Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Transkript

1 Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola 3 Förslag till support för nätbaserad utbildning... 5 Bilaga 1. Support i dagsläget...6 Bilaga 2. Förslag till support...7 Bilaga 3. Rapport från möte med VHS...8

2 Bakgrund Lärare vid Malmö högskola har erfarenhet av en rad Learning Management Systems, LMS, eller plattformar 1 för nätbaserad utbildning: Luvit, FirstClass, WebBoard, Webzone, AHLE, m.fl. För närvarande är det tre, som används mer systematiskt. Två av dessa är egenutvecklade, den tredje WebBoard - är inköpt. De egna LMS går under benämningen Webzone, som utvecklas inom K3 respektive AHLE, som utvecklas inom LUT. Den senare är främst utvecklad för forskningsändamål. Det finns nu beslut om att låta dessa två system samverka för höjd kvalitet och bättre resursutnyttjande. På marknaden finns idag en rad LMS, som samtliga kan vara tänkbara alternativ för MAH. Oavsett om Malmö högskola skall satsa på de egenutvecklade, eller köpa licenser för ett kommersiellt alternativ, måste beslutet dock grundas på genomtänkta pedagogiska krav. Nätbaserad utbildning För lärare som arbetar med distanskurser är undervisningsformer med stöd av nätbaserad teknik idag självklara. Under senare år har det framför allt varit möjligheterna till interaktion över nätet som drivit på utvecklingen. I takt med att tekniken blir mera tillgänglig och enklare att använda, har nätbaserade inslag i undervisningen blivit vanliga även i campusutbildningen och för studenter medger detta ökad flexibilitet i studierna. I en modern högskola är det därför i allas intresse att det finns tillgång till tekniklösningar som är lätta att använda och som verkligen utgör ett stöd i såväl lärandet som i undervisningen och i administrationen av kurser. Rummet och tiden är de två huvuddimensioner som vi har att ta hänsyn till i val av teknikstöd i undervisningen. (Med rum avses här fysiska rum, men man kan också tänka sig t.ex. kursens egen webbplats som en form av klassrum.) I en enkel matris får vi fram fyra grundläggande utfall: A I samma rum, samtidigt C I samma rum, vid olika tider B I olika rum, samtidigt D I olika rum, vid olika tider A är den traditionella klassrumsundervisningen, aulaföreläsningen eller seminariet. A kräver inte nätbaserad teknik men tillgång till nätuppkoppling ses allt oftare som en fördel. B kan sägas vara det förlängda klassrummet/flera grupper samtidigt med seminariet eller handledningen på distans. B kräver tillgång till nätbaserad teknik för synkron kommunikation i text, ljud och/eller bild. C - kan vara såväl distans- som campusundervisning med inslag av individuella uppgifter. C kräver då asynkron nätbaserad kommunikation. D är den helt individanpassade distansundervisningen där alla läser i sin egen takt, med individuella uppgifter eller gruppuppgifter. Även campusundervisningen kan ha inslag av detta. D kräver i huvudsak asynkron kommunikation.. 1 Nämnden har valt att använda benämningen LMS i stället för plattform i denna rapport. Den kan avse såväl ett komplett system med alla funktioner, som ett verktyg som är kompatibelt med högskolans infrastruktur på IT-området

3 Utgångspunkten i den fortsatta sammanställningen är, att den LMS som slutligen väljs skall vara: - Flexibel och utvecklingsbar: oavsett ämnesområde och oavsett vilken pedagogik läraren väljer att arbeta med, skall plattformen kunna anpassas. - Individanpassad: såväl student som lärare skall själv kunna anpassa plattformen och utnyttja dess olika delar efter eget val. - Användarvänlig: plattformen skall vara lättnavigerad och ha ett grafiskt tilltalande och överskådligt gränssnitt. - Tillgänglig: oavsett var användaren befinner sig och oavsett eventuella funktionshinder eller tidpunkt på dygnet, skall plattformen fungera. Support och driftsäkerhet är viktigt. Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola Undervisnings- och lärmiljö Studenten LMS skall kunna förmedla en känsla av närhet, aktivitet och delaktighet. Läraren Den skall erbjuda möjlighet att utforma webbsidor för såväl kurs som individ, visa länkar till generella tjänster, t.ex. kursbibliotek, tekniksupport, vägledning, etc. Den skall kunna användas för studier på mer än ett område samtidigt. Den skall också ha en anslagstavla med aktuell information från högskolan samt kursen/kurserna. Examination och självvärdering LMS skall erbjuda goda möjligheter till självvärdering. Studenten skall enkelt kunna följa upp det egna arbetet, t.ex. genom att upprätta en egen portfölj som kan fungera såväl stängd som öppen för lärare. LMS skall möjliggöra examination av olika slag, både synkron och asynkron. Den skall ge möjlighet till både fritextsvar och till bundna svar, även för snabba s.k. quiss. Interaktivitet, kommunikation LMS skall ge möjlighet till insynsskyddad interaktion, person till person, person till grupp, grupp till grupp. Den skall ge möjlighet till både synkron och asynkron kommunikation, för - deltagande i möten med lärare och/eller medstuderande Den skall kunna lagra resultat, såväl för grupper som för individer samt ge möjlighet till historik och sammanställninga LMS skall möjliggöra olika former av extern och intern kommunikation, inom och utom Malmö högskola

4 - hämtning och mottagning av bild/ljud, även rörlig bild. Den skall erbjuda forum, där inläggen kan kategoriseras och sökas. Kategoriseringen skall vara dynamisk, beroende på typ av kurs. Det skall gå att se vilka som är inloggade samtidigt och inbjuda till chat Information Handledning Författarfunktioner Kursadministration LMS skall erbjuda gemensamma anslagstavlor med överblick över markerade nyheter/ändringar. Den skall också erbjuda kalendrar med bokning av möten samt påminnelse. LMS skall erbjuda stöd för handledning i grupp eller individuellt, synkront och asynkront. LMS skall ge möjlighet att enkelt producera egna sidor på webbplatsen samt erbjuda mallar, dagböcker etc. Det skall gå att arbeta - även samtidigt - i gemensamma dokument. Studenter skall också kunna få tillräcklig administrativ behörighet för att t.ex. göra egna hemsidor. Se studenten Dessutom skall interaktionen/resultaten, kunna lagras och sökas för att ge möjlighet till historik. LMS skall erbjuda lättanvända kursmallar o kursbibliotek. Kurser och delar av kurser/innehåll skall kunna lagras och återanvändas. Lärarlag skall kunna gemensamt producera och använda kurser. Det skall vara lätt att organisera klassrum med olika grupperingar efter kursens behov. Det skall vara enkelt att registrera nya, respektive ta bort, personer Det skall också vara lätt att ge behörighet och göra ändringar och tillägg i webbsidor för kursen. Läraren skall kunna välja att vända sig till individer, viss/a grupp/er eller hela klassen med nyheter etc. LMS skall ha en ingång till LADOK/motsvarande, för överblick över kursresultat, individuella såväl som gruppens mm. Det skall finnas möjlighet att statistiskt bearbeta resultat

5 Förslag till support för nätbaserad utbildning Nämnden för nätbaserad utbildning har på rektors uppdrag tagit fram ett förslag på hur student- och lärarsupport bör vara organiserad, samt ett förslag på hur kostnaderna kan fördelas mellan områdena. Förslagen har grafiskt illustrerats i bilaga 2b. I bilaga 1 illustreras dagens situation. Organisation Nämnden har identifierat tre områden för support till nätbaserad utbildning: teknikstöd biblioteksstöd och pedagogiskt stöd. För biblioteksstöd och teknikstöd finns redan en organisation, även om den behöver förstärkas för att möta nätutbildningarnas specifika behov. Det gäller framförallt tekniksupporten som även bör ta ett ansvar för supporten av LMS. För att undvika en teknikfokusering av nätutbildningar, är det viktigt att inom Malmö högskola även organisera det pedagogiska stödet för nätutbildningar. Nämnden föreslår därför att en övergripande och samordnande stödfunktion med IT-pedagogisk inriktning inrättas på Malmö högskola och att den ges en central och områdesneutral placering. I samverkan med de övriga stödfunktionerna och med den pedagogiska utbildningen för lärare, bör man arbeta i nätverk med att handleda och utbilda lärare och annan berörd personal. Nämnden anser också att de tre stödfunktionerna samverkar så att lärare och studenter endast har en ingång till samtliga stödfunktioner. När nybygget för LUT och biblioteket är klart, bör de olika stödfunktionerna få sin fysiska placering i den IKT/BIT-enhet som planeras. Den IT-pedagogiska stödfunktionen bör organisatoriskt knytas till Nämnden för nätbaserad utbildning, som även kan fungera som samordnande styrgrupp. Kostnadsfördelning Kostnader för tekniksupporten är beroende av val av LMS. När beslut om Malmö högskolas gemensamma LMS fattats, bör BIT-nämnden beredas tillfälle att ta ställning till kostnadsfördelningen för denna support. Beträffande kostnadsfördelningen för det IT-pedagogiska stödet föreslår Nämnden att varje område bidrar med ½ tjänst till en resursperson med IT-pedagogisk kompetens. Denna resursperson skulle fungera som en kontaktperson på området, väl förtrogen med områdets specifika behov och ingå i det högskolegemensamma nätverket. För samordning av den ITpedagogiska stödfunktionen föreslår nämnden att det även inrättas minst ½ tjänst som finansieras centralt

6 Bilaga 1. Support i dagsläget Helpdesk (BIT) Studenter telefon på plats Webzonesupport e-post ALHE Annat? e-post Lärar/ kursledare Teknisk support/ stöd Administrativ personal Lärare BIT HS LUT TS OD Webboardsupport Webzonesupport Webzonesupport ALHEsupport? Webzone support IMER K3 Kurser Lärare Studenter Datorkurser för personal SDM Pedagogiskt it-stöd Lärare "Eldsjälar" på områdena högskolepedagogisk kurs, modul 4 Chatt Biblioteksstöd Fråga BIT Epost Infosökutbildningar Mitt Kursbibliotek - 6 -

7 Bilaga 2. Förslag till support Support för nätbaserad utbildning, personal handledning kurser, seminarier - pedagogik, LMS LMS Pedagogiskt st öd teknisk support inloggning e-post övrigt Personal telefon supportportal, resurser t självhjälp, IKT-mottagning datorkurser inkl. LMS, bibliotektsstöd lån av utrustning handledning Support för nätbaserad utbildning, studenter LMS teknisk support inloggning e-post övrigt Student telefon supportportal, resurser t självhjälp, IKT-mottagning datorkurser inkl. LMS, bibliotektsstöd lån av utrustning handledning - 7 -

8 Bilaga 3. Rapport från möte med VHS angående gemensam upphandling av LMS för högskolor och universitet På mötet var 16 högskolor och universitet samt myndigheten för Sveriges Nätuniversitet representerade. VHS hade gjort en struktur för mötet och målet för dagen var att åstadkomma ett beslut om att sätta igång upphandlingsprocessen av LMS (Learning Management System) och hur detta skall ske. Situationen för de närvarande högskolorna och universiteten är mycket skiftande. En del är i ett direkt behov av upphandling, andra har redan gjort en sådan men vill ändå delta i diskussionen och ytterligare andra har en liknande situation som Malmö högskola, att man eventuellt ska göra en upphandling. Vid sidan om den här gruppen kommer en grupp att samlas för diskussion om olika Open Source-lösningar. Den gruppen kommer med all sannolikhet att ha nära kontakt med arbetet i fas 2 (se nedan). Deltagarna arbetade under mötet i grupper med fri diskussion dels om vad som är viktigt att belysa när det gäller LMS, dels hur upphandlingsprocessen bör struktureras. Upphandlingsprocessen delas upp i tre faser. Respektive högskola kan efter varje fas besluta om man ska fortsätta att delta eller inte. Mötet beslutade om följande struktur: 1. En projektbeskrivning tas fram med kostnader för fasernas genomförande. Det föreslogs att varje högskola budgeterar denna fas med kr. Arbetet resulterar i ett förslag som går på remiss till deltagande högskolor och universitet. Beslut om projektbeskrivning/plan tas därefter, senast i december En projektgrupp bestående av 6 representanter från högskola/universitet bildades. 2. I denna fas ska en kravbild diskuteras fram. Arbetet har två perspektiv, dels ett kortsiktigt som ska resultera i en kravspecifikation för upphandlingen, dels ett mer långsiktigt arbete som är att likna vid en kontinuerlig process. Kravspecifikationen skall vara färdig i mars Kostnaden för den enskilda högkolan/universitetet för denna fas är i detta läge svår att precisera. Kan som genomsnitt ligga mellan och kr. 3. Den formella upphandlingsfasen. Den beräknas vara klar i oktober-november Kostnaden för denna fas är inte beräknad. Den är delvis beroende på i vilken utsträckning VHS eller annan konsult anlitas. VHS redovisade tidigare ett förslag på 1,7 miljoner för hela upphandlingsprocessen vilket flertalet bedömare anser vara en alltför hög summa. Min bedömning efter den här dagen är att det är intressant för Malmö högskola att delta t o m fas två. Det ger oss kunskaper om hur andra högskolor/universitet arbetar med nätutbildningar och också vilken utveckling som sker både på det tekniska och pedagogiska området. Om Malmö högskola ska delta i den tredje fasen beror dels på om högskolan beslutar om att göra upphandling eller ej, hur projektplanen kommer att se ut och vilka kostnader det medför att delta. Vid sidan av detta tror jag att det är intressant för oss att delta i Open source-gruppen. För nämnden: Björn Lundgren - 8 -