Gävleborgs utmaningar utanförskap kopplat till kompetensförsörjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gävleborgs utmaningar utanförskap kopplat till kompetensförsörjning"

Transkript

1 Slutrapport Gävleborgs utmaningar utanförskap kopplat till kompetensförsörjning Denna förstudie har bedrivits på uppdrag av Region Gävleborg. Förstudiens huvudlinje har varit att försöka fånga de mest intressanta och avgörande erfarenheterna kring arbetet med unga och utrikesfödda, och att sedan ställa frågor kring hur detta arbete bättre kan integreras med regionens kompetensförsörjningsarbete och strukturer för lärande. Det betyder att förstudien, förutom att analysera villkoren och erfarenheterna kring för hur länet praktiskt arbetar med målgrupperna, även velat fundera kring den regionala nivåns roll i utvecklingsprocesser och dess dubbla funktion som intermediär och aktiv projektägare i framtida utvecklingsprojekt. Vad gäller arbetet med målgrupperna har våra främsta informationskällor varit ett antal intervjuer (ca 25 st) med människor som på olika sätt kommer i kontakt med utrikes födda och unga (handläggare, chefer, regionala förträdare, företagare, politiker). När det gäller frågor om kompetensförsörjning och den mer strategiska dimensionen har vi i första hand utgått från den Regionala utvecklingsstrategin, Kompetensprogrammet , utvecklingsprojektet kring Lokala Kompetenscentra samt övriga relevanta projekt (exempelvis BraFöre). För att få ihop frågorna om målgruppsarbetet med länets strategiarbete har vi framförallt genomfört tre dialog- och analysseminarier, där vi haft möjlighet att tillsammans med en bred skara aktörer testa, problematisera och analysera villkoren för en mer uppdaterad kommande projektverksamhet projekt som gör rätt saker, insatta i en mer stabil utvecklingskontext, med mer aktiva problembärare på lokal och regional nivå. En övergripande iakttagelse av förstudiearbetet är det engagemang för Gävleborg och förstudiens frågeställningar som mött oss i intervjuer och dialogmöten. I dessa samtal har framkommit ett stort antal synpunkter och idéer och synpunkter kring vad som kan behöva göras för att tackla regionens utmaningar. Samtidigt som mångfalden av synpunkter är en styrka kan det också ses som ett uttryck för svaghet. Mångfalden av synpunkter, utgångspunkter och egna käpphästar kan då tolkas som brist på samsyn, gemensamma prioritering och otillräcklig kännedom eller genomslag för regionala strategier. Att arbeta med många utvecklingsproblem samtidigt och där agendan huvudsakligen sätts lokalt kan göra det svårt att kraftsamla. Detta är troligen heller inte någon framgångsrik strategi om man vill ha utvecklingsprojekt som ligger mer i linje med regionala utvecklingsmål och där uthållighet och långsiktighet kan garanteras. Även om allt utvecklingsarbete måste ske lokalt och i samklang med lokala behov är det viktig att regioner hålls ihop och kan göra gemensamma

2 prioriteringar. Kanske kan man säga att en av förstudiens viktigaste signaler till uppdragsgivaren och andra berörda aktörer är vikten av att påskynda diskussionen kring hur den regionala och den lokala nivån ska interagera och därmed också förtydliga rollerna i kommande utvecklingssatsningar. Förstudien har alltså haft ambitionen att kunna ge inspel till ett mer strategiskt grepp om projekt i den nu påbörjade programperioden. När vi i detta avsnitt redovisar förstudiens slutsatser och resultat vill vi göra detta under två underrubriker; uppslag till projektidéer samt strukturella utmaningar. Uppslag till projektidéer När det gäller mer konkreta insatser riktade till målgruppen har både våra intervjuer och genomförda dialogmöten gett ett antal uppslag. Förslagen till insatser är relativt konkreta och kräver lokal verkstad. Detta hindrar inte att dessa projektidéer behöver sättas in i ett regionalt sammanhang där nyckelaktörerna och beslutande nivåer tar ett mer tydligt ansvar för utvecklingsarbetets prioritering och långsiktighet. Följande sex utmaningar/behov har varit mest framträdande; 1. Motverka skolmisslyckanden och avhopp från gymnasieskolan. Tidiga insatser. Kompetensutveckling för bl.a personal i förskola och skola för att lära sig identifiera tecken på utanförskap och att kunna guida och ropa in rätt stödresurser från myndigheter och andra aktörer. Kompetensutvecklingen kan bl. a. ske med hjälp av handledning. Insatsen förutsätter att man testar nya samverkansformer mellan skolan och exempelvis vården och socialtjänsten, där skolan också blir mer av delägare av problem och lösning än vad uppfattningen är att den tidigare varit i utvecklingssatsningar. Utveckla metoder för uppsökande verksamhet och hemmasittare. Motivera för lärande. Satsa speciellt på att bryta pojkars uppfattning om att det inte är tufft att lära och förkovra sig. Stärk elevernas målbild. Åstadkom en tydligare koppling mellan skolan och arbetsliv. Detta kan ske genom förstärkt SYV, nya samverkansformer mellan SYV och arbetsgivare, mentorskap, mer kvalificerad praktik m.m. 2. Stärka ungdomars tilltro till sin egen förmåga. I projektform kan man undersöka förutsättningarna för ett perspektivskifte, där arbetet med unga mer utgår från tankar om kompetensförsörjning och utveckling än om omhändertagande och arbetsmarknadsåtgärder. Ett sätt kan vara att ge handläggare och personal som möter ungdomar möjlighet att reflektera kring vilka synsätt som genomsyrar myndigheternas insatser vad gäller bedömningar, placeringar, vägledning, prioriteringar m.m. Ett annat sätt är att organisera kompetensutveckling kring bemötande för personalgrupper och chefer, samt att stärka handledarfunktionen för unga, inte minst kopplat till praktik eller andra arbetssituationer. Ett tredje är att tydligare stimulera till samverkan mellan skolan

3 och näringslivet för att de unga ska få bättre kunskaper om samhället, och för att underbygga engagemang hos arbetslivet. 3. Mer kvalificerad praktik. Både näringsliv och offentliga arbetsplatser kan förbättra sig i att ta emot unga, samtidigt som skolan kan bli bättre på att följa upp elevens praktik. Det kan vara relevant att arbeta fram former av praktik som bättre svarar mot behovet av att stärka arbetsplatserna som lärande miljöer. Idag menar många att det saknas en struktur för detta och att olika aktörer har sina system och gör på olika sätt (exempelvis att de olika collegeformerna ha sina respektive lösningar). För att skapa en mer stabil struktur kan det på sikt behövas lagstiftning men en insats som kan göras redan idag är att i samverkan med exempelvis högskolan och arbetsgivare arbeta fram en effektiv handledararutbildning. Olika försök med handledarutbildning har tidigare fått kritik för att de haft svag koppling till yrkessituationen, varit för skolmässiga i sina upplägg och haft bristande medvetenhet om företagares begränsade tid att avsätta. 4. Språkstöd på arbetsplatserna. Hitta samarbetsformer mellan exempelvis arbetsgivare och vuxenutbildningen så att språkträningen kan integreras i arbete, praktik och yrkesutbildning. I projektform kan detta testas i försök riktade till både anställda och arbetslösa gemensamt. För anställda kan det handla om medverkan från ett antal arbetsplatser och en samverkan som involverar chefer, handledare, SFI-lärare, forskare och kollegorna på arbetsplatserna. 5. Validering. Det finns stora behov av att kunna validera fler kompetenser och yrkesområden, både för att förkorta utbildningstider, ta tillvara människors kompetenser och för att klara kompetensförsörjningen. Många projekt har arbetat med validering men det har varit plottrigt och kortsiktigt. Nu behövs mer av stabila strukturer och långsiktighet. Det vore en utmaning för lokala kompetenscentra att se över hur de möjligen kan utgöra motor för utveckling av ett mer hållbart system kring detta vem betalar, företagens roll, det offentligas roll, vem utför, kompetenser, koppling till befintliga strukturer osv. 6. Ökad användning av möjligheten att koppla ihop kompetensutveckling för anställda med insatser för individer utanför arbetsmarknaden. Två exempel; Anställda utbildas i hur man kan anpassa arbetsmetoder och rutiner för funktionsnedsatta, samtidigt som individer ur målgruppen erbjuds yrkespraktik med möjlighet att delta i utvecklingen av anpassningsarbetet; Anställda utbildas i handledning och språkstöd för personer med annat modersmål, samtidigt som personer ur målgruppen erbjuds språk- och yrkesträning på samma arbetsplatser. Strukturella utmaningar Den helhetsbild som växt fram i förstudiearbetet innehåller som vi ser det två viktiga strukturella utmaningar. Dessa hänger ihop och kretsar kring samma problemområde, men kan ändå vara värda att ta var för sig. Att vi kallar dem strukturella har att göra med att

4 problemen visat sig motståndskraftiga mot förändring, att de behöver tacklas på systemnivå och att de berör inarbetade arbetssätt på både lokal och regional nivå. Utmaning 1. Hur bygger man en infrastruktur för lärande? Den regionala nivån, i första hand Region Gävleborg, kan ha en viktig roll i den regionala strukturen. Om kommunerna via lokala kompetenscentra/noder utgör den viktiga basen där själva arbetet ska ske, har den regionala nivån en annan funktion. I mötena med människor i länet, från både näringsliv och offentlighet, är behovet av en fungerande regional aktör tydlig. Detta innebär emellertid inte att det fungerar problemfritt idag. Snarare finns behovet av en tydligare, mer stringent regional ledning kring frågorna. Det ligger både en förväntan och en potential i att Region Gävleborg, som samordnare, utvecklingsmotor och den regionala noden i infrastrukturen för lärande, tydligare tar på sig ledartröjan och möjliggöra ett antal viktiga funktioner. Några av dessa är; Se till att ett samarbete och utbyte av erfarenheter sker mellan kommuner och andra myndigheter. Att möjliggöra förankring av utvecklingsidéer med relevanta organisationer, personer och regionala utvecklingsambitioner. Bättre synliggöra, och använda sig av, näringslivets kunskaper, behov och incitament. Agera intermediär, där ansvaret är tydligt för att hålla samman utvecklingsarbeten, lärande och erfarenhetsutbyte genom nätverk, strategisk påverkan och att stimulera för långsiktighet och implementering. En annan viktig pusselbit i infrastrukturen för lärande är sammankopplingen mellan lokal och regional nivå. Våra intervjuer och dialogmöten har inte berört detta, men erfarenheter från BraFöre har tydligt visat att en central framgångsfaktor var att det fanns ett utbyte, ett lärande och att det växte fram en tillit mellan lokala noder och den regionala nivån. I BraFöres fall utsågs en särskild person för detta ändamål, men även med uppgiften att stimulera till ett lärande mellan noderna. Ska en regional infrastruktur för lärande bli levande behövs miljöer för lärande, utbyte, störning och kritisk reflektion. I detta fall är det inte otänkbart att en sådan funktion också vore viktig. Många vittnar om behovet av en mer utvecklad lokal samverkan och att denna samverkan skulle kunna göras kraftfullare om den kunde kopplas ihop med den regionala nivån. Genom ett slags nodsystem (bl.a. prövat i projektet BraFöre) kan mer sammanhållna insatser göras samtidigt som den konkreta och lokala nivån är aktiverad. I våra intervjuer och i dialogträffarna med representanter för näringsliv och offentlig sektor i Gävleborg var det tydligt att lokal nivå, och lokala kompetenscentra i högsta grad, kan inta en offensiv roll i utvecklingssatsningar kring kompetensförsörjning. Bland annat menade man att dessa miljöer skulle kunna agera motorer för utvecklingsprojekt på lokal nivå, att bryta revir mellan organisationer inom olika relevanta arbetsområden, och säkra en tydligare gemensam linje och ett bättre samarbete i frågor kring kompetensförsörjning. Det är från dessa miljöer det operativa arbetet skulle kunna koordineras, härifrån samarbete kan utvecklas, information och lärande utgå. Funktionen som operativ intermediär skulle kunna innebära vissa likheter med nodarbetet i BraFöre.

5 För att få utväxling av kommande satsningar inom den tänkta infrastrukturen för lärande bör ett antal frågor besvaras av ansvariga och beslutsfattare, frågeställningar som självklart också kan behöva besvaras med hjälp av projekt- och testverksamhet; a) Hur ser ni till att bygget av en regional och lokal infrastruktur är en trovärdig och prioriterad långsiktig satsning som är på riktigt? Den gängse uppfattningen är att detta blir på riktigt när ledande politiker uttalar att detta är viktigt och uttrycker en tydlig ambition att tillföra resurser över tid. b) Vilken roll ska Region Gävleborg ha i arbetet med kompetensförsörjning är det realistiskt att Region Gävleborg tar en regional intermediärroll enligt ovan? Vad krävs för att detta i sådana fall konkretiseras och förankras med berörda politiker och tjänstemän? c) Vilka aktörer ska ingå och hur kan ansvarsfördelningen se ut? Utifrån ett tydliggjort syfte kan nödvändiga aktörer preciseras. Det är dyrt, tidskrävande och svårorganiserat att mötas i stora grupper. Utifrån den ambition som idag går att utläsa med uppbyggnaden av lokala kompetenscentra riskerar antalet aktörer att bli omfattande och likna de sammanslutningar som ibland kallas lokala tillväxtråd. Där hittar vi i normalfallet följande aktörer; näringslivet, små- och stora arbetsgivare, branschorgan, näringslivsenheter, arbetsmarknadsenheter, vuxenutbildningen, grund- och gymnasieskola, arbetsförmedlingen, lokala politiker, fackförbund. d) Syftet med lokala kompetenscentra. Är de regionens förlängda arm ute i kommunerna eller är det arenor som byggs utifrån lokala behov med regionen som pådrivare och stöd? I det första fallet handlar en hel del av arbetet om att implementera länets utvecklingsstrategi och kompetensprogram. Och att stödja smart samverkan i länet. I det andra fallet utgår arbetet mer utifrån behovet av en förbättrad lokal samverkan och att få till action i lokalt bestämda utmaningar. De vi pratat med tror inte att det första syftet är tillräckligt, utan att det i första hand handlar om att den regionala nivån ska stödja det lokala arbetet och säkra att så många kommuner som möjligt engageras. e) Ange inriktningen på vilken typ av problem som lokala kompetenscentra ska lösa (utifrån att de inte kan arbeta med allt). Är det ett forum för att öka flexibiliteten i utbildningssystemet så att matchningen mellan arbetslivets behov av kompetens och utbildningssystemets utbud stärks? Är de ett forum som i samverkan med näringslivet och arbetsgivarna i offentlig sektor tar fram verktyg för kompetensstöd till företag och anställda (kompetenskartläggning m.m.)? Är de ett forum för att i första hand arbeta med utanförskap, d v s att arbeta fram lösningar vad gäller exempelvis insatser för språkstöd, studiemotiverande aktiviteter etc.? f) Arbeta enligt Garderobsmodellen (ett nytt inköpt plagg kräver att ett gammalt kasseras). Om lokala kompetenscentra ska införas, vilka fora kan läggas ned? Poängen med att utveckla samverkan i lokala kompetenscentra torde vara att bli effektivare, tydligare och bättre. Den risk som många ser är att lokala kompetenscentra blir en ny struktur/organisation parallellt med alla andra. Införandet av lokala kompetenscentra behöver då gå hand i hand med en analys om vilka andra nätverk, möten och strukturer som kan utgå.

6 Utmaning 2. Hur bygger man allianser med näringslivet på nya sätt? En utgångspunkt är att frågan om arbetslivets, och särskilt näringslivets medverkan, i ledning och styrning av Socialfondsprojekt har varit ett återkommande dilemma på nationell nivå sedan EU-projekten drogs igång. Företagen kan visserligen på lokal nivå delta i olika kompetensutvecklingsprojekt men då huvudsakligen som passiva mottagare av de aktiviteter som projekten erbjuder. Det är däremot sällsynt att projekten är formade i någon slags allians mellan privata och offentliga aktörer där näringslivet tar en aktiv part i projektens styrning och strategiska ambitioner. Detta gäller oavsett om vi talar om projektet inom programområde 1 (kompetensutveckling för redan anställda) eller programområde 2 (insatser för individer utanför arbetsmarknaden). En första fråga att ställa sig är naturligtvis varför näringslivet behöver vara med i projektens ledning och styrning över huvud taget. Vad gäller programområde 1 kanske svaret är mer självklart; om projekten ska erbjuda skräddarsydda utbildningar, arbeta med att öka flexibiliteten i utbildningssystemet, bättre matcha individers kunskaper mot arbetsgivares efterfrågan, ta fram bättre sätt för arbetsplatslärande och verksamhetshetsanpassade metoder för kompetensutveckling, nya former för kompetenskartläggning osv, förefaller det märkligt om det offentliga ska ta fram dessa lösningar utan att kreerandet sker tillsammans med berörda företagare och deras organisationer. Det handlar om legitimiteten för projektet och dess aktiviteter samt förutsättningar för att insatserna ska bli långsiktiga och hållbara. Dessutom brukar ofta kritiken mot projekten från näringslivet vara att de är för skolmässiga, fyrkantiga och utan kunskap om näringslivets behov och villkor ett argument som återigen talar för att företagen och deras branschorgan borde engagera sig som projektägare och i hur projekten formas. Blir det då annorlunda vad gäller näringslivets roll om vi istället tänker programområde 2 och använder oss av begreppet kompetensförsörjning. Ja, men bara marginellt. Kompetensförsörjning är inget entydigt begrepp. Ur ett verksamhetsperspektiv handlar det om att analysera omvärld och marknadsutveckling och förhålla sig till detta, bland annat genom att påverka utbildningssystemet och att det finns utbildad arbetskraft att anställa. Ur ett regionalt perspektiv är en fungerande kompetensförsörjning en uttalat viktig förutsättning för utveckling och tillväxt. Regional kompetensförsörjning måste ses ur ett brett perspektiv där utvecklingsfrämjande insatser behöver ske inom olika områden. Gemensamt för dessa är behovet av fungerande samverkansstrukturer i regionen där olika nyckelaktörer kan göra saker tillsammans. Då handlar det inte bara om utbildningssystemets flexibilitet och inriktning eller nya metoder för kompetensutveckling för lärande på arbetsplats det handlar också om att genomföra insatser för att tillvara och utveckla den kompetens som finns inom de grupper som står utanför arbetsmarknaden. Det kan exempelvis handla om validering, organisera strukturer för handledning på arbetsplatser eller nya former för mer kvalificerad praktik. Kompetensförsörjning blir då inte bara en fråga om att samordna flera politikområden i en kommun (exempelvis näringslivsenhet och vuxenutbildning) eller myndighetssamverkan (exempelvis mellan Arbetsförmedlingen och kommunen) det behövs också att arbetsgivarna och företagandet i olika former är med på banan. Men frågan är hur det ska gå till. Våra intervjuer och genomförda dialogmöten pekar på några saker att förhålla sig till och diskutera vidare;

7 På lokal nivå kan företagare engagera sig och medverka mer aktivt, exempelvis genom att ta emot praktikanter och medverka i utvärderingssamtal eller sitta med i olika råd kopplade till utbildningar. Skälet till deras medverkan är då ofta lokala överväganden, att de vill stödja bygden eller att de är personligt bekanta med de berörda individerna. Den bärande tanken är att dessa projekt är konkreta och att det går att se nyttan med insatserna. En slutsats blir då att det blir extra viktigt för projekt som förutsätter samverkan mellan offentliga och privata aktörer behöver göra tydliga avgränsningar, smalna av sina syften och konkretisera vad man ska åstadkomma. Det kan handla om att avgränsa sig till en specifik bransch eller någon del av arbetsmarknaden där utsatta grupper har större möjlighet att etablera sig (exempelvis handel eller omsorg). Det finns också behov av mer öppna eller flexibla projekt där utbildningslösningar och andra insatser kan formas i en pågående process och utifrån förändrade förutsättningar vad gäller behov och omvärld. Möjligen kan detta få företagen att i högre utsträckning vilja medverka i utvecklingssammanhang på en strategisk nivå. Slutsatsen blir att kommande projekt, som vill aktivera arbetsgivare och formeras i samverkan mellan offentligt och privat, behöver vara både smalare i form av målgrupp och yrkesområde, mer flexibelt i utformning och utförande av insatser, och vassare vad gäller tydligheten i vad som ska åstadkommas. Ett annat hinder för näringslivets medverkan i projektens styrning och ledning handlar om det offentligas mötes- och arbetsformer. Utgångspunkten är att i flertalet sammanhang endast är företag som kan representera företag, och att detta innebär att flertalet av deras branschföreningar och andra paraplyorganisationer inte fyller denna funktion enligt önskemål. Men hur realistisk är det att få med enskilda företagare i ett aktivt ägande och i projektens styrgrupper? Även om projektens styrgrupper kanske inte träffas mer än ett par gånger per halvår handlar det dels om vad själva mötena behandlar men också det arbete som måste läggas ner mellan mötena. De vi talat med talar om att jobba mer snabbfotat och underifrån och att slippa onödig information. Exempelvis kan företag mötas enskilt och/eller i grupp på lokal nivå för att i ett konkret och specifikt format bidra till en utvecklingssatsnings strategiska överväganden. Det kan handla om behov av stödstrukturer (handledning, behov av särskilda kunskaper, rutiner för uppföljning) eller andra värdefulla inspel till utvecklingssatsningens styrgrupp eller ledning. Det nya är helt enkelt att träffa företagen på nya sätt, på deras villkor och i deras egna miljöer för att fånga upp relevanta kunskaper och åsikter. Arbetsmetoden i sig är emellertid inte ny. I projektet BraFöre var ett av de vinnande arbetsmomenten att ha en hög lokal närvaro med företag, skapandet av relationer och tillit. Det borde övervägas att arbeta på detta sätt även vad gäller styrning och ägarskap, såväl på strategisk som operativ nivå. Andra erfarenheter från förstudien En viktig del av en förstudie som vill lägga grunden för kommande utvecklingssatsningar är att föra samtal med människor och bjuda in till dialog. Att arbeta i öppna miljöer med mobilisering och kommunikation är en betydligt viktigare faktor än aldrig så gedigen kartläggning och textproduktion i slutna korridorer. Möjligen är det här som

8 klumpsummemodellen har sin konceptuella svaghet i och med att utrymmet för breda och mobiliserande samtal är begränsat vad gäller tid och resurser. Vår förstudie har ändå prioriterat att kommunicera tankar och idéer, dels genom de relativt många telefonintervjuer i samtalsform vi genomfört, dels de olika former av livesamtal som förstudien haft (två dialogmöten, ett analysseminarium, workshop kring tillgänglighet och jämställdhet, träff med Region Gävleborgs kompetensutskott, samtal kring arbetet med regionala planen ihop med ESF och Region Gävleborg samt fyra möten i styrgruppen). Vi menar att detta utåtriktade arbetssätt har möjliggjort att vi kunnat erbjuda tillgång till lärande miljöer och möjligheter till systematisk reflektion. Förstudien har också varit ett gyllene tillfälle att på ett naturligt sätt att adressera frågor om strategisk påverkan och samverkan. En orsak till detta finner vi i förstudiens konstruktion där Region Gävleborg fungerat som tydliga uppdragsgivare och som partners i förstudiearbetets analys och framdrift samt medverkan från AF via Michael Persson. Andra orsaker till att specifikt frågor om samverkan har haft en sådan framträdande roll i förstudien handlar dels om att vi med hjälp av Region Gävleborg och AF kunnat operera och få tillgång till de nätverk som dessa båda verksamheter naturligt finns i samt att förstudiens uttalade utmaning i samtliga fall förutsätter samverkanslösningar. På plussidan vill vi understryka vikten av att föra samtal och inbjuda till dialog. Vi menar att förstudien under relativt kort tid kunnat peka ut viktiga utvecklingsområden och kritiska förutsättningar för att nå dit, tack vare att förstudien öppnat för dialog och haft tillfällen för gemensam analys. På minussidan ser vi att förstudiens strategiska dimension, framförallt vad gäller frågan om regionförbundets roll som projektägare och intermediär i kommande projektsatsningar, hade vunnit på att haft möjlighet till någon mer träff med Region Gävleborgs politiker och högsta ledning. Ett generellt tips till framtida projekt handlar om vikten av tydlighet och avgränsningar, speciellt då Socialfondens utvecklingsområden är komplexa och mångtydiga. Vi ser det som centralt för ett projekts möjlighet till framgång att syfte och avgränsningar tydliggörs så att projekten undviker ohanterliga elefantsatsningar och att ord, odefinierade begrepp och allmän projektjargong blir ett substitut för konkreta idéer och insatser.

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Kan en kommun vara intermediär?

Kan en kommun vara intermediär? Kan en kommun vara intermediär? Vad krävs i så fall för att lärcentra eller annan offentlig verksamhet ska kunna axla rollen som kvalificerad utbildningsmäklare, pedagogisk motor och konceptbyggare för

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten?

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten? Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten? Välkommen till en dag om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten! 10.00-10.45 Inledning 10.45 12.00

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Kompetensutveckling i Gävleborg

Kompetensutveckling i Gävleborg Kompetensutveckling i Gävleborg ett diskussionsunderlag om intermediärers betydelse för kompetensförsörjning Anders Axelsson Fredrik Jönsson 1 Innehållsförteckning Innehåll Bakgrund... 3 Regional kompetensförsörjning

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

0611-349000 35192-4 070-2156951

0611-349000 35192-4 070-2156951 1(6) ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Näringsliv och samhällsbyggnadsavdelningen 871 86 HÄRNÖSAND Uppgifter om sökande Organisationsnummer 202100-2445 Projektägare

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM INNEHÅLL 01 Nulägesbild 02 03 04 Behov och nytta (förväntningar på resultat) Presentation - gruppdiskussion Kaffe Målgrupp 05 Form och innehåll 06

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212

Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212 Dokumentation från Sjöbo och Ystad kommuns Arbetsmarknadsnämndens möte 20051212 1 Deltagarförteckning arbetsmarknadsnämnden Stefan Lundgren Ordförande Sjöbo Kommun, kommunalråd Bo Nilsson Sjöbo Kommun

Läs mer

Framväxtbolaget i Dalarna. Kompetensförsörjning på lokal nivåproblem

Framväxtbolaget i Dalarna. Kompetensförsörjning på lokal nivåproblem Kompetensförsörjning på lokal nivåproblem och lösningar Rätt person??? Önskelista - Hitta rätt person till specialisttjänster (i offentlig och privat sektor) - På (främst) längre sikt kunna bemanna kommunala

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

AdvisoryBoard Trygg i livet 2020. Erbjudande Partnerskap. Advisoryboard.se 2014-02- 06

AdvisoryBoard Trygg i livet 2020. Erbjudande Partnerskap. Advisoryboard.se 2014-02- 06 AdvisoryBoard Trygg i livet 2020 Erbjudande Partnerskap Uppdrag Under innovations- och utvecklingsarbeten med organisationer i vårt nätverk har vi förstått att det finns ett stort behov av att arbeta med

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Sa 1 Sammanfattning Ramp är ett socialfondsprojekt där kommuner i södra Kalmar län och Kronobergs län samarbetar. Nybro kommun är projektägare.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län

Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län 1 (7) Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län 1 Inledning Kommunerna i Stockholms län har i dokumentet Överenskommelse om att skapa en vuxenutbildningsregion i Stockholms

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Program den 4 september 09.30 Välkommen, kort presentationsrunda 09.45 Norra länken, presentation av projektet, Jan Nilsen 10.50 Bensträckare 11.00 Chefsförsörjning

Läs mer

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013

Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013 Maja Ohlsson och Helena Sagvall 28 november 2013 EU-kommissionens tolkning Anställnings- och sysselsättningsmöjligheter Anständigt arbete Arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarens rättigheter Social integration

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Framväxtbolaget i Dalarna. Kompetensförsörjning på lokal nivåproblem

Framväxtbolaget i Dalarna. Kompetensförsörjning på lokal nivåproblem Kompetensförsörjning på lokal nivåproblem och lösningar Rätt person??? Önskelista - Hitta rätt person till specialisttjänster (i offentlig och privat sektor) - På (främst) längre sikt kunna bemanna kommunala

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne Sandra Lindeskog Kompetenssamverkan Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer