Vägledning för arbetet med. församlingsinstruktionen

Transkript

1 Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen 1

2 Säg hissversionen! Det lär finnas tre sätt att berätta en sak på: hissversionen, korridorversionen och kontorsversionen. Hissversionen är varianten man använder om man kliver in i samma hiss som någon annan och den frågar; och vad gör du då? Då har man hissresans 20 sekunder på sig att berätta om detta på ett begripligt sätt. Korridorsversionen använder man när man stöter ihop med någon i korridoren och får samma fråga. Då har man kanske 2 minuter på sig att berätta innan korridoren är slut och vägarna skiljs åt. Kontorsversionen drar man när man har möjlighet att bjuda in någon på sitt kontor och köra igång powerpointpresentationen. Då har man en hel evighet på sig. En församlingsinstruktion kan vara allt det där. Kort längre lång antalet ord säger egentligen så litet. Viktigast av allt är att man, sedan man läst församlingsinstruktionen, kan säga: Aha så det är det här ni vill! Därför är fotarbetet innan man sätter pennan till pappret så viktigt. Att först vara lite Kalle Blomqvist och samla fakta, så vända och vrida på det man sett och så till slut formulera alltsammans i en programförklaring i församlingsinstruktionen. Och göra allt detta med en enda vision i sinnet: vi finns här allesammans som församling för att göra Jesus känd och älskad. Om det är det man minns när man, bildligt sett, kliver ur hissen, då är vi på rätt spår. Kristi fotspår. Allt gott / Biskop Johan 2

3 Innehållsförteckning församlingsinstruktionen - en del av församlingens missionsarbete 4 församlingsinstruktionen presenterar församlingen 5 att arbeta fram en församlingsinstruktion 6 församlingsinstruktionen i praktiken 7 barnkonsekvensanalys 8 särskilt för pastorat 9 nu börjar arbetet med församlingsinstruktionen 10 Omvärldsbeskrivning 10 Församlingsbeskrivning 10 det pastorala programmet 11 Mission 11 Gudstjänst 12 Undervisning 14 Diakoni 15 3

4 Församlingsinstruktionen - en del av församlingens missionsarbete Församlingsinstruktionen är församlingens pastorala grunddokument. Här beskriver församlingen hur man vill fullgöra sitt uppdrag, sin mission, att vara kristen kyrka i sin tid och på sin plats. Kyrka i mission Den kristna förståelsen av kyrkan och dess uppdrag är grundad i visionen om Guds stora plan för hela skapelsen, Guds mission i världen. Gud sände Jesus Kristus till att leva Guds kärlek mitt i världen. På samma sätt sänder Gud oss som kyrka. Som Fadern har sänt mig, sänder jag er (Joh 20:21). Varje församling är genom den sändningen kallad att vara en del av Guds mission. Guds kärlek gäller hela Guds skapelse. Som tecken i världen har kyrkan i uppdrag att vara en del av Guds kamp för hela skapelsen och för att göra Jesus känd, trodd och efterföljd. Hur ska det uppdraget konkretiseras genom er församlings sätt att fira gudstjänst, bedriva undervisning och diakoni? Detta är församlingsinstruktionens grundfråga. Kyrka på en bestämd plats i en bestämd tid En församling som söker vägar för att vara ett trovärdigt vittne om Jesus Kristus låter sitt sätt att vara och verka påverkas av det som präglar tillvaron här och nu. Församlingsinstruktionen behöver därför innehålla en beskrivning av den omvärld man befinner sig i och en reflektion över vad det innebär för hur församlingen kan levandegöra den kristna tradition som man är satt att förvalta. Församlingens konkreta sätt att gestalta kyrkan behöver med andra ord växa fram i en process där man värnar kontinuiteten med kristen tradition och praktik men gör det i samspel med det lokala sammanhangets tillgångar, utmaningar och behov. En gemensam vision för församlingen I församlingen gestaltas kyrkan genom en mångfald av uttryck och verksamheter. När församlingens reflektion kring sin mission hålls levande kan mångfalden av uttryckssätt hållas samman av att de är medvetet insatta i en gemensam vision. Arbetet med församlingsinstruktionen ger en möjlighet att formulera sig kring det övergripande uppdraget och förhålla alla delar av församlingens liv till det. Bäst förutsättningar för att församlingsinstruktionen ska få verklig betydelse i församlingslivet finns när den kommit till genom en process som många människor varit delaktiga i. I kyrkoordningen beskrivs det övergripande uppdraget utifrån uppdragets mål: Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift. (Inledning till 2 avdelningen i KO) 4

5 Församlingsinstruktionen presenterar församlingen I en episkopal kyrka hör församlingar, pastorat och stift samman. Varje församling ska ha en församlingsinstruktion och församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam. På sid 9 kan du läsa mer om församlingsinstruktion för pastorat. Församlingsinstruktionen godkänns av kyrkofullmäktige och kyrkoherden var för sig och utfärdas därefter av domkapitlet. Den är ett gemensamt dokument för församling och stift och visar därvid på kyrkans enhet. För församlingarna och pastoratet är församlingsinstruktionen en identitetshandling som vägleder arbetet. För domkapitlets del är den ett dokument som är kopplat till tillsynen. församlingsinstruktionen ska, enligt kyrkoordningen, innehålla följande De regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta om enligt bestämmelser i kyrkoordningen. Detta kan till exempel handla om uppgifter som rör huvudgudstjänster i ett pastorats församlingar, det minsta antalet huvudgudstjänster med nattvard, gudstjänster tillsammans med annan församling, konfirmandriktlinjer och kyrkomusikers befattning. Ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Det pastorala programmet ska även behandla församlingens verksamhet på de andra språk än svenska som behöver användas för att församlingen ska kunna fullgöra sin grundläggande uppgift samt barnets perspektiv utifrån en barnkonsekvensanalys. Pastoratet redogör dessutom för hur ansvaret för gudstjänst, undervisning, diakoni och mission eventuellt är fördelat mellan församlingarna. Hur prästtjänsterna är fördelade inom pastoratet redovisas också. i strängnäs stift lyfts ytterligare några punkter som bör finnas med i församlingsinstruktionen Grundhållning när det gäller gudstjänst, undervisning, diakoni och mission samt hur denna tar sig uttryck Uppgift om församlingen har anställd vigd diakon. Delaktighet och ideellt engagemang för alla åldrar 5

6 prostvisitation biskopsvisitation Att arbeta fram en församlingsinstruktion Församlingsinstruktionen är i första hand ett redskap för förtroendevalda, anställda och ideella medarbetare men kan givetvis också användas mera utåtriktat. Arbetet bör kännetecknas av en bred process där många är delaktiga men det är kyrkoherden och kyrkorådet som är ansvariga för att utarbeta ett förslag till församlingsinstruktion. Detta sker i samråd med domkapitlet, i praktiken representerade av stiftsorganisationens handläggare för församlingsinstruktioner. För pastorat gäller att kyrkorådet ska samråda med församlingsråden. Hur arbetet mer konkret går till bestämmer man lokalt. Här finns det möjlighet att få stöd från stiftets handläggare kring upplägg och process, till exempel med att starta arbetet tillsammans med kyrkoråd och anställda. Barnets perspektiv ska beaktas. Det betyder att barn och unga involveras i arbetet med församlingsinstruktionen. Syftet är att barnets perspektiv och barnperspektivet ska få praktiskt genomslag i den dagliga verksamheten i församlingen. Läs mer om barnkonsekvensanalys på sidan 8. Församlingsinstruktionen är hela församlingens/pastoratets dokument och är inte avhängigt ny mandatperiod eller kyrkoherdeskifte. I Strängnäs stift görs ett arbete kring församlingsinstruktionen vart tredje år inom ramen för Strängnäsmodellen. Vid Strängnäsvisit görs en tydlig revidering och vid biskops- och prostvisitation en översyn, som är lite mindre omfattande. Strängnäsvisit äger rum vart sjätte år, biskops- och prostvisitation vart tolfte. årligt möte årligt möte strängnäsvisit årligt möte årligt möte strängnäsvisit Översyn av församlingsinstruktionen som en del av biskopens visitation i församlingen. Domkapitlet informeras. Revidering av församlingsinstruktionen vid ett möte då församlingen inbjuds till stiftskansliet i Strängnäs. årligt möte årligt möte årligt möte årligt möte Översyn av församlingsinstruktionen som en del av prostens visitation i församlingen. Domkapitlet informeras. 6

7 Vid revidering stämmer församlingen/pastoratet av sitt arbete två till tre gånger med stiftets handläggare. Detta sker i god tid innan kyrkofullmäktige fattar beslut om godkännande av församlingsinstruktionen. När sedan kyrkoherde och fullmäktige har godkänt den var för sig skickas den underskriven av kyrkoherde och kyrkofullmäktiges ordförande till domkapitlet. Bifogas görs också ett utdrag ur kyrkofullmäktiges protokoll över beslutet. När sedan domkapitlet utfärdat församlingsinstruktionen, blir den bindande för församlingen/pastoratet. Ibland förändras verkligheten snabbt och församlingsinstruktionen kan då kännas inaktuell på ett eller flera områden. Fråga om ändring kan väckas när som helst, men ett bra sätt att löpande synliggöra förändringar är att göra anteckningar i marginalen och ta med dessa till den översyn som ligger närmast i tur inom Strängnäsmodellen. Församlingsinstruktionen i praktiken En väl genomtänkt församlingsinstruktion har församlingen/pastoratet nytta av på flera sätt. Den är användbar både i församlingens verksamhet framför allt i arbetet med mål, budget och verksamhetsuppföljning samt i stiftets uppdrag inom främjande och tillsyn. Vid det årliga mötet som äger rum mellan stift och församling/pastorat inom ramen för Strängnäsmodellen utgör församlingsinstruktionen ett underlag för samtalet. Vid rekrytering av medarbetare visar sig församlingsinstruktionen vara ett ofta använt material för sökande till en tjänst. I det sammanhanget blir den användbar som en presentation av församlingen/ pastoratet. En del församlingar gör en omarbetad version som kan användas för att presentera församlingen, till exempel för nyinflyttade. 3.förverkligande Kommunikation Målarbete Budget Uppföljning Samtalsunderlag vid dialog med stiftet 1. beredning Bearbetning av befintlig eller framtagande av ny församlingsinstruktion Förslag till församlingsinstruktion Dialog med stiftet kring församlingsinstruktionen Strängnäsvisit 2.beslut Godkännande av kyrkoherde och kyrkofullmäktige Församlingsinstruktionen skickas in underskriven, tillsammans med protokollsutdrag, till stiftet Domkapitlet utfärdar församlingsinstruktionen 7

8 Barnkonsekvensanalys I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet. (Inledningen till första avdelningen i KO) Hur görs det i församlingen synligt att barnen i kristen tro har en särställning? Hur kompenserar vi barns brist på makt? I församlingsinstruktionen görs barnkonsekvensanalys på det pastorala programmet. Poängen med barnkonsekvensanalysen är att utforma en församlingsinstruktion som innehåller ett barnperspektiv och tar vara på barnens perspektiv. Barnkonventionens paragrafer 2, 3 och 6 är särskilt vägledande i det. Barnkonsekvensanalys kan med fördel skrivas in som en tydligt urskiljbar del av omvärldsbeskrivningen. I det pastorala programmet dras sedan konsekvenserna av det man ser i barnkonsekvensanalysen. Läs mer i Handbok för barnkonsekvensanalys som finns på Svenska kyrkans intranät: 8

9 Särskilt för pastorat Församlingsinstruktionen spelar en central roll när det gäller relationen och arbetsfördelningen mellan pastorat och församling. Kyrkorådet ska samråda med församlingsråden i beredningsarbetet. Varje församling bör vara synlig i instruktionen i ett eget avsnitt eller kapitel. Arbetet ska alltså ske gemensamt. Pastoratets församlingsinstruktion har två delar, dels en beskrivning av de för pastoratet gemensamma områdena, dels en beskrivning av varje församling. I församlingsinstruktionen kan föreskrivas att en församling ska ansvara för uppgifter som inte bara rör den egna församlingen. Det är möjligt för församlingar som ingår i pastorat att specialisera sig utifrån olika behov och kompetenser och på det sättet fördela ansvaret mellan församlingarna. Se också vad som står särskilt om pastorat i varje avsnitt under rubriken Det pastorala programmet. den pastoratsgemensamma delen innehåller pastoratets gemensamma vision omvärldsbeskrivning omvärldsanalys i de delar som berör hela pastoratet pastoratets gemensamma hållning i det pastorala programmets olika delar en beskrivning av hur församlingarna i pastoratet samverkar kring den grundläggande uppgiften och hur ansvaret fördelas dem emellan en beskrivning av hur prästtjänsterna i huvudsak disponeras inom pastoratet. den församlingsspecifika delen innehåller församlingsbeskrivning omvärldsanalys utifrån den pastoratsgemensamma omvärldsbeskrivningen. Den enskilda församlingen förtydligar det som kanske bara antytts i den pastoratsgemensamma delen. en beskrivning av de delar av det pastorala programmet som församlingen fått ett särskilt ansvar för i pastoratet. 9

10 Nu börjar arbetet med församlingsinstruktionen Omvärldsbeskrivning Församlingens liv och verksamhet behöver kontinuerligt tolkas och uppdraget behöver formuleras på nytt. I detta arbete behöver kunskap om omvärlden lyftas in. Tolkningen måste ske i förhållande till den värld där kyrkan är satt att verka och gestaltas utifrån de förhållanden som råder. För att göra ett pastoralt program behövs kunskap om församlingen och levnadsförhållanden i området där församlingen verkar. I avsnittet omvärldsbeskrivning lyfts särskilt fram sådan kunskap som påverkar hur ni vill arbeta med församlingens grundläggande uppgift. I det pastorala programmets avsnitt om mission, gudstjänst, undervisning och diakoni dras sedan konsekvenser av omvärldsbeskrivningen. följande punkter kan vara till hjälp Befolkningsfördelning, ålder och sammansättning Sociala strukturer Arbetsliv och hälsoläge Barns, ungas och äldres situation Aktörer i lokalsamhället: lokala föreningar och näringsliv Resurser inom det sociala området Vilka andra kristna samfund och andra religioner som finns representerade i ert närsamhälle Vilka samhälleliga institutioner som finns i församlingen, som sjukhus, kriminalvårdsanstalter, flyktingförläggningar med mera Församlingsbeskrivning Församlingsbeskrivningen säger något kort och kärnfullt om det som kännetecknar församlingen. församlingsbeskrivningen innehåller Församlingens styrkor och glädjeämnen Kort historik och geografisk struktur Kort beskrivning av era kyrkor och andra mötesplatser samt något om hur de används. Har er församling historiskt präglats av någon särskild kyrklig profilering? I så fall vilken? På vilket sätt tar det sig uttryck idag? Antalet kyrkotillhöriga, både i antal och i procent Vilka samverkar församlingen med? Vad vet ni om församlingens funktion för enskilda och organisationer i den bygd där ni finns. 10

11 Det pastorala programmet Mission Församlingsinstruktionen är en del av församlingens missionsarbete eftersom den handlar om hur församlingen utifrån sina specifika förutsättningar fullgör sitt uppdrag. Därför är mission en lämplig startpunkt för det pastorala programmet. Som grund för församlingens olika vägval behöver församlingsinstruktionen en reflektion kring omvärldsbeskrivningens betydelse för församlingen. Här beskriver man vilka särskilda utmaningar och vilka särskilda möjligheter omvärldsbeskrivningen pekar ut. Vad betyder tillståndet i den lokala omvärlden för hur församlingen kan fullgöra sitt uppdrag? I samspel med omvärldsbeskrivningen kan församlingens övergripande vision formuleras. Den övergripande visionen uppehåller sig inte vid detaljer i församlingens sätt att vara. Den behöver samtidigt vara tillräckligt distinkt i sina formuleringar för att det ska vara en riktningsvisare som enskilda delar av det konkreta församlingslivet kan stämmas av mot. I vår tid är grundläggande kännedom om det kristna evangeliet inte allmängods. Avsnittet om församlingens mission bör därför innehålla en reflektion kring hur man vill sprida kunskap om evangeliet och levandegöra dess innehåll på ett tillgängligt sätt. Till missionstanken hör att Gud sänder oss att vara kyrka på den plats vi befinner oss. Den platsen delar församlingen med många aktörer. Reflektionen kring hur man vill fullgöra sin mission bör därför beröra vilka andra aktörer som finns på orten och vilka man samverkar (eller skulle kunna samverka) med. Ett ekumeniskt förhållningsätt bör genomsyra kyrkans arbete och de lokala ekumeniska relationerna vårdas. avsnittet om mission innehåller En övergripande reflektion kring församlingens uppdrag. Här beskriver man församlingens vision och hur den är kopplad till de olika delarna av församlingens verksamhet. En reflektion kring hur insikter från omvärldsbeskrivningen påverkar församlingens arbetssätt. En beskrivning av hur man arbetar för att sprida evangeliet och göra det tillgängligt i en tid då många människor inte har grundläggande kännedom om det. En beskrivning av hur de ekumeniska relationerna till andra kyrkor på orten upprätthålls. En beskrivning av vilka aktörer, utöver andra kristna kyrkor, som man samverkar med på orten. En beskrivning av hur ideellas delaktighet tas tillvara i arbetet med församlingens mission. Barns möjlighet till delaktighet ska särskilt beaktas. En beskrivning av församlingens relation till den världsvida kyrkan. 11

12 Gudstjänst Gudstjänsten är kyrkolivets centrum, där församlingen möter Gud i Ordet och sakramenten Gudstjänsten är hela församlingens gåva och ansvar. (Inledningen till 17 kap i KO) Så formulerar kyrkoordningen sin grundhållning till gudstjänsten. Varje församling har till uppgift att omsätta denna hållning i praktiskt gudstjänstliv. Avsnittet om gudstjänst i församlingsinstruktionen beskriver på vilket sätt församlingen gör det. I kyrkoordningens ord finns en inbyggd kyrkosyn. Det hör till kyrkans väsen att fira gudstjänst. I gudstjänsten blir kyrkan till som en gemenskap där den enskilde står i relation till Gud, till sina medmänniskor och till sig själv. I gudstjänsten bär vi fram våra liv inför Gud och får del av försoningens och uppståndelsens mysterium. Där formar vi genom lovsång och tillbedjan vårt gensvar på det Gud har gjort. En levande gudstjänst står i kontinuitet med såväl kristen tradition som med livet så som det levs på vår plats och i vår tid. Till kristen skapelsesyn hör att varje människa tar emot själva livet från Gud och därmed i sitt liv bär en grundläggande gudsnärvaro. Det är därför eftersträvansvärt att gudstjänsten knyter an till den personliga erfarenheten och ger inspiration och näring till människors personliga gudsrelation. I nattvarden gestaltas kyrkans djupaste gemenskap. Så är vi fastän många en enda kropp. Därför är Strängnäs stifts grundhållning att huvudgudstjänsten firas som mässa. Huvudgudstjänst firas varje söndag och kyrklig helgdag och följer då någon av handbokens ordningar. avsnittet om gudstjänst beskriver Hur grundhållningen att gudstjänsten är kyrkolivets centrum och hela församlingens gåva och ansvar tar sig uttryck i församlingens gudstjänstliv. Hur insikterna från församlingens omvärldsbeskrivning påverkar arbetet med gudstjänst. Hur många av gudstjänsterna som firas med nattvard under ett kyrkoår. Vilka av handbokens ordningar för huvudgudstjänst man följer. Om församlingens musiker är organist eller kantor (för att upprätthålla kvaliteten i kyrkomusiken fordrar domkapitlet att församlingar med fler än 5000 tillhöriga har kyrkomusiker med organistutbildning). Hur församlingens ekumeniska samverkan tar sig uttryck i gudstjänstlivet. Hur behovet av gudstjänster på andra språk än svenska ser ut och hur det tar sig uttryck i församlingens gudstjänstliv. Hur ideellas delaktighet i gudstjänsten tas tillvara och kan utvecklas. Barns möjlighet till delaktighet ska särskilt beaktas. 12

13 Särskilt för pastorat Enligt kyrkoordningen ska det i varje pastorat firas minst en huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag. I församlingsinstruktionen beskrivs hur gudstjänster firas i pastoratets alla församlingar. Domkapitlet poängterar vikten av ett så rikt gudstjänstliv som möjligt i varje församling inom pastoratet. I mindre och mellanstora pastorat ger Strängnäs domkapitel riktlinjen att en huvudgudstjänst ska firas i pastoratet varje söndag och kyrklig helgdag och ett minimum av minst en gudstjänst per vecka som följer någon av kyrkohandbokens ordningar ska firas i varje församling. Dock bör särskilda skäl anföras för att ersätta huvudgudstjänstens form med annan gudstjänst i en församling. Synnerliga skäl bör anföras för att gudstjänsten ska upphöra att firas på söndagar. 13

14 Undervisning Dopet är en engångshandling, vid vilken Gud treenig tar upp människan i sin gemenskap och för henne in i sin kyrka och församling. Samtidigt har dopet betydelse för hela livsvägen: varje dag får den som döps leva i sitt dop och gå genom död till liv, från ofrihet till frihet. (Inledningen till 19 kap i KO) Så formulerar kyrkoordningen sin grundhållning till dopet. Kyrkans livstydning utgår från dopet och församlingen har som uppgift att arbeta för att dopundervisning sker, med möjlighet att växa i den kristna tron. Undervisningen kan ske inför dop och som dopfördjupning och ska vara tillgänglig för alla åldrar. Församlingens ansvar för undervisningen tas genom att ge tillgång till bibelns berättelser samt kristen tro och tradition och genom att ge möjlighet till reflektion utifrån det egna livets erfarenheter. Miljöer som stimulerar till fördjupad kunskap och egen reflektion påverkar trons betydelse för den enskildes liv. Därför är bemötande, utformning av lokaler samt den verksamhet församlingen väljer också viktiga aspekter av undervisningen. Undervisningens perspektiv finns med i alla delar av det pastorala arbetet; i gudstjänst, diakoni och mission. Undervisning och det dagliga livet förs då samman till en helhet. avsnittet om undervisning beskriver Hur församlingen förhåller sig till undervisning och lärande, utifrån dopets betydelse för hela livet. Hur insikter från församlingens omvärldsbeskrivning påverkar arbetet med undervisningen. Hur undervisning tar plats i gudstjänst, diakoni och mission. Hur konfirmandarbetet förhåller sig till Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Hur de miljöer församlingen förfogar över tas i anspråk för arbetet med att ge tillgång till bibelns berättelser samt kristen tro och tradition. Hur ideellas delaktighet i undervisningen tas tillvara och kan utvecklas. Barns möjlighet till delaktighet ska särskilt beaktas. Behov av att använda andra språk i församlingens undervisning. Särskilt för pastorat I den för pastoratet gemensamma delen av församlingsinstruktionen som handlar om undervisning ska det finnas en beskrivning av hur man fördelat undervisningen mellan pastoratets församlingar, om man har valt att göra det. 14

15 Diakoni Diakoni uttrycker kristen tro genom kärlek, omsorg och solidaritet med medmänniskor och hela skapelsen. Där livet hotas frigör diakoni livskraft. (Ur Ett biskopsbrev om diakoni) Diakoni är tjänande. Genom att utöva diakoni möter vi Gud i vår medmänniska och arbetar för att skapelsen upprättas. Församlingens diakonala uppdrag bidrar till att uttrycka och fördjupa kristen identitet och människosyn. Diakonalt ansvar rör både livet i församlingens närhet och i hela vår värld. Församlingen har en viktig uppgift i att uppmuntra och stärka enskilda i att på olika sätt bidra till en bättre värld. Att söka samarbete med andra aktörer och andra kyrkor är viktigt för att kunna uppnå goda resultat och för att stärka goda krafter i samhället. Det diakonala uppdraget har två delar: Att låta församlingslivet i alla dess utrycksformer genomsyras av ett diakonalt förhållningssätt. Då finns möjligheter att stärka människor i gemenskap och gemensam handling och ge stöd när det behövs. Församlingens diakonala uppdrag innebär också att se på vilket sätt man kan arbeta speciellt till stöd för människor i utsatta situationer. Detta arbete innebär olika diakonala verksamheter. Se, bedöma och handla är tre ledord för att forma det diakonala uppdraget. I församlingsinstruktionen arbetar vi med de två första delarna, se och bedöma. Ta följande tre utgångspunkter för att se och bedöma: - kunskap om situationen i samhället och människors livsvillkor - kunskap om församlingens olika resurser - reflektion kring kristen tro och församlingens diakonala uppdrag avsnittet om diakoni beskriver Församlingens diakonala uppdrag och hur insikter från omvärldsbeskrivningen påverkar det. Hur församlingen arbetar för att ett diakonalt förhållningssätt ska genomsyra församlingens liv och verksamheter. Vad församlingen ser för möjligheter att arbeta till stöd för människor i utsatta livssituationer, eventuellt tillsammans med andra aktörer. Hur församlingen väljer att arbeta med internationell diakoni och hur detta arbete organiseras. Om församlingen har tillgång till vigd diakon i det diakonala arbetet. Det diakonala arbetet för och med olika åldrar, där särskild reflektion ägnas barnets perspektiv. De olika språk som är aktuella i församlingen när det gäller utövande av diakoni. Hur ideellas delaktighet i det diakonala arbetet tillvaratas och utvecklas. Barns möjlighet till delaktighet ska särskilt beaktas. Särskilt för pastorat I den för pastoratet gemensamma delen av församlingsinstruktionen för diakoni ska det finnas en beskrivning av om man fördelat det diakonala arbetet mellan pastoratets församlingar, och i så fall på vilket sätt. 15

16 Församlingsinstruktionen är församlingen/pastoratets pastorala grunddokument ägs gemensamt av församling/pastorat och stift, som verkar för samma sak men har olika uppdrag skrivs nu men blickar framåt betraktar varje vision och åtgärd i ljuset av barnets bästa är resultatet av mångas gemensamma arbete synliggör det lokala sammanhang som församlingen/ pastoratet är en del av och ställer frågan hur det påverkar liv och verksamhet. Mer tips på litteratur och material för arbetet med församlingsinstruktionen finns på Strängnäs stifts intranät under fliken Församlingarnas verktygslåda: 16