37-medel Länsstyrelsen Skåne. Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan

Transkript

1 Ägare: Finansiering: Tomelilla Kommun 37-medel Länsstyrelsen Skåne Projekttid: Processledare: Johan Larsson Start Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan Genomförande Organisera arbetet med lokalt nätverk Samverka med aktörer Lägesrapporter och Nyhetsbrev Avslut Slutrapport Pilotmodell Implementering Processkartan ovan illustrerar tillvägagångssätten i projektet Lokal förankring av Folkhögskolespåret. I denna pilotmodell beskrivs de tre olika faserna under projektet. Modellens syfte är att sprida processen till andra folkhögskolor och kommuner, i denna beskrivning finns både framgångsfaktorer och fallgropar. Denna modell är summarisk utifrån att en slutrapport färdigställts.

2 Utveckla förutsättningarna för ensamkommande barn och ungdomar att etableras på och kring folkhögskolan. Stödja folkhögskolor som utvecklar sin verksamhet för att ta emot ensamkommande barn och ungdomar. Spridning genom pilotmodell till andra folkhögskolor och kommuner, men även till Migrationsverket, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Skåne. Ensamkommande barn och ungdomar. Tomelilla Kommun har varit projektägare och Österlens folkhögskola har varit medaktör och samarbetspartner. Folkhögskolespåret ( ) och Folkhögskolespåret Syd (2014-). Styrgruppen har under projektet bestått i huvudsak av tjänstemän från Tomelilla Kommun och Österlens folkhögskola tillsammans med processledaren. Medlemmarna i styrgruppen har haft ett gemensamt ansvar för projektets totala resultat och på så vis har en samverkan funnits. Styrgruppens roll har varit att leda processledaren som i sin tur rapporterat till styrgruppen. Utifrån yrkesroll och projektfas har tjänstemännen varit mer eller mindre aktiva inom projektet. Förutom dessa representanter har även andra aktörer varit inbjudna till styrgruppsmötena under den senare delen av projektet. Dessa har varit representanter från näringslivet på orten och Folkhögskolespåret, Österlens folkhögskolas styrelse och kommunalråd i Tomelilla. Styrgruppen har träffats vid sex tillfällen under året. Referensgruppen har under projektet haft ett huvudsakligt syfte att ge synpunkter utifrån vart projektet befunnit sig under de olika faserna. Representanterna som ingått i referensgruppen har stöttat projektarbetet och samtliga har haft någon anknytning till projektets syften och mål.

3 Referensgruppen har träffats vid fyra tillfällen och medlemmarna har varit rörliga. De organisationer som deltagit i referensgruppsarbetet under året är KFUM, Nätverket Österlen, Tomelilla Kommun, Trelleborgs Kommun, Hassela Helpline, Ensamkommandes förbund, Folkhögskolespåret (sedermera Folkhögskolespåret Syd), Rädda Barnen och Svenska Afghanistan kommittén. Förutom att ge projektet synpunkter har referensgruppen bidragit till att sprida information om projektet. Representanterna i referensgruppen har efter projektets avslut ett inbokat möte i syfte att diskutera framtida samverkan. Processledaren är den person som lett arbetet och ansvarat för att projektmålen infriats. Bakgrunden hos processledaren var under startfasen till fördel eftersom denne var väl insatt i projektets bakgrund och Österlens folkhögskolas verksamhet. Under genomförandefasen och slutfasen fanns det tillfällen då processledarens tidigare bakgrund ledde till att denne fick finna lösningar kring barnens och ungdomarnas etablering på skolan som till viss del kanske inte borde åligga denne. Skapande av organisation Styrgruppen träffades i ett tidigt skede under projektet och fattade beslut om att processledaren skulle kontakta föreningslivet för dialog om samverkan, vilka deltagare som skulle erbjudas att ingå i referensgruppen och fastställande av datum då styrgruppen skulle träffas under projekttiden. Skapande av kontaktnät för samverkan Processledaren undersökte vilket kontaktnät Österlens folkhögskola hade vid starten. Processledaren kontaktade föreningsliv, näringsliv och organisationer för att erbjuda deltagande i referensgrupp. Processledaren tog del av det kontaktnät Folkhögskolespåret byggt upp. Genom skolans personal framkom en del kontakter, samtidigt hade det varit önskvärt att projektet verkat för att fler anställda hade delgett sig av sitt kontaktnät i syfte att finna fler samverkanspartners. Etablering på skolan Informations och diskussionsgrupper med skolans deltagare och personal genomfördes. Under dessa samtal framkom det förslag på aktiviteter i inkluderande syfte gällande målgruppen.

4 Skolans elevråd engagerades med syfte att delta vid studiebesök och riktade aktiviteter till målgruppen. I samband med läsårsskifte byttes elevrådsordförande och denna process ledde till att elevrådet inte var lika engagerat som tidigare. I denna process borde projektet varit mer drivande. Aktiviteter Projektet har arrangerat Folkhögskolekvällar, informerat på Mötesplats Otto (en mötesplats i Malmö som riktar sig till ensamkommande unga), deltagit på Workshop för nyanlända, samverkat med Hassela, genomfört uppsökande informativ verksamhet på sociala resursförvaltningar, besökt boende för ensamkommande, arrangerat studiebesök för ungdomar, gode män, socialsekreterare och boendepersonal. De aktiviteter som gett mest utifrån etablering av ensamkommande barn och ungdomar är de aktiviteter som varit riktade till socialsekreterare samt gode män utifrån deras ansvar och relation till målgruppen. Barnperspektiv Barnen och ungdomarna har stått i centrum utifrån ett barnperspektiv där rätten till skolgång i samarbete med Studie- och Yrkesvägledning och ett tryggt boende utifrån socialtjänstlagen haft fokus. Projektet har även verkat för att målgruppen skulle bibehålla och utveckla ett brett och tryggt nätverk. Boende Skola Nätverk Barn Rapportering Processledaren har lämnat lägesrapporter till styrgruppen i form av processrapporter och ekonomiska rapporter. Processledaren har skickat ut nyhetsbrev till de aktörer projektet varit i kontakt med för samverkan. Processledaren har avgett muntliga lägesrapporter till Länsstyrelsen i Skåne.

5 Processledaren har under genomförandefasen kontinuerligt uppdaterat skolans personal vart processen befunnit sig. Etablering och samverkan En första kontakt togs via en kortfattad presentation av projektet via e-post eller telefonsamtal till någon kontaktperson i organisationen med en önskan om en förutsättningslös träff. En första träff skedde i syfte att presentera varandras verksamheter och diskutera eventuell samverkan. Utifrån träffen fortsatte diskussionerna kring samverkan vid träffar eller annan kontakt. Utifrån den första kontakten fick projektet varierande respons; positiv till att träffas, en lyckönskning med projektet men att förutsättningarna saknades för samverkan eller ingen respons. En återkommande fråga från föreningslivet utöver samverkansfrågan var vem som skulle stå för eventuella kostnader. Ett förslag på att lösa denna fråga kan vara att diskutera möjligheten att ansöka om medel ur Idrottslyftet. Samverkan Träff Första kontakt Samverkan med skola på orten har lett till nya kontakter för Österlens folkhögskola. Det påbörjades en dialog med Tomelilla Kommuns grundskola om samarbete kring de barn och ungdomar som önskar att studera vidare på gymnasium. Denna dialog kommer att fortsätta efter projekttiden. Aktiviteter under och efter skoltid har skett i nya samverkansformer tillsammans med ett Naturbruks- och Lantbruksgymnasium på orten. Näringsliv och organisationer har varit ett nytt område där många av kontakterna tagits från scratch med positiv respons. Projektet har till viss del försökt kartlägga behovet av arbetskraft i närområdet. Det som framkom är att det finns behov av säsongsarbete inom lantbruk och frukt- och bärodling. I ett längre perspektiv är det viktigt att denna process fortsätter i syfte att öka möjligheten till etablering på och kring orten. Genom samverkan har det utförts aktiviteter och praktik för de ensamkommande barnen och ungdomarna. Exempel på genomförda aktiviteter är studiebesök, utförande av arbete som förekommer i regionen

6 under sommaren samt simundervisning. Under sommaren genomfördes en kartläggningsperiod där teoretiska studier kombinerades med ovan nämnda aktiviteter. Under kartläggningsperioden fick de ensamkommande barnen och ungdomarna ersättning likvärdigt studiemedel som finansierades genom medel från en stiftelse som Rotary delade ut. De ensamkommande barnen och ungdomarna har under sommarens och höstens kartläggningsperioder studerat ett ämne vid namn Praktik/Arbete. Detta ämne hade som fokus en etablering i svenska samhället där besök på Arbetsförmedlingen och påbörjande av att skriva CV och personligt brev ingick. Olika yrken och utbildningsvägar har presenterats och Studie- och Yrkesvägledning har varit en viktig insats och kommer så fortsättningsvis vara för de ensamkommande barnen och ungdomarna kring deras etablering i det svenska samhället. När det gäller de ensamkommande barnen och ungdomarnas skolgång så är det viktigt att det finns färdiga lösningar och återigen vill jag poängtera behovet av professionell Studie- och Yrkesvägledning. Samverkan med andra skolor på och kring orten är viktig utifrån barnen och ungdomarnas etablering. Samtliga inskrivna ensamkommande barn och ungdomar hade under sommaren feriearbete. En ungdom i sin hemkommun och två av ungdomarna feriearbetade på skolans vaktmästeri. Projektet har samverkat med Svenska Afghanistan kommittén och Rädda Barnen i syfte att sprida information om verksamheten samt att tillgodose barnperspektivet. Projektet har samverkat med Länsstyrelsen, NEBUS (ensamkommande barn och unga i Skåne), Folkhögskolespåret och Mötesplats Otto samt varit delaktig i en integrations dag på Österlens folkhögskola. Samverkan har bidragit till att annan verksamhet på skolan fått ett bredare kontaktnät och möjligheter att delta i aktiviteter som tidigare inte erbjudits. Projektets resultat redovisas i en slutrapport som överlämnats till ägaren som i sin tur redovisar till Länsstyrelsen. Pilotmodellen ingår som bilaga till slutrapporten. Slutrapporten är av beskrivande och utvärderande karaktär. Spridning av projektet har genomförts genom att delta på aktiviteter där processledaren informerat Skånes, Blekinges, Hallands och Kalmar läns kommuner och folkhögskolor som ingått i Folkhögskolespårets arbete. Spridning kommer även att genomföras med hjälp av Pilotmodellen. Spridning av projektet har även genomförts via media på lokal, regional och nationell nivå. Tidningsartiklar i lokalpress, intervjuer i P4 Radio Kristianstad och artikel i Lärarnas tidning är några av de forum där projektet synliggjorts. En restpunktlista har skapats och denna har lämnats till tjänstemän på Österlens folkhögskola. Listan innehåller även vilka aktiviteter som bör

7 bibehållas och vad som eventuellt kommer att avvecklas. Det finns även en kontaktlista för framtida samverkan. I processkartan nedan beskrivs kortfattat viktiga referenspunkter före och under projektet utifrån möjliggörandet av att etablera ensamkommande barn och ungdomar på Österlens folkhögskola. Våren 2012 påbörjas diskussionerna om mottagnade av ensamkommande barn och ungdomar på Österlens folkhögskola. Hösten 2013 påbörjas rekrytering av föreståndare och ungdomspedagoger. De första studiebesöken anordnas på skolan. I januari 2014 anställs processledare för Lokal förankring av Fokhögskolespåret samt föreståndare för HVBverksamheten. Sommaren 2012 påbörjas dialog med Folkhögskolespåret. I maj 2013 meddelas tillstånd från Socialstyrelsen. I mars 2014 anställs de första ungdomspedagogerna och i april flyttar första ungdomen in. Hösten 2012 färdigställs ansökan till Socialstyrelsen och ansökan skickas in i december Våren 2013 skickas kompletterande uppgifter till Socialstyrelsen, främst gällande kvalitetsledningssystem. I maj 2014 skickas ansökan in gällande flickor och i september 2014 kompletteras ansökan gällande asyl. Oktober 2014 meddelas tillstånd för flickor och asyl.