande
Extern utvärdering av projektet HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Delrapport II 2009-05-01 2010-06-30 Bakgrund och uppdrag VKon genomför den externa utvärderingen av projekt HP1 genomförande
Läs merSlutrapport genomförande
Sid 1 (15) Projektnamn PLUSS -Projekt Lärande Utveckling & Strategisk Samverkan Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Bakgrund till
Läs merExtern utvärdering av projektet HP5
Extern utvärdering av projektet HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Delrapport I 2010-08-01 2010-10 31 1. Bakgrund...1 Problem och utgångsläge... 1 Jämställdhetsintegrering... 1 Tillgänglighet för personer
Läs merSLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering
SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5
Läs mer1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning
1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett
Läs merSLUTRAPPORT FÖR FÖRSTUDIE Träkompetens och ökad träförädling, kartläggning av behov 2009-12-10 2010-08-31
Bilaga 1 SLUTRAPPORT FÖR FÖRSTUDIE Träkompetens och ökad träförädling, kartläggning av behov 2009-12-10 2010-08-31 Slutrapport upprättad av Agneta Ingvarsson och Marie Johansson 2010-08-31 FÖRORD Träutbildningar
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merKompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet
Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.
Läs merverksamhetsledning och politisk ledning. Vilka spår ser man i budgeten? Förändrade ramar?
När implementerade ni lean? När startade ni? Hur länge har ni hållit på? Vem initierade lean-tanken? Hur förankrade ni lean politiskt? Vilka verksamheter använder lean hos er idag? Vad gör ni? Hur arbetar
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merMINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213
MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 130213 Inledning, presentation Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program. Förmiddagen innehöll diverse olika Carpe frågor, en blandning av information
Läs merRAPPORT December 2014
RAPPORT December 2014 Sammanfattning av undersökningen: Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv och generera fler arbetstillfällen Finansiärer: Region Dalarna Länsstyrelsen
Läs merBra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.
Bra lönebildning Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära
Läs merSkola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv
Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt
Läs merOm du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Läs merMålkatalog för projekt ArbetSam
Målkatalog för projekt ArbetSam Slutversion efter möte med styrgruppen den 5.9 2011 A Övergripande mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och omsorgskunskap
Läs merLisa Fröbel Serena Bonato SERUS ek. för. SESAM Transnationalitet i praktiken
SESAM Transnationalitet i praktiken Lisa Fröbel Serena Bonato 1 1 INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 SESAM BAKGRUND... 3 1.3 TRANSANTIONELL KOORDINATOR... 4 2 TRANSNATIONALITET... 5 2.1 SYFET MED TRANSNATIONELLT
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merResultat- och. utvecklingssamtal
Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål
Läs merLönestrategi 2016-2018
LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merPraktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com
Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merGöteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost
Göteborgs stad Utvärdering av kompetensutveckling i Nordost Sammanfattning 2010-05-20 Liselott Daun och Jenny Johansson RÅDGIVNING Inledning Kontaktuppgifter: Liselott Daun Senior Manager Tel: + 31 61
Läs merGranskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen
Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merPROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv
PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merKvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403
Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:
Läs merProjektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010
Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet
Läs merLärdomar. Vad lade du märke till som var speciellt intressant?
Lärdomar Vad lade du märke till som var speciellt intressant? Handledare stötta varandra, utbildade handledare. Det är viktigt att handledarena förstår sig på och tar hand om ungdomarna när de kommer på
Läs merUtvärdering av ESF-projektet Kompetenstid
Utvärdering av projekt Kompetenstid Föreliggande rapport är en utvärdering av Kompetensutvecklingsprojektet Kompetenstid. Projektet har pågått från och med februari 2010 till och med juni 2011. Det genomfördes
Läs merLetar efter. En projektledare.
Letar efter En projektledare. Företaget Wiminvest?! Wiminvest hjälper företag och organisationer att öka i konkurrenskraft genom att göra dem bättre på att attrahera, utveckla och framför allt behålla
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merFokus Framtid. Projektrapport
Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2014
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 GRUVNÄRINGEN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014-12-09 Oförändrad
Läs merLÄGESRAPPORT per MÅNAD
2013-01-10 LÄGESRAPPORT per MÅNAD Projektnamn: Kompkulmen Projektnummer: 2011-5070001 Redovisningsperiod: oktober Verksamheter i projektet Deltagande rapporteras på excellblanketten Deltagarredovisning
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merAvveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram
Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merRegionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet
Regionförbundet i Kalmar län Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Förord Arbetet med jämställdhetsintegrering är en mycket viktig pusselbit för att lösa vår regions demografiska utmaningar.
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12
Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merProjekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport
Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport 2011 VOK i Västsverige AB Slutrapport författad i juli 2011 på uppdrag av Kungsörs kommun Utvärderare: Marie
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merBolagen har ordet. Atlas Copco
Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta
Läs merTALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI
VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och
Läs merRiktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun
Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer
Läs merKultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00
Läs merLednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs merHållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014. Rapport 2014:9
Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014 Rapport 2014:9 2014-08-18 KK 2012/100494 1 (6) Enheten för kommunikation Anna-Carin Carlsson, 010-730 90 67 arbetsmiljoverket@av.se
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merEkonomismart. ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2. Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket
Ekonomismart ett regionalt samarbetsprojekt Projektår 2 Sparbanksstiftelsen Kronan, Folkuniversitetet, Finansinspektionen och Konsumentverket Sida 1 av 7 Samarbetsavtalet Detta avtal reglerar samarbetsparternas
Läs merTransnationellt utbyte Reggio Emilia
CREARE VIVERE Transnationellt utbyte Reggio Emilia Rapport från resa 16 20 mars 2014 Reflektioner från resan till Reggo Emilia med deltagare från Sunne kommun, Torsby kommun och Munkfors kommun genom EU-projektet
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merKompetensare 2.0 kommentarer till slututvärderingen
Kompetensare 2.0 Dnr 2011-3040031 Kompetensare 2.0 kommentarer till slututvärderingen Kommentarerna till slututvärderingen bygger dels på slututvärderingsseminariet som hölls den 6 november 2014 dit projektledarnätverket
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merHandlingsplan för kompetensförsörjning
1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna
Läs merÅrlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen
Läs merVerksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015
Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga
Läs merSlutrapport genomförande
Sid 1 (11) Projektnamn Coaching projektet i Sandviken-Hofors Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Coachingprojektet i Sandviken
Läs merMall för slutrapport av projekt
1(11) Promemoria Diarienummer 2008-08-28 2008-01796 Sven Jansson Mall för slutrapport av projekt Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder från
Läs merClaudia Mallea Lira och Isabell Darkman
PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna
Läs merMycket goda studieresultat
Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision
Läs merPolicy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Läs merProjektbeskrivning Föreningslyftet 2016
1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merTestbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013
UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och
Läs mer