Gävleborgs utmaningar utanförskap kopplat till kompetensförsörjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gävleborgs utmaningar utanförskap kopplat till kompetensförsörjning"

Transkript

1 Slutrapport Gävleborgs utmaningar utanförskap kopplat till kompetensförsörjning Denna förstudie har bedrivits på uppdrag av Region Gävleborg. Förstudiens huvudlinje har varit att försöka fånga de mest intressanta och avgörande erfarenheterna kring arbetet med unga och utrikesfödda, och att sedan ställa frågor kring hur detta arbete bättre kan integreras med regionens kompetensförsörjningsarbete och strukturer för lärande. Det betyder att förstudien, förutom att analysera villkoren och erfarenheterna kring för hur länet praktiskt arbetar med målgrupperna, även velat fundera kring den regionala nivåns roll i utvecklingsprocesser och dess dubbla funktion som intermediär och aktiv projektägare i framtida utvecklingsprojekt. Vad gäller arbetet med målgrupperna har våra främsta informationskällor varit ett antal intervjuer (ca 25 st) med människor som på olika sätt kommer i kontakt med utrikes födda och unga (handläggare, chefer, regionala förträdare, företagare, politiker). När det gäller frågor om kompetensförsörjning och den mer strategiska dimensionen har vi i första hand utgått från den Regionala utvecklingsstrategin, Kompetensprogrammet , utvecklingsprojektet kring Lokala Kompetenscentra samt övriga relevanta projekt (exempelvis BraFöre). För att få ihop frågorna om målgruppsarbetet med länets strategiarbete har vi framförallt genomfört tre dialog- och analysseminarier, där vi haft möjlighet att tillsammans med en bred skara aktörer testa, problematisera och analysera villkoren för en mer uppdaterad kommande projektverksamhet projekt som gör rätt saker, insatta i en mer stabil utvecklingskontext, med mer aktiva problembärare på lokal och regional nivå. En övergripande iakttagelse av förstudiearbetet är det engagemang för Gävleborg och förstudiens frågeställningar som mött oss i intervjuer och dialogmöten. I dessa samtal har framkommit ett stort antal synpunkter och idéer och synpunkter kring vad som kan behöva göras för att tackla regionens utmaningar. Samtidigt som mångfalden av synpunkter är en styrka kan det också ses som ett uttryck för svaghet. Mångfalden av synpunkter, utgångspunkter och egna käpphästar kan då tolkas som brist på samsyn, gemensamma prioritering och otillräcklig kännedom eller genomslag för regionala strategier. Att arbeta med många utvecklingsproblem samtidigt och där agendan huvudsakligen sätts lokalt kan göra det svårt att kraftsamla. Detta är troligen heller inte någon framgångsrik strategi om man vill ha utvecklingsprojekt som ligger mer i linje med regionala utvecklingsmål och där uthållighet och långsiktighet kan garanteras. Även om allt utvecklingsarbete måste ske lokalt och i samklang med lokala behov är det viktig att regioner hålls ihop och kan göra gemensamma

2 prioriteringar. Kanske kan man säga att en av förstudiens viktigaste signaler till uppdragsgivaren och andra berörda aktörer är vikten av att påskynda diskussionen kring hur den regionala och den lokala nivån ska interagera och därmed också förtydliga rollerna i kommande utvecklingssatsningar. Förstudien har alltså haft ambitionen att kunna ge inspel till ett mer strategiskt grepp om projekt i den nu påbörjade programperioden. När vi i detta avsnitt redovisar förstudiens slutsatser och resultat vill vi göra detta under två underrubriker; uppslag till projektidéer samt strukturella utmaningar. Uppslag till projektidéer När det gäller mer konkreta insatser riktade till målgruppen har både våra intervjuer och genomförda dialogmöten gett ett antal uppslag. Förslagen till insatser är relativt konkreta och kräver lokal verkstad. Detta hindrar inte att dessa projektidéer behöver sättas in i ett regionalt sammanhang där nyckelaktörerna och beslutande nivåer tar ett mer tydligt ansvar för utvecklingsarbetets prioritering och långsiktighet. Följande sex utmaningar/behov har varit mest framträdande; 1. Motverka skolmisslyckanden och avhopp från gymnasieskolan. Tidiga insatser. Kompetensutveckling för bl.a personal i förskola och skola för att lära sig identifiera tecken på utanförskap och att kunna guida och ropa in rätt stödresurser från myndigheter och andra aktörer. Kompetensutvecklingen kan bl. a. ske med hjälp av handledning. Insatsen förutsätter att man testar nya samverkansformer mellan skolan och exempelvis vården och socialtjänsten, där skolan också blir mer av delägare av problem och lösning än vad uppfattningen är att den tidigare varit i utvecklingssatsningar. Utveckla metoder för uppsökande verksamhet och hemmasittare. Motivera för lärande. Satsa speciellt på att bryta pojkars uppfattning om att det inte är tufft att lära och förkovra sig. Stärk elevernas målbild. Åstadkom en tydligare koppling mellan skolan och arbetsliv. Detta kan ske genom förstärkt SYV, nya samverkansformer mellan SYV och arbetsgivare, mentorskap, mer kvalificerad praktik m.m. 2. Stärka ungdomars tilltro till sin egen förmåga. I projektform kan man undersöka förutsättningarna för ett perspektivskifte, där arbetet med unga mer utgår från tankar om kompetensförsörjning och utveckling än om omhändertagande och arbetsmarknadsåtgärder. Ett sätt kan vara att ge handläggare och personal som möter ungdomar möjlighet att reflektera kring vilka synsätt som genomsyrar myndigheternas insatser vad gäller bedömningar, placeringar, vägledning, prioriteringar m.m. Ett annat sätt är att organisera kompetensutveckling kring bemötande för personalgrupper och chefer, samt att stärka handledarfunktionen för unga, inte minst kopplat till praktik eller andra arbetssituationer. Ett tredje är att tydligare stimulera till samverkan mellan skolan

3 och näringslivet för att de unga ska få bättre kunskaper om samhället, och för att underbygga engagemang hos arbetslivet. 3. Mer kvalificerad praktik. Både näringsliv och offentliga arbetsplatser kan förbättra sig i att ta emot unga, samtidigt som skolan kan bli bättre på att följa upp elevens praktik. Det kan vara relevant att arbeta fram former av praktik som bättre svarar mot behovet av att stärka arbetsplatserna som lärande miljöer. Idag menar många att det saknas en struktur för detta och att olika aktörer har sina system och gör på olika sätt (exempelvis att de olika collegeformerna ha sina respektive lösningar). För att skapa en mer stabil struktur kan det på sikt behövas lagstiftning men en insats som kan göras redan idag är att i samverkan med exempelvis högskolan och arbetsgivare arbeta fram en effektiv handledararutbildning. Olika försök med handledarutbildning har tidigare fått kritik för att de haft svag koppling till yrkessituationen, varit för skolmässiga i sina upplägg och haft bristande medvetenhet om företagares begränsade tid att avsätta. 4. Språkstöd på arbetsplatserna. Hitta samarbetsformer mellan exempelvis arbetsgivare och vuxenutbildningen så att språkträningen kan integreras i arbete, praktik och yrkesutbildning. I projektform kan detta testas i försök riktade till både anställda och arbetslösa gemensamt. För anställda kan det handla om medverkan från ett antal arbetsplatser och en samverkan som involverar chefer, handledare, SFI-lärare, forskare och kollegorna på arbetsplatserna. 5. Validering. Det finns stora behov av att kunna validera fler kompetenser och yrkesområden, både för att förkorta utbildningstider, ta tillvara människors kompetenser och för att klara kompetensförsörjningen. Många projekt har arbetat med validering men det har varit plottrigt och kortsiktigt. Nu behövs mer av stabila strukturer och långsiktighet. Det vore en utmaning för lokala kompetenscentra att se över hur de möjligen kan utgöra motor för utveckling av ett mer hållbart system kring detta vem betalar, företagens roll, det offentligas roll, vem utför, kompetenser, koppling till befintliga strukturer osv. 6. Ökad användning av möjligheten att koppla ihop kompetensutveckling för anställda med insatser för individer utanför arbetsmarknaden. Två exempel; Anställda utbildas i hur man kan anpassa arbetsmetoder och rutiner för funktionsnedsatta, samtidigt som individer ur målgruppen erbjuds yrkespraktik med möjlighet att delta i utvecklingen av anpassningsarbetet; Anställda utbildas i handledning och språkstöd för personer med annat modersmål, samtidigt som personer ur målgruppen erbjuds språk- och yrkesträning på samma arbetsplatser. Strukturella utmaningar Den helhetsbild som växt fram i förstudiearbetet innehåller som vi ser det två viktiga strukturella utmaningar. Dessa hänger ihop och kretsar kring samma problemområde, men kan ändå vara värda att ta var för sig. Att vi kallar dem strukturella har att göra med att

4 problemen visat sig motståndskraftiga mot förändring, att de behöver tacklas på systemnivå och att de berör inarbetade arbetssätt på både lokal och regional nivå. Utmaning 1. Hur bygger man en infrastruktur för lärande? Den regionala nivån, i första hand Region Gävleborg, kan ha en viktig roll i den regionala strukturen. Om kommunerna via lokala kompetenscentra/noder utgör den viktiga basen där själva arbetet ska ske, har den regionala nivån en annan funktion. I mötena med människor i länet, från både näringsliv och offentlighet, är behovet av en fungerande regional aktör tydlig. Detta innebär emellertid inte att det fungerar problemfritt idag. Snarare finns behovet av en tydligare, mer stringent regional ledning kring frågorna. Det ligger både en förväntan och en potential i att Region Gävleborg, som samordnare, utvecklingsmotor och den regionala noden i infrastrukturen för lärande, tydligare tar på sig ledartröjan och möjliggöra ett antal viktiga funktioner. Några av dessa är; Se till att ett samarbete och utbyte av erfarenheter sker mellan kommuner och andra myndigheter. Att möjliggöra förankring av utvecklingsidéer med relevanta organisationer, personer och regionala utvecklingsambitioner. Bättre synliggöra, och använda sig av, näringslivets kunskaper, behov och incitament. Agera intermediär, där ansvaret är tydligt för att hålla samman utvecklingsarbeten, lärande och erfarenhetsutbyte genom nätverk, strategisk påverkan och att stimulera för långsiktighet och implementering. En annan viktig pusselbit i infrastrukturen för lärande är sammankopplingen mellan lokal och regional nivå. Våra intervjuer och dialogmöten har inte berört detta, men erfarenheter från BraFöre har tydligt visat att en central framgångsfaktor var att det fanns ett utbyte, ett lärande och att det växte fram en tillit mellan lokala noder och den regionala nivån. I BraFöres fall utsågs en särskild person för detta ändamål, men även med uppgiften att stimulera till ett lärande mellan noderna. Ska en regional infrastruktur för lärande bli levande behövs miljöer för lärande, utbyte, störning och kritisk reflektion. I detta fall är det inte otänkbart att en sådan funktion också vore viktig. Många vittnar om behovet av en mer utvecklad lokal samverkan och att denna samverkan skulle kunna göras kraftfullare om den kunde kopplas ihop med den regionala nivån. Genom ett slags nodsystem (bl.a. prövat i projektet BraFöre) kan mer sammanhållna insatser göras samtidigt som den konkreta och lokala nivån är aktiverad. I våra intervjuer och i dialogträffarna med representanter för näringsliv och offentlig sektor i Gävleborg var det tydligt att lokal nivå, och lokala kompetenscentra i högsta grad, kan inta en offensiv roll i utvecklingssatsningar kring kompetensförsörjning. Bland annat menade man att dessa miljöer skulle kunna agera motorer för utvecklingsprojekt på lokal nivå, att bryta revir mellan organisationer inom olika relevanta arbetsområden, och säkra en tydligare gemensam linje och ett bättre samarbete i frågor kring kompetensförsörjning. Det är från dessa miljöer det operativa arbetet skulle kunna koordineras, härifrån samarbete kan utvecklas, information och lärande utgå. Funktionen som operativ intermediär skulle kunna innebära vissa likheter med nodarbetet i BraFöre.

5 För att få utväxling av kommande satsningar inom den tänkta infrastrukturen för lärande bör ett antal frågor besvaras av ansvariga och beslutsfattare, frågeställningar som självklart också kan behöva besvaras med hjälp av projekt- och testverksamhet; a) Hur ser ni till att bygget av en regional och lokal infrastruktur är en trovärdig och prioriterad långsiktig satsning som är på riktigt? Den gängse uppfattningen är att detta blir på riktigt när ledande politiker uttalar att detta är viktigt och uttrycker en tydlig ambition att tillföra resurser över tid. b) Vilken roll ska Region Gävleborg ha i arbetet med kompetensförsörjning är det realistiskt att Region Gävleborg tar en regional intermediärroll enligt ovan? Vad krävs för att detta i sådana fall konkretiseras och förankras med berörda politiker och tjänstemän? c) Vilka aktörer ska ingå och hur kan ansvarsfördelningen se ut? Utifrån ett tydliggjort syfte kan nödvändiga aktörer preciseras. Det är dyrt, tidskrävande och svårorganiserat att mötas i stora grupper. Utifrån den ambition som idag går att utläsa med uppbyggnaden av lokala kompetenscentra riskerar antalet aktörer att bli omfattande och likna de sammanslutningar som ibland kallas lokala tillväxtråd. Där hittar vi i normalfallet följande aktörer; näringslivet, små- och stora arbetsgivare, branschorgan, näringslivsenheter, arbetsmarknadsenheter, vuxenutbildningen, grund- och gymnasieskola, arbetsförmedlingen, lokala politiker, fackförbund. d) Syftet med lokala kompetenscentra. Är de regionens förlängda arm ute i kommunerna eller är det arenor som byggs utifrån lokala behov med regionen som pådrivare och stöd? I det första fallet handlar en hel del av arbetet om att implementera länets utvecklingsstrategi och kompetensprogram. Och att stödja smart samverkan i länet. I det andra fallet utgår arbetet mer utifrån behovet av en förbättrad lokal samverkan och att få till action i lokalt bestämda utmaningar. De vi pratat med tror inte att det första syftet är tillräckligt, utan att det i första hand handlar om att den regionala nivån ska stödja det lokala arbetet och säkra att så många kommuner som möjligt engageras. e) Ange inriktningen på vilken typ av problem som lokala kompetenscentra ska lösa (utifrån att de inte kan arbeta med allt). Är det ett forum för att öka flexibiliteten i utbildningssystemet så att matchningen mellan arbetslivets behov av kompetens och utbildningssystemets utbud stärks? Är de ett forum som i samverkan med näringslivet och arbetsgivarna i offentlig sektor tar fram verktyg för kompetensstöd till företag och anställda (kompetenskartläggning m.m.)? Är de ett forum för att i första hand arbeta med utanförskap, d v s att arbeta fram lösningar vad gäller exempelvis insatser för språkstöd, studiemotiverande aktiviteter etc.? f) Arbeta enligt Garderobsmodellen (ett nytt inköpt plagg kräver att ett gammalt kasseras). Om lokala kompetenscentra ska införas, vilka fora kan läggas ned? Poängen med att utveckla samverkan i lokala kompetenscentra torde vara att bli effektivare, tydligare och bättre. Den risk som många ser är att lokala kompetenscentra blir en ny struktur/organisation parallellt med alla andra. Införandet av lokala kompetenscentra behöver då gå hand i hand med en analys om vilka andra nätverk, möten och strukturer som kan utgå.

6 Utmaning 2. Hur bygger man allianser med näringslivet på nya sätt? En utgångspunkt är att frågan om arbetslivets, och särskilt näringslivets medverkan, i ledning och styrning av Socialfondsprojekt har varit ett återkommande dilemma på nationell nivå sedan EU-projekten drogs igång. Företagen kan visserligen på lokal nivå delta i olika kompetensutvecklingsprojekt men då huvudsakligen som passiva mottagare av de aktiviteter som projekten erbjuder. Det är däremot sällsynt att projekten är formade i någon slags allians mellan privata och offentliga aktörer där näringslivet tar en aktiv part i projektens styrning och strategiska ambitioner. Detta gäller oavsett om vi talar om projektet inom programområde 1 (kompetensutveckling för redan anställda) eller programområde 2 (insatser för individer utanför arbetsmarknaden). En första fråga att ställa sig är naturligtvis varför näringslivet behöver vara med i projektens ledning och styrning över huvud taget. Vad gäller programområde 1 kanske svaret är mer självklart; om projekten ska erbjuda skräddarsydda utbildningar, arbeta med att öka flexibiliteten i utbildningssystemet, bättre matcha individers kunskaper mot arbetsgivares efterfrågan, ta fram bättre sätt för arbetsplatslärande och verksamhetshetsanpassade metoder för kompetensutveckling, nya former för kompetenskartläggning osv, förefaller det märkligt om det offentliga ska ta fram dessa lösningar utan att kreerandet sker tillsammans med berörda företagare och deras organisationer. Det handlar om legitimiteten för projektet och dess aktiviteter samt förutsättningar för att insatserna ska bli långsiktiga och hållbara. Dessutom brukar ofta kritiken mot projekten från näringslivet vara att de är för skolmässiga, fyrkantiga och utan kunskap om näringslivets behov och villkor ett argument som återigen talar för att företagen och deras branschorgan borde engagera sig som projektägare och i hur projekten formas. Blir det då annorlunda vad gäller näringslivets roll om vi istället tänker programområde 2 och använder oss av begreppet kompetensförsörjning. Ja, men bara marginellt. Kompetensförsörjning är inget entydigt begrepp. Ur ett verksamhetsperspektiv handlar det om att analysera omvärld och marknadsutveckling och förhålla sig till detta, bland annat genom att påverka utbildningssystemet och att det finns utbildad arbetskraft att anställa. Ur ett regionalt perspektiv är en fungerande kompetensförsörjning en uttalat viktig förutsättning för utveckling och tillväxt. Regional kompetensförsörjning måste ses ur ett brett perspektiv där utvecklingsfrämjande insatser behöver ske inom olika områden. Gemensamt för dessa är behovet av fungerande samverkansstrukturer i regionen där olika nyckelaktörer kan göra saker tillsammans. Då handlar det inte bara om utbildningssystemets flexibilitet och inriktning eller nya metoder för kompetensutveckling för lärande på arbetsplats det handlar också om att genomföra insatser för att tillvara och utveckla den kompetens som finns inom de grupper som står utanför arbetsmarknaden. Det kan exempelvis handla om validering, organisera strukturer för handledning på arbetsplatser eller nya former för mer kvalificerad praktik. Kompetensförsörjning blir då inte bara en fråga om att samordna flera politikområden i en kommun (exempelvis näringslivsenhet och vuxenutbildning) eller myndighetssamverkan (exempelvis mellan Arbetsförmedlingen och kommunen) det behövs också att arbetsgivarna och företagandet i olika former är med på banan. Men frågan är hur det ska gå till. Våra intervjuer och genomförda dialogmöten pekar på några saker att förhålla sig till och diskutera vidare;

7 På lokal nivå kan företagare engagera sig och medverka mer aktivt, exempelvis genom att ta emot praktikanter och medverka i utvärderingssamtal eller sitta med i olika råd kopplade till utbildningar. Skälet till deras medverkan är då ofta lokala överväganden, att de vill stödja bygden eller att de är personligt bekanta med de berörda individerna. Den bärande tanken är att dessa projekt är konkreta och att det går att se nyttan med insatserna. En slutsats blir då att det blir extra viktigt för projekt som förutsätter samverkan mellan offentliga och privata aktörer behöver göra tydliga avgränsningar, smalna av sina syften och konkretisera vad man ska åstadkomma. Det kan handla om att avgränsa sig till en specifik bransch eller någon del av arbetsmarknaden där utsatta grupper har större möjlighet att etablera sig (exempelvis handel eller omsorg). Det finns också behov av mer öppna eller flexibla projekt där utbildningslösningar och andra insatser kan formas i en pågående process och utifrån förändrade förutsättningar vad gäller behov och omvärld. Möjligen kan detta få företagen att i högre utsträckning vilja medverka i utvecklingssammanhang på en strategisk nivå. Slutsatsen blir att kommande projekt, som vill aktivera arbetsgivare och formeras i samverkan mellan offentligt och privat, behöver vara både smalare i form av målgrupp och yrkesområde, mer flexibelt i utformning och utförande av insatser, och vassare vad gäller tydligheten i vad som ska åstadkommas. Ett annat hinder för näringslivets medverkan i projektens styrning och ledning handlar om det offentligas mötes- och arbetsformer. Utgångspunkten är att i flertalet sammanhang endast är företag som kan representera företag, och att detta innebär att flertalet av deras branschföreningar och andra paraplyorganisationer inte fyller denna funktion enligt önskemål. Men hur realistisk är det att få med enskilda företagare i ett aktivt ägande och i projektens styrgrupper? Även om projektens styrgrupper kanske inte träffas mer än ett par gånger per halvår handlar det dels om vad själva mötena behandlar men också det arbete som måste läggas ner mellan mötena. De vi talat med talar om att jobba mer snabbfotat och underifrån och att slippa onödig information. Exempelvis kan företag mötas enskilt och/eller i grupp på lokal nivå för att i ett konkret och specifikt format bidra till en utvecklingssatsnings strategiska överväganden. Det kan handla om behov av stödstrukturer (handledning, behov av särskilda kunskaper, rutiner för uppföljning) eller andra värdefulla inspel till utvecklingssatsningens styrgrupp eller ledning. Det nya är helt enkelt att träffa företagen på nya sätt, på deras villkor och i deras egna miljöer för att fånga upp relevanta kunskaper och åsikter. Arbetsmetoden i sig är emellertid inte ny. I projektet BraFöre var ett av de vinnande arbetsmomenten att ha en hög lokal närvaro med företag, skapandet av relationer och tillit. Det borde övervägas att arbeta på detta sätt även vad gäller styrning och ägarskap, såväl på strategisk som operativ nivå. Andra erfarenheter från förstudien En viktig del av en förstudie som vill lägga grunden för kommande utvecklingssatsningar är att föra samtal med människor och bjuda in till dialog. Att arbeta i öppna miljöer med mobilisering och kommunikation är en betydligt viktigare faktor än aldrig så gedigen kartläggning och textproduktion i slutna korridorer. Möjligen är det här som

8 klumpsummemodellen har sin konceptuella svaghet i och med att utrymmet för breda och mobiliserande samtal är begränsat vad gäller tid och resurser. Vår förstudie har ändå prioriterat att kommunicera tankar och idéer, dels genom de relativt många telefonintervjuer i samtalsform vi genomfört, dels de olika former av livesamtal som förstudien haft (två dialogmöten, ett analysseminarium, workshop kring tillgänglighet och jämställdhet, träff med Region Gävleborgs kompetensutskott, samtal kring arbetet med regionala planen ihop med ESF och Region Gävleborg samt fyra möten i styrgruppen). Vi menar att detta utåtriktade arbetssätt har möjliggjort att vi kunnat erbjuda tillgång till lärande miljöer och möjligheter till systematisk reflektion. Förstudien har också varit ett gyllene tillfälle att på ett naturligt sätt att adressera frågor om strategisk påverkan och samverkan. En orsak till detta finner vi i förstudiens konstruktion där Region Gävleborg fungerat som tydliga uppdragsgivare och som partners i förstudiearbetets analys och framdrift samt medverkan från AF via Michael Persson. Andra orsaker till att specifikt frågor om samverkan har haft en sådan framträdande roll i förstudien handlar dels om att vi med hjälp av Region Gävleborg och AF kunnat operera och få tillgång till de nätverk som dessa båda verksamheter naturligt finns i samt att förstudiens uttalade utmaning i samtliga fall förutsätter samverkanslösningar. På plussidan vill vi understryka vikten av att föra samtal och inbjuda till dialog. Vi menar att förstudien under relativt kort tid kunnat peka ut viktiga utvecklingsområden och kritiska förutsättningar för att nå dit, tack vare att förstudien öppnat för dialog och haft tillfällen för gemensam analys. På minussidan ser vi att förstudiens strategiska dimension, framförallt vad gäller frågan om regionförbundets roll som projektägare och intermediär i kommande projektsatsningar, hade vunnit på att haft möjlighet till någon mer träff med Region Gävleborgs politiker och högsta ledning. Ett generellt tips till framtida projekt handlar om vikten av tydlighet och avgränsningar, speciellt då Socialfondens utvecklingsområden är komplexa och mångtydiga. Vi ser det som centralt för ett projekts möjlighet till framgång att syfte och avgränsningar tydliggörs så att projekten undviker ohanterliga elefantsatsningar och att ord, odefinierade begrepp och allmän projektjargong blir ett substitut för konkreta idéer och insatser.

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Statsbidrag för att utveckla regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv om yrkesutbildning

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Vad behöver vi göra eller förändra för att uppnå en effektiv kompetensförsörjning?

Vad behöver vi göra eller förändra för att uppnå en effektiv kompetensförsörjning? Vad behöver vi göra eller förändra för att uppnå en effektiv kompetensförsörjning? Göra jobben och arbetsgivarna aktiva och attraktiva. Skapa möten mellan barn/unga och arbetsliv. kartlägga kunskaper och

Läs mer

Vad är Vård- och omsorgscollege idag?

Vad är Vård- och omsorgscollege idag? Vad är Vård- och omsorgscollege idag? 22 regionala college 82 lokala VO-College 176 kommuner 20 landsting/region 114 gymnasieskolor Nationellt likvärdigt innehåll i YH- utbildningar VO-College arbetar

Läs mer

Vård- och omsorgscollege och regional kompetensförsörjning

Vård- och omsorgscollege och regional kompetensförsörjning Vård- och omsorgscollege och regional kompetensförsörjning Delrapport VO-College kansli Anders Axelsson 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Tillvägagångssätt/metod... 3 Resultat... 4 Analys...

Läs mer

Förstudie Europeiska socialfonden 2014

Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College!

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! Välkommen till Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa startar Planering för utvecklingsarbetet Under september genomförs tre dialogmöten norra, mellersta

Läs mer

Kan en kommun vara intermediär?

Kan en kommun vara intermediär? Kan en kommun vara intermediär? Vad krävs i så fall för att lärcentra eller annan offentlig verksamhet ska kunna axla rollen som kvalificerad utbildningsmäklare, pedagogisk motor och konceptbyggare för

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Analys, slutsatser och förslag

Analys, slutsatser och förslag Analys, slutsatser och förslag Uppdraget och vad vi gjort Uppdraget och utmaningen i denna förstudie har varit att undersöka förutsättningarna för ett kraftfullare arbete med den nya Yrkeshögskoleutbildningen

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Kort om Europeiska socialfonden 2014-2020 samt inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur och erfarenhet från

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Växa i Västmanland Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Slutrapport Växa i Västmanland 1 december Referensgrupp Kompetensrådet - Länsstyrelsen sammankallande Arbetsförmedlingen, Folkbildningen, Jobba

Läs mer

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Kommande möten Regionala ordförande och samordnare 19 april Diskussion

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS PRESIDIEKONFERENS 2015-11-27 Christina Johannesson, CAJalma AB Var det bättre förr? Uppåt, nedåt, utåt EU Globalt Utbildningsnivå Digital kunskap Entreprenörskap Marknaden

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Delegationen för unga till arbete. (Dua)

Delegationen för unga till arbete. (Dua) (Dua) Beslutades av regeringen december 2014 Arbetande ordförande Övriga i delegationen ännu inte på plats Kansliet bemannas under våren Treårigt uppdrag Varför en delegation? Budgetpropositionen 2015:

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Lägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen

Lägesbeskrivning. Elin Landell Kanslichef Valideringsdelegationen Lägesbeskrivning Elin Landell Kanslichef Vad är validering? en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER:

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER: ÖVERGRIPANDE MÅL: Etablera en regional stödplattform för validering i Skåne - Innebärande Ökat utbud av validering Ökad tillgänglighet till validering Gemensamt utvecklingsarbete avseende validering -

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Integration & tillväxt. Välkommen!

Integration & tillväxt. Välkommen! Integration & tillväxt Välkommen! Dagens program Framtid Dåtid Förmiddag Projekt Kompetensplattform BD Eftermiddag Integration & tillväxt Nutid Projekt Kompetensplattform Norrbotten Bakgrund Innehåll Resultat

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Kompetensförsörjning En av vår tids stora utmaningar Fyrbodal kompetensförsörjning Innovatum

Kompetensförsörjning En av vår tids stora utmaningar Fyrbodal kompetensförsörjning Innovatum Kompetensförsörjning En av vår tids stora utmaningar Fyrbodal kompetensförsörjning Innovatum Västra Götalandsregionen och arbetsmarknadsfrågor igår, idag, imorgon Erfarenheter av finanskrisen ledde till

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Sammanställning av Utveckling regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv inom yrkesutbildning

Sammanställning av Utveckling regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv inom yrkesutbildning Sammanställning av Utveckling regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv inom yrkesutbildning Hösten 2016 Bakgrund Regionala VO-College har en stor utvecklingspotential då det gäller samarbetet

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212

Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212 Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212 1 Deltagarförteckning arbetsmarknadsnämnden Stefan Lundgren Ordförande Sjöbo Kommun, kommunalråd Bo Nilsson Sjöbo Kommun

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan Författare: Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda Process och struktur Liksom Yin och Yan behövs båda Logiskt Ramverk (LFA): En etablerad planeringsmodell Ett konkret hjälpmedel för målstyrd planering, analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga

Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga Samverkanskonferens 140930 Marie Cesares Olsson Ingela Pihlström Upplägg Vilka samverkar vi kring Mål & Syfte Vad har vi gjort Lärdomar hittills

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Praktik och yrkeskompetensbedömning för nyanlända vid verksamheter inom vård och omsorg. En förstudie från Vård- och omsorgscollege Skåne

Praktik och yrkeskompetensbedömning för nyanlända vid verksamheter inom vård och omsorg. En förstudie från Vård- och omsorgscollege Skåne Praktik och yrkeskompetensbedömning för nyanlända vid verksamheter inom vård och omsorg En förstudie från Vård- och omsorgscollege Skåne Bakgrund Förstudien utgår från ett behov av att utveckla strukturer

Läs mer

Regional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen

Regional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen Regional lärandeplan för strukturfonderna 2014-2020 i Stockholmsregionen 2 (7) Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Syftet med lärandeplanen... 4 1.2 Regional kontext... 4 2. En lärandeplan i tre delar

Läs mer

Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012. Elisabeth Kastman Krantz

Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012. Elisabeth Kastman Krantz Möte Strukturfondpartnerskapet Västsverige 19 december 2012 Tid att skörda! Elisabeth Kastman Krantz Information 19 december 2012 Uppgraderingar Aktiviteter i Västsverige Fokus 2013 Resultat, erfarenheter

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer