Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande"

Transkript

1 Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande Bakgrund Projektet Learning Center drevs mellan år 2001 och januari Ett av projektets mål var att hitta en mer permanent form för verksamheten. Projektet växte fram ur ett ökat behov av stödresurser kring distansutbildningen i regionen och vid Högskolan i Gävle. I regionen fanns en lång erfarenhet av distansutbildning. Det krävdes dock en målinriktad gemensam satsning för att bygga vidare på detta. En stabil struktur behövde byggas upp som kunde samordna resurserna och öka möjligheterna till utveckling av mer flexibla former av utbildning på distans. Distansutbildningen och utnyttjandet av IKT (Informations- och kommunikationsteknologi) hade också nått en sådan nivå att många fler måste engageras i verksamheten för att åstadkomma en fortsatt utveckling. Kraven på kompetens och teknisk samordning ökade. Det fanns behov av kompetensutveckling för lärare kring distanspedagogik och att bygga upp en teknisk stödorganisation för studenter och lärare samt att stärka Högskolebibliotekets och lärcentras bibliotek i deras roll som centrala informationsförmedlare. Vilken kompetens denna stödorganisation behövde samt vilken verksamhet som skulle vara prioriterad togs fram i samråd med högskolans distansråd, lärare vid högskolan och lärcentra i regionen. Learning Center har drevs i projektform i drygt tre år. Verksamheten prövades och utvärderades ur tre olika perspektiv, lärcentras, projektgruppens samt högskolans lärares och lednings perspektiv. Samtliga utvärderingarna visade att det fanns ett behov av att Learning Centers verksamhet skulle fortsätta i en mer varaktig form. Lärcentra i regionen såg ett tydligt fortsatt behov av ett forum som arbetar med distansfrågor och preciserade även tydliga uppgifter för detta forum. Samtliga av de projektanställda i Learning Center ansåg att de gjorde ett betydelsefullt arbete. Även bland högskolans personal ansåg flertalet av de intervjuade att Learning Center fyller en viktig funktion för att stödja och utveckla distansutbildningen och flexibla undervisningsformer. Det framkom även att Learning Centers stöd till studenterna har haft stor betydelse. Under projekttiden började distansutbildning användas inom fler områden än tidigare vid Högskolan i Gävle. De flexiblare utbildningsformerna används mer och mer, även i campusförlagd utbildning. Enligt årsredovisningen för 2003 ökade distansutbildningen med 37% mellan år År 2004 var 28% av helårsstudenterna inom grundutbildning distansstudenter. Även samarbetet med olika aktörer utanför högskolan kring distansutbildning ökar. I samband med detta behöver avtal tecknas om rätten att få utnyttja kurser från andra universitet. När informationsmängden växer genom t.ex. fler databaser, fler digitala bibliotek, elektroniska böcker, distanskurser från andra högskolor och universitet och distanskurser från Högskolan i Gävle behövs specialkunskaper i hur dessa material ska hanteras. Biblioteket har kunskap och erfarenhet av hantering av databaser och samarbete med andra bibliotek. En stödfunktion som 1

2 Learning Center bör därför ha ett nära samarbete med högskolebiblioteket kring bl.a. materialfrågor, avtalsfrågor och en pedagogisk fördjupning kring informationssökning. Högskolestyrelsen har beslutat om en vision för flexibel utbildning på distans, vilken fastslår att Högskolan i Gävle ska stärka sin position som ledande aktör inom distansutbildningen. Visionen har som bärande princip att förutsättningarna för studier ska vara likvärdiga vare sig man studerar på campus eller distans. Ett principförslag för hur Learning Centers verksamhet ska ordnas efter projekttidens slut arbetades fram av Karl-Erik Westergren, Lars Hjärne, Bo Malmström och Olle Sköld. Förslaget diskuterades i förvaltningsrådet och prefektgruppen, och resulterade i ett kanslibeslut, diarenr /04, om att högskolan ska inrätta en utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande från 1 februari Denna funktion ska inordnas under biblioteket. Detta kommer att tillföra värdefull kunskap till den nya utvecklings- och supportfunktionen och stärka stödresursen. Den nya funktionen kommer även att bidra till en utveckling av bibliotekets verksamhet genom den specialkompetens som tillförs. Vidare är biblioteket en etablerad central resurs för högskolans samtliga studenter och institutioner och det är därför lämpligt att bygga på med ytterligare en central stödresurs. Med utgångspunkt från kanslibeslutet samt principförslaget har nedan följande verksamhetsuppdrag, tjänsteinnehåll, relationer till institutioner, IT-avdelningen och övriga enheter arbetats fram av Johanna Ridal, Lena Moberg och Bo Malmström. I arbetet har diskussioner förts med högskolans samtliga prefekter, IT-chefen, chefen för studerande administrativa avdelningen, anställda i Learning Center, telebildteknikerna, bibliotekets samverkansgrupp, studentkåren samt lärcentra i Hälsingland. Verksamhetsuppdrag I högskolans vision för flexibel utbildning på distans fastslås: Genom distansutbildning i olika former är universitetet tillgängligt på alla större orter i regionen samtidigt som distansutbildning är en viktig form för att göra universitetets specialområden tillgängliga i landet och internationellt. Vidare anger visionen följande som mål: Genom flexibel utbildning på distans skall högskolan ge de bästa förutsättningar för alla att deltaga i högre studier Genom sin höga kvalitet skall distansutbildningen medverka till att göra högskolan känd Genom att utveckla distansutbildning skall högskolan genomsyras av en flexibel lärmiljö för alla kurser Genom distansutbildningen skall ett kursutbud skapas som stöder högskolans universitetssträvande Detta skall uppnås genom att utveckla Gävlemodellen; likvärdighet i förhållande till andra utbildningar, väl fungerande rutiner och organisation som ger förutsättningar för att utveckla och långsiktigt genomföra distansutbildningar med hög kvalitet. I principförslaget har följande prioriterade uppgifter för den nya funktionen formulerats; 2

3 Att göra högskoleutbildning tillgänglig även för personer som av olika anledningar är bundna till orter utan högskola Att utveckla den flexibla utbildningens kvalitet för ökad konkurrenskraft och bättre ekonomi genom hög prestationsgrad Att fortsätta utveckla samverkan med studiecentra, andra lärosäten och distanskonsortier Att försvara och utveckla högskolans nationellt framstående ställning inom distansutbildningsområdet Principförslaget anger även att funktionen skall vara tillräckligt stor och kraftfull för att kunna ge en kreativ utvecklingsmiljö men inte så stor att den kan förväntas överta ansvaret för kursutveckling och annan distansverksamhet. Med utgångspunkt från principförslaget har följande verksamhetsuppdrag för den nya funktionen formulerats. Vi har valt att behålla namnet Learning Center på den nya funktionen. Learning Centers huvuduppgifter utgörs av: Utvecklingsarbete Funktionen Learning Center skall vara med och driva utvecklingsarbete kring distansutbildningens kvalitet. Utveckling ska i huvudsak ske på institutionerna. Learning Center ska tillhandahålla en stimulerande utvecklingsmiljö och ett stöd i utvecklingsarbetet. I samverkan med IT-avdelningen ska Learning Center även arbeta för att lämpligt IT-stöd finns tillgängligt och utnyttjas. Kvaliteten i den flexibla distansutbildningen behöver bibehållas och utvecklas både för att öka konkurrenskraften och höja prestationsgraden. Flera intressenter är engagerade i kvalitetsarbete både inom högskolan och i samverkansarbete externt. Det pågående övergripande kvalitetsarbetet vid Högskolan i Gävle påverkar även utvecklingsarbetet med distansutbildningen. Learning Center ska medverka i kvalitetsarbetet genom att fungera som katalysator. Ett fortsatt arbete med internutbildning kring användning av olika tekniker och metoder för distansutbildning är också en del i kvalitetsarbetet. IKT-pedagogerna ska även vara en aktiv part genom att arbeta tillsammans med lärarlag vid framtagning av helt nya distanskurser eller omarbetning av befintlig kurs till distansform. Support Även den distanstekniska supporten är en viktig kvalitetsfråga. Distansstudenter är mer utsatta och sårbara än studenter som finns på campus eftersom de saknar möjlighet att fråga på plats om saker inte fungerar. Studenter som får konkret och snabb hjälp, kan räddas från att hoppa av en utbildning p.g.a. krånglande teknik eller liknande. Learning Center ska tillhandahålla support med hög servicenivå för lärare, övrig personal, studenter och lärcentra för aktuella programvaror och utrustning. 3

4 Lärare ska kunna få både teknisk och praktisk hjälp samt stöd kring idé och genomförande av kurser och program som ges i flexibel form. Lärare ska också kunna få hjälp med frågor kring multimediala inslag t.ex. ljudinslag, webbföreläsningar och bildhantering. Studenter ska kunna få hjälp kring olika frågor som rör distanstekniken. Ett samarbete med IT IT-avdelningens studenthelpdesk ska byggas upp. Vid kursstart är frågorna ofta många och studenterna ofta osäkra och då är det särskilt värdefullt att det finns en väl fungerande support och ett bra samarbete internt. Även lärcentra ska kunna vända sig till Learning Centers support med olika frågor kring teknik och annat. Kring distansfrågor ska Learning Center fungera som en dörr in för lärcentra. Pedagogiskt och praktiskt stöd Learning Center skall ställa kompetens till förfogande vid kursutveckling och kursgenomförande. Personal från LC skall deltaga med kompetens när det gäller teknikval och val av distanspedagogiska metoder i samband med kursutveckling och genomförande. Produktion av multimediala inslag i kurser Learning Center skall ha kompetens i produktionsmetoder när det gäller multimedia och kunna producera sådana inslag i kurserna. Detta kräver dock mycket tid, vilket kan innebära att denna service blir begränsad. Om efterfrågan på produktion av multimediala inslag i kurser ökar får LC se över hur detta kan lösas. En självfinansierande lösning kan ev bli aktuell. Funktionen ska även följa utvecklingen inom detta område och ge stöd och tips så att lärare själva kan utveckla och använda multimediala inslag i sina kurser. Biblioteksstöd Biblioteket ska säkerställa distansstudenters likvärdiga stöd till biblioteksservice. Tillgången och tillgängligheten till bibliotekets medier ska bevakas. Kompetensutveckling Learning Center skall erbjuda kompetensutveckling för lärare och annan personal inom området distansutbildning och flexibelt lärande. Detta omfattar metodik och hantering av programvaror och utrustning. LC utgör ett viktigt verktyg för att distanskurserna uppfyller högskolans kvalitetskrav när det gäller distansutbildningen. Samverkan Learning Center inordnas enligt beslut under biblioteket. Integrering fullt ut i biblioteksorganisationen eftersträvas, men kan ta tid och måste prövas fram. Biblioteket har stort behov av allmän IT-kompetens och av att utveckla utnyttjandet av IKT inom hela biblioteksorganisationen. Learning Center tillför den kompetensen. Funktionen skall utveckla och stödja samverkan såväl internt mellan olika institutioner och enheter inom högskolan som externt mot lärcentra och andra lärosäten, nätverk och organisationer. Här ingår att vara en gemensam ingång till högskolan för lärcentra samt att ta emot studiebesök med anknytning till verksamheten. Samverkansfrågor ska hanteras i nära samarbete med högskolans prorektor för distansutbildning. 4

5 Learning Center ska bygga vidare på den goda relation som finns med lärcentra. Några prioriterade områden att arbeta vidare med är att underlätta utvecklingen av administrativa rutiner samt att stödja utvecklingen av studievägledning till distansstudenterna. Learning Center kan även stödja utvecklingen av ett samarbete kring rekrytering av nya studenter. Lika som mot lärcentra kan Learning Center fungera som en bra ingång för andra lärosäten och myndigheter som vill ha kontakt med Högskolan i Gävle i olika frågor som gäller flexibel utbildning. Det kan t.ex. gälla förfrågan om studiebesök, erfarenhetsutbyte eller samarbete kring kursutveckling, där Learning Center kan förmedla kontakter. Det ingår i verksamheten att försvara och utveckla högskolans nationellt framstående ställning inom distansutbildningsområdet samt bedriva omvärldsbevakning. En viktig uppgift för Learning Center är också att sprida information kring området flexibel distansutbildning internt på högskolan, t.ex. direktiv från myndigheter samt utveckling och forskning inom området som sker på andra lärosäten. Tjänsteinnehåll Verksamhetsledare/samordnare, 100% I samverkan med bibliotekschefen svara för Learning Centers ledning Samverka med prefekter, avdelningschefer och lärare inom högskolan Samverka med lärcentra Samverka med andra högskolor och externa nätverk Initiera utvecklingsprojekt inom området flexibel utbildning Planera kompetensutveckling för lärare och Learning Centers personal Vara sammankallande för högskolans distansråd IKT-pedagog, 100% Medverka i kursutveckling och kursgenomförande Medverka i kompetensutbildning i metoder och teknikanvändning för flexibelt lärande, främst för högskolans lärare Svara för support och handledning med en hög servicenivå mot studenter och lärare Svara för uppdateringar, översikt och nyproduktion av supportrelaterat material, t.ex. manualer och hjälpsidor Medverka till problemlösning i Blackboard Medverka i produktion av multimediala inslag i kurser Följa och driva utveckling av distansutbildning och flexibelt lärande Medverka i projekt internt och externt IKT-pedagog, 100% Medverka i kursutveckling och kursgenomförande Medverka i kompetensutbildning i metoder och teknikanvändning för flexibelt lärande, främst för högskolans lärare Svara för support och handledning med en hög servicenivå mot studenter och lärare Svara för uppdateringar, översikt och nyproduktion av supportrelaterat material, t.ex. manualer och hjälpsidor 5

6 Medverka till problemlösning i Blackboard Medverka i produktion av multimediala inslag i kurser Följa och driva utveckling av distansutbildning och flexibelt lärande Medverka i projekt internt och externt Telebildtekniker, 100% Svara för praktiskt, pedagogiskt och tekniskt stöd vid telebildsändningar Medverka i kursutveckling och kursgenomförande Medverka med kompetens om telebildteknik vid kursutformning och kursgenomförande Följa och driva utveckling av telebildteknik Medverka i övriga arbetsuppgifter inom Learning Center, t.ex. support, utredningar och tekniskt stöd Telebildtekniker, 100% Svara för praktiskt, pedagogiskt och tekniskt stöd vid telebildsändningar Medverka i kursutveckling och kursgenomförande Medverka med kompetens om telebildteknik vid kursutformning och kursgenomförande Följa och driva utveckling av telebildteknik Medverka i övriga arbetsuppgifter inom Learning Center, t.ex. support, utredningar och tekniskt stöd Bibliotekarie Utveckling av arbetsmetoder för en likvärdig biblioteksservice till distansstudenter Samverka med lokala parter vid lärcentra och folkbibliotek Följa och driva biblioteksservice inom distansutbildning och flexibelt lärande All bibliotekspersonal är i olika omfattning inblandad i arbetet med bibliotekstjänster för distansstudenter. Institutionsanknutna personer på totalt ca 150% (6x20-25%) Svara för support med en hög servicenivå mot studenter och lärare Medverka till problemlösning i Blackboard Medverka i att göra uppdateringar, översikt och nyproduktion av supportrelaterat material, t.ex. manualer och hjälpsidor Medverka med speciell kompetens i kursutveckling och kursgenomförande Deltaga med speciell kompetens i utvecklingsarbete och produktion Institutionernas insatser kan ske antingen i form av person eller medel. Dessa medel skall användas för att finansiera motsvarande arbetsuppgifter. Fördelning av vissa gemensamma arbetsuppgifter får göras med hänsyn till den kompetens som finns hos de institutionsanknutna personerna. 6

7 Relation till institutionerna De personer som är anställda hos institutionen, med 20 % hos Learning Center har sin prefekt som chef. Detta innebär att personalfrågor, anställningsvillkor mm, liksom tidigare, handhas av prefekt eller avdelningsansvarig. Samma villkor (lön mm) gäller för 100% av arbetstiden. Arbetsuppgifter för de 20% av arbetstiden som är förlagd till Learning Center är enligt ovan. De personer som är anställda hos Learning Center har bibliotekschefen som chef. Detta innebär att personalfrågor, anställningsvillkor mm, handhas av bibliotekschefen. Samma villkor (lön mm) gäller för 100% av arbetstiden. De gemensamma resurserna hos Learning Center ska arbeta mot högskolans samtliga institutioner. Verksamheten kommer att provas fram och utvecklas, vilket gör att arbetsuppgifterna kan behöva anpassas. Utveckling och anpassning av arbetsuppgifternas innehåll görs i samråd med Learning Centers verksamhetsledare och bibliotekschefen. Relation till prorektor Prorektor skall stödja, utveckla och samordna distansutbildningen och den flexibla utbildningen och: Verka för att distansutbildningen stärks Samverkan med andra utbildningsanordnare och studiecentra vidareutvecklas Utveckla flexibel utbildning och återkommande lärande Öka institutionernas och lärarnas medverkan i distansutbildning, flexibel utbildning och återkommande lärande Utveckla biblioteksverksamheten särskilt bibliotekets roll i distansutbildning flexibel utbildning och återkommande lärande Detta innebär att prorektor lägger tyngdpunkten på strategiska frågor och externa kontakter medan LC mer svarar för support, teknisk och pedagogisk utveckling samt kontakt med lärcentra. Relation till IT-avdelningen IT-avdelningen svarar för hårdvaror i form av servrar och nät med drift och teknik. Learning Center svarar för användarsupport och pedagogisk utveckling kring flexibel utbildning. Blackboard: Learning Center är systemägare av Blackboard som förvaltas enligt förvaltningsplanen för LMS. Learning Center svarar för grundläggande användarstöd och utbildning i Blackboard samt information i samband med förändringar och uppgraderingar. Learning Center svarar för löpande probleminventering och rapporterar till driftsansvarig på IT-avdelningen Learning Center svarar för den strategiska planeringen av användningen av Blackboard samt arkivering av kurser i systemet. Beslut om förändringar tas av bibliotekschefen. 7

8 IKT-pedagogerna vid Learning Center svarar för att lägga upp, kopiera och radera kurser i systemet och skall ha erforderliga rättigheter för detta. IT-avdelningen sköter drift, IT-säkerhet, utveckling och underhåll av Blackboard. IT-avdelningen informerar Learning Center när nya uppgraderingar kommer samt när åtgärder kring drift behöver vidtas. IT-avdelningen står för kontakterna med Blackboard-support. Telebildutrustning: Learning Center är systemägare för telebildutrustningen och ansvarar för underhåll, uppdateringar och drift. Distanssupport: Ett ärendehanteringssystem för hantering av supportfrågor utvecklas av IT-avdelningen. Systemet är en väsentlig effektivisering och kvalitetshöjning av arbetet med support och möjliggör för många olika personer att arbeta med support och lämna över frågor på ett smidigt sätt. Systemet gör det också möjligt att göra bra uppföljningar av verksamheten. Distanssupport ingår i förvaltningsobjektet LMS. Relation till avdelningen för studentservice Avdelningen för studentservice behandlar frågor kring distansutbildning på samma sätt som campusförlagd utbildning när det gäller rekrytering antagning, schema och stipendiefrågor. När det gäller studievägledning, utbildningsinformation och rekryteringsinsatser för distanskurser är det frågor som ofta kanaliseras genom Learning Centers kontakter med lärcentra och studenter. Även för dessa frågor ligger ansvaret på studerandeadministrativa avdelningen men centrat kan fungera som en kanal. Relation till studenter När rekrytering sker från nya, studieovana, grupper förstärks den ovana och osäkerhet som finns vid studiestarten. Denna situation kan ytterligare förstärkas genom den för många nya distansstudieformen med dess extra planeringsansvar på de studerande. Att ha någonstans att vända sig med frågor kring distansteknik och annat är därför viktigt. Att utveckla och förenkla rutiner och information för studenterna är också en del av Learning Centers uppdrag. Learning Center ska också arbeta för att informationen kring distansutbildningar blir tydligare för att underlätta för studenter, förbättra rekryteringen och minska avhopp. Relation till lärcentra och andra lärosäten Learning Center ska vara En dörr in in för lärcentra, andra lärosäten och myndigheter som söker kontakt med högskolan i olika frågor som rör distansutbildning och flexibelt lärande. Högskolan i Gävle har länge arbetat med lärcentra och erfarenheterna visar bl.a. betydelsen av att ha ett gott samarbete med väl fungerande lokala lärcentra och att vi genom detta når målgrupper som annars inte skulle studera på akademisk nivå. Lärcentra anser att Learning 8

9 Center har fungerat bra som forum att vända sig till i olika frågor beträffande högskolans distansutbildning, enligt genomförd utvärdering. Learning Center bör därför arbeta vidare och stärka detta samarbete genom att hitta former för kontinuitet och långsiktighet. Samarbetet kring gemensamma kvalitetsfrågor som påbörjats mellan Högskolan i Gävle och lärcentra bör även fortsätta utvecklas. Learning Center ska vara aktiva i olika nätverk och följa utvecklingen, t.ex. genom Nätuniversitetet, Bb-usergroup och på biblioteksområdet. Genom deltagande i nätverk, samarbete inom Pentaplus samt prorektors arbete ska samarbetet med andra lärosäten stärkas och utvecklas. 9

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 1 Innehåll Innehåll... 2 1. Förord... 3 2. Ansvar... 3 3. Det flexibla lärandet vid Mittuniversitetet Studentens lärande i en flexibel miljö...

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast

Läs mer

Administrativa hinder, samverkansmodeller för IT-stödd distansutbildning

Administrativa hinder, samverkansmodeller för IT-stödd distansutbildning Administrativa hinder, samverkansmodeller för IT-stödd distansutbildning Utredning under 2004 och 2005 kring samverkansmodeller för IT-stödd distansutbildning. Bättre underlag för beslut genom inventering

Läs mer

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV Vägledning Bra lärmiljö Möten med andra Kontakt med UBA Tänka nytt Vara uppdaterad om teknikutv. Ha koll på vad som händer inom utb.omr. Servicenivå och bemötande

Läs mer

Grunder för personalens uppgifts- och ansvarsområden vid Högskolan på Åland

Grunder för personalens uppgifts- och ansvarsområden vid Högskolan på Åland STYRELSEBESLUT Styrelsen för Högskolan på Åland har 12.12.2003 godkänt Grunder för personalens uppgifts-och ansvarsområden vid Högskolan på Åland. Grunder för personalens uppgifts- och ansvarsområden vid

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut 1 Bakgrund En stor del av utmaningen i att få en webbplats att fungera på lång sikt är att skapa en tydlig och permanent organisation avseende kompetenser, roller och ansvar. Det är också viktigt att det

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Verksamhetsplan för Biblioteket

Verksamhetsplan för Biblioteket Högskolan i Borås Dnr: 815-15 Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson Verksamhetsplan för Biblioteket 2016-2018 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på styrdokumentet Verksamhetsplan 2016-2018

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning?

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning? Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning? Martin Burman Institutionen för Molekylärbiologi Umeå universitet Disposition NEVA Bakgrund Utvärderingar Kvalitetsaspekter och standards utomlands Hur mäter

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10)

Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) Lokal arbetsplan för Komvux i Lund (beslutad av skolutvecklingsgruppen 2011-11-10) 2 Våra mål Komvux ska erbjuda flexibel utbildning av hög kvalitet som speglar individens och samhällets behov av kunskap

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Beslutat av Kommunfullmäktige 2014-03-24 36 Dnr 2014/23 Innehåll 1 ÖVERGRIPANDE IT-POLICY FÖR ÅSTORPS KOMMUN...3 1.1 MÅL...3 1.2 SYFTE...3 2 ANSVAR

Läs mer

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 HÖGSKOLAN I BORÅS 1 (8) Personalavdelningen Personalchef Birgitta Alfraeus 2013-01-15 Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 Verksamhetsplanen har utarbetats tillsammans med personalavdelningens

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Karlstads universitet 2011-06-13

Karlstads universitet 2011-06-13 Karlstads universitet 2011-06-13 Allmänna riktlinjer och kvalitetskriterier för samarbete mellan lärcentra och Karlstads universitet vid genomförande av flexibel/distansutbildning, 2011-06-13. Inledning

Läs mer

Systemförvaltningsmodell för LiU

Systemförvaltningsmodell för LiU 2006-01-11 Bilaga Dnr LiU 447/05-10 1(6) Systemförvaltningsmodell för LiU För att säkerställa att LiUs systemförvaltning bedrivs med fokus på verksamhetens nytta och på ett tydligt och enhetligt sätt använder

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Expertkompetens för innovation 15 steg 1

Expertkompetens för innovation 15 steg 1 Sida 1 (9) UTLYSNING Expertkompetens för innovation 15 steg 1 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av utveckling av näringslivsinriktade utbildningar

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA

AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Malmö 2014-12-12 Bibliotek och IT AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT FÖR BIBLIOTEK OCH IT VID MALMÖ HÖGSKOLA Om Bibliotek och IT Biblioteks- och IT-verksamheterna vid Malmö högskola är samorganiserade i ett

Läs mer

Learning Center vid Högskolan Gävle. - En utvärderande studie

Learning Center vid Högskolan Gävle. - En utvärderande studie Learning Center vid Högskolan Gävle - En utvärderande studie Högskolan Dalarna Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna September 2003 Förord Den utvärdering som nu presenteras har skett på uppdrag av ledningen

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Ramverk. för Mittuniversitetets kvalitetsarbete. Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

Ramverk. för Mittuniversitetets kvalitetsarbete. Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Dnr 2012/197 ersätter tidigare beslut med Dnr 2009/2092 och 2007/1321 Ramverk för Mittuniversitetets kvalitetsarbete Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå 2 INNEHÅLL 1. Inledning och

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 6DPELEOLRWHNHWL+lUQ VDQG I inbjudan

Läs mer

Naturvetenskapliga fakulteten

Naturvetenskapliga fakulteten HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2015-10-29 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2002 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET

VERKSAMHETSPLAN 2002 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET VERKSAMHETSPLAN 2002 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Kommentarer: Verksamheten fortsätter att växa vid de tre biblioteken. Antalet utlån t o m oktober 2001 (59 600) är redan nästan lika många som under hela 2000 (60

Läs mer

1. Meriteringsmodellen

1. Meriteringsmodellen Sid 1 (7) 1. Meriteringsmodellen Av Umeå universitets visionsdokument Vision 2020 framgår det att vårt pedagogiska meriteringssystem bidrar till att ge skickliga lärare. Det övergripande målet för Umeå

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Syftet med att förändra webborganisationen är sammanfattningsvis att:

Syftet med att förändra webborganisationen är sammanfattningsvis att: 1. SYFTE OCH MÅL Den största drivkraften till att förändra webborganisationen är att få en mer effektiv organisation som kan producera information av högre kvalitet. I dagens webborganisation ingår ca

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan

Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 Handlingsplan Barn- och Utbildningsnämnden Bilaga BoU-nämnden 2009-03-05 13 Program för livslångt lärande/skolplan för Tjörns kommun Del 2 2009-03-05 1 och riktlinjer för förskoleverksamheten Nulägesbeskrivning i förhållande

Läs mer

Målbilden för framtidens studieadministration

Målbilden för framtidens studieadministration Nya Ladok Målbilden för framtidens studieadministration Sammanfattning av målbildsarbetet 2014: studenter, lärare kursadministratörer, studierektorer och programansvariga Några av de önskemål som studenter,

Läs mer

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Greg Neely International Office Det internationella perspektivet ska vara en självklar del i all

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen?

Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen? Eva Huntington Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen? Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Inledning Under de 17 år som jag arbetat som bibliotekarie har biblioteksverksamheten

Läs mer

Vision & mål

Vision & mål Universitetsbiblioteket Lärande- och resurscentrum Vision & mål 2011-2014 2011-03-14 INNEHÅLL Förord... 3 Vision... 4 Övergripande mål... 4 Delmål för universitetsbiblioteket... 5 Medier... 5 Undervisning

Läs mer

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18 MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016 IT-strategigruppen 2013-02-18 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSCHEF... 3 REKTOR/F... 3 IT-STRATEG...

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Introduktion till akademiska studier Uppdragsspecifikation

Introduktion till akademiska studier Uppdragsspecifikation Rektor 2012-06-25 1 (6) Introduktion till akademiska studier Uppdragsspecifikation Rektor 2012-06-25 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 DOKUMENTETS SYFTE... 3 1.2 MÅLGRUPP... 3 1.3 DOKUMENTHISTORIK...

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475

Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet. Vår vision. Målsättningar 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 1 (5) 2003-02-19 Dnr: UFV 2002/1475 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Lars-Elve Larsson Telefon: 018-471 72 70 Telefax: 018-471 71 00 www.uu.se Lars-Elve.Larsson@uadm.uu.se

Läs mer

Effektivisering och modernisering vid

Effektivisering och modernisering vid Projekt Effektivisering och modernisering vid Learning Center Projektet ska: utgå från användarnas behov genomföras i samråd med berörda lärare och annan personal Tre delar 1) Webb och videokonferenssalarna

Läs mer

Utvärdering av kurs (3 bilagor)

Utvärdering av kurs (3 bilagor) Rektor RIKTLINJER 2011-06-09 Dnr HS 2011/299-50 Utvärdering av kurs (3 bilagor) 1 Allmänt Kursutvärderingar ska göras efter varje genomförd kurs vid Högskolan i Skövde (Högskolan). Termen kursutvärdering

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Gemensamma förvaltningen DATUM: 2015-10-30 BESLUTAD AV: Universitetsdirektören KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Mål 1 för 2016 2018

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012 Bakgrund I dagens samhälle krävs det att alla har en hög kompetens när det gäller kommunikation och informationshantering. Enligt IT-strategin

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket

Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Inledning Högskolebibliotekets kvalitetssystem ska se till att den service och det stöd som ges via biblioteket håller hög kvalitet. Högskolebiblioteket arbetar

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande

Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande Med allt fler studerande i flexibla lärformer följer behov av nya stödfunktioner som underlättar studierna. Nätets nära nog obegränsade möjligheter till information kombinerat med tillgång till personlig

Läs mer

RESURSTILLDELNINGSDOKUMENT 20XX

RESURSTILLDELNINGSDOKUMENT 20XX RESURSTILLDELNINGSDOKUMENT 20XX Allmänt Dokumentet tar sin utgångspunkt i det lokala avtalet om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Mittuniversitetet ( MIUN 2011/641). Resurstilldelningsdokumentet

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003

Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbiblioteket har sina lokaler i Linköpings nya stadsbibliotek, Östgötagatan 5, Linköping. Uppdrag Länsbiblioteket är en regional kulturinstitution med

Läs mer

IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet

IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet Rosendalsgymnasiet har ett pedagogiskt innehåll som bygger på att skapa kvalitativa möten mellan elever och mellan lärare och elever. Dessa möten för lärande skall möjliggöras

Läs mer

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola

Strategi för IT i skolan. Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Strategi för IT i skolan Ett av stadens viktigaste framtidsdokument för förskola och skola Informationstekniken kommer kanske inte att rädda mänskligheten...men den är ett kraftfullt verktyg. Människor

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå Mahr 16-2014/532 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2014-11-19 Cecilia Christersson Karin Sjögren,

Läs mer

Från Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014

Från Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014 Från Kompobib2020 till Komposten Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014 Biblioteken som lärande organisationer 2014-02-07 1 Kompobib2020

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

3. Högskolans roll och funktion

3. Högskolans roll och funktion 3. Högskolans roll och funktion 3.1 Behovsinventering och planering av kurser I oktober månad bjuds de regionala utbildningssamordnarna in till högskolan för att diskutera nästkommande läsårs fristående

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt

Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt Övningsskoleprojektet, ett samverkansprojekt inför utvidgningen Samverkansgruppen 14 oktober 2015 Cecilia Netje, projektledare Bakgrund 2010 Fältskoleprojektet, rektorssatsning 2012 Övningsskoleprojektet,

Läs mer

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning ! 1 Infrasupport Personalenheten Mia Gottfridson Granath Personalutvecklare 0302-52 12 57 Framtidens skolor i Gråbo - inriktning Bakgrund Sveriges ledande miljökommun Lerums kommun har visionen att år

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer