Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen"

Transkript

1 Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att komplettera och finna djup i kommunernas arbete med Barnkonventionen. Rapporten är skriven av mig Sara Eriksson, utbildad Hälsopedagog vid Högskolan Väst. Då jag ville fördjupa mig inom barnrättsarbete, fann jag det intressant att se närmare på Partnerskapets arbete samt dess påverkan på den kommunala styrprocessen i de medverkande kommunerna. En projektledningskurs lästes vid sidan av detta arbete för att få stöd under arbetets gång. Vidare har Cecilia Ljung, samordnare för Partnerskapet, varit min handledare genom arbetet. Tillvägagångssätt Partnerskapet som representerar tio svenska kommuner, består av sammanlagt av 20 tjänstemän samt förtroendevalda, där fördelningen är hälften av varje. Tillvägagångssättet har varit att genomföra telefonintervjuer med sex tjänstemän samt tre förtroendevalda från nio av tio kommuner. Valet av intervjupersoner skedde slumpmässigt. Inhämtning av data skedde på egen hand via Partnerskapets hemsida 1, men även via samtal med Cecilia Ljung. Vidare medverkade jag vid ett partnerskapsmöte i Stockholm vid en öppen diskussion utifrån syftena nedan. Efter att ha samlat information, tagit fram en intervjuguide, intervjuade jag tjänstemännen och politikerna för att slutligen analysera och bearbeta data. Syftet med intervjuerna var att undersöka följande - Barnkonventionens genomslag i den kommunala styrprocessen - Partnerskapets påverkan på den kommunal styrprocessen - Metoder för att öka barns och ungdomars inflytande - Utveckling av indikatorer för att mäta resultaten i arbetet 1 1

2 Den kommunala styrprocessen I denna inledande del av utvärderingen beskrivs hur de intervjuade uppfattar styrprocessen i sin kommun. Hur barnrättsarbetet bör fungera från ledningsnivå till operativ nivå, för att på bästa sätt implementeras i den kommunala styrprocessen. För att barnrättsarbetet ska fortskrida i kommunerna även fortsättningsvis, ser flera tjänstemän och förtroendevalda att barnrättsarbetet måste implementeras i den kommunala styrprocessen. Styrprocessen har formaliserats under åren sedan Partnerskapet startades i de flesta kommunerna, i exempelvis budgetdirektiven. En tydlig politisk förankring är ett måste anser de flesta. Det bör inte bara vara ett skrivet dokument som kan bli liggandes oanvänt utan arbetet bör vara en naturlig del i kommunens arbete. Vidare ser flera det som positivt att ha ett skrivet dokument, då exempelvis en barnchecklista hjälper dem att se över om de beslut som ska fattas i kommunen, har bäring utifrån barnkonventionen. Alla är överens om att arbetet inte får vila på eldsjälar då det långsiktiga arbetet kan bli sårbart. Istället måste arbetet bygga på systematik som tydliggör allas ansvar och som inte är så sårbart för personalförändringar. En del av kommunerna har Barnkonventionen som en del i kommunens folkhälsoarbete och andra har speciella ungdomsstrateger som arbetar med barn och ungas inflytande. Därav är arbetet med barns rättigheter redan en del av andra områden i kommunens arbete och därmed implementerat i den kommunala styrprocessen, tolkar jag. Vidare får det inte bara bli happenings med en barndag en gång om året där kommunen således påstår att de arbetat med Barnkonventionen, nämner en av de intervjuade. Uppmärksamhetsveckor eller liknande ska hänga ihop med ordinarie grundarbete, på så sätt kan happenings bli en förstärkning. Får man till en bra grund på ledningsnivå så kommer det ju att hända saker ute i praktiken för barn och ungdomar Tjänsteman Barn är en bit i en helhet Barn är lika viktiga som miljöfrågorna Tjänsteman Vidare ses det som ytterst positivt att samarbeta tvärsektoriellt i kommunerna. Stödet måste finnas från ledningen och sen arbetas nedåt nämner en annan. Det är lika viktigt att arbeta utifrån och in som inifrån och ut. Verksamheterna har många bra idéer och utvecklingsarbeten som är viktiga att återknyta med styrning och ledning. Det anses också viktigt att tjänstemännen samt de förtroendevalda har stöd från och samverkar med nationella myndigheter såsom Barnombudsmannen och Socialdepartementet. 2

3 Flera ser att det bör genomföras barnbokslut för att kunna följa upp vad exempelvis nämnderna har gjort. Flera kommuner har nämndansvariga politiker som ska se till att Barnkonventionen följs inom samtliga nämnder i kommunen. man måste börja samarbeta över gränser och att man gör saker tillsammans för att nå resultat. Inte att var och en håller på och donar utan att man jobbar mer tvärsektoriellt. Det tror jag är nyckeln till att hur man ska lyckas i kommunalt. Tjänsteman Att öka barn och ungas inflytande är ett av huvudmålen för Partnerskapet. Det ses som viktigt att ha med barn och unga i beslutsfattandet i kommunen. I en av kommunerna finns det beslut om att varje nämnd ska föra en dialog med barn och unga innan ett beslut, som rör dem, genomförs. Andra gör liknande arbetet via kommunens barnchecklistor som nämndes tidigare. Alla intervjuade instämmer att det är viktigt att lyfta barnets och ungdomens perspektiv vid flera av kommunens olika beslut. Partnerskapets påverkan Partnerskapet har påverkat de medverkande kommunerna på flera olika vis. Dels de tjänstemän och förtroendevalda som är delaktiga men man uppger även att man sett en förändring i styrprocessen som sådan. Nedan följer de intervjuades uppfattningar och upplevelser kring hur arbetet ute i kommunerna har påverkats. Några av de som intervjuades påpekade dock att Partnerskapet har fortgått i många år och att det kan vara svårt att se vad som har varit påverkan av Partnerskapet samt vad som skett utan påverkan av detta. Flertalet av de intervjuade ser att Partnerskapet gett tyngd och stöd åt frågorna kring barn och ungas rättigheter. De upplever sig fått mer energi och engagemang när de arbetar med dessa frågor, sedan de gick med i Partnerskapet. Någon uttrycker till och med att den är stolt över att vara med i Partnerskapet. Partnerskapet har varit en bidragande faktor till att barn och ungas rättigheter har uppmärksammats mer i kommunen, fortsätter en annan. En person menar att fler nämnder har fått barnglasögon. Det uttrycks även en framgångsfaktor i att det är blandat tjänstemän och förtroendevalda i Partnerskapet. Detta då spridningen gör att de ser de olika nivåerna i kommunens styrprocess och inte bara tjänstemännens eller de förtroendevaldas. Barnkonventionen finns i tjänstemän samt förtroendevaldas medvetande lite mer, tolkar jag efter att ha genomfört intervjuerna. De har även genomfört en Kollegial granskning för att granska varandra samt sätta fart på arbetet ännu mer hemma i de egna kommunerna. Detta är också något som kommunerna är stolta över och som man berättar om vid många tillfällen. Partnerskapet har varit en stor inspirationskälla för arbetet hemma i kommunen. Inspiration och engagemang och påfyllning för att ta saker vidare en nivå till Vi har fått ihop koppling mellan politiker och tjänstemän. Tjänsteman 3

4 I en kommun upplever en av de intervjuade att kunskapen kring Barnkonventionen har ökat då förfrågningar numera kommer titt som tätt från kollegor som vill ha hjälp med olika arbeten där de vill ha med barnets perspektiv. Vidare ses det som att Barnkonventionen har formaliserats mer genom diverse olika styrdokument. Några lyfter även kraften i att allmänt granska nämnder och förvaltningar regelbundet, då det till nästa granskning förhoppningsvis känner att de vill ha gjort mer kring barn och ungas rättigheter. Mot framtiden Partnerskapet är inne i sin slutfas för överenskommelseperiod två och det är läge att dels blicka bakåt och se vad som hänt under dessa år, men även ett perfekt tillfälle att se framåt. De intervjuade har fått berätta om hur de ser på framtiden, vad de önskar ska ske, samt vad som mer kan behövas för att få barnrättsarbetet att fortskrida. Flera intervjuade ser att den egna kommunen har blivit bättre på att ta tillvara barn och ungas åsikter men säger även att arbetet är en pågående process och att det hela tiden måste underhållas. Det finns en del hinder i det fortsatta barnrättsarbetet men många, tolkar jag, ser det gärna mer som utvecklingsområden. Det uttrycks av samtliga att de i kommunen inte enbart ska prata om barnperspektivet utan barnets perspektiv. Det påpekas i flera intervjuer att ungdomar i flertalet kommuner anser sig ej bli lyssnade på. Att förtroendevalda tar allt för lång tid på sig rörande olika beslut. Några förtroendevalda upplever i sin tur att ungdomarna tappar intresset samtidigt som de själva måste följa kommunens riktlinjer och krav på t ex beslutsprocess och ärendehantering. Däremot anser några att brist på intresse kan bero på att återkopplingen till ungdomarna är för bristfällig. Att ungdomarna inte känner sig sedda och att de därmed inte ser någon chans till inflytande. En intervjuad lyfter fram tidsperspektivet som argument för att det kan vara svårt att möta barn och unga, då tjänstemän och förtroendevalda arbetar dagtig samtidigt som barn och unga går i skolan dagtid. Några kommuner har dock funnit lösningar på detta ser jag. Ett exempel är Ung peng där ungdomar får komma med egna idéer för att genomföra olika ungdomsarrangemang. Handläggningstiderna är mycket kortare och barn och unga ser resultat snabbare. Ett annat exempel är fikamöten mellan politiker och ungdomar som äger rum en gång i månaden där ungdomar är. Informationskanaler som Facebook och sms-tjänster är användbara vägar för att nå ungdomar så de får information om exempelvis fikamötena. De flesta ser mycket ljust på framtiden. Flera menar att arbetet med Barnkonventionen kommer att fortskrida på olika vis. Någon säger att de som ingått i Partnerskapet under flera år har mycket erfarenhet och kunskap att bidra med på nationell nivå och bland andra kommuner. Av intervjuerna framkom också en ambition om att fortsätta samverkan med Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) och Socialdepartementet, då det bland annat upplevs av flera att dessa instanser ger tyngd i arbetet med barn och ungdomars rättigheter. En förtroendevald önskar även att myndigheter på nationell nivå ska lägga ännu större fokus på dessa frågor. Ett uttalat utvecklingsområde som lyfts är att utveckla indikatorer vid mätningar av resultat av de arbeten de gör, då detta ses som en svår del i arbetet med barnrättsfrågor. 4

5 Ute i kommunerna måste arbetet med att flytta fram positionerna när det handlar om barnrättsfrågor fortsätta enligt de flesta som intervjuats. Tjänstemännen och de förtroendevalda ser utmaningen i att fortlöpande utbilda nya personer i Barnkonventionen, exempelvis förtroendevalda vilka får nya konstellationer vart fjärde år. Att bredda sitt kontaktnät i närområdet ses också som betydande likt att få arbetet till en naturlig del av den dagliga verksamheten. Några kommuner har redan påbörjat en uppstart av ett nätverk liknande Partnerskapet i kommunen/länet där blandning av tjänstemän och förtroendevalda ska finnas. En annan intervjuperson önskar en ren ungdomspolitisk enhet som skulle ligga under kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige, för att få in barn och ungas inflytande i den kommunala styrprocessen. Jag skulle gärna vilja ha haft en fristående ungdomspolitisk enhet som ligger till exempel under Kommunstyrelsen eller under Kommunfullmäktige som täcker samtliga kommuners förvaltningar och hela verksamheten. Då kan man genomföra både mätningar och kontroller och utbildningar på ett vettigt sätt. Förtroendevald Slutligen ser flertalet utmaningen i att få kommunens arbete mer långsiktig. Det påpekas att mycket styrs av kvartalsredovisningarna vilket ibland kan leda till att det blir svårare att få in mer långsiktiga frågor i kommunens budgetarbete. Men trots detta har flertalet kommuner lyckats med långsiktigheten. Exempel från en kommun är att barn och unga bland annat fått påverka skolplanen. En students analys Efter att ha genomfört denna utvärdering och intervjuat tjänstemän och förtroendevalda i Partnerskapet har jag några reflektioner jag vill dela med mig av. Något som framträder i varje intervju är det engagemang tjänstemännen och de förtroendevalda har för barn och ungas rättigheter i samhället. Partnerskapet har satt fart på barnrättsarbetet och gett stöd och tyng i frågorna för de medverkande ute i kommunerna. Inför vidare arbete ser jag att kontakten mellan tjänstemän och förtroendevalda bör bevaras. Alla som deltagit i intervjuerna ser att detta är en stor framgångsfaktor i arbetet med att implementera barnkonventionen i den kommunala styrprocessen. Då flera vill att samarbetet inom Partnerskapet ska fortsätta, rekommenderar jag även att någon slags överenskommelse sker, där tjänstemännen och de förtroendevalda kan fortsätta att byta kunskap och erfarenhet. Det finns inga hinder. Det handlar om att vara tillräckligt många som tänker barn och unga... Ge plats åt ungdomarna! Tjänsteman 5

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Barnrättsfrågor i Huddinge kommun. Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013

Barnrättsfrågor i Huddinge kommun. Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013 Barnrättsfrågor i Huddinge kommun Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013 1. Barnkonventionen nationellt och i Huddinge kommun Regeringen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Tryggare och tryggare för varje dag

Tryggare och tryggare för varje dag Tryggare och tryggare för varje dag Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken är ett nätverk av kommuner från norr till söder. I tio år har vi drivit på för att ge barnrättsfrågorna högre prioritet

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga

Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Tjänsteskrivelse 2014-04-01 Handläggare: Julia Åhlgren 2013.0097 Folkhälsonämnden Projektspecifikation Ekonomisk utsatthet bland barn och unga Sammanfattning Med utgångspunkt i Karlskoga kommunfullmäktiges

Läs mer

E-dialog. www.tidaholm.se

E-dialog. www.tidaholm.se E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Gävle kommun. Kollegial granskning 2009. med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen.

Gävle kommun. Kollegial granskning 2009. med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen. Kollegial granskning 2009 Gävle kommun med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen. Genomförare: Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen. Granskare: Unni Öhman/Borlänge kommun

Läs mer

Slutrapportering 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

Slutrapportering 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan a Slutrapportering 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan Sökande: Skaraborgs kommunalförbund Insats (rubrik): Systematisk

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden

Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden Barnperspektivet i miljö- och bygglovsnämnden En utredning om hur Mbn kan införa barnperspektivet i sina beslutsärenden Johanna Edestav Mars 2012 Dnr: Mbn 2011-791 KON 2012-04-23 1 (14) Innehåll SAMMANFATTNING...2

Läs mer

Kollegial granskning 2013. Gävle kommun. med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor

Kollegial granskning 2013. Gävle kommun. med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Kollegial granskning 2013 Gävle kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor För Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Granskare: Dan Osterling, Östersunds kommun Sören Berglund, Haninge

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Policy och strategi för informationssäkerhet

Policy och strategi för informationssäkerhet Styrdokument Dokumenttyp: Policy och strategi Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-10-23, 20 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vartannat år Policy

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se Konventionens genomförande i Sverige Statlig nivå BO Frivilligorganisationer Lag om barnombudsman

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Medborgardialog strategi eller verktyg?

Medborgardialog strategi eller verktyg? Medborgardialog strategi eller verktyg? Praktikantprojekt hösten 2013 Farhad Mazi Esfahani Ida Strandell Januari 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Syfte och mål... 3 1.2

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Granskning av hur Östersunds kommun införlivar barnkonventionen i sin verksamhet

Granskning av hur Östersunds kommun införlivar barnkonventionen i sin verksamhet Revisionsrapport Granskning av hur Östersunds kommun införlivar barnkonventionen i sin verksamhet Östersunds kommun 25 februari 2009 Therese Runarsdotter Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

MODELLOMRÅDET. ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. Nyhetsbrev nr 1

MODELLOMRÅDET. ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. Nyhetsbrev nr 1 Nyhetsbrev nr 1 Mars 2012 Hej alla verksamma kring barn och unga i Enköpings och Håbo Kommun! INNEHÅLL LEDARE...1 intervju: tre projektledare CHARLOTTA BJÄLKEBRING...2 KRISTINA BUCHT...3 MARIE HOLMBERG...4

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Västerås stad. Kollegial granskning 2013. Barns trygga uppväxtvillkor. med fokus på. Genomförare: Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken.

Västerås stad. Kollegial granskning 2013. Barns trygga uppväxtvillkor. med fokus på. Genomförare: Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Kollegial granskning 2013 Västerås stad med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Genomförare: Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Granskare: Unni Öhman, Borlänge kommun Gunilla Oltner, Uppsala

Läs mer

Uppföljande granskning av tillgänglighet

Uppföljande granskning av tillgänglighet SLUTDOKUMENT 1(2) 2013-01-28 För kännedom; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Fritids- och kulturnämnden Uppföljande

Läs mer

Östersunds kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor

Östersunds kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor Kollegial granskning 2013 Östersunds kommun med fokus på Barns trygga uppväxtvillkor För Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken Granskare: Katharina Eisen, Gävle kommun Sören Berglund, Haninge

Läs mer

Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ledning och styrning

Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ledning och styrning Kommunstyrelsen 2007-02-12 51 92 Arbets- och personalutskottet 2007-01-29 14 34 Personalkontoret, Kommunrevisionen, KPMG 06.812 007 febks20 Yttrande avseende revisionsrapport Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Återrapport: Spridning av positiva arbetssätt med barnkonventionen

Återrapport: Spridning av positiva arbetssätt med barnkonventionen Återrapport: 2010-12-17 Handläggare: Cecilia Ljung, Folkhälsoförvaltningen Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Återrapport: Spridning av positiva arbetssätt med barnkonventionen Partnerskapet

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Folkrätt för barn - vilja väl eller göra rätt?

Folkrätt för barn - vilja väl eller göra rätt? Folkrätt för barn - vilja väl eller göra rätt? Inbjudan och program Nationell konferens om barnets rättigheter Eskilstuna 4-5 februari 2009 Arrangörer: Inbjudan & Program Välkommen att delta i en konferens

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Kollegial granskning 2009. Borlänge kommun. med fokus på. Barnkonventionens genomförande i kommunen.

Kollegial granskning 2009. Borlänge kommun. med fokus på. Barnkonventionens genomförande i kommunen. Kollegial granskning 2009 Borlänge kommun med fokus på Barnkonventionens genomförande i kommunen. Genomförare: Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen. Granskare: Katharina Eisen, Hannah

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Social investeringsfond

Social investeringsfond En efterfrågad fördjupning Social investeringsfond Grundtanken är att skapa ekonomiskt utrymme för förebyggande insatser som bidrar till att reducera framtida kostnader för utanförskap Värdet av en god

Läs mer

Godkänd av: Idrotts och föreningsförvaltningen 2012-11- 11

Godkänd av: Idrotts och föreningsförvaltningen 2012-11- 11 Fritid för alla Äskande om bidrag för projekt, Fritid för alla 20132016 Passalen Fritid för alla!!! Godkänd av: Idrotts och föreningsförvaltningen 20121111 Idrotts och föreningsförvaltningen i samarbete

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Samverkan för att stärka barnets rättigheter

Samverkan för att stärka barnets rättigheter UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt Idéutbytesdagar Samverkan för att stärka barnets rättigheter Genomförda av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter,

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 7. Uppföljning av Piteåpanelens första år. Februari 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 7. Uppföljning av Piteåpanelens första år. Februari 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 7 Uppföljning av Piteåpanelens första år Februari 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 110 personer 73 % av panelen som svarat deltagit i uppföljning

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum earkiv Kalmar län 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum Anki Heimonen Projektledare 1 Bakgrund I uppdraget för projekt e-arkiv Kalmar län

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Chef- och ledarutveckling

Chef- och ledarutveckling Chef- och ledarutveckling Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-03-24 Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Stefan Knutsson Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer