Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete.

Transkript

1 Maria Bennich universitetslektor i socialt arbete maria.bennich@hj.se

2

3 En central forskningsfråga: omsorgspersonalens (och ledningens) syn på kompetens och om denna är relaterad till arbetsmiljön..och. Hur man riggar för kompetensutveckling?

4 Två kommuner: Mellanstor stad (A), kranskommun till storstad (B) A: vårdboende och hemtjänstverksamhet B: vårdboende och hemtjänstverksamhet Det empiriska materialet bygger på: 22 intervjuer (19 omsorgspersonal och 3 verksamhetschefer) 74 enkäter riktade till omsorgspersonalen En interaktiv ansats, dvs. att forska med (gemensam lärprocess)

5

6 Skillnader mellan kommunerna: A: LOU och LOV flera privata aktörer. Den nationella utvecklingssatsningen Kompetensstegen. B: Traditionell offentlig styrning, men även LOV. En lokal satsning, Kravmärkt yrkesroll.

7

8 Utgångspunkter Den individuella nivån Ellströms (1992, s 21) definition: Med kompetens avses här en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext Kontexten, dvs. äldreomsorgen handlar kompetens om förmågan att utföra omsorgsinsatser, dvs. omsorgskompetens

9 De tre delkompetenserna Relationskompetens: innefattar lyhörd, respekt för brukarens integritet, bemötande gentemot olika brukare och anhöriga, samarbeta och kommunicera

10 De tre delkompetenserna Relationskompetens: innefattar lyhörd, respekt för brukarens integritet, bemötande gentemot olika brukare och anhöriga, samarbeta och kommunicera Sakkompetens: såromläggning, medicin, IT, utföra tunga lyft och/eller genomföra praktiska vardagssysslor

11 De tre delkompetenserna Relationskompetens: innefattar lyhörd, respekt för brukarens integritet, bemötande gentemot olika brukare och anhöriga, samarbeta och kommunicera Sakkompetens: såromläggning, medicin, IT, utföra tunga lyft och/eller genomföra praktiska vardagssysslor Förändringskompetens: beredskap för oförutsedda situationer, organisera och prioritera i arbete, att aktivt kunna delta i ett förändringsarbete

12

13 Lärprocesser för att utveckla omsorgskompetens Informellt lärande: dvs. vardagslärandet som sker spontant och vi sällan märker. Den vanligaste lärformen. Problematisk att studera.

14 Lärprocesser för att utveckla omsorgskompetens Informellt lärande: dvs. vardagslärandet som sker spontant och vi sällan märker. Den vanligaste lärformen. Problematisk att studera. Formellt lärande: Hög grad av organisering, målinriktat, resulterar i någon form av intyg och organiseras (oftast) utifrån utbildningsanordnare

15 Lärprocesser för att utveckla omsorgskompetens Informellt lärande: dvs. vardagslärandet som sker spontant och vi sällan märker. Den vanligaste lärformen. Problematisk att studera. Formellt lärande: Hög grad av organisering, målinriktat, resulterar i någon form av intyg och organiseras (oftast) utifrån utbildningsanordnare Icke-formellt lärande: Viss organisering, t.ex. seminarium, handledning, möten, utvecklingsprojekt osv.

16 Organisationsnivån Lärmiljön: innefattar arbetsplatsklimat, arbetsuppgifter som främjar lärande, stöd från ledningen Strategier för kompetensutveckling: på vilket sätt en verksamhet organiserar för olika läraktiviteter, varför läraktiviteter genomförs och hur dessa värderas av ledningen och deltagarna

17 Vad är lärmiljöer Arbetsplatsklimat Vi-känsla, tolerans för olikheter och misstag, tillit till medarbetare (ibland kallad kultur, atmosfär) Arbetsuppgifter som främjar lärande att planera arbetet i grupp, samarbete över avdelningsgränser, handledning, få mer avancerade arbetsuppgifter varefter kompetensen utvecklas

18 Lärstrategier En integrerad strategi utgår från en kombination av olika läraktiviteter: t.ex. projekt, externa/internt kurser, handledning, seminarier, reflekterande samtal En formell strategi utgår från relativt ensidiga läraktiviteter: t.ex. kurser externt eller internt.

19

20 Intervjuer med ledning; hemtjänst och vårdboende kommun A, hemtjänst kommun B,

21 Resultat 1) Lärmiljön mellan vårdboenden och hemtjänst (verksamhetstypen) uppvisade olikartade förutsättningar

22 Vårdboende Omsorgspersonalen inom vårdboendena arbetade: i team/lag på avdelningar,

23 Vårdboende Omsorgspersonalen inom vårdboendena arbetade: i team/lag på avdelningar, planerade sitt arbete själva, kunde lära av varandra i det dagliga arbetet.

24 Vårdboende Omsorgspersonalen inom vårdboendena arbetade: i team/lag på avdelningar, planerade sitt arbete själva, kunde lära av varandra i det dagliga arbetet. större andel omsorgspersonal med formell utbildning dvs. undersköterskor.

25 Vårdboende Omsorgspersonalen inom vårdboendena arbetade: i team/lag på avdelningar, planerade sitt arbete själva, kunde lära av varandra i det dagliga arbetet. större andel omsorgspersonal med formell utbildning dvs. undersköterskor. arbetade fysiskt närmare ledningen

26 Hemtjänsten Omsorgsarbetet inom hemtjänsten ett självständigt ensamarbete i brukarens hem,

27 Hemtjänsten Omsorgsarbetet inom hemtjänsten ett självständigt ensamarbete i brukarens hem, planerade inte arbetet själva eller tillsammans med kollegor, utrymme för mindre justeringar i dagsschemat

28 Hemtjänsten Omsorgsarbetet inom hemtjänsten ett självständigt ensamarbete i brukarens hem, planerade inte arbetet själva eller tillsammans med kollegor, utrymme för mindre justeringar i dagsschemat personalen angav i högre utsträckning vikten av en stödjande chef (än inom vårdboendena)

29 Hemtjänsten Omsorgsarbetet inom hemtjänsten ett självständigt ensamarbete i brukarens hem, planerade inte arbetet själva eller tillsammans med kollegor, utrymme för mindre justeringar i dagsschemat personalen angav i högre utsträckning vikten av en stödjande chef (än inom vårdboendena) chefsrotationen hade varit stor inom en av dessa verksamheter, vilket påverkade miljön för lärande negativt

30 2) Ledningens betydelse för lärande Men jag kan uppleva att man (ledningen) lyssnar så länge man liksom verkligen är konkret och visst, jag kan påverka saker. Jag kanske har haft bra chefer också. (Omsorgspersonal, hemtjänsten, kommun B)

31 2) Ledningens betydelse för lärande Men jag kan uppleva att man (ledningen) lyssnar så länge man liksom verkligen är konkret och visst, jag kan påverka saker. Jag kanske har haft bra chefer också. (Omsorgspersonal, hemtjänsten, kommun B) Vi får alltid nya chefer och så kommer en ny chef och så ska vi helt plötslig göra på ett annat sätt. Nu är det kostnadseffektivitet och kontaktmannaskapet. Men vi bara snurrar i ett hjul, (Omsorgspersonal, hemtjänsten, kommun A)

32 Strategier för kompetensutveckling (ledningen) Som utförare kan vi också välja vilka projekt som vi vill delta i. Men vi kan ju gå hur många kurser som helst men det är fortfarande så att det måste starta en process. Att det tänder motivationen hos personalen att ta till sig, kanske ett nytt arbetssätt. (Verksamhetschef, hemtjänst kommun B)

33 Strategier för kompetensutveckling (ledningen) Som utförare kan vi också välja vilka projekt som vi vill delta i. Men vi kan ju gå hur många kurser som helst men det är fortfarande så att det måste starta en process. Att det tänder motivationen hos personalen att ta till sig, kanske ett nytt arbetssätt. (Verksamhetschef, hemtjänst kommun B) Så alla har ju några betyg från några kurser och det har ju betytt mycket för dom att: `men jag har faktiskt betyg i den här kursen. Men framförallt lite den här stoltheten och självförtroendet.. (Verksamhetschef hemtjänst, kommun A)

34 3) Uppfattningar om kompetens Relationskompetensen centralt i omsorgarbetet Det här med hur man uppför sig och bemöter helt enkelt. (Omsorgspersonal, hemtjänsten, kommun A)

35 3) Uppfattningar om kompetens Relationskompetensen centralt i omsorgarbetet Kommunikationen är nog den viktigaste biten i vårt arbete både mellan kollegor och till brukaren, vårdtagaren. Jag kommunicerar även med sjuksköterskor och man ska vara konkret för då klarar man sig med mindre information. (Omsorgspersonal, hemtjänsten, kommun B)

36 Uppfattningar om kompetens Dom viktigaste sakerna är dels att kunna prioritera sin tid och att kunna handskas med människor, med snällhet och empati kommer man väldigt långt. På min avdelning har det handlar om att effektivisera, helt enkelt göra nånting mer av den tid som vi har. Det är vi som har utformat det nya planeringssystemet på avdelningen. Nu planerar jag på ett helt annat sätt och det är fortfarande en läroprocess men jag känner att jag kan bli en bättre kontaktperson för de boende (Omsorgspersonal, vårdboende, kommun B).

37 Uppfattningar om kompetens Hon är bra på allting som att kunna ta initiativ och prioritera och se vad som kan tas först och vad som kan vänta lite. (Omsorgspersonal, hemtjänsten Kommun A) Indirekta uttalanden om förändringskompetensen

38 Variation i hur omsorgspersonalen beskriver sin kompetens Kommun A: Bemötandet centralt men inte särskilt diskuterat vad detta innefattar.

39 Variation i hur omsorgspersonalen beskriver sin kompetens Bemötandediskussionen kan vara ett uttryck för en omvårdnadsdiskurs (utvecklad inom omvårdnadsvetenskapen och hos utbildningsanordnare)

40 Variation i hur omsorgspersonalen beskriver sin kompetens Kommun B: mer artikulerad uppfattning om vad omsorgskompetens innefattar: relationskompetensen i samspel med med förändringskompetensen

41 Enkäterna pekade på att samtliga delkompetenser: sak- relations och förändringskompetenserna värderades högre inom vårdboendena (p<0,01)

42 Förslag på förklaring formell utbildningsnivå är högre inom vårdboendena, lärmiljön mer utvecklad, brukargruppen har större medicinska omvårdnadsbehov än inom ordinärt boende.

43 Sammanfattning Kommun B hade utvecklat en mer integrerad strategi för kompetensutveckling (kombinerat olika läraktiviteter, ledningen involverad ). Artikulerade Kommun A hade utgått från en mer formell strategi vilket lett till mer fokus på individuellt lärande men inte till att utveckla arbetet. Svagt artikulerat Ledarskapet centralt vid kompetensutveckling Ledarskapet särskilt viktig för hemtjänstpersonal