Kontaktbibliotekarieverksamhet vid Malmö högskola

Transkript

1 MAH / Lärarutbildningen Medioteket Föreståndare 1(2) BESLUT Dnr Mahr 19 02/103 Kontaktbibliotekarieverksamhet vid Malmö högskola BIT organiserar en kontaktbibliotekarieverksamhet som bygger på en modell som rymmer främst kontaktskapande funktioner (bil.1). Den modell där snart sagt att service gentemot en enhet sköts av kontaktbibliotekarien måste ses som alltför sårbar. Huruvida kontaktbibliotekarien ska ha kontaktverksamhet gentemot en institution, ett program eller annat avgörs från fall till fall. Överhuvudtaget måste verksamheten utformas med stor hänsyn tagen till den kultur som finns inom den mottagande enheten. Kontaktbibliotekariens arbetsuppgifter ska innebära -deltagande i institutionens(programmets el dyl) mötesverksamhet, terminsstart, temadagar mm (2ggr/termin) -marknadsföring av Bibliotek och IT:s utbildnings- och informationsinsatser för både studenter och personal angående informationskompetens inkl helpdesk och SDM -marknadsföring av Bibliotek och IT:s serviceinsatser, såväl inköp-,låne- som supportverksamhet -deltagande i uppbyggnaden av och information om för enheten lämpliga och önskvärda mediasamlingar(böcker, databaser, e-tidskrifter, länksamlingar etc) -återföring av institutionens önskemål till resp ansvarig inom Bibliotek och IT. -att tillsammans med institutionens personal utveckla samarbetet mellan Bibliotek och IT Kontaktbibliotekarien bör vara informerad om institutionens verksamhet och ämnen, kursplaner och kurslistor. Arbetet som kontakbibliotekarie beräknas kräva någon eller några timmar per vecka. Respektive områdesbibliotek har ansvaret för sin del av denna verksamhet. Till verksamheten knyts lämplig personal från IT-avdelningen( checklista bil. 2). Antalet kontaktbibliotekarier och ansvariga bibliotek fördelas enligt följande: Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola Munkhättegatan bibi.eriksson@lut.mah.se Lärarutbildningen Malmö

2 MAH / Lärarutbildningen Medioteket Föreståndare 2(2) BESLUT LUT Medioteket 5 kontaktbibliotekarier IMER Huvudbiblioteket 1 kontakbibliotekarie K3 Huvudbiblioteket 1 kontaktbibliotekarie ToS Båten Kranenbiblioteket 2 kontakbibliotekarier ToS Gäddan Huvubiblioteket 2 kontakbibliotekarier HoS Södervärnsbiblioteket 2 kontaktbibliotekarier OD Odontologiska biblioteket 1 kontakbibliotekarie Beslut i ärendet har fattats av Bibliotek och IT-chef Tomas Christiansson i närvaro av ledningsgruppen. Föredragande var föreståndare Tomas Christiansson

3 Angående kontaktbibliotekarieverksamhet Bilaga 1 till Förslaget /BE, PL, PN & MR Kontaktbibliotekarieverksamhet inom högskolan kan ses som en marknadsförings- och pr-tjänst. Syftet med verksamheten är att i samklang och samarbete med högskolans personal och högskolans studenter verka för en ökad kvalitet i utbildning och forskning. Syftet är att utveckla och förbättra biblioteksverksamheten så att denna på ett tydligare sätt utgör ett stöd för utbildning och forskning. Genom ett utarbetat kontaktnät med såväl institutioner som personer kan biblioteket bättre anpassas till vad som krävs och avnämarna får i högre grad möjlighet att påverka biblioteksverksamheten. Skolans lärare kan också i sitt arbete låta sig influeras av vad biblioteket kan erbjuda. Kontaktbibliotekarieverksamheten kan i hög grad anses ha en social funktion: att få dessa världar, bibliotek och undervisning, att i någon mån smälta samman, att tala samma språk, att bättre kunna samarbeta kring högskolans utbildning och forskning. Kontaktbibliotekarieverksamheten kan i huvudsak organiseras enligt två principer: antingen är kontaktbibliotekariens uppgift att hålla kontakt med respektive institution eller annan enhet för att sedan vidarebefordra eventuella uppdrag till ansvariga inom biblioteksorganisationen eller också inbegrips också utförandet av uppdragen i tjänsten. Antingen inskränks uppdraget till att på olika sätt hålla kontakten, genom delta i olika typer av möten och sammankomster, diskussioner och samråd med ledningen av enheten eller också organiseras i princip större delen av biblioteksverksamheten enligt kontaktbibliotekariemodellen och en stor del av arbetet utförs här: inköp, katalogisering och undervisning. Kontaktbibliotekarierna utför här det mesta av det arbete som inte är knutet till det dagliga servicearbetet i bibliotekslokalerna och fungerar som den viktiga samarbetslänken mellan utbildnings-institutionerna och biblioteket. Dessa kontaktbibliotekarier är ofta inriktade mot ett ämne, alltså inte mot en institution/arbetsenhet. Vi har under utredningsarbetet intervjuat företrädare för att antal svenska högskolebibliotek, personer inom BIT och även studerat ämnet på nätet, där att stort antal främst engelskspråkiga högskolebibliotek gör reklam för sina liaison librarians. I intervjuerna med biblioteken på högskolorna/universiteten i Södertörn, Jönköping, Karlstad, Borås och Lund framkommer alltifrån avståndstagande från en organisation med kontaktbibliotekarier till entusiastiska framtidssatsningar på en sådan. Här framkommer också, som tidigare nämnts, att kontaktbibliotekarieverksamheten kan organiseras enligt i huvudsak två principer: antingen ryms snart sagt all biblioteksservice mot

4 institutionen här eller också ryms främst rent kontaktskapande arbete. Här finns också blandformer av dessa principer. En högskola överväger förändring av den organisationsprincip som man nu följer. Verksamheten finns redovisad i olika måldokument för flera av högskolebiblioteken. Arbetsuppgifterna för kontaktbibliotekarierna finns inskrivna i befattningsbeskrivningarna. Vid vissa högskolor deltar merparten av personalen medan andra högskolor väljer att dra in färre personer i verksamheten, detta delvis beroende på högskolans storlek. Material för aktiviteterna finns oftast på hemsidan. Kanaler som används är möten, utskick, samtal. Verksamheten är naturligt nog intensivast vid terminsstarterna. De lärosäten som har en väl utvecklad organisation i detta sammanhang anser att verksamheten måste utvecklas och att denna är en av nycklarna till att kunna utveckla biblioteket i samspel med utbildning och forskning. Här framkommer dock skepsis mot att organisera större delen av bibliotekets verksamhet enligt kontaktbibliotekariemodellen, den modell där kontaktbibliotekarien ensam utför det mesta av servicen gentemot institutionen. Denna organisation kan bli sårbar då såväl kontakt som service bygger på en enda individ. Ingen högskola har samverkan med IT-organisationen inom kontaktbibliotekarieverksamheten Vid BIT har Medioteket en modell för kontaktbibliotekarier som närmast hänför sig den som rymmer det rent kontaktskapande arbetet. Lärarutbildningens fem kunskapsfält har var sin kontaktbibliotekarie som regelbundet deltar i enhetens möten. Syftet med deltagandet är dels att informera om mediotekets tjänster dels att fånga upp önskemål från enhetens personal. Deltagandet har också en social dimension, att ge medioteket ett ansikte. Förhoppningsvis fungerar dessa möten utvecklande för både medioteket och kunskapsfältet genom de diskussioner som uppstår. Önskvärt är att kontaktbibliotekarien i någon mån kan delta i enhetens sociala liv av skäl som anförts tidigare.

5 Checklista IT-avdelningen kontaktbibl. bilaga 2 till Förslaget Tillsammans med IT informera om support och SDM -Samarbeta med IT-personal vid deltagande i mötesverksamhet (support, nät, teknik) -Informera om utbudet som supportwebben erbjuder (faq, lathundar, ftp) -Informera om utbudet av personalkurser samt möjlighet till anpassade kurser -Informera om SDM:s verksamhet (moduler, anmälningsförfarande) -Informera om Helpdeskens funktion (bemanning, service) -Gemensam support (support tele )