Mall Datum: PK

Transkript

1 Mall Datum: PK Kontaktperson: Sven Jansson Slutrapport Projektnamn: KRAFT Diarienr: Projektperiod (ÅÅMMDD-ÅÅ-MM-DD): Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnådde samt redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan. Slutrapporten förväntas omfatta mellan 10 och 15 A4-sidor. Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er projekttid. Till slutrapporten ska också lägesrapport för den avslutande delen av ert projekt bifogas. Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt följande två frågor besvaras: 1. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser. 2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. 1. Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. KRAFT står för Kost, Rörelse, Attraktionskraft, Framtid och Trygghet. Visionen är: En hälsofrämjande och hållbar samhällsutveckling. Som bakgrund till projektet ligger kunskap om att Jämtlands län har ett av de högsta ohälsotalen i Sverige och det är något som länet prioriterar i sin regionala utvecklingsstrategi. Utifrån kunskapen om sjuktalen inom offentlig verksamhet i Jämtlands län har projektet utgått från ett behov att arbeta med hälsofrämjande insatser inom skolan. Detta för att på sikt kunna minska sjukskrivningstalen för skolpersonalen och framförallt få en mer välmående Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Telefon: Fax:

2 personal och skola som står bättre rustade att möta framtidens krav i samhället och på arbetsmarknaden. Projektet har arbetat med kompetensutveckling inom det hälsofrämjande området för grundskolepersonal på 8 skolor i Östersunds och Krokoms kommun. Grundstenarna inom utbildningen har varit det hälsofrämjande begreppet, det hälsofrämjande ledarskapet, kost, rörelse och kommunikation. Inomdessa områden har projektet arbetat mot mål på olika nivåer: individnivå, arbetsplatsnivå, ledningsnivå och strategisk nivå. Grundidén för projektet har handlat om att skapa förändring genom att gå från ord till handling. Därför har projektet har jobbat processinriktat med mycket upplevelsebaserad utbildning. En annan målsättning för projektet att leva som vi lär har genomsyrat både projektgrupp och målgrupp för att både vara och att skapa goda förebilder, rollmodeller. Skolan som arena för denna kompetensutveckling har också inneburit på visionsnivå att främja en hälsosam samhällsutveckling, detta eftersom skolan i sig når en stor och bred målgrupp: personal, elever och föräldrar. Skolan som arena innebär också att projektet når alla barn oavsett bakgrund och sociala förhållanden, det blir osegregerat. Resultaten av projektet handlar om en målgrupp på ca 200 personer som genomgått en ny modell för kompetensutveckling inom det hälsofrämjande området. Målgruppen upplever utbildningen generellt mycket positiv och att de till stor del utvecklat sin hälsofrämjande kompetens, främst på individnivå men att också processen startat på arbetsplatsen. Kompetensen har utvecklats både när det gäller teoretiska kunskaper och praktisk tillämpning. Upplevelsen hos målgruppen är också att projektet har stärkt deras yrkeskompetens. Målgruppen har också själva börjat visa intresse för att sprida den hälsofrämjande kompetensen till omgivningen, så som familj, vänner, arbetskamrater och i den pedagogiska verksamheter. Skolorna har också skapat en egen plan för hur de kan samverka för att kunna bibehålla och utvecklat de hälsofrämjande arbete som påbörjats under projekttiden. På strategisk nivå har många visat intresse för projektet. Däribland Regionförbundet i Jämtlands län som tycker att projektet är ett bra sätt att arbeta på samt överensstämmer väl med den nya folkhälsopolicyn. 2. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. 2 (19)

3 - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Projektet avsåg att fokusera på en utsatt arbetsgrupp i samhället, lärare (beskrivet under punkt 1.). För att kunna främja lärande på hela arbetsplatsen deltog hela skolan (i stort sett) i kompetensutvecklingen. Detta har motiverats som en framgångsfaktor för arbetsplatsens lärande vid utvärderingen. Kompetensutvecklingen har varit processtyrd vilket har inneburit tydlig målstyrning och möjliggjort påverkan från målgruppen. Utbildningarna har arbetat med nätverkande, tvärgrupper och specifikt ledningsgruppen som har legat steget före i utbildningsprocessen och på det sättet också haft en möjlighet att påverka. Kompetensen upplevs av målgruppen ha utvecklats både som teoretisk kunskap inom olika hälsoområden och ökat användningen av kunskaperna i praktiken. Projektet har först fokuserat på individnivå för att senare inom projektet övergå till arbetsplatsnivå. I resultaten visas detta genom att projektet fått större genomslagskraft på individnivå än på arbetsplatsnivå. Detta kan vara ett resultat av att förändringsarbete tar tid. Arbetet på individnivå har pågått längre än arbetet på arbetsplatsnivå vid projektslut vilket ses på att resultaten på individnivå är bättre. Utbildningen har upplevts av målgruppen som mycket positivt, framförallt har den stimulerat till engagemang och entusiasm. Utbildningarna har också varit individinriktade och kravlösa. Detta har medfört en känsla av ta åt sig det som passar mig som individ bäst. Det har också medfört att den egna inspirationen vuxit och skapat drivkraft för att föra hälsobudskap vidare till sin omgivning och i den pedagogiska verksamheten. Efter projektet planerar skolorna att samarbeta vidare för att bibehålla och arbeta vidare med hälsa. Detta för att försöka bibehålla det nätverk som byggts upp, fortsätta samarbeta och samnyttja resurser. Vid projektslut finns planer för hur kommande läsårs samarbete ska se ut. På strategisk nivå så har projektet arbetat med att påverka organsiationer, offentliga och ideella, samt privata företag om vikten av hälsoarbete i samhället. Detta genom att visa på hur projektet testat en utbildningsmodell spridit resultaten av denna. Intresse har visats för projektet på olika sätt. Många skolor har hört av sig till projektet och skulle vilja delta. Landstinget har visat ett gediget intresse. Regionförbundet i Jämtland anser att projektet är ett bra sätt att arbeta som faller i linje med länets nya folkhälsopolicy. Projektet kommer efter projektslut att informera om resultaten i alla kommunfullmäktige i Jämtlands län tillsammans med Regionförbundet i Jämtlands län. 3 (19)

4 3. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektets syfte var att via kompetensutveckling skapa goda förutsättningar hos målgruppen (minst 180 personal vid minst 5 grundskolor) att implementera ett hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt i den pedagogiska verksamheten samt i deras egen vardag. Detta för att i förlängningen stärka personalens kompetens på arbetsmarknaden och vara bättre rustade att möta samhällets och skolans förändringar. Att stärka den hälsofrämjande kompetensen kopplas till att minska risken för framtida sjukskrivningar. Hälsofrämjande kompetens handlar om att utgå från det som är friskt och fungerande och förstärka detta. Där kompetensbegreppet innefattar både teoretiska kunskaper samt förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i praktiken. Projektets mål har varit att öka de hälsofrämjande kunskaperna och stärka kompetensen färdighet, att målgruppen ökar användningen av sina kunskaper i vardagen, dvs. både i privatlivet och arbetslivet. Projektets mål har varit att öka lärandet om hur det är möjligt att arbeta med kompetensutveckling och implementering av ett hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt på en arbetsplats. Detta genom att utveckla och testa en processmodell för hur man effektivt implementerar ett hälsofrämjande arbetsoch förhållningssätt inom skolan. Projeket har genomfört en processinriktad kompetensutvecklingsutbildning för ca 200 personal inom 8 skolor. Mål och resultat på individnivå Stärka den hälsofrämjande kompetensen Målgruppen upplever att de stärkt sin hälsofrämjande kompetens både när det gäller kunskaper och färdigheter enligt den slututvärdering som 147 st ur målgruppen svarat på. Ökningen har skett både vid förvärvandet av mer 4 (19)

5 kunskaper och att de har ökat användningen av kunskaperna i praktiken. Generellt så är det lite högre andel som ökat sin individuella kompetens jämfört med användningen av sin kompetens på arbetsplatsnivå. Stärka den personliga hälsan Detta finns det många exempel på människor som mår bättre, är piggare, har gått ner i vikt, minskat på mediciner, ökat sitt positiva tänkande etc. Om detta är direkt kopplat till minskad sjukskrivning vet vi inte, men uppfattningen är att sjukskrivningar är kopplade till det motsatta, ohälsa. Ökad förmåga att kunna integrera ett hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt i vardagen samt i pedagogisk verksamhet I vardagen har stor del av målgruppen börjat reflektera mer över sina val och sitt förhållningssätt än tidigare. Många anger att de har fått en ökad motivation att prioritera hälsa för sin egen del och för familj, vänner och arbetskamrater. Vid projektstart angavs inget krav från projektgruppen att integrera kompetensutvecklingen i den pedagogiska verksamheten. Detta var en framgångsfaktor. Nu när individen först utvecklat sin kompetens har det väckts eget intresse och motivation att föra det hälsofrämjande vidare till omgivningen. Stärka individens konkurrenskraft på arbetsmarknaden Upplevelsen av att den hälsofrämjande kompetensen stärkt målgruppen i sina yrkesroller borde också i förlängningen innebära stärkt konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Stimulera till personlig utveckling Målgruppen har utvecklat sig personligen inom det hälsofrämjande till mycket stor del. Projektet har också stimulerat till övrig personlig utveckling, så som prioritering av egen tid och egen utveckling. Mål och resultat på arbetsplatsnivå Utveckla hälsofrämjande klimat, samt god arbetsmiljö Många anger vid utvärdering att de idag på arbetsplatsen arbetar för ett hälsofrämjande klimat. Projektet har stimulerat till att arbeta med utveckling av arbetsplatsen miljö och klimat men inte fullständigt nått ett hälsofrämjande klimat ännu. Utbildningsmodellen har startat med att fokusera på individnivå för att i steg 2 nå arbetsplatsrelaterade mål. Resultaten anger att på individnivå nås målen, men att på arbetsplatsnivå skulle projektet behöva arbeta ytterligare en tid med mer resurser för att nå målen fullt ut. Vid utvärderingen uttrycktes flera kommentarer om hur projektet stärkt sammanhållningen vid arbetsplatserna och hjälpt till att skapa en mer positiv anda. Starta skapandet av en hållbar hälsofrämjande kultur på målgruppens 5 (19)

6 arbetsplatser Det är osäkert om projektet nått hållbarhet på arbetsplatserna vid projektslut. Det som kan identifieras på kort sikt är att en process mot en mer hälsofrämjande kultur har startats men om denna är hållbar behöver följas upp inom några år för att säkerställas. Personal ur målgruppen har uttryckt att projektet bidragit till att det salutogena synsättet har fått fäste, så att arbetsplatsen förstår varandra bättre, kommit närmare varandra och har ett mer positivt klimat. Så skapandet av hållbar hälsofrämjande kultur har tydligt startat även om processen gått olika långt på olika skolor. Detta handlar också om att skolorna gick in i projektet med olika förutsättningar i form av hälsoläget på skolan, både när det gäller strukturer, arbetsbelastning och egen kompetens. Resultatet visar att ledningens roll är otroligt viktig för hur en god arbetsmiljö uppnås och hur det som byggts upp till projektets slut bibehålls och vidareutvecklas i framtiden. Jämställdhetsutbildning, mål och resultat Projektet har arbetat med att genom hela utbildningen arbetat med möta individer på lika sätt oavsett kön. Målet att fräscha upp kunskaperna om jämställdhet genomfördes i en utbildningsdel specifikt om jämställdhet. Kommunikationsutbildningen inom basutbildningen upplevs av målgrupp att ha gett verktyg att börja diskutera jämställdhet ytterligare. Projektmål och resultat Öka lärandet hur man på ett effektivt och hälsofrämjande sätt kan kompetensutveckla och implementera ett hälsofrämjande arbets- och förhållningssätt på en arbetsplats. Erfarenheter om utbildningsmodellen har varit mycket positivt. Framgångsfaktorerna är flera och de centrala delarna handlar om kravlösheten i utbildningen, fokusering på min egen utveckling i första hand och inte min yrkesroll, utbildningens blandning av inlärningsmetoder, integrering av rörelse i alla typer av utbildningar. Utbildningen har lyckats på ett lustfullt, lekfullt men ändå seriöst sätt utveckla individerna. Utveckla nya innovativa sätt att kompetensutveckla inom skolans ram med fokus på inlärningsmetoder och skapa resurser i form av tid och ekonomi Utbildningsmetoderna må hända inte varit så innovativa av delarna i sig men helheten och bredden av inlärningsmetoderna tillsammans ses som innovativt. Den röda tråden att det hälsofrämjande arbetet genomsyrat alla delar och att utbildningarna varit kongruenta både till utförande och innehåll. Att det som sägs verkligen också utförs praktiskt och finns inombords hos utbildningsansvariga. Kontinuiteten över tid anges också som en framgångsfaktor för att skapa påverkan. Projektets arbete inom strategisk påverkan har marknadsfört skolans roll i 6 (19)

7 samhället och skapat resurser både i form av tid och ekonomi till projektet. Föreläsare har ställt upp gratis för målgruppen. Företag har sponsrat med arbetstid. Flera samverkansprojekt har genomförts med Mittuniversitetet, studenter har bistått som utbildare och även gått in och utfört friluftsdag för elever på en av målgruppens skolor. Kvantitativa mål och resultat Målet var att minst 5 skolor med personal och ledning skulle genomgå kompetensutvecklingsutbildning. Under projekttidens första månader valde en skola att kliva av projektet och 4 mindre skolor erbjöds möjligheten att delta, vilket de tackade ja till. Därför har 8 st skolor inom två kommuner deltagit istället för 5 st skolor i tre kommuner. Målgruppen inkluderade, genom denna förändring, färre personer med utländsk bakgrund och boendes i glesbygd än som initialt planerats för. Antalet timmar utförda av deltagarna har nått över det planerande antalet timmar. Totalt har ca 200 personer deltagit i utbildningar mer än enstaka timme. Planerat antal var 180 st. Under basutbilningen (planerat antal timmar 58) har något färre antal timmar utförts än planerat. Detta identifieras av något färre deltagare vid sista utbildningstillfället och ekonomiska ramar för att utföra skolspecifika utbildningar. Men de behovsanpassade tillvalskurserna (planerat 90 st personer och 15 timmar) väger upp detta och det totala antalet utbildningstimmar blev större. Tillvalskurserna har också lockat många deltagare, ca 165 st har deltagit. Ledningsutbildningen har också genomfört fler utbildningstimmar än planerat. Detta bland annat för att utbildningspaketet utvidgades med en träff till 7st träffar. Fördelningen av målgruppen mellan könen slutade totalt på 75% kvinnor och 25% män vilket var enligt målsättningen. När det gäller tillvalsutbildingarna så är fördelningen av antal detsamma men kvinnorna har genomfört fler utbildningstimmar än männen, ungefär 15 timmar och 11 timmar respektive. Fyra stycken med utländsk bakgrund har deltagit i projektet. Dessa har alla deltagit i stor del av utbildningarna och har utfört planerat antal utbildningstimmar. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser. För att kunna arbeta individinriktat så har gruppstorleken behövts hållas nere för att kunna nå fram till varje individ. Detta medförde behov av större ekonomiskt utrymme inom aktiviteter för målgrupp. Därigenom gjordes en omflytt i budget. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Framgångsfaktorn att största del av personal varit delaktiga i projektet skulle kunna utvecklas till all personal på skolan, så som hela matverksamheten, administration, vaktmästeri etc. Vi tror att en grupp bestående av skolchefer, verksamhetschefer, kommunchef 7 (19)

8 och ansvariga politiker också genomgått processen steget före övriga målgrupp. Detta för att få kunskap och förståelse och stötta rektorerna deras verksamhet. Med ytterligare resurser hade projektet kunnat arbeta mer inom arbetslagen på skolorna. Vi tror att ett vidare arbete inom arbetslagen har stor utvecklingspotential. Detta skulle troligen bidra till hållbarhet av en hälsofrämjande kultur på arbetsplatserna. 4. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. KRAFT har arbetat enligt följande modell: Utbildningen har separerats i ledningsutbildning och målgruppsutbildning (där också ledningen varit delaktiga). Ledningsutbildningen har pågått mellan maj 2010 till juni 2011 och målgruppsutbildningen läsåret 2010/2011. För ytterligare beskrivning av tidsupplägg och innehåll i utbildningarna hänvisas till projektets utvärdering. Ledningsutbildning Ledningspersonalen, dvs skolornas rektorer har genomgått ett utbildningsprogram som under hela KRAFTprocessen legat steget före den totala målgruppens utbildningsprocess. Utbildningsinnehållet var det samma som målgruppens med ett extra inslag av det hälsofrämjande ledarskapet. Detta dels för att ledarna ska vara väl insatta i kommande utbildningssteg och kunna informera och leda processen på sin skola och dels för att de ska vara delaktiga i och kunna påverka processens framskridande mot givna mål. I ledningsutbildningen erbjöds även personlig coaching. Basutbildning Basutbildningen för målgruppen, dvs samtliga anställa på skolorna, har bestått av två delar. Dels en gemensam utbildningsdel för samtliga skolor och dels en skolspecifik utbildningsdel som mött varje skolas behov. Den gemensamma utbildningsdelen genomfördes under första delen av projektet, dvs under höstteminen, med syfte att skapa en gemensam grund inom det hälsofrämjande området samt en trygghet och nyfikenhet inför nästa del i processen. Den skolspecifika utbildningsdelen genomfördes efter den gemensamma basutbildningen i syfte till att möta varje skolans behov för att stärka det hälsoframjande klimatet och hälsan på arbetsplatsen. 8 (19)

9 Utbildningsområden gemensam basutbildning - Det hälsofrämjande begreppet - Hälsofrämjande ledarskap - Kost - Rörelse - Kommunikation Utbildningsområden skolspecifik utbildning - Kommunikation - Rösthälsa Behovsanpassade tillvalsutbildning Tillvalsutbildningen syftade till att möta varje individs behov och utbildningskurserna var desigande efter de behov som framkommit under förstudien. Tillvalskurserna genomfördes under vårterminen dvs efter den gemensamma basutbildningen. Tillvalskurser - Mental träning - Balans i vardagen (stresshantering) - Yoga - Träning och motion - Det salutogena ledarskapet - MUGI (Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning) - Rörelse och mental träning i klassrummet - Kost och praktisk matlagning Arbets- och förhållningssätt under kraftprocessen Nyckelord för vårt arbets- och förhållningsätt har varit följande: - Processinriktat arbetssätt mot ett givet mål - Upplevelsebaserat, att hela tiden använda alla sinnen i utbildningen. - Utbilda som vi lär dvs att vi som leder processen samt våra utbildningupplägg verkar som en förbild för det budskap vi vill föra fram. En modell för hur man kan jobba hälsofrämjande med sig själv och på sin arbetsplats. - Individfokus, sätta individen i centrum det här är till för mig - Delaktighet att målgruppen via utvärderingar samt ledningspersonal har kunnat påverka processens innehåll mot de behov som finns. - Kravlöst och lustfyllt fokus på stimulans istället för krav och måsten. - Nätverkande och tvärgrupper mellan skolorna - öka lärandet. - Repetition i form av övningar, bildspel och film från processen. - Varva teori och praktik - Se och fokusera på möjligheterna, potentialen hos indvid, grupp och arbetsplats. - Tid för reflektion 9 (19)

10 Vad gjorde skillnad? Vi ser följande framgångsfaktorer: - Att vi vågat jobba processtyrt under hela projektet. - Ledningsutbildningen att rektorerna varit delaktiga i processen. - Att rektorerna även deltagit i målgruppens basutbildning upplevt samma saker som sin personal. - Fokus på individnivå - Upplevelsebaserad utbildning med en mix mellan teori och tillämpning. - Det kravlösa sättet att utbilda gett stimulans till förändring och agerande. - Behovsanpassade tillvalskursen inom träning och motion där utbildningen skett genom personlig träning och konsultation. - Att organisationen kring utbildningstillfällena fungerat perfekt. - Känsla av delaktighet hos målgruppen - Att samtliga fick en gemensam utbildningsgrund kunna prata samma språk har gett en större förstålse och sammanhållning på arbetsplatsen. - Positiv och lustfylld utbildningsmiljö, att få byta miljö. - Kompetenta utbildare. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? - Hjälpa ledningen på ett bättre sätt vad det gäller vikarier under utbildningsinsatserna, tex via en vikariepool. - Finna andra lösningar för att avlasta rektorerna med vissa praktiska bitar kring själva utbildningsinsatserna. Tex utse två KRAFT-företrädare på arbetsplatsen som vi från projektorganisationen kan kommunicera direkt med istället för att låta all kommunikation gå via rektorerna. - Med mer resurser kunna arbeta i mindre grupper vid vissa utbildningsinsatser för att öka lärandet. 5. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Målgruppen för kompetensutvecklingen har varit ca 200st anställda, varav 8 rektorer, på 8 grundskolor i Östersund och Krokoms kommun. Dessa skolor har bidragit med engagerad arbetstid för att delta vid utbildningsinsatserna. Projektgruppen har varit sammansatt av 5 st deltidsanställda, total ca 2 10 (19)

11 heltidstjänster. Styrgruppen har varit sammansatt av Projektledare, Processledare, Länsidrottschef Jämtland-Härjedalen samt 1 representant från näringslivet. Kontinuerliga möten med uppföljning av arbetet samt beslut och diskussioner om processen. Referensgruppen har varit sammansatt av Mittuniversitetet, LRF, Länsförsäkringar Jämtland, Deloitte, Commodia, Maniora AB, Jämtland Härjedalen Idrottsförbund, Jämtkraft, Swedbank, Milko, Ica Maxi och Jämtlands läns landsting. Referensgruppen har samlats kontinuerligt under projekttiden och bidragit med kontaktnät till hälsobranschen samt lyssnat, reflekterat och diskuterat kring projektets upplägg och möjligheter. Mittuniversitetet har bidragit i två samverkansprojekt och Länsförsäkringar med arbetstid för personal i styrgrupp samt föreläsningstid. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser. Vid uppstart av projektet deltog 5 skolor i projektet. Under maj 2010 valde skolan i Strömsund att kliva av projektet pga av rektorsbyte. Istället erbjöds 4 skolor i Krokoms kommun att deltaga i projektet. Detta förändrade förutsättningarna lite för projektet. Deltagande skolor i projektet blev nu mer centrerade kring Östersund, skolor med sammansättning av färre boende i glesbygd och färre med utländsk bakgrund. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Arbetet i projektgruppen har bestått av mer arbetstid än planerat. Att alla tjänster utgjorts av deltider som kombinerats med andra arbeten på andra arbetsplatser har gjort det svårt att finna gemensam arbetstid. Att driva ett projekt har varit ett lärande för projektorganisationen som alla var nya inom området vid projektstarten. Förbättringspotential skulle vara att vid projektstart avsätta tid för att sätta ordentliga ramar och strukturer. Detta för att effektivisera både arbetsinsatsen och nyttan av projektet. 6. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektets plan var att integrera jämställdhet inom hela projektets arbete. Detta utifrån kunskapen om att en jämställd arbetsplats också är en mer hälsofrämjande arbetsplats. Planen var också att kompetensutveckla hela målgruppen, personal och rektorer, inom jämställdhet. För att få hela målgruppen att stå på en gemensam grund att utgå ifrån i fortsatt arbete. 11 (19)

12 För att kunna utföra kompetensutveckling inom jämställdhet har också projektgruppen genomfört egen kompetensutveckling under projektet. Två personer deltog i grundutbildning och två stycken vid fortsättningsutbildning i socialfondens regi. Projektetgruppen har under projektet integrerat jämställdhet i utbildningsprocessen. Projektet har valt att arbeta efter en salutogen grundtanke som har genomsyrat all utbildning och verksamhet inom projektet. Denna handlar om att se friskfaktorer och inte riskfaktorer i allt vi gör. Detta kopplar projektet nära samman med att möta varje individ med en positivism och en nyfikenhet. En nyfikenhet att varje människa som besitter potential och kompetens, och att därigenom försöka minimera våra förutvalda sanningar om att människors olikheter är förknippade med kön, ålder, utseende, social bakgrund etc. Projektgruppen har försökt att anlita externa tjänster fördelade på både kvinnor och män. Sett till att utbildningsmaterial och marknadsföringsmaterial varit lika anpassade för kvinnor och män. Som exempel kan nämnas att vid framtagande av en annons till en föreläsning var det först en man och pojke som spelade fotboll men efter reflektion inom projektgruppen bestämdes att också en flicka borde vara med och spela fotboll. Efter utbildningsdelarna har projektgruppen reflekterat över hur jämställdhet integrerats och gjort korrigeringar inför kommande utbildningar. Ett exempel, under basutbildning i Kost & Rörelse under hösten 2010 deltog hela projektet i 1 timmes matlagningskurs i små grupper. Efter erfarenheter av denna beslöts att i tillvalsutbildning inom kost ta upp frågan jämställdhet i hushållsarbetet i en salutogen anda. En anda att vi alla besitter potential och motivation för olika delar i hushållsarbetet. Detta diskuterades samt reflekterades om hur målgruppen agerar kring detta. Hela kompetensutvecklingen har varit upplagd så att ledningsgruppen stått ett steg före resten av målgruppen i utvecklingsprocessen. Så har också utförts inom jämställdhet. Ledningsgruppen har utbildats av socialfondens process-stöd inom jämställdhet och kopplat detta till sin skolas likabehandlingsplan genom nätverksdiskussioner inom ledningsgruppgen. Målgruppen utbildades under slutfasen i projektet inom jämställdhet. Detta i enlighet med målet för projektet att fräscha upp kunskapen om jämställdhet hos målgruppen och att lyfta upp frågan till ytan. Professor Mikael Nordenmark, Mittuniversitetet, föreläste för målgruppen samt att målgruppen gick en reflektionspromenad utifrån en frågeställning kopplat till jämställdhet, individnivå och arbetsplatsnivå. Utbildningen har försökt attrahera målgruppen i ett individuellt perspektiv utan synen på kön. Detta syns i utvärderingen och vid sammanställning av 12 (19)

13 kurstimmar. Männen har utfört lite färre kurstimmar vilket delvis kommer av de behovsanpassade tillvalen. Där männen och kvinnorna i lika stor utsträckning gått minst ett tillval medan fler kvinnor valt mer än ett tillval. Utvärderingen påvisar också att det upplevs bra med utbildningar för hela arbetsplatsen, så att man har nått gemensamt att gå vidare med. Utvärderingen visar också att under denna period har det på några skolor väckts en medvetenhet kring jämställdhet på arbetsplatsen. Detta tror målgruppen också beror på att verktygen kommunikationsutbildningen har underlättat att börja prata om jämställdhet på arbetsplatsen. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser. Utbildningspakets 4 områden, de jämställdhetspolitiska målen, problematiserades kort vid ett utbildningstillfälle, dock ej det 4:e målet mäns våld mot kvinnor ska upphöra. För att nå högre grad av praktisk användning av jämställdhetskunskaperna hade det med mer resurser varit bra om utbildningen använt mer tid i arbetslagen kring problematisering i jämställdhet på arbetsplatsen. Detta för att öka den praktiska användningen av kompetensen. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Projektgruppens eget lärande om hur jämställdhet kan främja hälsa var en process som tagit lite tid. En förbättring hade varit att projektgruppen gått ESF s jämställdhetsutbildning 1 och 2 tidigt under projektet. Att integrera jämställdhet i utbildningsprocessen tydligare i ett tidigt skede kanske skulle medfört att målgruppen nått längre i sin egen process både på individ och arbetsplatsnivå. Med tydligare avses att skapa begreppsbildning och definitioner samt att belysa möjligheter med ett ökat jämställdhetsarbete kopplat till hälsa. 7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Målet med projektet var att all utbildning skulle utformas så att alla har möjlighet att delta och kan känna sig delaktiga. Detta gäller på alla perspektiv på funktionsnedsättning så som till exempel möjlighet att ta sig till och från utbildning, höra vad som sägs, delta i diskussioner och aktiviteter, se vad som görs, möjlighet att befinna sig i lokalen tillsammans med andra under utbildningstiden etc. Utöver den fysiska tillgängligheten har projektet också arbetat med tillgänglig verksamhet, kommunikativ verksamhet och informativ verksamhet i enlighet 13 (19)

14 med projektets målsättning. För att skapa en medvetenhet inom verksamheten för dessa frågor har projektgruppen kompetensutvecklats inom socialfondensregi och fått hjälp av processstödet i några specifika frågor. Under förprojekteringen lyftes några specifika punkter som målgruppen önskade fysiskt gällande deras arbetsplats. Några av skolorna har gjort ombyggnationer och tagit del av denna information. Inför varje utbildningstillfälle har målgruppen fått en inbjudan där de med speciella behov har ombetts kontakta projektgruppen. Utifrån detta har vi fått en kartläggning av målgruppens behov och planerat utbildningarna efter detta. Men eftersom målgruppen varit förändelig under projekttiden, nyanställningar och avslut av anställningar, så har frågan tagits upp inför varje tillfälle. Lokalerna för utbildningen har kontrollerats i tillgänglighetsaspekter innan beslut att använda dessa. Planeringen av utbildningen har försökt att utarbetas så att alla ska ha möjlighet att delta. Detta gäller exempelvis att den fysiska aktiviteten varit utformad så alla känt att de haft möjlighet att delta och att en fiskallegiker inte ska komma i kontakt med fisk under matlagningskurserna. Vid varje utbildning har informerats om mål, syfte och upplägg vad gäller utbildningen och hur den fysiska tillgängligheten ser ut på platsen. Projektet har arbetat med kommunikationsutbildning både inom basutbildning och inom skolspecifik utbildning. Den skolspecifika utbildningen i kommunikation har fokuserat mycket kring strukturer på arbetsplatsen som berör tillgänglig verksamhet, kommunikativ och informativ verksamhet. Att med hjälp av utomstående kompetens berabeta och förbättra strukturerna på arbetsplatsen. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser. Inga avvikelser har identifieras. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Utbildat projektgruppen ytterligare inom området. 8. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. 14 (19)

15 Detta projekt har arbetat för att stärka god hälsa och välbefinnande. Detta är ett prioriterat mål som finns under rubriken Livsmiljö och stark attraktions kraft i den regionala utvecklingsstrategin i Jämtlands län. 9. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? KRAFT har arbetat mycket för att få presentera KRAFT för så många som möjligt. Projektet har vänt sig till både offentliga och ideella organisationer samt näringslivet. I offentliga verksamheter har projektet träffat ett antal grupper inom landstinget samt olika funktioner inom kommunerna som kommunchef, berörda nämnder och ansvariga tjänstemän. Kontinuerliga kontakter har projektet haft med det nybildade regionförbundet i Jämtlands län. Projektet har presenterats för den grupp som arbetat fram den nya folkhälsopolicyn i länet. Referensgruppen som följt projektet hela vägen har haft representanter från offentliga och ideella organisationer samt näringslivet. Projektet har också stöttat vår målgrupp genom att presentera projektet på föräldraråd och föräldramöten på målskolorna. Även andra skolor har kunnat ta del av denna presentation. Via media har projektet nått ut både i dagstidningar, facktidningar och radio. Ett mål på strategisk nivå har varit att testa en modell. Det projektet har kommit fram till kan sammanfattas till två punkter. Den första punkten är vikten av att gå från att höra till att göra. Med kontinuerlig tillämpning har det skapats nya beteenden som förmodligen har blivit bestående. Den andra är vikten av arbetet med att skapa rollmodeller, dvs att skapa goda förebilder. Detta projekt har arbetat med individer på individnivå med personlig utveckling, detta har de sedan tagit med sig in sin roll som pedagog, och i många fall blivit en god förebild både för sin omgivning och i sin pedagogiska verksamhet. Båda dessa punkter går troligtvis att överföra till vilken organisation som helst. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Ytterligare insatser inom spridning och påverkansarbete skulle behövas göras på en högre nivå. Projektet har haft allt väl förankrat hos skolledningen. En erfarenhet är dock att förankring skulle ha gjorts hos skolchefer, kommunchefer och ansvariga politiker och att dessa skulle ha tagit beslut om att dessa frågor 15 (19)

16 är viktiga och att de ska prioriteras. Skolledningen och i förlängningen KRAFT skulle ha varit hjälpta av att drivkraften hade kommit uppifrån i kommunerna. 10. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den externa utvärderaren har varit mycket nyttig för projektet. Den har följt delar av utbildningarna och konkret intervjuat individer i målgruppen kontinuerligt under projekttiden. Utvärderaren har också tagit del av material som utvecklats, mötesanteckningar samt deltagit i möten. Detta har återkopplats till projektgruppen vid specifika möten, ca var 3:e månad. Under dessa möten har också utvärderaren återkopplat verksamheten till projektets mål. Utvärderaren har också återkopplat sitt arbete till målgruppen, framförallt ledningsgruppen. Specifika kommentarer från utvärderaren har till exempel varit att: upphandla externa tjänster och ge dem ett uppdrag och sedan låta dem utföra sitt uppdrag utan att påverka för mycket på detaljnivå, verkat för ökat fokus på jämställdhetsarbetet och återkopplat utvecklingsmöjligheter uttryckta av individer i målgruppen. Utvärderaren har inför slututvärdering erbjudit intervju med alla i ledningen och några andra från varje skola utifrån målsättningarna med projektet. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Särskiljt vad som är intern och extern utvärdering, så att arbetetet för den externa utvärderaren blivit tydligare. Tydliggjort målen i ansökan så att också de kvalitativa målen varit tydligt mätbara under processens gång. 11. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projektgruppen har kontinuerligt efter varje utbildningsinsats utvärderat arbetet med utbildningarna och då samtidigt utvärderat det interna arbetet. Gruppen har också kontinuerligt diskuterat hur det strategiska arbetet fortlöpt och hur både utbildningsdel och strategisk del kunnat samsynkas för att uppnå 16 (19)

17 synergieffekter. Den interna utvärderingen har var till stort stöd för hela projektet. Eventuellt hade arbetet kunnat förbättrats ytterligare med lite mer skriftlig dokumentation av den interna utvärderingen innan träffarna med den externa utvärderaren. 12. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Kompetensutvecklingen har varit mycket uppskattad: - Vara tydlig med information till målgrupp, och repetera den ofta. - Individfokus kravlösheten har varit en framgångsnyckel. Utbildningen är till för mig själv, för att jag ska utvecklas om jag vill och inte för att jag måste. Frihet är viktigt! - Personlig träningsutbildning har fungerat som en personlig coach vilket verkligen har medfört att utbildningen nått resultat på individnivå. - Utbildningens mix av teori och praktik. Kompetensbegreppet är större än bara teoretisk kunskap. Strategisk nivå: - Person som brunnit för området har arbetat med detta - Innehav av stort kontaktnät inom många olika organisationer och strukturer. Utvecklingsmöjligheter - Förankring av projektet på högre nivå, politiker, kommunledning, skolchefer etc. - Vikariepool så att målgruppen inte begränsas av svårigheten att gå ifrån sitt ordinarie arbete. - Större ekonomiska ramar för att kunna arbeta mer på arbetsplatsnivå och därigenom kommit närmare arbetsplatsen och hjälpt till att bryta ner det hälsofrämjande i målgruppens verksamhet. - Mer arbetstid för projektgruppen, in mindre utsträckning deltider. - Avsätta mer tid för projektgruppen vid projektstart för att sätta ordentliga ramar och strukturer. Detta för att effektivisera både arbetsinsatsen och nyttan av projektet. Individfokuseringen av projektet är en stor framgångsnyckel för projektet som kanske till stor del utgör att projektet faktiskt nått de resultat som det har. Individfokuseringen kräver samtidigt mer resurser, vilket förhoppningvis är värt det om resultat verkligen uppnås. 17 (19)

18 För att veta med säkerhet om hållbara resultat på sikt uppnåtts med hjälp av projektet behövs ett forskningsprojekt över en längre tid. Ett forskningsprojekt har utförts inom projektet för att undersöka hälsan på arbetsplatsen kopplat till ledningen, utförts under ledning av fil. Dr. Ingela Bäckström, Mittuniversitetet. Studien bestod av en enkät som målgruppen fyllde i maj/ juni 2009 och Preliminära resultat av detta visar att målgruppen stärkt upplevelsen av sin egen hälsa. Resultaten visar dock att alla andra parametrar som empati, nävaro, kommunikation, integritet, kontinuitet, utveckling, påverkan samt att vara informerad har sjunkit under projekttiden (dock ej signifikant). Vad detta kan bero på går bara att spekulera i i dagsläget. Kanske kan projektet ha höjt medvetenheten om arbetsplatsens klimat eller så har projektet varit i pålaga som minskat tiden för andra diskussioner som hade behövts. Inget säkert svar finns i nuläget. Om studien görs igen om några år kanske resultaten ser annorlunda ut. Diskussioner fördes ockå med Landstinget i Jämtlands län och med Mittuniversitetet under projektets gång om möjligheterna att utföra ett ytterligare forskningsprojekt kopplat till KRAFT. Dessa planer gick inte slutföra både för att projektet redan var påbörjat och för att resurserna inte räckte till. Projeket drar slutsatsen att möjlighet för att få till kopplad forskning hade haft en annan förutsättning om planering utförts redan under förstudie alternativt ansökan. Så uppstart av forskningen kan ske direkt vid projektstart. 13. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Projektledare KRAFT Ingela Rönnestrand, ingela@svenska-aventyr.se Projektansvarig Jämtland Härjedalens Idrottsförbund Per-Erik Rönnestrand, idrottsforbundet@jhidrott.rf.se, (19)

19 Underskrift projektansvarig (projektledare) Datum Namnteckning Namnförtydligande E-posta dessutom dokumentet till projektets ansvariga handläggare på Svenska ESF-rådet. Kom ihåg att även fylla i projektets sista lägesrapport för att stöd ska kunna betalas ut. 19 (19)