Mötesplats Klostergården. Sammanfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mötesplats Klostergården. Sammanfattning"

Transkript

1 Mötesplats Klostergården Sammanfattning Klostergårdsskolans elevstruktur är i en ständig förändring. Över 40 % av eleverna har utländsk bakgrund. För att bemöta eleverna på bästa sätt ville vi skapa en god pedagogisk atmosfär där eleverna mår bra och får en god kvalitet under sin vistelse i skolan. Med projektet, Mötesplats Klostergården, har vi skapat en mötesplats där vi har träffats och diskuterat värdefrågor, skolrelaterade frågor samt umgåtts och lärt känna varandra. Tillsammans med elever, föräldrar, modersmålslärare och personal har vi genomfört organiserade möten, fadderverksamhet, internationella aftnar, internationella veckan samt Öppna skolan. Organiserade möten. Möten sker två till tre gånger per termin med de största invandrargrupperna. Skolans rektor och representanter för modersmålslärarna, skolans personal och föräldrar har arrangerat möten med respektive föräldrar med olika etnisk bakgrund. Fadderverksamhet. Bland skolans föräldrar har man hjälpt de familjer som behövt stöd och information så att de lättare och fortare kunnat ta del av skolans verksamhet. Internationell afton. Föräldrar, modersmålslärare och personal har tillsammans organiserat gemensamma kvällar med föreläsningar och kulturellt utbud från de länder som finns representerade i skolan. Internationella veckan. Under en vecka i maj har mycket av den traditionella undervisningen brutits för att eleverna istället ska kunna studera och lära sig mer om olika världsdelar och människor som bor där. Öppna skolan. Skolan har varit öppen på kvällstid för familjer och personal en kväll i månaden. Då har föräldrarna fått hjälp med skolrelaterade frågor, stöd kring vardagliga problem samt fått möjlighet till socialt umgänge. Projektet, Mötesplats Klostergården, har gett oss många goda lärdomar. Det finns ett hav av outnyttjad kompetens hos föräldrar, modersmålslärare och personal. Alla har varit positiva, visat glädje och engagemang. En fungerande kommunikation mellan skolan och hemmet har ökat deltagandet och engagemanget bland skolans elever och föräldrar. För oss är inte detta ett projekt som kommer att avslutas utan en process som ska fortgå. 1

2 Presentation Klostergårdsskolan är en F-6 skola i Lund. Skolan har ca 200 elever. För närvarande har fler än 40% av barnen utländsk bakgrund. Personalen har arbetat i över 10 år med att använda mångfalden som medel för att öka kvaliteten i skolverksamheten. Personalen med sitt målinriktade arbete mot en mångkulturell skola har skapat möjligheter för flerspråkiga elever att behålla och utveckla de olika kulturerna, både ursprungs- och den kontextuella kulturen. Eleverna har därmed utvecklat en flerkulturell identitet. Skolan har också arbetat aktivt med att på olika sätt ta till vara på mångfalden bland elever, föräldrar, personal och modersmålslärare. Man har nyttjat deras kunskap och kapacitet för att visa fördelarna med likheter och olikheter bland oss människor. Arbetet har lett till att vi år 2004 vann Lunds kommuns integrationspris. Vårt projekt, Mötesplats Klostergården, har främst riktat sig mot elever, föräldrar, personal och modersmålslärare. Även personal och föräldrar på förskolor i närområdet, personal från Klostergårdens fritidsgård har deltagit. Områdeschef, projektledarna för övriga demokratiprojekt och personal från förvaltningen har varit inbjudna till olika aktiviteter. Information om projektet, Mötesplats Klostergården finns på och på Kontaktperson och projektledare, Hossein Karbassi, hoka25@utb.lund.se Mål och syfte De utmaningar som skolan stod inför för tio år sedan är inte de samma som dagens. Klostergårdsskolan står idag med öppna armar och tar emot barn och föräldrar under andra förutsättningar. Skolan får allt oftare elever från förberedelseklasser. Dessa elever och deras föräldrar har varit bosatta i Sverige under en kort tid och har svårigheter med svenska språket, skolans struktur, kultur, normer och värderingar. All undersökning visar att föräldrars hälsa, välbefinnande, engagemang och att vara insatta i skolans verksamhet påverkar barnets livssituation, skolgång och framtida resultat. Klostergårdsskolan vill vara beredd att skapa ett forum för en mångkulturell skola för framtiden. Vi vill skapa en mötesplats där vi bland annat kan diskutera värdefrågor som rätt och fel, ont och gott samt etik och moral för att nå till det optimala resultatet. 2

3 Det är viktigt att få tid och möjlighet för personal och föräldrar att få utveckla sin kunskap om dessa frågor genom utbildning, fortbildning, återkommande diskussioner och möten i olika sammanhang. Vårt mål är att skapa en pedagogisk atmosfär där eleverna känner sig trygga, mår bra och får en god kvalitet under sin vistelse i skolan. Syftet är att skapa en mötesplats för elever, föräldrar och personal. Ett forum där föräldrar kan få bättre insikt i skolans värdegrund, organisation och kultur. Syftet är också att öka föräldrars intresse och delaktighet för skolan. Vi vill också att skolans personal får en bättre förståelse för föräldrars och barns situation, deras värdegrund, bakgrund samt kultur. Syftet är även att vår mötesplats blir en förebild och att projektet sprider sig till förskolor och skolor inom Lunds kommun. Genomförande För att kunna genomföra projektet på bästa sätt tillsattes en projektgrupp våren 2007 med personer som hade olika kompetenser, erfarenheter och bakgrund. Gruppen bestod av projektledare, rektor, tre lärare, två modersmålslärare och två föräldrar. Modermålslärarna representerade de största språkgrupperna på skolan, arabiska och albanska. Gruppen har haft regelbundna möten en gång i månaden där man diskuterade de fyra viktiga områdena i projektet. Organiserade möten. Möten sker två till tre gånger per termin med de största invandrargrupperna. Skolans rektor, 2 modersmålslärare, 2-3 skolpersonal, 2-3 föräldrar skall arrangera möte med respektive föräldrar med olika etnisk bakgrund. Då skapas ett forum, en mötesplats, där vi diskuterar värdefrågor, organisation och kultur. Fadderverksamhet. Bland skolans föräldrar utses frivilliga värdfamiljer som tar hand om de familjer som behöver stöd och information för att fortare kunna ta del av skolans verksamhet. Här finns även möjlighet att ställa frågor, diskutera problem och knyta nya vänskapsband. Skolan organiserar olika aktiviteter för att skapa en mötesplats för familjerna. 3

4 Våra möten har haft olika karaktär och innehåll. I december 2007 hade vi en intressant föreläsning med Sonia Sherefay om föräldrarollen i ett mångkulturellt samhälle. Föreläsningens titel var Ska mitt barn klara grundskolan? och inbjudan översattes på fem språk. Det blev givande diskussioner och reflektioner mellan de 35 deltagarna och föreläsaren. Sonias kompetens var även att kunna både flytande arabiska, tigrinja och svenska vilket underlättade och uppskattades av de föräldrar som behövde stöd på sitt modersmål. Några föräldrakommentarer från kvällen: Hade jag lyssnat på det här för några år sedan så hade mina barn fått bättre förutsättningar men det är aldrig försent!. Bra att hon kunde förklara de svåra orden och meningarna även på arabiska. Detta borde många fler föräldrar fått höra. Hon var fantastisk! I februari 2008 hade tankarna kring mentorsskapet fallit på plats och det första mötet hölls. Föräldrarna/familjerna hade tidigare fått hem information om hur det kunde se att vara mentor eller om man behövde en mentor. Till mötet kom 12 personer, främst föräldrar som ville ha en mentor men även några som ville vara mentorer. Vi delade ut, gick i genom och diskuterade ett material från Myndigheten för skolutveckling, Skolan-Viktig för ditt barns framtid och samhällets demokrati. Materialet var översatt till olika språk. Diskussionerna som följde handlade om den problematik som många föräldrar upplever när de kommer till Sverige och den svenska skolan. Till vår hjälp fanns både modersmålsläraraen i arabiska och en förälder som talade tigrinja med för att underlätta diskussionerna med deltagarna. Under mötet framkom från deltagarna att den tidigare planerade tanken med den uttalade fadderverksamheten, där en familj är knuten till en annan familj, var inte intressant längre. Våra föräldrar efterlyste ett mer öppet, gemensamt forum, där man kunde träffas, diskutera skolrelaterade frågor och fika tillsammans. Det kändes inte lika viktigt att ha en personlig fadder längre eftersom föräldrarna kände sig trygga i den lilla gruppen. Vi i projektgruppen tog till oss föräldrarnas tankar och önskan, samtidigt var vi inspirerade av en förläsning som Börje Ehrstrand, rektor på Rinkebyskolan i Stockholm, höll i november Börje berättade då hur de hade arbetat med ett förändringsarbete på deras mångkulturella skola och lyckats göra Rinkebyskolan till en av Europas bästa skolor. En av framgångsfaktorerna var att skolan var öppen årets alla dagar. 4

5 Föreläsningen övertygade oss om att vi var på rätt väg i vårt projektarbete och väckte nya tankegångar. En idé som vi ville gå vidare med var att starta Öppna skolan på vår skola. För vår del innebar detta att skolan skulle vara öppen på kvällstid för familjerna och personalen första måndagen i varje månad. Under dessa måndagar skulle föräldrar få hjälp med skolrelaterade frågor och stöd kring andra vardagliga problem. Varje tillfälle skulle även innehålla en planerad aktivitet. I april 2008 lärde en förälder oss att använda garn, virknålar, stickor och broderinålar för skapa ett gemensamt textilkonstverk till skolans internationella vecka. I maj erbjöds deltagarna att lära sig arabiska vardagsfraser av modersmålslärare och arabiska föräldrar. I juni hade vi en gemensam avslutning med matlagning och bildvisning. Under dessa tre träffar hade föräldrarna med sig funderingar och frågor som vi i gruppen kunde hjälpas åt att lösa. I maj hade vi terminens sista föreläsning med Claes Schmidt/Sara Lund för att väcka tankar och diskussioner kring mångfald. Föreläsningen hade titeln Onaturlig, onormal eller bara ovanlig. En underhållande, rolig och inspirerande kväll som lockade till sig 70 föräldrar och personal. Internationell afton. Föräldrar, modersmålslärare och personal organiserar tillsammans gemensamma kvällar. Innehållet för dessa aftnar är föreläsningar, matlagning och kulturellt utbud från de länder som finns representerade i skolan. Aftnarna är även kompetensutveckling för personalen. Under projekttiden har vi organiserat tre internationella aftnar. I februari 2007 kom ca 130 personer på den Östasiatiska aftonen. Av dessa var 80 föräldrar och resten var personal. Även elever från åk 6 var inbjudna. Personal och föräldrar ordnade tillsammans en spännande kväll med fördrag, matlagning och underhållning. Vi fördjupade oss i Vietnam, Malaysia, Thailand och Kina. Vi berättade för deltagarna om våra tankar kring demokratiprojektet, Mötesplats Klostergården. Projektgruppen presenterades. Deltagarna tyckte att projektet lät spännande och var positiva. I oktober 2007 hade vi en Nordisk afton med 95 deltagare varav 65 var föräldrar, många med utländsk bakgrund. Resten var personal. En fantastisk afton där föräldrar och personal lyssnade på föredrag, musik och sång. På programmet fanns svensk folkmusik, föreläsning 5

6 om Finland och Grönland, föredrag av Henrik Rosengren från Nordiska Institutionen på Lunds Universitet med inriktning på Sveriges historia, invandrare-utvandrare, likheter-olikheter. Vad är svenskt? Vi fick även lyssna på en isländsk kör, representerad av bl.a. föräldrar från Klostergårdsskolan. Det serverades svenskt smörgåsbord med inslag från Norden, tillagat av skolans personal. Vi informerade om demokratiprojeketet, Mötesplats Klostergården, och den kommande fadder/mentorsverksamheten. Vi fick mycket positiv respons från alla deltagare under kvällen. Extra uppmärksammad blev inbjudan som hade skrivits på svenska och på de stora språken i vår verksamhet, arabiska, persiska, kurdiska, albanska och tigrinja. I mars 2008 anordnades en internationell dans- och matafton med ca 120 deltagare. Förutom föräldrar och personal var eleverna från åk 6 delaktiga. Eleverna var engagerade med olika förberedelser inför aftonen så som matlagning, dans, dukning och servering. En glädjens kväll där personal, föräldrar och elever lärde sig danser från hela världen av varandra och stod för en fantastisk matupplevelse från jordens alla hörn. Den flerspråkiga inbjudan gav bra respons och var uppskattad. Vi presenterade ett nytt inslag i demokratiprojektet, Öppna skolan. Internationella veckan. Klostergårdsskolan har arbetat med mångfald och integration sedan 12 år tillbaka. Under den internationella veckan i maj bryts mycket av den traditionella undervisningen för att eleverna istället ska kunna studera och lära sig mer om olika världsdelar och människor som bor där. Elever, föräldrar, modersmålslärare och personal är engagerade i veckan och dess förberedelser. Många föräldrar föreläser under veckan med glädje och stolthet om sina respektive länder för eleverna i de olika årskurserna. Tack vare demokratiprojektets resurser har vi kunnat utveckla veckans innehåll och ge eleverna ett större utbud och mångfald av aktiviteter och händelser. 6

7 Utvärdering och dokumentation. Det sker fortlöpande skriftlig dokumentation under projektets gång. Varje termin utvärderas arbetet i form frågor och intervjuer med föräldrar och berörd personal. Kontinuerlig dokumentation av projektet kommer att läggas ut på skolans hemsida. Under projektets gång har allt arbete och alla aktiviteter dokumenterats skriftligt och fotograferats. Information om projektet, aktuella händelser, inbjudan och bilder har funnits på skolans hemsida och på Fronter, Lunds kommuns gemensamma databas. Personalen har även fått information på gemensamma konferenser. Föräldrar har fått ge sina synpunkter efter de olika aktiviteterna. Massmedia har informerats och även uppmärksammat vissa av våra aktiviteter. Efter den internationella veckan har eleverna gjort en skriftlig utvärdering om deras upplevelse under veckan. Resultat Vi har sett att föräldrarnas engagemang har ökat i skolan. De föräldrar som har varit på möten och aktiviteter syns oftare i olika sammanhang som t ex på föräldramöten, skolavslutningar och andra gemensamma aktiviteter. Vi har skapat en gemenskap och ett forum där föräldrar och barn känner sig välkomna och delaktiga. Eleverna har känt sig stolta över att deras föräldrar deltar och medverkar i skolans aktiviteter. När vi hade en föreläsning som handlade om hur ditt barn ska lyckas i skolan säger en mamma: Det var tur att jag hann! Jag var så trött när jag kom hem från jobbet och hade somnat på soffan men då kom min son som går i sexan och säger: Mamma! Mamma! Du ska gå på den här föreläsningen! Du kommer försent!. Vi har också märkt att föräldrar som var tillbakadragna och inte vågade prata med skolans personal nu glatt hälsar och upplevs mer trygga. Våra möten Öppna skolan har skapat ett större kontaktnät mellan föräldrarna, nya vänskapsband har knutits och telefonnummer har utbytts. Mötesplatsen har också gett föräldrar, elever och personal möjlighet att träffas under avslappnade och trevliga tillfällen. 7

8 En mamma som har varit mycket aktiv och involverad i Öppna skolan skriver så här: Apropå Öppna skolan - en mötesplats där erfarenheter, tankar och kunnande blandats. Jag har genom de kvällsträffarna, som jag deltagit i, fått möta och äran att få känna människor som jag annars kanske inte skulle ha mött eller eventuellt mött men inte lärt känna närmare. Jag tror mycket på den här typen av naturliga mötesplatser och hoppas få se mer av den här sortens träffpunkter. Jag tror också mycket på spridning genom mun-mot-mun-metoden. Från en annan, till en annan, till en annan Så till slut har enfald förvandlats till mångfald. Personalen har fått ökad förståelse och bättre insikt i elevernas kultur. Vi har sett en öppnare diskussion i personalgruppen kring frågor som handlar om mångfald. En del personal kommenterade efter föreläsningen med Claes Schmidt/Sara Lund att de blev förvånade och medvetna över sina fördomar och fick funderingar hur de skulle bearbeta fördomarna. Efter varje internationell vecka har det framkommit i elevernas skriftliga utvärderingar att denna vecka är den bästa veckan på året där de lär sig mycket på lustfyllt sätt. Föräldrar delger sina positiva synpunkter och berömmer skolans arbete. I och med medias uppmärksamhet och information på skolans hemsida har vi blivit kontaktade av Kristianstads kommun, skolor i Malmö och Lund som vill veta mer om projektet och vårt arbetssätt. De vill göra något liknande för sin egen verksamhet och projektledaren blev intervjuad. Med stolthet och glädje delade vi med oss av våra kunskaper och erfarenheter. Våra sociala och gemenskapande träffar lockade och engagerade ett stort antal föräldrar och personal. På vår Östasiatiska afton kom 130 personer. Den Nordiska aftonen hade 95 deltagare. 120 personer kom till den Internatinella dans- och mataftonen. Den aktivitet som hade flest antal besökare var fredagen under Internationella veckan. Förutom eleverna och skolans personal kom det ca 500 personer. Det var främst elevernas anhöriga och vänner, personer från närområdet och skolans före detta elever som besökte oss. Denna dag uppmärksammades av Sydsvenska dagbladet med en stor och positiv artikel om vårt arbete. Detta resulterade i att vi blev kontaktade av andra skolor som var intresserade av att veta mer om vårt arbetssätt och projekt. 8

9 Vi hade även informationsinriktade träffar. Föreläsningen med Sonia Sherefay om föräldrarrollen i ett mångkulturellt samhälle engagerade 35 deltagare. Till föreläsningen med Claes Schmidt/Sara Lund, Onaturlig, onormal eller bara ovanlig kom det 70 besökare. Vi hade även fyra träffar med både social och informativ inriktning. Vid dessa dessa träffar, Öppna skolan deltog ca 10 personer vid varje tillfälle. Bedömning Vårt mål är att skapa en pedagogisk atmosfär där eleverna känner sig trygga, mår bra och får en god kvalitet under sin vistelse i skolan. Genom samtal med elever, föräldrar, personal och vår egen iaktagelse har vi uppfattat att fler elever känner sig trygga och mår bra på vår skola. Under projektets aktiviteter ser vi ökad delaktighet, engagemang och glädje vilket ökar skolans kvalitet. Genom intervjuer och samtal med elever, föräldrar och personal bedömer vi att våra syften med projektet har uppnåtts. Vi har skapat en mötesplats för elever, föräldrar och personal. Ett forum där föräldrar kan få bättre insikt i skolans värdegrund, organisation och kultur. Föräldrars intresse och delaktighet för skolan har ökat. Modersmålslärarnas engagemang och kunskap har underlättat kommunikationen mellan skolan och hemmet. Skolans personal har fått en bättre förståelse för föräldrars och barns situation, deras värdegrund, bakgrund och kultur därmed anser vi att personalen har vidareutvecklats. Vi har upptäckt bland personalen ett ökat engagemang och intressanta diskussioner kring ämnet efter varje träff eller föreläsning. Att vår mötesplats skulle bli en förebild och att projektet skulle sprida sig till förskolor och skolor inom Lunds kommun var också syftet. Detta har uppnåtts och till vår glädje även spridits utanför kommunens gränser. Analys Vi anser att vi har uppnått målet med vårt projekt och våra framgångsfaktorer beror på att vi hade en projektledare och en projektgrupp sammansatt av personer med olika kompetenser och bakgrund. Gruppens möten hade en god stämning, var strukturerade och hade planerade mötesdatum. Viktigt var även att vi tog till oss synpunkter, idéer och önskemål från föräldrar när det gällde aktiviteter och föreläsningar. 9

10 På våra aktiviteter och möten deltog många föräldrar med utländsk bakgrund, vilket var en av våra målgrupper i projektet. En viktig framgångsfaktor för att nå ut till dem var att inbjudan till de olika aktiviteterna skrevs på olika språk. I vissa fall kontaktade modersmålslärarna personligen vissa föräldrar för att betona vikten av deras deltagande. Det visade sig sedan att dessa föräldrar kände sig stolta och viktiga och deltog gärna. Under projekttiden kände vi tillit och intresse från skolledningen. De tilldelade ekonomiska resurserna från Lunds kommuns demokratiprojekt gjorde det möjligt för oss att genomföra och öka kvaliteten i projektet. Den viktigaste framgångsfaktorn var trots allt föräldrar, modersmålslärare, elever och personal som visade engagemang, intresse och ägnade mycket tid till projektet. En vinst som projektet medför kan är att föräldrars deltagande ökar i skolan och detta förbättrar deras medvetenhet om skolans struktur och förhoppningsvis påverkar deras barns skolgång i positiv riktning. Mötesplatsen Öppna skolan gav ytterligare en vinst som vi inte hade tänkt på, att föräldrarna själva tog kontakt med varandra och bytte telefonnummer för att sedan umgås privat. Ett hinder som vi har mött har varit att ersätta projektledaren med en kompetent vikarie. Den ordinarie verksamheten har då påverkats negativt. Det har upplevts stressigt och en del av projetarbetet har då lagts utanför arbetstiden och det har blivit svårt att få tiden att räcka till. Slutsatser Projektet Mötesplats Klostergården har gett oss många goda lärdomar. Vi har lärt oss att det finns stor outnyttjad kompetens bland föräldrarna som vi borde ta till vara på oftare. Föräldrarna har föreläst om sin bakgrundskultur, språk, visat danser och berikat oss med mat- och musikupplevelser. Samtidigt har vi upptäckt att det finns en dold men stor kompetens bland skolans personal om omvärlden som sällan kommer fram i andra sammanhang. Flera av skolans personal har bott i andra länder och de delar gärna med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Vi har också lärt oss att det som vi hade planerat från början inte alltid behöver resultera i det tänkta målet. Exempel på detta är att det inte fanns behov och intresse av vår planerade fadder/mentorsskap i dagsläget. I stället växte tanken fram om en mötesplats, 10

11 Öppna skolan, vilken startade under våren 2008 och blev mycket uppskattad. Vi anser att vi nådde vårt syfte med fadder/mentorsskap ändå genom denna form. För att få ett så stort deltagande som möljligt är det viktigt att mottagaren av inbjudan förstår och kan ta del av innehållet. Vår ambition har varit att föräldrarna ska få en så personlig inbjudan som möjligt, genom personligt samtal, inbjudan som är översatt på olika språk eller inbjudan på hemsidan. Vi har lärt oss att det är mycket viktigt på våra möten att det finns någon som kan förklara och översätta på deltagarnas respektive språk. För att möjliggöra deltagandet för föräldrar med yngre barn insåg vi att vi måste vara flexibla och låta barnen vara med trots att vi från början främst riktat vissa aktiviteter till enbart föräldrar. Vi har också lärt oss hur viktigt det är att tänka på när i tiden man förlägger sina aktiviteter. Detta visade sig genom att vi hade färre deltagare än vad vi hade förväntat oss på en föreläsning i december. Vi har under resans gång upplevt att det finns ett stort intresse och en god vilja bland alla människor, både de som har anknytning till Klostergårdsskolan och att folk utanför området, ställer upp, visar generositet, delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Detta gör att vi vill gå vidare med vårt projekt, Mötesplats Klostergården. Främst vill vi utveckla verksamheten med Öppna skolan eftersom detta forum har gett alla inblandade så mycket glädje, kunskap och nya bekantskaper. Många har även fått hjälp med sina funderingar och problem som de annars hade haft svårt att lösa. Vi vet att det här kommer att ge både kortsiktiga och främst långsiktiga effekter som kommer att gynna eleverna och ge dem bättre förutsättningar för att lyckas i samhället. Författare: Hossein Karbassi och Malin Trolleryd 11

12 12

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015

Kvalitetsgranskning av prioriterade mål. för läsåret 2014/2015 Kvalitetsgranskning av prioriterade mål Kvalitetsgranskning av prioriterade mål för läsåret 2014/2015 A-Målen Vår verksamhet driver ett aktivt miljöarbete: Vad gör vi: Källsorterar, återvinner, besöker

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

DEMOKRATINATTA. Hur gick det?

DEMOKRATINATTA. Hur gick det? DEMOKRATINATTA Tänk dig en eftermiddag/kväll med många spännande föreläsningar, möten och workshops. Tänk dig att få ställa politikerna mot väggen och berätta om vad just DU tycker ska bli bättre i Borås.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6 a för planen Vår vision Granbergsskolan är en F-9-skola beläget i utkanten av centrala Bollnäs med närhet till skog och natur. Skolan

Läs mer

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263 Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn. Önnegårdens förskola - med en gemensam barnsyn. Vår gemensamma barnsyn på Önnegårdens förskola. Vår gemensamma barnsyn på Önnegården har vuxit fram ur många givande diskussioner där personalen men också

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Akvarellens förskola Helsingborg 110909

Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth

Läs mer

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner av diskriminering och kränkande behandling 3. Skolans organisation för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Vision Ugglemoskolan vill att alla inom skolan ska känna samma rättvisa, likvärdighet och trygghet. Arbetslaget ska utveckla en skola

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola

Läs mer

I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009

I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009 I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009 Kvalitetsredovisning för Smultronställets förskola år 2009 Smultronstället är en blandkooperativ förskola som drivs som en ekonomisk

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Kvalitetsredovisning ht -10 - vt -11 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008

Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2007/2008 Enhetens namn Bellanderska förskolan Beslutad 30 september 2008 Leila Baker Platschef 1 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Bellanderska

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Transnationellt utbyte Reggio Emilia

Transnationellt utbyte Reggio Emilia CREARE VIVERE Transnationellt utbyte Reggio Emilia Rapport från resa 16 20 mars 2014 Reflektioner från resan till Reggo Emilia med deltagare från Sunne kommun, Torsby kommun och Munkfors kommun genom EU-projektet

Läs mer

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar

Läs mer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

Elevdemokrati och inflytande

Elevdemokrati och inflytande Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,

Läs mer

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 1 FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 Innehåll: Inledning.. 2 Förutsättningar..... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse. 4 Beslutade mål och åtgärder. 7 Slutord. 9 Bilaga 1:

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

Minnesanteckningar Skolsamråd

Minnesanteckningar Skolsamråd SID 1/6 Minnesanteckningar Skolsamråd 2012-10-22 Rektor hälsar välkommen och tackar för att så många har kommit, extra välkomnande till två elevrepresentanter från Elevrådet. Elevråd Ordförande Måns och

Läs mer

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Karriär och förälder För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Vilka möjligheter har du som förälder att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Lathund för dig som väntar

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare. Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren

Läs mer

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015 Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015 Normer och värden (Utdrag ur Likabehandlingsplanen) Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika

Läs mer

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision: Stenungsunds

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete 1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det

Läs mer

Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet.

Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet. Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet. -Nik Märak, en av deltagarna på redovisningsträffen Inspirations- och redovisningsträff, Stockholm 2011-08-17 Text: Lina Olofsson Dagens

Läs mer

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Ninni Olofsson Linda

Läs mer

Mycket goda studieresultat

Mycket goda studieresultat Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision

Läs mer

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Vi har fått in svar från 27 föräldrar. Vi har ca 70 barn i fyran och femman, resten är sexor. Alla frågor kunde ni svara på med ett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Onsjöskolans likabehandlingsplan

Onsjöskolans likabehandlingsplan 151007 Onsjöskolans likabehandlingsplan Onsjöskolans likabehandlingsplan omfattar såväl arbetet med likabehandling, arbetet mot diskriminering (Diskrimineringslagen) och arbetet mot kränkande behandling

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem är det som omfattas av planen. Ansvariga

Läs mer

Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Grunduppgifter

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals

Läs mer

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola Rektor: Åsa Karlsson Rektors telefonnummer: 035-152791 Skolområde: Norr Datum: 1 dec 2010 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar

Läs mer