Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys

Transkript

1 Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys Fråga: Vad är det för skillnad på ett strategiskt och löpande beslut? Svar: Strategiska beslut är sådana beslut som är långsiktiga och som kommer att påverka verksamheten på längre sikt. I ett pastorat kan det handla om budget, verksamhetsplan, församlingsinstruktion, köp och försäljning av fastigheter, rekrytering/uppsägning av personal, renovering, om- och tillbyggnader. Eftersom Kyrkoordningen anger att det vid den här typen av beslut anger att barnkonsekvensanalys ska göras (beslut som tas utan att detta är gjort är möjliga att överpröva), så måste det också dokumenteras i någon form det vill säga skrivas en barnkonsekvensanalysrapport (kartläggning, beskrivning och analys). Löpande beslut är sådan som tas i det löpande arbetet. Det kan till exempel röra sig om olika typer av inköp, förnyelse av förbrukningsmaterial och liknande. Här krävs ett barnrättsperspektiv och det är naturligtvis bra att också fråga barnet, men det behövs ingen barnkonsekvensanalysrapport (kartläggning, beskrivning och analys) och det finns heller ingen instans för överprövning av löpande beslut. Ett bra exempel är den församling som skulle köpa en ny gräsklippare. Eftersom de ville kunna klippa gräset samtidigt som det pågick verksamhet i församlingens förskoleverksamhet utgick de från det som miljöbalken anger när det gäller lokaler där det ska bedrivas undervisning och liknande. Där anges bland annat att buller från trafik och annat inte får överstiga 55 decibel utanför fönstret till sådan lokal. Detta blev vägledande för inköpet av gräsklippare. Fråga: Om ett beslut är löpande så behövs ingen skriven barnkonsekvensanalysrapport? Svar: Nej, däremot bör de som tar ett löpande beslutet tänka in vad som är barnets bästa. Tanken är att barnens bästa ska genomsyra alla beslut. Fråga: Jag tycker att Handboken för barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan fokuserar allt för mycket på metoder, kan inte barnens bästa tas tillvara ändå? Svar: Att arbeta med barnkonsekvensanalys utifrån en modell är ett säkra upp hela den stora processen med barnets rättigheter. Om alla är överens om vad som är barnets bästa så behövs vare sig metoder eller dokument. Detta brukar sällan vara så. Nu har Svenska kyrkan bestämt att detta ska göras och vi ska kunna visa hur vi har tänkt in barnets bästa i våra beslutsprocesser. 1 av 5

2 Fråga: Vad innehåller en Barnkonsekvensanalysrapport? Svar: En Barnkonsekvensanalysrapport ska enligt Handbok för barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan innehålla delarna: A-Kartläggning, B- Beskrivning och C-Analys. Kartläggning ska först och främst ge stöd åt analysen. Detta innebär, omvänt, att de slutsatser som görs i analysen måste kunna härledas till kartläggningen. Analysen ska klart och tydligt berätta om vilka konsekvenser (det som ska beslutas om) får för barnet. I analysen är det på sin plats med en teologisk reflektion om barnets plats i den kristna gemenskapen. När det gäller Beskrivningen så ska den svara på följande: En beskrivning av frågeställningen (det som ska beslutas om). Vilka regler och lagar gäller? Vilka artiklar i barnkonventionen är aktuella? Vilka barn som berörs och hur de har identifierats? Finns det intressekonflikter? På vilket sätt har barnets röst fått komma till tals (metoder och tillvägagångssätt)? Fråga: Vem ansvarar för att barnkonsekvensanalyser genomförs? Svar: De som fattar beslutet ska försäkra sig om att besluten har tillkommit i laga ordning och där ingår numera att vid strategiska beslut ska en barnkonsekvensanalys finnas med som ett beslutsunderlag vid strategiska beslut som berör barnet. Tas beslut utan detta beslutunderlag (dvs. utan att barnkonsekvensanalys är gjord) är det fattade beslutet möjligt att överpröva. Fråga: Kan beslutsfattare göra egna barnkonsekvensanalysrapporter? Svar: En barnkonsekvensanalysrapport är ett beslutsunderlag och det av många skäl vara olämpligt att beslutfattare skriver sina egna beslutsunderlag. Syftet med barnkonsekvensanalysen är att ta fasta på vad som är barnets bästa och ska inte användas som en redskap för politiska grupper att göra genomdriva politiska program. Möjligtvis kan man tänka sig att en politiskt representativ arbetsgrupp gör barnkonsekvensanalysen, men det bästa är naturligtvis om barnkonsekvensanalysrapporten görs av en politiskt oberoende tjänsteman eller att man (vilket också är fullt möjligt) gör en extern upphandling av tjänsten. Fråga: Är det någon skillnad på kartläggning och omvärldsanalys? Svar: Nej, egentligen inte. Möjligtvis kan man säga att skillnaden i så fall består i att kartläggningen i en barnkonsekvensanalys alltid har sitt fokus på barnet. 2 av 5

3 Fråga: Kan jag återanvända en redan gjord kartläggning eller omvärldsanalys i min barnkonsekvensanalys? Svar: Ja, det går alldeles utmärkt om kartläggningen eller omvärldsanalysen fortfarande är relevant och ger tillräckligt med underlag för att kunna genomföra den analys som ska göras. Ett bra tips är att gå igenom vad som gjorts i pastoratet tidigare. Kanske har det gjorts kartläggningar i samband med framtagande av t.ex. församlingsinstruktioner. Finns det någon handlingsplan gjord för arbetet med barn 0-18 år i pastoratet? Vad skrivs om barnet, i denna handlingsplan? Fråga: Hur får jag tag i de uppgifter som jag behöver i min kartläggning? Svar: Det bästa är att göra en egen kartläggning där du frågar de personer/barn som själva får berätta hur de upplever sina livsvillkor. Beroende på vilken typ av ärende som barnkonsekvensanalysen ska täcka så kan du också behöva fråga så kallde barnföreträdare - professionella grupper som socialarbetare, lärare, polis, vårdpersonal osv. Ytterligare uppgifter kan du hitta i forskningsrapporter, verksamhetsberättelser och annan rapportering från organisationer och myndigheter. Du hittar statistiska uppgifter i olika typer av databaser som tillhandahålls av t.ex. Statistiska Centralbyrån, Barnombudsmannen (Max18) samt Svenska kyrkans egen statistikdatabas. Ett tips är gå igenom kommunala handlingar. Inte så sällan så kan man hitta intressanta underlag i motioner till kommunfullmäktige och i kommunstyrelsen behandlingen av dessa motioner. Fråga: Hur mycket tid ska jag lägga på kartläggningen? Svar: Här är det svårt att ge något generellt svar men du bör i vart fall göra en kartläggning som räcker till en analys. Det vill säga analysen ska hänga samman med kartläggningen. Du kan inte föra in nya uppgifter (som inte stöds av kartläggningen) i analysen. Fråga: Vilket fokus ska jag ha på min kartläggning? Svar: Till att börja med är det bra att ha fokus vid kartläggningar. Problemet är sällan att det finns för lite information utan för mycket! Försök att rikta in kartläggningen på sådant som är relevant för analysen, vilket kan låta enklare än vad det i själva verket är. Ett allt för snävt fokus kan göra att du missar information som är faktiskt påverkar de konsekvenser ett beslut faktiskt får för barnet. Samtidigt är det mycket svårt att göra en begriplig analys av en allt för vid kartläggning. 3 av 5

4 Fråga: Vad är skillnaden på Kartläggning och beskrivning? Svar: Om Kartläggning är den delen där du berättar om vad barnets livsvillkor, vad barnet säger, känner och tycker, vad forskning, olika barnföreträdare (t.ex. lärare) har att berätta om barnets situation, så är Beskrivningen den del där du skriver om hur du gått tillväga för lyssna in. Har du använt några särskilda metoder? Hur har barnet fått komma till tals? Vilka barn har fått komma till tals? Vilken forskning har använts? Vilka barnföreträdare har du pratat med? Beskrivningen ska också innehålla en del om vilka artiklar i Barnkonventionen som du tycker berörs i det specifika beslutsärendet? Vilken lagstiftning gäller på området? Du bör också i Beskrivningen ange om det finns några intressekonflikter (dels mellan olika grupper av barn men också mellan en barngrupps intresse och övriga grupper i den kyrkliga verksamheten)? Fråga: Hur gör man en analys? Svar: En analys kan göras på en mängd sätt. Här ger jag förslag på tre typer av tillvägagångssätt. 1. Analogi/perspektivering - innebär att vi ser något som något annat. Om vår kartläggning t.ex. visar att vissa barn exkluderas i församlingsverksamheten så kan vi jämföra denna exkludering med andra typer av exkluderingsfenomen och se hur dessa andra exkluderingsfenomen beskrivs och upplevs. 2. Kontrastering här jämför vi någonting med dess motsats. Om vi nu fortsätter med exemplet exkludering så kan vi beskriva motsatsen, det vill säga vilka är i så fall inkluderade församlingen? Genom att se privilegier, makt och grad av inflytande som de inkluderade, belyser vi vad de exkluderade inte har. 3. Dramatisering här tar vi vår utgångspunkt i den dramatik som utspelar sig i de mänskliga mötena. Ibland kan vi få hjälp av att något oförutsätt händer/eller har hänt som då på ett alldeles särskilt sätt har blottlägger hur vi människor egentligen agerar, bortom de kloka orden, föresatserna och det önskade. Fråga: Vad ska analysdelen i barnkonsekvensanalysrapporten innehålla? Svar: Analysen ska tydliggöra vilka konsekvenserna blir för barnet av ett framtida beslut. Analysen bör också fördjupa sig i dessa konsekvenser genom att belysa om konsekvenserna blir olika beroende på vilka barn det handlar om. T.ex. kan ett beslut får helt andra konsekvenser för ett barn med funktionsnedsättning jämfört med andra barn. Analysen bör också innehålla någon form av teologisk reflektion som handlar om barnets ställning i församlingen. Hur tänker vi kring barnet och dess förmågor? Hur ser det sammanhang ut där vi möter barnet? Hur ska vi som församling egentligen ta emot barnet? Vilken relation vill vi försöka skapa mellan barn och mellan barnet och vuxna? 4 av 5

5 Fråga: Det känns som det är svårt att hålla isär de olika delarna kartläggning beskrivning analys? Svar: Ibland att hålla isär de tre delarna som ska ingå i barnkonsekvensanalysrapport. Men huvudregeln är att alla delarna kommer med (sedan om t.ex. kartläggning och beskrivning går i varandra är ingen katastrof). Se också till att analysen faktiskt bygger på kartläggning och beskrivningen (och att du inte för in nya uppgifter eller tankar i analysen som saknas i kartläggningen och beskrivningen). Läsaren av barnkonsekvensanalysrapporten måste kunna förstå hur du har kommit fram till det du presenterar i din analys. Fråga: Är det beslutsfattarna som bestämmer om barnkonsekvensanalysen är tillräcklig? Svar: Beslutsfattarna har alltid att bestämma om ett beslutsunderlag (i det här fallet barnkonsekvensanalysrapporten) är tillräckligt. Vi kan tänka oss en situation där beslutsfattare inte tycker att barnkonsekvensanalysrapporten fungerar som beslutsunderlag eller som de av någon annan anledning inte är nöjda med det arbete som gjorts. Naturligtvis har de då möjlighet att bestämma på vilka punkter barnkonsekvensanalysrapporten behöver kompletteras. Fråga: Hur kan stiften använda Handbok för barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan? Svar: I första hand handlar det om att göra barnkonsekvensanalyser i de beslut som rör den egna organisationen. Här kan man använda Handbok för barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan. I relationen till församlingarna så handlar det om att stötta dem i deras arbete med barnkonsekvensanalys. Eftersom stiften, som pastoral nivå, arbetar med regionala och övergripande strategifrågor i relation till församlingar, så ger församlingarnas barnkonsekvensanalyser (oavsett vad som är anledningen till det) värdefull information i stiftets uppgift att bedriva främjande och tillsyn. Fråga: När domkapitel t.ex. ska utfärda församlingsinstruktioner, ska de också arbeta med de 5 stegen? Svar: Nej, det är onödigt krångligt. Domkapitel ska bedöma om en församlingsinstruktion (FIN) innehåller alla delar som ska vara med, samt hur detta dokument fungerar som mål- och strategidokument. Församlingen ska ha gjort en barnkonsekvensanalys som en del i arbetet med FIN. Domkapitlet kan då ta hjälp av steg 4 i modellen (prövning och beslut) för att bedöma om församlingens arbete med barnkonsekvensanalysen har gjorts på ett tillfredställande sätt. 5 av 5